Hushållens. Baksmällan De svenska hushållens förmögenhetsfördelning

Hushållens De svenska hushållens förmögenhetsfördelning

Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 Hushållens sammanlagda förmögenhet och fördelning på riksnivå... 4 Den regionala förmögenhetsfördelningen... 4 Förmögenhetsutvecklingen från 2002 till 2004... 4 INLEDNING... 5 SAMMANLAGD FÖRMÖGENHET OCH FÖRDELNING... 6 Genomsnittlig förmögenhet i olika åldersgrupper... 7 Förmögenheten är ojämnt fördelad... 8 REGIONAL FÖRMÖGENHETSFÖRDELNING... 10 FÖRMÖGENHETSFÖRÄNDRINGAR 2002-2004... 13 PRISBUBBLA PÅ SMÅHUSMARKNADEN OCH ÖVERBELÅNING?... 14 REFERENSER... 18 APPENDIX... 19 Ekonomisk Analys 2

Förord Perioden 2000-2002 kännetecknades av en markant förändring av hushållens förmögenhetsfördelning. Börsen sjönk kraftigt samtidigt som huspriserna fortsatte att stiga i bakvattnet av de lättnader i penningpolitiken som genomfördes för att mildra nedgången i den ekonomiska aktiviteten. Under perioden minskade hushållens finansiella tillgångar med hela 350 miljarder kronor. Samtidigt medförde prisuppgången på fastigheter att hushållens reala tillgångar steg med närmare 500 miljarder kronor. Då även skulderna ökade blev den samlade nettoförmögenheten i det närmaste oförändrad. Vi har låtit professor Lennart Berg vid Nationalekonomiska institutionen på Uppsala universitet göra en studie över förmögenhetsbilden och hur den har förändrats över tiden. Nordeas förre chefekonom Olle Djerf har även bidragit. Lennart Berg är en av Sveriges ledande forskare inom sparområdet och har tidigare gjort ett flertal specialstudier om hushållens förmögenhetsställning åt Nordea. Den senaste, Gungor och karuseller kom i december 2002. Undersökningarna bygger på omfattande datamaterial från SCB:s förmögenhetsregister. Föreliggande studie som sträcker sig till och med 2002 innefattar effekterna av börsnedgången. Eftersom aktieinnehaven är relativt skevt fördelade får den kraftiga omvärderingen av börsen ett betydande genomslag på förmögenhetsbilden. Förmögenhetsfördelningen analyseras utifrån åldersgrupper samt läns och kommunal nivå. Studien fångar upp bottennivån på stockholmsbörsen och sedan dess har det skett en kraftig återhämtning vilket studien berör på riksnivå. Studien har vi döpt till då den täcker en period då IT-yra och överoptimism förbyttes till sin motsats och börskurserna nästan halverades. Stockholm den 29 september 2004 Jörgen Appelgren Chefekonom 3 Ekonomisk Analys

Sammanfattning Denna rapport om de svenska hushållens förmögenhetsfördelning är baserad på ett mycket omfattande datauttag från SCB:s förmögenhetsundersökning. Detaljerade data finns nu för år 2002 och i ett appendix redovisas dessa för landets samtliga 290 kommuner. Då Nordea tidigare publicerat sådana analyser för 1999 och 2000 kan jämförelser mellan åren göras på nationell, länsvis- och kommunal nivå. Huvudslutsatserna är följande: Hushållens sammanlagda förmögenhet och fördelning på riksnivå Åldersgruppen 55-64 år, där merparten av 40-talisterna återfinns, har den största sammanlagda nettoförmögenheten. 40-talisterna har också ökat sin förmögenhet kraftigt mellan 2000 och 2002 till skillnad från övriga åldersgrupper. 40-talisternas stärkta position beror dels på att de vandrat över från åldersgruppen 45-54 till åldersgruppen 55-64, dels på förmögenhetsmönstret över livscykeln med typisk koncentration till den gyllene medelåldern och hög andel reala tillgångar. Bilden blir ännu tydligare utifrån åldersfördelade medelvärden. 40-talisterna har den högsta nettoförmögenheten på drygt 730 000 kr per person och har därmed passerat de yngre pensionärerna (drygt 700 000 kr) som tidigare var den rikaste åldersgruppen. 35-44 och 45-54 åringarna (50- och 60-talisterna) hade betydligt lägre genomsnittlig förmögenhet (290 000 respektive 500 000 kr). Fördelningen mellan reala och finansiella tillgångar betyder mycket för förskjutningarna av förmögenheten mellan åldersgrupperna. Prisuppgången på fastigheter har gynnat såväl 40-talisterna som 50- och 60-talisterna i förhållande till de äldre generationerna som drabbats hårdare av börsfallet mellan 2000 och 2002. Förmögenheten i landet är ojämnt fördelad. Beräkningar visar att de 10 procent rikaste ägde 51 procent och de 1 procent rikaste ägde nära 18 procent av den totala bruttoförmögenheten vilket dock är en minskning sedan 2000. Den regionala förmögenhetsfördelningen Den genomsnittliga nettoförmögenheten var högst i Stockholms län (650 000 kr) trots att den hade minskat mellan 2000 och 2002 med ca 55 000 kronor per invånare. Förmögenhetsvärdet i länet var ca 150 000 kronor högre än för det nästkommande länet i rankingen, Halland, och ca 400 000 kronor högre än för länet längst ned på rankinglistan, Västernorrland. Timrå kommun hade den lägsta nettoförmögenheten per capita (181 000 kronor) och Danderyd den högsta (4 miljoner kronor). På de tre närmaste platserna efter Danderyd kommer ytterligare tre Stockholmskommuner fast på en förmögenhetsnivå som var ⅓ till ¼ lägre. Vellinge, Lomma och Båstad återfinns på 4:e, 7:e respektive 9:e plats. Längst ned i rankinglistan återfinns utöver Timrå, Haparanda, Jokkmokk och Hofors. Förmögenhetsutvecklingen från 2002 till 2004 Hushållens samlade nettoförmögenhet var i stort sett oförändrad mellan 2000 och 2002 trots börsraset. Sedan slutet av 2002 har fram till halvårsskiftet 2004 aktiepriserna ökat med 50 procent samtidigt som priserna på bostäder har fortsatt att stiga. En kalkyl där även hänsyn tas till att hushållens skulder ökar, visar att nettoförmögenheten ökat med 300 miljarder kronor för perioden vilket motsvarar en 10-procentig ökning. Någon fastighetsbubbla tycks inte föreligga på småhusmarknaden. Hushållens skulder i relation till inkomsterna har visserligen ökat till historiskt höga nivåer, men skuldernas andel av den totala förmögenheten är klart lägre än under början av 90-talet. Ränteutgifter som andel av inkomsterna är också betydligt lägre än för 10 år sedan. Ekonomisk Analys 4

Inledning 1 Denna rapport om de svenska hushållens förmögenhetsfördelning är en uppföljning av de studier Nordea publicerade i december 2001 respektive 2002 med titlarna: Förmögenhetsbubblan och Gungorna och karusellen. I likhet med dessa studier är rapporten bland annat baserad på ett omfattande datamaterial med uppgifter utifrån individdata från SCB:s förmögenhetsundersökning för år 2002. 2 I de tidigare studierna har motsvarande data från SCB:s totalundersökning av förmögenhetssammansättningen för 1999 och 2000 utnyttjats. Under de fyra åren från 1999 till 2002 har framförallt utvecklingen av priset på aktier varierat avsevärt. Stockholmsbörsen nådde sin topp i mars 2000 vilket innebar att värdet på hushållens innehav av aktiefonder och direktägda börsnoterade aktier var som högst då. Mellan nyårsafton 1999 till nästföljande nyårsafton hade Stockholmsbörsen fallit med 10 procent. Minskningen mellan 2000 och 2002 blev än kännbarare, ett minus på hela 42 procent. Följaktligen borde väl hushållens nettoförmögenhet för 2002 totalt sett ha minskat jämfört med 2000. Men så är inte fallet utan nettoför-mögenheten förblev i stort sett oförändrad mellan dessa två år. Hushållens finansiella tillgångar minskade och skulderna ökade sammantaget med lika mycket som de reala tillgångarna hade ökat i värde. Förklaringen ligger i att prisutvecklingen på små- och fritidshus samt bostadsrättslägenheter har kompenserat för värdeminskningen i de finansiella tillgångarna. Sedan 2002 och fram till första halvåret 2004 har Stockholmsbörsen stigit med 50 procent och de av 1 Författaren är tacksam för synpunkter från Olle Djerf och Jörgen Appelgren vid diskussioner om rapportens utformning och innehåll. Olle Djerf och har också deltagit i arbetet med slutputsen av manuskriptet och kommit med mycket värdefulla påpekande och synpunkter. Ett stort tack till Tommy Berger, IBF vid Uppsala universitet, som låtit oss ta del av och använda de beräkningar han gjort av Tobins Q. Tack även till Lena Bjerke, Tommy Blomquist och Leif Johansson vid SCB i Örebro för all hjälp i samband med beställning av datamaterialet. 2 I undersökningarna över hushållens förmögenhet för 1997, 1999 och 2000 har SCB hämtat uppgifter över reala och finansiella tillgångar från de offentliga registerna. För 1999, 2000 och 2002 har man gjort totalundersökningar vilket möjliggjort att bl a få förmögenhetsuppgifterna fördelade på kommunnivå. För definitioner av de olika tillgångarna, kvalitén på beräkningarna och jämförelse med aggregerade data hänvisas till SCB (2004). hushållen ägda bostäderna med 10-12 procent. Visserligen har skulderna samtidigt ökat men en översiktlig kalkyl visar på en förmögenhetsökning på 300 miljarder för denna tidsperiod. Förmögenhetsökningen under det senare året är sannolikt en viktig förklaring till att hushållens konsumtionsefterfrågan har hållits upp trots en relativt svag utveckling av de disponibla inkomsterna. Den finansiella utvecklingen har sålunda varit dramatisk under senare år och det är därför värdefullt att ha tillgång till förmögenhetsdata på individnivå för att kunna analysera förmögenhetssammansättningen för bl a olika åldersgrupper och för att kunna dra slutsatser om konsumtions- och sparmönster för riket som helhet samt på regional nivå. Vi kan även studera förändringar i förmögenhetssammansättningen över tiden för olika åldersgrupper och regioner på en detaljerad nivå i och med att uppgifter finns över svenskarnas förmögenhetsportfölj på kommunbasis för Sveriges numera 290 kommuner. Förmögenhetstillgångarna i undersökningen är värderade till marknadsvärde och kvalitén på statistiken har successivt blivit allt bättre men undersökningarna täcker dock inte alla förmögenhetstillgångar. Onoterade aktier ingår inte. Samma sak gäller för tillgångar i privata pensionsförsäkringar och avtalspensioner samt kapitalvärdet på de offentliga pensionerna. Enligt finansräkenskaperna uppgick förmögenheten i privata pensionsförsäkringar (P- och K-försäkring) och avtalspensioner till cirka 800 respektive 500 miljarder kronor vid utgången av 2002. I förmögenhetsundersökningen saknas således data för det privata pensionssparandet i P-försäkring medan uppgifter om K- försäkring (skattepliktig försäkring) finns. Av tabell 1 framgår att värdet på de skattepliktiga försäkringarna uppgick till 103 miljarder. Utifrån finansräkenskapernas ställningsvärde för privat pensionssparande kan hushållens ackumulerade sparande i P-försäkringar uppskattas till ca 700 miljarder kronor. Sammanlagt uppgick således behållningen i P-försäkringar och avtalspensioner till ca 1200 miljarder kronor vilket innebär att värdet på den totala nettoförmögenheten som redovisas i bl a tabell 1 skulle ha varit ca 40 procent större eller ca 4000 miljarder kronor om dessa tillgångar ingått i undersökningen. För fullstädighetens skull kan också påpekas att inte heller de s k PPM-tillgångarna på ca 55 miljarder 2002 ingår 5 Ekonomisk Analys

vare sig i finansräkenskaperna eller i denna undersökning. Syftet med denna uppsats är att följa upp Nordeas tidigare specialstudier om hushållens förmögenhet baserad på den mängd av makro- och mikrodata som finns tillgänglig för närvarande. Rapporten består av tre olika delar. I första delen analyseras förmögenhetens sammansättning och utveckling på den nationella nivån med särskild fokus på förmögenhetsfördelningen för olika åldersgrupper. I den andra delen sker analysen utifrån ett regionalt perspektiv; dels hur den regionala strukturen ser ut 2002, dels hur den regionala förmögenhetsfördelningen har förändrats mellan 2000 och 2002. I den tredje delen drar vi fram perspektivet till halvårsskiftet 2004 och diskuterar om det föreligger en s k prisbubbla på småhusmarknaden samt om hushållen är överbelånade. Att hushållen kunnat behålla sin nettoförmögenhet i stort sett intakt beror på att de reala tillgångarna har ökat i värde. Mellan 2000 och 2002 ökade priserna för hus- och fritidshus samt bostadsrättslägenheter med i genomsnitt (för hela landet) 15, 17 respektive 36 procent (se tabell 6). Enligt SCB:s beräkningar uppgick denna reala förmögenhetsökning till knappt 500 miljarder kronor mellan de två åren. Ökningen av värdet på de reala tillgångarna uppgick således till ca 150 miljarder kronor mer än värdeminskningen på de finansiella tillgångarna. I och med att nettoförmögenheten förblev oförändrad mellan dessa år betyder det att hushållens skulder ökade med just 150 miljarder kronor. I tabell 1 redovisas uppgifter från 1997, 1999, 2000 och 2002. För samtliga dessa fyra år har detaljerade förmögenhetsundersökningar gjorts i denna rapportserie. Tabell 1 Hushållens förmögenhet i miljarder kronor samt portföljandel i procent av brutto-förmögenhet (kursiv) 2002 2000 1999 1997 Eget hem 1862 44,7 1531 37,9 1346 36,1 1123 40,0 Bostadsrätt 376 9,0 356 8,8 247 6,6 140 5,0 Fritidshus 272 6,5 225 5,6 197 5,3 166 5,9 Övriga reala tillgångar 532 12,8 445 11 459 12,3 395 14,1 S:a reala tillgångar 3042 2556 2249 1823 Bank, räntefonder m m* 514 12,3 528 13,1 556 14,9 473 16,9 Aktiefonder** 255 6,1 361 8,9 306 8,2 242 8,6 Börsnoterade aktier 254 6,1 461 11,4 505 13,6 226 8,1 Skattepliktig försäkring 103 2,5 133 3,3 110 2,9 40 1,4 S:a finansiella tillgångar 1127 1483 1477 981 Skulder 1323 1165 1056 867 Nettoförmögenhet 2845 2874 2670 1936 Sammanlagd förmögenhet och fördelning Trots turbulensen på aktiemarknaden förändrades inte hushållens totala nettoförmögenhet mellan åren 2000 och 2002 enligt SCB:s beräkningar utan uppgick till ca 3 biljoner kronor för båda åren. Denna tidsperiod kännetecknades som bekant av bl a en sprucken börsbubbla och den genomsnittliga värdeminskningen för aktier på stockholmsbörsen uppgick till hela 42 procent (se tabell 6). Följaktligen bör hushållens finansiella tillgångar ha minskat i värde och av tabell 1 framgår att så har varit fallet. Summan av de finansiella tillgångarna uppgick vid utgången av 2002 till drygt 1100 miljarder kronor vilket var en minskning med ca 350 miljarder kronor jämfört med 2000. De största förändringarna i absoluta tal (och även relativa) noteras också för aktiefonder och börsnoterade aktier Öv. finansiella o. reala tillgångar*** 101 141 219 209 * Under denna rubrik har följande tillgångar summerats: bank, svenska räntefonder, obligationer och värdepapper, räntebärande värdepapper och övriga värdepapper samt blandfonder. **Aktiefonder, blandfonder samt räntefonder som placerar i utländska räntebärande värdepapper. ***Restpost som uppkommer när den åsatta taxerade förmögenheten jämförs med registeruppgifterna. Källa: SCB:s förmögenhetsstatistik. Egna hem eller småhus är den största tillgången i hushållens sammanlagda förmögenhetsportfölj. Av tabell 1 framgår att de egna hemmens andel uppgick till ca 45 procent av bruttoförmögenheten 2002 och att de sammanlagda reala tillgångarna svarade för drygt 70 procent. Andelsförskjutningarna som redovisas i tabell 1 sammanhänger naturligtvis huvudsakligen med utvecklingen av tillgångspriserna och inte i så stor utsträckning med ett ökat sparande. Förändringar i tillgångspriserna har naturligtvis bl a medfört att förmögenhetsfördelningen mellan individer, åldersgrupper och regioner har förändrats. Tabell 2 Sammanlagd nettoförmögenhet för olika åldersgrupper i miljarder kronor 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-w Samtliga* 1997 37 93 260 516 473 401 365 2145 1999 50 144 315 664 676 525 515 2890 2000 48 149 347 653 754 547 518 3015 2002 37 134 360 594 821 523 477 2946 * Nettoförmögenheten redovisas här inklusive övriga finansiella och reala tillgångar, se förklaringen under tabell 1. Källa: SCB:s förmögenhetsstatistik. I tabell 2 redovisas den åldersmässiga fördelningen av den totala nettoförmögenheten där det framkommer att 1997 hade åldersgruppen 45-54 den Ekonomisk Analys 6

största sammanlagda nettoförmögenheten. För de tre resterande åren ståtade 55-64 åringarna, en åldersgrupp som domineras av 40-talister, med den högsta sammanlagda nettoförmögenheten. Notabelt är att denna åldersgrupp uppvisade en förmögenhetsökning på knappt 70 miljarder mellan 2000 och 2002. En förklaring till detta är att ett antal individer i denna grupp har vandrat över från åldergruppen 45-54 till åldergruppen 55-64 och därmed ökat med 8 procent under perioden. En annan förklaring är också att ökningen i värdet av de reala tillgångarna för 40-talisterna har mer än väl matchat minskningen i värdet av de finansiella tillgångarna och skuldökningen. För åldersgruppen 35-44 år kan också noteras att den totala nettoförmögenheten har ökat för alla åren och detta sammanhänger med att de reala tillgångarna uppgår till över 80 procent av bruttoförmögenheten för gruppen. Bland yngre hushåll är det egna hemmet eller bostadsrättslägenheten den helt dominerande tillgången. Genomsnittlig förmögenhet i olika åldersgrupper Så långt har analysen gjorts utifrån den sammanlagda förmögenheten totalt och uppdelad i åldersgrupper. Om man ser till den genomsnittliga nettoförmögenheten i olika åldersskikt, framträder förskjutningarna än tydligare. Ökningen av den totala förmögenheten för åldersgruppen 55-64 har också resulterat i att denna grupp hade den högsta genomsnittliga nettoförmögenheten. Av tabell 3 framgår att denna uppgick till 734 000 kronor vilket är en ökning med ca 4 000 kronor jämfört med 2000. Denna grupp hade också det högsta förmögenhetsvärdet för reala tillgångar. De yngre pensionärerna, som låg i topp år 2000, har nu en genomsnittlig nettoförmögenhet på 706 000 kronor (en minskning med ca 30 000 kronor jämfört med 2000) och är därmed näst rikast. De högsta förmögenhetsvärdena för finansiella tillgångar noteras för individerna i den äldsta åldersgruppen, 298 000 kronor per capita. Detta är helt i linje med det det traditionella livscykelmönstret. Åldersgruppen 35-44 var de mest skuldsatta och för åldersgrupperna som följer därefter faller skuldsumman successivt. Att skuldsättning är negativt korrelerad med åldern sammanhänger med att konsumtionsbehov och inkomster inte sammanfaller över individens livscykel och har observerats i många studier. Beträffande portföljsammansättningen för de reala tillgångarna i de olika åldersgrupperna var såväl värdet på det egna hemmet, fritidshuset och bostadsrättslägenheten som andel som innehade tillgången högst för 55-64 åringarna. Därefter minskar både värde och andel med stigande ålder. Traditionellt brukar man utgå ifrån att andelen av mindre riskfyllda finansiella tillgångar som bankbehållning, räntebärande värdepapper, blandfonder och övriga värdepapper skall öka på ålderns höst. Data i tabell 3 ger stöd för denna hypotes. Åldersgruppen 75-w hade såväl den högsta genomsnittliga behållningen som den största andelen av bankmedel, obligationer m m och svenska räntefonder tätt följd av de yngre pensionärerna. Notera dock att dessa två åldersgrupper även hade den högsta genomsnittliga behållningen i aktiefonder. Hälften av alla yngre pensionärer och 40 procent av de äldsta hade placeringar i aktiefonder. 45 procent av samtliga individer innehade andelar i en aktiefond med ett genomsnittligt värde på 36 000 kronor. Det var nästan lika vanligt som att ha bankmedel (50 procent) där genomsnittsinnehavet var 56 000 kronor. Andelen av individerna som har en aktiefond var relativt jämt fördelade mellan åldersgrupperna och det genomsnittliga värdet ökar med åldern fram till den yngre pensionärsgruppen. Samma mönster kan noteras för börsnoterade aktier men med den skillnaden att 55-64- åringar hade de högsta genomsnittsvärdena (77 000 kronor per capita) samt största andel av innehavare (39 procent). Skattepliktiga försäkringar (K-försäkring) var också populärast hos åldersgrupperna 55+. De äldsta pensionärerna hade den största genomsnittliga behållningen medan andelen som innehade en försäkring var som störst för de yngre pensionärerna. Liksom i tidigare studier framkommer således ett typiskt livscykelmönster i förmögenhetsfördelningen mellan åldersgrupperna i tabell 3. Bruttoförmögenhetens utveckling över livscykeln kan beskrivas som ett upp och nedvänt U; den ökar fram till åldersgruppen 55-64 år för att sedan minska. Skulderna var som störst (beräknat som procentuell andel av förmögenheten) för åldersgruppen 25-34 år för att sedan minska. Detta är också ett typiskt livscykelfenomen: att de finansi- 7 Ekonomisk Analys

ella tillgångarna som andel av bruttoförmögenheten ökar snabbt med stigande ålder och att äldre personer håller en mindre andel reala tillgångar än de yngre. Tabell 3 Åldersfördelat medelvärde för förmögenhetstillgångar (tusentals kronor) samt andelen (i procent med kursiv stil) som innehade tillgången 2002. Median () och variationskoefficient {} för real, finansiell, brutto- och nettoförmögenhet samt skulder. I nedre delen av tabellen redovisas ett antal spridningsmått som förklaras i texten Samtliga 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-w Eget hem 266 36,4 12 3,0 159 27,6 343 48,4 381 51,0 384 47,5 296 37,8 166 22,3 Bostadsrätt 54 13,1 30 8,3 79 14,5 45 11,3 48 12,1 54 13,4 50 15,1 63 17,2 Fritidshus 39 9,5 4 1,3 16 4,5 34 8,9 54 13,5 70 16,3 54 13,1 29 6,8 Övriga reala tillgångar 76 7,9 5 0,9 28 4,1 71 7,8 114 11,1 138 12,6 96 10,7 57 6,1 Summa reala tillgångar 435 53,5 51 12,5 282 44,8 494 62,9 597 67,2 645 66,9 497 59,4 316 43,8 (83) {4,6} (0) {7,5} (0) {4,7} (265) {3,2} (325) {3,3} (325) {4,6} (166) {3,8} (0) {8,0} Bankmedel 56 50,0 13 30,6 25 40,4 35 43,2 53 49,9 82 59,7 93 63,5 112 66,9 Obligationer m.m. 11 11,5 2 4,3 3 5,0 5 6,9 9 10,6 17 17,9 21 21,6 21 17,5 Sv räntefonder 7 7,1 1 4,7 2 5,0 3 4,7 5 6,2 9 9,0 13 10,7 17 11,3 Aktiefonder m.m. 36 45,0 13 44,2 14 42,0 19 40,9 33 45,4 57 52,2 67 50,1 65 41,4 Börsnoterade aktier 36 28,5 10 16,1 16 23,0 19 26,5 36 31,7 77 39,2 49 35,2 49 24,8 Skattepliktig försäkring 15 13,2 3 6,9 4 9,5 6 11,8 11 13,5 22 17,8 32 19,2 34 14,2 Summa finansiella tillgångar 161 72,1 43 61,0 63 65,0 87 67,1 148 72,3 264 79,8 275 80,6 298 81,6 (25) {75,2} (4) {45,8} (7) {39,3} (10) {11,3} (24) {40,8} (68) {111,4} (97) {4,3} (110) {4,0} Bruttoförmögenhet 610 81,3 95 64,9 348 75,6 591 80,6 764 84,0 937 87,8 794 87,3 631 86,6 (248) {20,3} (8) {21,2} (82) {8,3} (322) {3,6} (412) {8,6} (491) {31,8} (410) {3,2} (270) {4,9} Skulder 189 66,5 44 46,5 235 82,2 303 87,4 267 83,7 203 71,3 88 44,5 29 16,6 (57) {4,3} (0) {2,6} (140) {1,6} (200) {1,9} (151) {3,8} (75) {6,0} 0 {10,0} 0 {28,6} Nettoförmögenhet 421 93,0 51 81,2 113 93,7 288 95,8 497 96,4 734 96,3 706 92,9 602 88,7 (100) {29,3} (0) {39,0} (0) {25,0} (59) {6,5} (184) {12,8} (331) {40,4} (349) {3,3} (259) {4,5} Bruttoförmögenhet Topp 10 % resp. 1 % 51,2 17,8 74,1 29,7 52,5 16,1 46,6 14,8 47,7 16,8 48,2 19,1 45,8 14,9 49,3 16,6 P90 & P99 relativt medianen 5,9 18,1 25,9 145,1 11,2 32,3 4,3 12,7 4,1 12,8 4,1 12,2 4,5 12,6 5,6 16,5 Skulder Topp 10 % resp topp 1 % 51,4 16,0 60,8 16,4 40,3 8,6 38,7 10,0 45 15,3 54,7 22,5 70,1 29,4 97,6 52,2 P90 resp P99 relativt medianen 8,7 24,4 - - 4,2 9,6 3,5 8,3 3,9 11,6 6,1 21,0 - - - - Reala tillgångar i % av bruttoförm. 71,3 53,4 80,9 83,6 78,2 68,9 62,5 50 Antal individer i tusental 7000 720 1180 1251 1195 1119 741 793 Öv. reala och finansiella tillgångar 14 2,6 2 0,3 3 0,4 10 1,3 19 2,7 28 4,7 22 5,4 18 4,0 Källa: SCB:s förmögenhetsstatistik. Förmögenheten är ojämnt fördelad Det är väl känt att förmögenhetsfördelningen i Sverige är skev. Dessutom är den totala förmögenheten bland hushåll och individer betydligt ojämnare än fördelningen av inkomsterna. 3 För att belysa fördelningen av förmögenheten totalt och inom åldersgrupperna har vi i tabell 3 inkluderat ett antal snedhetsmått. Dessa är desamma som vi använde i vår föregående rapport, nämligen: Median, decil och fraktil: Om individerna sorteras efter t ex stigande bruttoförmögenhet utgör det mittersta värdet medianen. Det värde på bruttoförmögenheten som den individ har som hamnat i den nionde decilen benämns P90. Värdet på förmögenheten för den som hamnat i den sista fraktilen (procentandel) benämns P99. 3 Se Andersson m fl (2001) för en utförlig analys av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen i Sverige under 1990-talet. Variationskoefficient: Beräknas genom att standardavvikelsen divideras med medelvärdet. Standardavvikelsen är ett spridningsmått och variationskoefficienten standardiserar spridningen per enhet medelvärde så att koefficienterna för t ex olika åldersgrupper kan jämföras. Ett stort värde på koefficienten för t ex nettoförmögenheten visavi en annan grupp tyder på en större spridning. Topp 10 procent respektive topp 1 procent: Andel av den totala bruttoförmögenheten som innehas av de rikaste 10 procenten respektive 1 procenten av individerna. P90 respektive P99 relativt medianen: Kvoten mellan värdet på förmögenheten för de i 90e fraktilen, P90, respektive de i den sista fraktilen, P99, visavi medianvärdet. Om medelvärdet är större än medianvärdet för nettoförmögenheten implicerar detta att förmögenhetsfördelningen är positivt sned, dvs att det finns ett antal individer med mycket hög nettoförmögenhet som drar upp medelvärdet i fördelningen. Av tabell 3 framgår att för samtliga ål- Ekonomisk Analys 8

dersgrupper var fördelningen positivt sned för reala och finansiella tillgångar, brutto- och nettoförmögenhet samt skulder. Störst diskrepans mellan median- och medelvärde kan noteras för de finansiella tillgångarna. Utifrån beräkningarna av variationskoefficienten framkommer att fördelningen för åldersgruppen 55-64 hade den största spridningen för netto- och bruttoförmögenhet och i synnerhet för finansiella tillgångar. Det är naturligtvis den stora spridningen i finansiella tillgångar som också resulterar i en hög spridning för netto- och bruttoförmögenhet. I denna åldersgrupp finns det alltså ett antal mycket rika individer med stora finansiella tillgångar som gör att spridningen (standardavvikelsen) blir mycket stor. För de övriga åldersgrupperna är nivån på variationskoefficienten för nettoförmögenheten den som kan förväntas. Koefficienten var högst för de två yngsta åldersgrupperna. Det beror på att individerna i dessa grupper befinner sig i livscykelns etableringsfas då de just avslutat sina studier och påbörjat karriär inom familje- och arbetsliv och vad där till hör. Av detta skäl kommer förmögenheten att variera mycket mellan individerna samtidigt som arv från tidigare generationer kommer ha en relativt större betydelse i de yngre åldersgrupperna. De äldre åldersgrupperna har kommit in i den mogna fasen av livscykeln och har byggt upp reala och finansiella förmögenheter. Att variationskoefficienten för nettoförmögenheten ökar för den äldsta gruppen sammanhänger med att förmögenheten för en 75-åring och en individ som är ett femtontal år äldre, genomsnittligt sett, skiljer sig kraftigt åt. Värt att lägga märke till är att det är de finansiella tillgångarna som varierar mest inom varje åldersgrupp. Variationskoefficienten för de reala tillgångarna respektive skulderna har ett relativt konstant värde för individer i aktiv ålder medan däremot stora skillnader i denna koefficient kan noteras för de finansiella tillgångarna. Det högsta värdet på variationskoefficienten för skulder hade pensionärerna och det sammanhänger med att ett mindre antal i åldersgruppen 65+ var skuldsatta; andelen för de två äldsta grupperna var 44 respektive 16 procent. Fördelningen av förmögenheten kan också beskrivas på andra sätt. Ett vanligt sätt är att mäta andelen av förmögenhetssumman som innehas av de 1 respektive 10 procent mest förmögna individerna. Ett annat mått är att mäta hur många gånger större toppskiktets genomsnittliga förmögenhet är i förhållande till medianvärdet. Vi har använt dessa mått för att beskriva fördelningen av bruttoförmögenhet och skulder. I tabell 3 återges värdena för topp 10 procent respektive topp 1 procent samt P90 respektive P99 relativt medianen efter varandra. Om vi t ex ser till Samtliga i tabell 3 framgår att de 10 procent respektive 1 procent rikaste innehade 51,2 respektive 17,8 procent av totala bruttoförmögenheten. Förmögenhetssumman för individen i den 9:e decilen respektive 99:e fraktilen var 5,9 respektive 18,1 gånger större än för individen med medianförmögenheten. På motsvarande sätt läses spridningsmåtten för skulder. Fördelningen av bruttoförmögenheten var relativt stabil mellan åldersgrupperna för individer över 35 år; topp 10 procent ligger i intervallet 46-50 procent och topp 1 procent mellan 15-19 procent. Multipeln visavi medianen för P90 och P99 var också relativt stabila. Spridningen var något större för den äldsta åldersgruppen och skälen härtill har vi också redan diskuterat. Spridningen var större för de två yngsta åldersgrupperna och skälen härtill har vi redan berört. När det gäller spridningsmåttet för skulder kan en intressant iakttagelse göras och det är att koncentrationen av skuldsättningen ökar med åldern. Av tabellen framgår t ex att för åldersgruppen 35-44 gav topp- respektive medianmåtten 39 och 10 procent respektive 3,5 och 8,3. Samma tal för åldersgruppen 55-64 var 54 och 23 respektive 6,1 och 21. Detta sammanhänger bl a med att andelen av de som är skuldsatta i kohortgrupperna minskar med åldern. Vi har här enbart studerat ett enskilt år och förmögenhetsfördelningen mellan åldersgrupper på individnivå. I vår tidigare studie Förmögenhetsbubblan redovisades också beräkningar av SCB beträffande förmögenhetsfördelningen för hushåll från 1978 till 1997 med topp- respektive medianmåtten. Resultaten från dessa beräkningar pekar på att förmögenhetskoncentrationen har ökat sedan 1980-talets början. Vi har också konstaterat att förmögenheten är ojämnt fördelad mellan åldersgrupperna. Utvecklingen av förmögenhets- 9 Ekonomisk Analys

spridningen över tiden kommer därför till stor del att bero på den relativa utvecklingen av olika tillgångspriser. Eftersom aktier och andra finansiella instrument är mer koncentrerade till hushåll med stora förmögenheter och till medelålders och äldre kommer förmögenhetsspridningen att öka i tider med ökande priser på finansiella tillgångar relativt andra tillgångar. Fastighetstillgångar, framför allt egna hem, är jämnare fördelade bland hushåll vilket innebär att en minskad förmögenhetsspridning kan observeras när bostadspriserna ökar i förhållande till andra tillgångspriser. Innebörden av detta är att fördelningen av förmögenheterna för hushållen bör ha varit jämnare för 2002 än för 2000 då denna period kännetecknades av bl a fallande priser på aktier (Stockholmsbörsen ned 40 procent) och stigande fastighetspriser (se tabell 6). Detta har vi också konstaterat i tidigare rapporter. SCB rapporterar också beräkningar i sin sammanställning av förmögenhetsstatistiken som ger stöd för denna slutsats, se SCB (2004). Detta indikerar också att fördelningen fram till utgången av första halvåret 2004 bör ha blivit skevare igen då prisutvecklingen på aktier från slutet av 2002 har ökat drygt tre gånger mer än priserna på fastigheter. Regional förmögenhetsfördelning I detta avsnitt redovisas den regionala förmögenhetsfördelningen och de förändringar i denna fördelning som ägt rum. Analysen bygger på samma typ av undersökningsmetodik som i Nordeas specialstudier från 2001, Förmögenhetsbubblan, och 2002, Gungorna och karusellen, där förmögenhetsportföljen för den genomsnittlige kommuninvånaren för landets samtliga 289 kommuner presenterades. I denna rapport är det således den tredje gången vi gör detta och nu för 290 kommuner trots att Knivsta först per den 1 januari 2003 har blivit självständig kommun och lämnat Uppsala. I den politiska debatten har ofta de olika regionernas förutsättningar ventilerats, exempelvis beträffande utvecklingen av arbetsmarknad och inkomster. Diskussion har bland annat förts om vilket av de tre storstadsområdena som har de största tillväxtmöjligheterna. Vi tror att kunskap om befolkningens förmögenhet och dess sammansättning i olika landsdelar kan berika denna diskussion och av detta skäl har vi låtit SCB producera denna regionala statistik även för 2002. I och med att vi har tillgång till regionala data för tre år kan vi också studera förändringarna över tiden på läns- och kommunnivå. Vi har således tillgång till uppgifter för Sveriges samtliga kommuner med samma indelning på reala och finansiella tillgångar som i tabell 3. I appendix tabell A1 redovisas den genomsnittlige kommuninvånarens förmögenhetsportfölj för landets 290 kommuner. Fördelningsmåtten topp 10 procent respektive 1 procent för bruttoförmögenhet och skulder på länsoch kommunnivå, återfinns också i tabell A1. Figur 1 Länsvis fördelade medelvärden för förmögenhetstillgångar i tusentals kronor 2002 1200 1000 800 600 400 200 0 Sthlm län Halland Uppsala län Kronoberg Skåne Gotland Jönköpings län Kalmar län V Götaland Blekinge Östergötland Södermanland Dalarna Värmland Västerbotten Västmanland Jämtland Örebro län Gävleborg Norbotten Västernorrland Eget hem Bostadsrätt Fritidshus Öv. reala tillgångar Bank, obl. m.m. Aktiefonder m.m. Börsnoterade aktier Skattepliktig försäk. Skulder Ekonomisk Analys 10

Vi har således tillgång till uppgifter för Sveriges samtliga kommuner med samma indelning på reala och finansiella tillgångar som i tabell 3. I appendix tabell A1 redovisas den genomsnittlige kommuninvånarens förmögenhetsportfölj för landets 290 kommuner. Fördelningsmåtten topp 10 procent respektive 1 procent för bruttoförmögenhet och skulder på läns- och kommunnivå, återfinns också i tabell A1. I figur 1 återges förmögenhetssammansättningens fördelning 2002 för Sveriges 21 län rangordnade utifrån genomsnittlig nettoförmögenhet. De fyllda staplarna visar sammansättningen av den finansiella och reala förmögenheten uppdelad på olika tillgångar som definieras under figuren. Summan av dessa staplar visar den totala bruttoförmögenheten för respektive åldersgrupp i miljarder kronor. För att få fram nettoförmögenheten för en åldersgrupp skall skulderna (genomskinlig stapel) subtraheras från bruttoförmögenheten. Stockholms län var Sveriges rikaste län även 2002 men jämfört med 2000 har nettoförmögenheten för den genomsnittlige länsinvånaren minskat med 55 000 kronor och uppgick till ca 650 000 kronor. Den genomsnittliga nettoförmögenheten i Stockholms län var ca 2½ gånger större än i Gävleborgs, Norrbottens och Västernorrlands län vilka var länen med de lägsta nettoförmögenheterna. Rangordningen har skiftat mellan de två sista länen sedan 2000; Norrbottens relativa position har förbättrats så att länet har passerat Västerbotten län. Det näst rikaste länet var Hallands län vilket även gällde för 2000. Uppsala har sedan 2000 passerat Kronobergs län i rankingen. Såväl Hallands som Uppsala län uppvisade också en ökning av nettoförmögenheten mellan 2000 och 2002. Förklaringen till Hallands läns andra plats i rankingen ligger i att Kungsbacka kommun ingår i länet. Kungsbacka är i mer ekonomiskt avseende integrerad med Göteborgsområdet och kunde utifrån denna aspekt ingå i Västa Götalands län. Som framgår av tabellen i appendixet var den genomsnittliga nettoförmögenheten för Kungsbacka kommun som mest 1,8 gånger större än för någon av de resterande kommunerna i Halland. Genomsnittlig nettoförmögenhet för Hallands län exklusive Kungsbacka var 434 000 kronor, dvs lägre än för Uppsala län och skulle motsvara en tredjeplats i rankingen. Tabell 4 Genomsnittlig nettoförmögenhet länsvis i tusentals kronor 2002. Förändring i genomsnittlig nettoförmögenhet, real och finansiell förmögenhet och skulder och befolkning mellan 2000 och 2002. I de fyra sista kolumnerna redovisas P90 respektive P99 relativt medianvärdet för bruttoförmögenhet och skulder Län Netto för- Förändring mellan 2002 och 2000 Befolkmögenhet Bruttoförmögenhet Skulder N. förm. Real Finansiell Skuld ning 90/50 99/50 90/50 99/50 Stockholm 654-55,5 86,5-78,0 50,5 18663 7,9 21,8 10,7 26,5 Halland 501 34,9 108,0-52,2 16,7 3217 4,9 14,2 8,2 22,5 Uppsala 443 2,4 86,0-48,2 28,1 4163 4,8 13,3 6,3 15,0 Kronoberg 439-10,3 61,1-57,0 8,9 619 4,8 16,6 7,9 20,5 Skåne 421 6,7 86,1-56,3 18,5 13920 5,9 18,9 9,1 25,5 Gotland 413 16,2 78,3-39,0 18,1 344 3,9 11,2 8,6 27,9 Jönköping 387-18,5 48,4-49,5 13,0 677 4,6 15,9 8,2 21,2 Kalmar 373 12,3 63,9-44,1 5,5 69 4,6 17,7 7,8 23,9 V Götaland 369-2,1 61,0-43,1 16,0 13016 6,0 17,1 8,8 22,8 Blekinge 353-4,4 51,8-46,9 6,2-197 3,7 12,8 7,1 17,9 Östergötland 346 4,6 68,3-42,5 14,8 2194 6,0 21,9 8,3 22,5 Södermanland 334-7,8 53,7-45,6 13,9 2479 5,3 17,3 8,7 22,2 Dalarna 320-4,9 46,2-42,3 6,0-512 4,1 11,7 8,4 19,1 Värmland 315 3,1 49,8-37,1 7,9-511 4,3 13,7 7,2 18,6 Västerbotten 311-18,0 39,2-45,4 9,0 669 4,5 11,9 7,5 18,2 Västmanland 310 2,3 68,3-48,2 12,0 1688 5,0 14,6 7,6 18,5 Jämtland 298-25,9 22,3-39,5 6,7-1026 4,9 14,6 8,8 22,7 Örebro 282-29,6 34,7-47,3 13,3 239 4,9 17,0 8,5 21,7 Gävleborg 271-16,3 33,3-40,0 6,7-1484 4,4 13,4 8,2 19,0 Norbotten 250-7,3 35,4-36,8 4,0-1363 4,0 9,9 7,7 17,4 Västernorrland 245-36,7 12,4-40,4 6,1-1999 4,1 12,3 7,0 16,6 Källa: SCB:s förmögenhetsstatistik. 11 Ekonomisk Analys

I tabell 4 finns uppgifter för samtliga län beträffande genomsnittlig nettoförmögenhet 2002 samt förändring i nettoförmögenhet, reala och finansiella tillgångar, skulder och befolkning mellan 2000 och 2002. Vidare redovisas multipeln för P90 respektive P99 visavi medianen för bruttoförmögenhet och skulder. Jämfört med 2002 har nettoförmögenheten i absoluta tal minskat mest för Stockholms län och för 13 andra län har också en minskning skett. Skälet till förmögenhetsminskningen i Stockholms län var att skuldökningen och minskningen i finansiella tillgångar översteg ökningen i de reala tillgångarna. Uppsala län uppvisade en lika stor ökning av de reala tillgångarna som Stockholms län men det är Halland som toppar ökningen för denna tillgång och det är, som nämnts, Kungsbacka som förklarar en stor del av denna ökning. Priset per m2 för småhus och bostadsrättslägenheter är som högst i landet för Stor-Stockholm varefter följer Malmö och Göteborgsområdet. Nettoförmögenheten för en region tenderar därför att vara positivt korrelerad med befolkningskoncentrationen; ju mer folk som bor i ett givet område desto dyrare blir sannolikt boendet och därmed priset på småhus och bostadsrätter. Vidare sammanhänger det också med hur många i de respektive regionerna som äger sitt boende. Medelvärdet på egna hem ligger faktiskt högst i Halland vilket sannolikt är en följd av att fler bor i småhus i detta län och priset för ett småhus är relativt högt, speciellt i den norra delen av länet. Vad beträffar de finansiella tillgångarna hade Stockholms län ett extremt högt genomsnittligt värde för en tillgång, nämligen börsnoterade aktier; 85 000 kronor per invånare 2002. Notera dock att två år tidigare var motsvarande värde 144 000 och ytterligare ett år tillbaka 176 000. Börsfallet har satt sina spår. Speciellt intressant i detta avseende är Danderyds kommun som är den kommun i landet som har det högsta medelvärdet för denna tillgång. 2002 uppgick innehavet av börsnoterade aktier till drygt 2,1 miljoner kronor per invånare vilket endast är 100 000 kronor lägre än för 2000! Tydligen har danderydsborna bemästrat börsens fall 2000-02 med ackuratess. Det stora fallet i värdet för börsnoterade aktier noteras mellan 1999-2000 för Danderyd; 1999 uppgick värdet till 3,6 miljoner kronor. Den näst förmögnaste kommun i Stockholms län och i landet var Lidingö med ett förmögenhetsvärde för börsnoterade aktier som uppgick till mindre än en tiondel och en nettoförmögenhet som motsvarar 35 procent av Danderyds. Rankingen för kommuner med högst nettoförmögenhet respektive de med lägst framgår av tabell 5. Först på 4:e plats har en kommun från Skåne lyckats spränga sig in mellan kommunerna i Stockholms län. Det är inte så stora förändringar bland de kommuner som toppar förmögenhetsligan sedan 2000 om vi bortser från Huddinge som låg på 42:a plats och nu återfinns på 20:e. Av de kommuner som har de lägsta genomsnitten för nettoförmögenheten har dock en hel del förändringar skett och de 20 i botten har fått flera nya medlemmar jämfört med rankingen för 2000. I tabellen finns även uppgifter om den andel av bruttoförmögenheten som ägs av de 10 procent respektive 1 procent procenten rikaste. För uppgifter om enskilda tillgångsslag hänvisas till appendix. Nivån på nettoförmögenheten och snedheten i förmögenhetsfördelningen verkar vara positivt korrelerade. Korrelationsberäkningar visar också att så är fallet. Ekonomisk Analys 12

Tabell 5 Ranking av de tjugo kommuner med högsta respektive lägsta nettoförmögenheten per kommuninvånare, förändringen av nettoförmögenheten mellan 2002 och 2000 (tusentals kronor) samt den procentuella andelen av förmögenheten för de rikaste 10 % respektive 1 % för 2002. Siffran inom parantes anger rankingen 2000 för respektive kommun Nettoförmögenhet Bruttoförmögenhet Nettoförmögenhet Bruttoförmögenhet 2002 Förändring Andel topp 2002 Förändring Andel topp 02-00 10% 1% 02-00 10% 1% 1 (1) Danderyd 4001-67 71 55 271 (247) Härnösand 224-43 44 13 2 (2) Lidingö 1423-117 50 21 272 (261) Arjeplog 224-28 39 9 3 (3) Täby 981-116 37 11 273 (267) Kalix 223-22 41 10 4 (5) Vellinge 946 95 40 13 274 (278) Degerfors 221-8 47 16 5 (6) Ekerö 907 59 44 19 275 (264) Söderhamn 218-30 44 11 6 (4) Nacka 902-37 48 18 276 (276) Överkalix 217-17 42 10 7 (10) Lomma 843 68 36 12 277 (263) Kramfors 214-34 47 13 8 (7) Värmdö 828 25 45 21 278 (268) Munkfors 213-32 46 14 9 (8) Båstad 810 24 47 18 279 (281) Filipstad 212-9 49 17 10 (9) Sollentuna 802 18 39 10 280 (272) Hällefors 211-25 49 16 11 (12) Vaxholm 799 96 44 13 281 (275) Älvsbyn 210-24 43 13 12 (14) Kungsbacka 727 144 39 12 282 (286) Forshaga 207 1 41 10 13 (16) Tyresö 654 88 39 11 283 (280) Boden 204-17 42 13 14 (15) Ydre 633 61 58 20 284 (282) Fagersta 200-18 45 12 15 (19) Vallentuna 624 72 38 12 285 (288) Surahammar 194-6 38 10 16 (13) Höganäs 620-5 45 17 286 (284) Gällivare 191-23 40 10 17 (18) Öckerö 606 51 32 7 287 (285) Hofors 186-28 46 14 18 (11) Stockholm 599-146 55 22 288 (287) Jokkmokk 184-17 42 9 19 (22) Trosa 592 62 48 22 289 (290) Haparanda 181-11 45 12 20 (42) Huddinge 591 122 41 10 290 (289) Timrå 181-14 40 10. Källa: SCB:s förmögenhetsstatistik. Förmögenhetsförändringar 2002-2004 De detaljerade uppgifterna i vår förmögenhetsundersökning föreligger endast framtill 2002 men som påpekats i inledningen till rapporten har tillgångspriserna förändrats sedan dess. Kalkylen över ökningen av hushållens totala nettoförmögenhet mellan ultimo 2002 och 2:a kvartalet 2004 visade på en ökning på 300 miljarder kronor vilket motsvarar en 10-procentig ökning. Om börsen kommer att fortsätta att utvecklas positivt framöver stärks hushållens förmögenhetsställning ytterligare. Konjunkturutsikterna för Sverige och omvärlden borde kunna medge en viss fortsatt börsuppgång. Priserna på småhus och bostadsrättslägenheter torde också komma att fortsätta att utvecklas positivt. Den regionala utvecklingen mellan olika delar av Sverige för priset på dessa två typer av boende är något splittrad. Stor-Stockholm och Stockholms län har haft en svag utveckling av priserna på småhus under de senaste två åren (fram t o m 2:a kvartalet) samtidigt som en prisnedgång noteras för bostadsrätter. Denna utveckling får betraktas som en svit efter IT-bubblan som drabbat Stockholm hårdast. Malmö och Göteborg uppvisar däremot högre siffror. Enligt försäljningsstatistiken för de fyra första månaderna 2004 från Mäklarsamfundet verkar prisökningarna hålla i sig och t o m öka. Övriga regioner har haft en lägre prisökningar för småhus än Malmö och Göteborg men de har dock varit högre än för Stockholmsområdet. I Östra Mellansverige samt Väst- och Sydsverige har priserna ökat med över 10 procent sedan utgången av 2002. Även mellersta Norrland har haft kraftig prisstegring. Statistiken fram t o m juli 2004 för småhuspriserna indikerar att ökningen fortsätter. Om prisutvecklingen för reala och finansiella tillgångar går i takt sker naturligtvis inga större förändringar i förmögenhetsfördelningen nationellt sett. Förmögenhetsfördelningen blir dock jämnare när egnahemspriserna ökar och aktiepriserna förblir oförändrade och vice versa. Utvecklingen i tillgångspriserna mellan 2002 och andra halvåret 2004 har sannolikt medfört att den nationella och regionala förmögenheten blivit något mer snedfördelad. Utvecklingen av aktiepriserna är de mest "jämlika" då värdeförändringen för en aktieportfölj (motsvarande index) blir densamma oavsett var innehavaren är bosatt i Sverige. Däremot är den fasta egendomens lokalisering av stor betydelse och påverkar direkt den regionala förmögenhetsfördelningen. En sommarstuga i Bohusläns skärgård har naturligtvis ökat mer i värde än motsvarande fastighet i Norrlands inland. Ett småhus i en storstadsregion uppvisar en helt an- 13 Ekonomisk Analys

nan värdeökning än motsvarande hus i en småstad och i Stockholmsområdet för denna period. För bostadsrättslägenheter har den relativa prisutvecklingen varit bättre i Göteborg och Malmö än i Stockholm. Den goda tillväxten i privat konsumtion under de senaste åren sammanhänger med låga räntor, stigande disponibla inkomster och värdestegring på de reala tillgångarna. Reala tillgångar väger tungt i yngre hushålls förmögenhetsportfölj och dessa hushåll har sannolikt också en hög konsumtionsbenägenhet. Den intressanta frågan är om kapitalvinsterna påverkar konsumtionen och i så fall i vilken omfattning. En förmögenhetsökning kan ju påverka konsumtionen idag trots att den inte realiseras, genom att hushållen sparar mindre eller ökar sin skuldsättning. Tidigare studier indikerar också att konsumtionsbenägenheten med avseende på värdeförändringarna är större för reala än för finansiella tillgångar. I en studie för ett stort antal länder däribland Sverige, finner Case m fl (2002) att effekten av en ökning i realpriset på egna hem hade minst dubbla effekten på konsumtionen jämfört med aktier. Tabell 6 Prisutveckling för egna hem, fritidshus, bostadsrättslägenheter samt aktie- och obligationsmarknaden 1997 2003 samt uppgifter för första kvartalet för småhus och fram t o m andra kvartalet för börs- obligationsoch prisindex. I de två sista kolumnerna återges den procentuella förändringen mellan dels 2002 och 2000, dels 2004 (om uppgiften finns, annars 2003) och 2002 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004:1-2 02/00 04/02 Småhus Hela riket 100 111 120 135 141 154 164 167 14,4 8,1 Stor-Stockholm 100 116 133 165 169 183 185 188 11,3 2,3 Stor-Göteborg 100 115 124 138 145 161 178 183 16,6 14,0 Stor-Malmö 100 117 131 153 157 176 197 202 15,0 14,9 Stockholms län 100 116 133 164 168 184 185 188 12,1 2,5 Östra Mellansverige 100 109 117 126 136 150 164 167 18,8 11,2 Småland med öarna 100 111 116 124 131 143 152 153 14,8 7,2 Sydsverige 100 112 123 138 146 159 174 177 15,4 11,6 Västsverige 100 110 117 129 136 148 161 165 15,4 11,4 Norra Mellansverige 100 106 109 115 119 128 135 136 11,7 6,4 Mellersta Norrland 100 104 106 111 113 117 127 129 5,7 9,8 Övre Norrland 100 106 113 114 122 127 129 132 11,9 4,2 Fritidshus (årssnitt) 100 109 118 134 147 157 168-17,0 7,0 Bostadsrätter (årssnitt) Samtliga kommuner 100 117 136 148 174 202 223-35,5 10,1 Stockholm 100 122 154 183 192 212 195-53,6-8,2 Göteborg 100 116 162 209 236 273 327-62,1 20,0 Malmö 100 100 145 209 204 224 302-45,0 34,5 SIX return index 100 111 173 155 137 90 120 135-42,2 50,3 Obligationsindex 100 108 111 119 126 133 145 149 12,2 12,0 KPI, årsgenomsnitt 100 100 100 101 104 106 108 108 0,3 2,3 Källa: SCBs fastighetsprisindex för småhus (FASTPI), konsumentprisindex, Stockholms Fondbörs och Mäklarsamfundet. Indexserierna för småhus har baserats på uppgifter för 4:e kvartalet. För Six Return och Obligationsindex har ultimovärden använts. Prisbubbla på småhusmarknaden och överbelåning? I vår förra rapport, Gungorna och Karusellen påpekade vi att tidningen Economist under senare år har drivit tesen att recessionen i världsekonomin 2001-03 skulle ha blivit mycket djupare om inte den privata konsumtionen hållits uppe via förmögenhetseffekten av kraftigt stigande huspriser. Samtidigt som börsvärdena föll kraftigt ökade småhuspriserna i industrivärlden. Emellertid befaras det att prisökningen på småhus i många länder kan ha varit så kraftig att en bubbla kan ha uppkommit, dvs prisökningarna kan inte förklaras utifrån fundamentala variabler som t ex inkomst, ränta och befolkningssammansättning. Brister Ekonomisk Analys 14

bubblan betyder det prisfall som kan ge upphov till tvångsförsäljning av överbelånade hus vilket i sin tur kan ge upphov till ytterligare prisfall. Fallande realvärden på småhus kan i sin tur få en negativ effekt på den privata konsumtionen. Resonemanget är detsamma som i den internationella och svenska debatten i början av 1990-talet då kraftiga prisfall för småhus noterades i bl a de nordiska länderna. Economist rapporterar nu att småhuspriserna fortsätter att öka och varnar återigen för risken av en bubbla. I redovisningen av det senaste The Economist house price indices (se Economist 5-11 juni 2004, s 64) uppvisade ett flertal industriländer en prisökning för det senaste året på över 10 procent och listan toppas av Nya Zeeland med hela 22 procents ökning. Sverige ligger långt ned på denna lista men frågan om en bubbla är intressant för världsekonomin och inte minst för vår egen ekonomi. I vår tidigare rapport refererade vi till en studie av Nordeas ekonomer (baserad på fundamentalanalys och beprövad metodik) som hävdade att det inte förelåg en bubbla på småhusmarknaden. Sveriges Riksbank verkar dela denna uppfattning då de i de två senaste rapporterna om finansiell stabilitet i ekonomin (se Finansiell stabilitet, 2003:2 och 2004:1) hävdat att huspriserna styrs av fundamenta. Riksbanken pekar emellertid också på, precis som ekonomerna från Nordea, att det finns stora regionala variationer i prisutvecklingen. I debatten har det också påpekats att de svenska hushållens skuldsättning ökat kraftigt och frågan är om detta kan ge upphov till oro för dels individerna/hushållens som skuldsätter sig, dels det finansiella systemet om den ökande skuldsättningen skulle resultera ökade förluster i banksystemet. Skuldsättningen och huspriser hänger ihop då den övervägande delen av hushållens skulder är tagna med fastigheter som säkerhet. Inte heller beträffande skuldsättningen signalerar Riksbanken någon oro i ovan nämnda rapporter om den finansiella stabiliteten. I rapporten 2004:1 publiceras även en separat analys om hushållens skuldsättning och betalningsförmåga för olika typer av hushåll. Slutsatsen i den studien är att den nuvarande skuldsättningsgraden inte innebär någon risk för det finansiella systemet vare sig om man ser till hushållen totalt eller för olika typer av hushåll. Slutsatsen baseras på det faktum att de största lånen finns hos de mest förmögna hushållen och dessa har goda marginaler att klara eventuella räntehöjningar. De hushåll som saknar marginaler är till ringa del skuldsatta. Av tabell 3 i denna rapport framgår också denna koncentration av skuldsättningen. För att ytterligare belysa den centrala frågan om huspriser och skuldsättning har data för ett antal väsentliga variabler sammanställts i tabell 7. Ett sätt att försöka identifiera om det finns en bubbla på småhusmarknaden kan vara att studera data över hushållens skuldsättning, ränteutgifter samt hur huspriserna utvecklats i förhållande till inkomsterna. Om husprisökningen sammanfaller med en kraftig ökning av skuldsättningen kan detta vara en indikator. Kraftigt stigande ränteutgifter kan vara en annan varningsklocka och om priserna ökar kraftigt visavi inkomsterna en tredje. Vi har även tillgång till beräkningar av det s k Tobins Q. Detta mått, som fått sitt namn av den kände amerikanske ekonomipristagaren James Tobin, visar relationen mellan marknadspris för en tillgång och dess återanskaffningsvärde. Måttet har ofta använts i investeringsanalyser men kan även ses som en indikator på jämviktsläget på en marknad. Är kvoten mindre än ett för småhusmarknaden understiger marknadsvärdet byggnadskostnaden vilket borde innebära att de som skall köpa ett eget hem i första hand är intresserade av att köpa ett begagnat hus. Är kvoten större än ett gäller naturligtvis det omvända och byggnationen av småhus bör öka. Är kvoten lika med ett kan det ses som en jämviktsrelation då byggkostnad och marknadsvärde är lika. 15 Ekonomisk Analys

Tabell 7 Huspriser relativt arbetsinkomst per capita, Tobins Q, ränteutgifter i procent av disponibel inkomst samt skulder visavi hushållens disponibla inkomster respektive bruttoförmögenheten Procent Huspris/disponibel 5-årig obligations- Ränteutg Skuld/brutto- Skuld/disp arbetsinkomst, index Tobins Q ränta, årssnitt netto förmögenhet inkomst 1975 100.0 8.8 21.8 89.3 1976 102.8 9.3 21.7 89.8 1977 103.5 9.7 21.3 90.1 1978 106.2 10.1 20.5 91.7 1979 107.2 10.5 20.8 96.4 1980 95.7 11.7 20.0 90.4 1981 85.4 1.03 13.5 21.1 91.1 1982 81.8 1.00 13.0 21.9 95.3 1983 75.2 0.91 12.3 21.8 95.4 1984 71.4 0.85 12.3 22.5 96.5 1985 67.5 0.89 13.1 22.4 95.0 1986 65.2 0.81 10.3 24.0 104.6 1987 68.2 0.82 11.7 24.7 111.4 1988 74.2 0.82 11.3 25.4 124.7 1989 81.5 0.88 11.2 23.9 126.8 1990 79.7 0.94 13.1 23.1 117.4 1991 74.7 0.99 10.7 22.3 101.6 1992 65.3 0.86 10.0 22.4 94.7 1993 58.2 0.73 8.4 6.79 22.4 92.2 1994 61.8 0.84 9.2 6.06 20.6 88.6 1995 64.0 0.87 9.8 5.07 19.9 88.3 1996 65.3 0.84 7.1 4.84 19.3 90.2 1997 70.5 0.84 5.7 4.78 18.3 93.9 1998 76.0 0.85 4.6 4.55 18.3 97.1 1999 80.1 0.88 4.5 4.67 17.2 101.4 2000 85.8 0.89 5.2 4.55 17.8 104.0 2001 85.6 0.92 4.7 4.44 18.3 103.7 2002 87.7 0.94 5.0 4.41 19.8 106.6 2003 94.3 1.00 4.1 4.43 19.6 114.3 Källor: Kolumn 2, 6 och 7 bearbetning av data från SCB, 3 Tommy Bergers bearbetning av data från LMV (Lantmäteriverket) och SCB, 4 EcoWin och 5 Konjunkturinstitutet. Indexserien för huspriser relativt disponibla arbetsinkomster har sedan 1995 ökat med 30 enheter fram till 2003. Detta är en indikator på att folk måste jobba mer för att finansiera ett eget hem. Nu kan det dock vara så att kostnaden för att finansiera ett husköp påverkar vad man vill betala för ett hus och som framgår har räntan och hushållens ränteutgifter i procent av disponibel inkomst minskat sedan 1990-talet först år. Detta bör naturligtvis medföra att priserna pressas upp. Tobins Q beräkningarna indikerar också detta. Marknadspriserna eller priset på andrahandsmarknaden för småhus har ökat mer än produktionskostnaderna sedan början av 1990-talet och kvoten hade värdet 1 för 2003. Vad kan vi säga om skuldsättningen? Skulderna som andel av disponibel inkomst har ökat kraftigt under de senaste åren. Nivån på denna kvot har fått vissa bedömare påpeka att vi börjar nå nivåer som motsvara de på slutet av 1980-talet. Det är en riktig iakttagelse men ett mera relevant mått är kanske att studera kvoten mellan skulder och hushållens bruttoförmögenhet. Skuldkvoten räknad mot förmögenheten uppgick under de första åren på det nya millenniet till 17-19 procent. Under 1980-talets tre sista år uppgick kvoten till hela 24-25 procent. Hushållens soliditet har således förstärkts med 5-8 procentenheter mellan dessa två perioder och var kring 80 procent vid utgången av 2003. Detta betyder att säkerheten för utlöpande lån har substantiellt förbättrats. Vi diskuterar här utifrån aggregerade siffror men vi vet samtidigt, och som har påpekats, att de största lånen finns hos de mest förmögna hushållen och dessa har goda säkerheter för sina lån. Tobins Q för 2003, se tabell 7, är lika med 1 och som vi argumenterat för kan detta indikera jämvikt och talar således emot en förekomst av en Ekonomisk Analys 16

bubbla. Vi vet dock att det finns en stor regional variation i prisutvecklingen vilket också framgår av tabell 6. För att belysa denna variation återger vi i tabell 8 de arbetsmarknadsområden och kommuner med de tio högsta respektive lägsta Tobins Q. I tabellen finns även uppgift om pris per m2 för småhus. Arbetsmarknadsområde eller lokala arbetsmarknader är en statistisk klassificering för att avgränsa områden där arbetsmarknaden fungerar relativt oberoende av omvärlden. Indelningen av de 81 områdena bestäms utifrån bl a pendlingsandelar mellan kommuner. Tabell 8 Arbetsmarknadsområde och kommuner med högsta respektive lägsta Tobins Q värden samt pris per m2 för småhus 2003. Siffran inom parantes är numret på arbetsmarknadsområdet Arbetsmarknadsregion Tobins Q Pris/m 2 Kommuner Tobins Q Pris/m 2 1 Stockholm 1.55 19426 1 Danderyd 2.45 28960 2 Strömstad/Tanum 1.48 15167 2 Sundbyberg 2.27 24327 3 Göteborg 1.38 14045 3 Lidingö 2.18 27737 4 Malmö 1.19 12402 4 Solna 2.11 22531 5 Gotland 1.12 10509 5 Vaxholm 2.09 26527 6 Uppsala 1.11 11596 6 Stockholm 1.98 22821 7 Helsingborg 1.03 9998 7 Nacka 1.97 25593 8 Simrishamn/Tomelilla 1.03 8721 8 Värmdö 1.76 24234 9 Nyköping/Oxelösund 1.01 10137 9 Sotenäs 1.72 15952 10 Eskilstuna 0.98 9843 10 Öckerö 1.69 15969 72 Övertorneå 0.32 3063 281 Bjurholm 0.27 2641 73 Filipstad 0.32 3069 282 Arvidsjaur 0.26 2573 74 Arjeplog 0.31 2937 283 Munkfors 0.26 2393 75 Sollefteå/Kramfors 0.30 2717 284 Ånge 0.26 2458 76 Vilhelmina/Dorotea/Åsele 0.28 2797 285 Ragunda 0.25 2374 77 Sorsele 0.27 2739 286 Jokkmokk 0.24 2473 78 Strömsund 0.27 2626 287 Norsjö 0.23 2177 79 Arvidsjaur 0.26 2573 288 Överkalix 0.23 2330 80 Jokkmokk 0.24 2473 289 Malå 0.21 2127 81 Överkalix 0.23 2330 290 Åsele 0.19 1670 Källa: Tommy Bergers bearbetning av data från LMV (Lantmäteriverket) och SCB. Det högsta Tobins Q för arbetsmarknadsregioner uppvisar Stockholm och det lägsta Överkalix. Det positiva sambandet mellan Tobins Q och det genomsnittliga kvadratmeterpriset är också helt uppenbart. Notera också att den norska uppköpsvågen av småhus i norra Bohuslän har renderat i en andra plats på listan för Strömstad/Tanum före storstadsområden som Göteborg och Malmö. För de 10 områden med lägsta Tobins Q kommer nio av dem från norra Sverige och undantaget är Filipstads arbetsmarknadsområde i Värmland. Den redovisade värdena för kommuner toppas av Danderyd med värdet 2,45. Småhusen är värda mycket i den kommunen vilket också framgår av pris per m2. Notera också att kommuner i Stockholmsområdet lägger beslag på de åtta översta placeringarna och på nionde och tionde kommer två kommuner från Bohuslän. Precis som för listan över arbetsmarknadsområde kommer 9 av kommunerna med lägsta Tobins Q från Norrland och undantaget är här Värmlandskommunen Munkfors. Intervallet för Tobins Q för Sveriges kommuner för 2003 har ett högsta värde på 2,45 och ett lägsta på 0,19. 2003 hade närmare bestämt 71 kommuner ett Tobins Q som var lika med ett eller större och det är väl dessa som blir intressanta när förekomsten av en eventuell bubbla diskuteras. Egentligen skall vi nog titta på ännu högre värden och på hur snabbt Tobins Q ökar under en vis tidsperiod för att vi skall kunna identifiera en eventuell bubbla. Produktion av nya hus är tidskrävande och det tar tid att bygga ifatt efterfrågan. Ibland kan det vara frågan om rent fysiska eller politiska begränsningar som gör att det inte byggs i en kommun vilket bör resultera i ett högt värde om det finns en efterfrågan på hus. Beräknas den årliga ökningstakten 1999-2003 för de kommuner som 2003 hade ett Tobins Q på 17 Ekonomisk Analys

större än 1,5 kommer Nykvarn i topp med 8,6 procent per år. En viktig förklaring till detta är sannolikt de förbättrade järnvägsförbindelserna med Stockholm och den nybyggda motorvägen som kapitaliserats i huspriserna. Sotenäs och Öckerö har haft en årlig ökning på 6,7 respektive 7,4 procent och det sammanhänger sannolikt med begränsade möjligheter till efterfrågad nyproduktion. Stockholmskommunerna som ligger i toppen av listan i tabell 8 har haft en måttlig ökningstakt av Tobins Q. Värdet för Stockholms och Vaxholms kommun har ökat med ca 4 procent per år medan Solna har haft den lägsta ökningstakten med 0,5 procent per år. De övriga kommunerna återfinns inom detta intervall. Generellt sett förefaller det inte förekomma någon bubbla av dignitet på småhusmarknaden. Vi har pekat på de stora regionala skillnaderna som finns och de eventuella regioner där priserna på småhus skulle avvika från fundamenta skulle kunna vara några enstaka kommuner i Stockholmsområdet eller i Bohuslän. Referenser Andersson B, L Berg och A Klevmarken, Inkomst- och förmögenhetsfördelningen för dagens och morgondagens äldre, SOU 2002:29, Bilagedel B. Berg L (2001), Förmögenhetsbubblan De svenska hushållens förmögenhetsfördelning, Nordea, Stockholm. Berg L (2002), Gungorna och karusellen De svenska hushållens förmögenhetsfördelning, Nordea, Stockholm. Case K, J Quigley och R Shiller (2002), Comparing Wealth Effects: The Stock market versus Housing Market, NBER working paper 8606. Pousette T, M Falk och D Lindbeck (2002), Regional rockad, november, Nordea, Stockholm. SCB, 2000, Förmögenhetsfördelningen i Sverige 1997 - med tillbakablick till 1975, Rapport 2000:1, Statistiska centralbyrån, Programmet för inkomst och förmögenhet, Örebro. SCB, 2001, Reavinster och reaförluster 1999, Rapport 2001, Statistiska centralbyrån, Programmet för inkomst och förmögenhet, Örebro. SCB, 2004, Förmögenhetsstatistik 2002. Sammansättning och fördelning, Örebro. Sveriges Riksbank, Finansiell stabilitet 2003:2 och 2004:1. The Economist, August June 5th 11th 2004. Ekonomisk Analys 18

A1 Appendix: Förmögenheten i Sveriges kommuner Medelvärde för förmögenhetstillgångar (tusentals kronor), andelen (i %) som innehade tillgången samt den procentuella andelen av förmögenheten för de rikaste 10 % respektive 1 % i kommuner och län. Eget hem Bostadsräthus Fritids- Öv. reala Bank Obliga- Svenska Aktie- Börs- Skatte- Brutto- Netto- Skulder Bruttoförm. Skulder Antal indi- tillgångar tioner räntefondenoteradpliktiförmöförmö- Andel topp Andel topp vider m.m. fonder m.m. aktier försäk. genhet genhet 10% 1% 10% 1% % % % % % % % % % % % % % Upplands-Väsby 342 30 53 14 41 10 31 4 47 47 9 11 9 11 30 40 20 26 10 12 600 75 208 72 392 92 46 13 48 13 28734 Vallentuna 537 44 79 24 67 13 74 6 59 54 9 11 8 9 31 43 32 35 13 13 918 88 294 76 624 96 38 12 41 11 18834 Österåker 568 48 36 12 111 15 35 6 58 52 11 11 8 9 27 41 37 31 13 14 917 86 330 78 587 95 38 11 39 9 26249 Värmdö 547 38 70 16 234 21 62 6 68 54 15 10 8 7 29 39 101 30 13 12 1197 87 369 77 828 95 45 21 42 12 23647 Järfälla 398 32 127 24 52 12 17 4 66 55 11 13 8 9 38 45 29 33 14 12 769 81 213 70 556 93 38 8 44 9 47335 Ekerö 735 51 40 9 100 15 105 7 80 58 20 13 10 9 50 45 65 36 19 15 1272 88 365 77 907 96 44 19 41 11 16459 Huddinge 532 35 57 14 67 12 27 4 56 49 10 11 7 8 28 37 26 29 12 12 832 76 242 71 591 91 41 10 45 10 64625 Botkyrka 298 27 52 17 37 8 13 3 43 40 7 8 5 7 19 29 15 22 9 9 502 67 165 67 337 86 46 10 50 10 56222 Salem 485 43 46 16 51 12 20 5 60 52 12 12 8 9 30 42 45 32 15 14 785 82 239 76 546 95 40 11 41 8 9916 Haninge 338 31 62 20 68 11 21 3 44 44 8 9 5 7 22 34 19 24 8 9 602 75 201 73 401 91 43 11 46 10 53639 Tyresö 569 41 71 16 92 13 31 4 63 53 12 12 7 8 34 42 31 31 13 13 936 82 282 76 654 94 39 11 42 10 28953 Upplands-Bro 373 33 72 22 46 10 45 4 50 47 7 9 5 6 25 36 20 24 9 9 663 78 220 74 443 93 45 15 45 11 15860 Nykvarn 557 51 10 5 65 13 56 7 50 53 8 10 8 8 32 45 28 33 10 15 838 86 272 76 565 95 37 10 38 8 5918 Täby 805 47 98 14 92 16 60 5 97 64 18 16 10 9 54 51 71 45 25 17 1369 89 388 74 981 96 37 11 41 10 45625 Danderyd 1216 45 189 17 157 20 258 8 186 69 49 18 24 10 96 51 2166 53 54 19 4589 90 588 71 4001 95 71 55 56 23 22462 Sollentuna 662 39 108 19 71 14 34 5 75 58 14 14 11 12 44 47 45 37 16 13 1101 83 299 72 802 94 39 10 44 10 43799 Stockholm 178 14 261 23 81 13 77 4 78 53 15 12 11 10 39 41 65 32 17 11 857 76 258 67 599 91 55 22 55 17 617099 Södertälje 219 21 39 11 39 8 34 4 48 44 7 9 7 8 27 35 26 25 10 12 463 69 144 63 319 87 53 16 55 14 61489 Nacka 598 34 136 21 118 15 73 5 86 57 16 13 11 9 42 43 100 36 20 14 1243 83 341 72 902 93 48 18 48 14 57504 Sundbyberg 108 8 124 14 54 12 21 3 55 48 9 11 9 11 27 38 21 27 9 10 443 71 154 66 289 90 56 14 55 13 27704 Solna 59 6 269 29 71 13 33 3 69 53 12 13 11 11 38 42 36 32 16 12 624 77 208 66 416 91 48 14 51 14 48671 Lidingö 836 34 166 16 135 18 194 6 136 63 24 16 16 10 69 48 158 45 35 16 1856 86 433 70 1423 95 50 21 56 23 31912 Vaxholm 663 36 57 12 172 16 65 6 59 55 11 11 6 7 32 44 40 34 22 17 1160 84 361 75 799 95 44 13 46 12 7035 Norrtälje 339 37 53 16 87 16 130 10 65 51 11 11 6 6 36 39 26 27 10 10 775 84 201 67 574 94 48 16 48 15 41804 Sigtuna 352 28 60 22 38 9 46 5 47 44 8 9 8 8 27 37 26 25 10 10 648 75 214 72 434 92 52 17 50 13 27026 Nynäshamn 333 34 33 15 56 11 46 5 51 47 12 13 8 10 23 35 17 28 10 11 598 79 193 70 405 93 45 13 45 12 18729 Sthlm län 343 25 164 20 80 13 64 4 72 52 13 12 10 9 37 40 85 32 16 12 914 78 260 69 654 92 52 21 52 15 1447250 Håbo 486 50 24 10 55 12 32 4 46 49 8 10 5 6 26 40 15 28 9 12 715 85 299 81 416 95 36 9 36 9 13058 Älvkarleby 225 51 4 5 20 7 13 4 39 45 7 9 5 5 36 44 28 20 7 11 388 83 141 67 247 93 39 13 39 9 7008 Knivsta 483 47 27 8 47 12 79 9 58 55 9 11 8 8 37 47 27 32 13 14 802 85 274 77 528 96 41 11 40 8 9030 Tierp 216 47 10 8 25 10 96 11 54 51 8 11 6 6 31 43 10 22 12 13 470 85 136 62 334 94 47 12 46 12 15670 Uppsala 268 26 134 26 40 11 47 5 56 52 8 10 8 8 38 46 31 28 15 14 656 82 204 71 453 94 45 13 46 13 140928 Enköping 366 39 25 14 38 9 115 9 52 50 7 10 7 8 33 40 17 26 10 11 679 81 196 68 483 93 47 14 48 14 28883 Östhammar 281 47 15 11 42 10 104 12 54 53 14 15 13 13 34 46 22 30 13 13 598 87 152 65 445 95 45 12 44 11 16788 Uppsala län 297 33 89 20 39 11 62 7 54 52 8 10 8 8 36 45 26 28 13 14 643 83 201 70 443 94 45 13 46 12 231365 Vingåker 233 49 5 4 34 9 99 9 48 43 8 10 3 5 29 45 15 23 15 14 493 83 175 67 318 94 50 17 46 17 7026 Gnesta 348 42 13 6 51 10 129 9 50 49 9 10 6 8 30 42 19 28 12 12 674 82 206 70 469 93 49 19 46 14 7439 Nyköping 216 32 32 19 35 9 67 6 55 47 10 11 7 8 34 44 25 26 13 11 503 81 159 64 343 93 49 18 50 16 38715 Oxelösund 213 37 18 25 23 6 12 3 49 45 8 10 4 5 28 39 17 21 11 11 388 83 145 65 243 93 42 10 45 11 8991 Flen 224 43 8 6 32 8 100 8 49 42 7 9 7 8 31 41 26 23 18 15 512 81 170 66 342 93 54 23 50 18 12818 Katrineholm 214 38 12 10 25 8 75 6 47 42 8 10 5 6 32 44 17 23 13 13 454 79 163 64 292 91 50 20 50 19 25143 Eskilstuna 204 31 19 13 27 8 48 4 46 44 6 8 5 6 33 40 24 23 13 14 433 75 152 66 281 91 50 19 50 17 70776 Strängnäs 341 39 21 10 46 10 71 6 57 47 10 10 8 8 34 42 32 26 14 14 651 81 219 71 433 94 48 18 47 16 22884 Trosa 428 46 15 5 101 13 78 6 58 51 10 10 9 7 36 43 78 30 13 12 852 85 260 75 592 94 48 22 44 15 7922 Södermanland 240 36 19 13 35 9 65 5 50 45 8 9 6 7 33 42 25 24 13 13 504 79 170 66 334 92 50 19 49 17 201714 Ödeshög 242 53 3 1 16 7 239 16 53 51 7 10 4 5 49 47 18 30 15 13 658 85 164 63 494 94 55 15 55 20 4277 Ydre 246 54 2 1 17 8 351 19 66 52 17 11 6 6 48 50 19 30 9 10 790 88 156 60 633 94 58 20 60 25 3091 Kinda 230 49 3 5 20 8 272 14 68 50 16 12 3 3 32 42 16 25 8 9 677 84 171 61 505 93 58 19 56 23 7684 Boxholm 234 52 6 7 24 11 122 10 54 50 7 10 1 3 46 48 15 23 11 11 526 87 157 64 369 95 49 16 51 20 4098 Åtvidaberg 252 52 7 7 20 7 146 8 49 44 9 12 2 3 42 51 15 25 10 11 559 86 198 66 360 94 51 20 52 24 9110 Finspång 194 42 9 12 27 9 80 6 51 50 7 9 4 5 39 46 16 22 18 15 449 85 145 65 304 94 50 19 45 14 16654 Valdemarsvik 236 49 3 4 35 9 191 11 52 41 7 10 2 3 42 46 17 24 10 10 607 83 198 64 409 93 59 22 60 31 6497 Linköping 252 30 37 14 33 10 73 5 56 53 13 14 5 6 40 48 36 28 16 15 571 81 183 68 388 93 51 18 51 16 106674 Norrköping 206 28 15 14 32 9 58 4 46 44 9 10 4 5 29 39 20 22 17 16 441 75 164 67 277 91 54 20 52 19 96815 Söderköping 303 46 4 3 40 10 133 9 45 48 7 10 4 6 41 50 29 25 21 17 637 84 232 70 404 94 51 20 48 19 10610 Motala 227 42 8 7 19 7 70 5 51 47 8 10 4 4 34 42 16 21 13 11 458 79 163 66 295 92 50 18 48 17 32699 Vadstena 268 42 7 8 16 6 159 9 58 42 10 10 3 4 60 52 16 24 12 9 621 83 196 62 425 94 54 17 58 27 6034 Mjölby 238 44 12 11 19 7 107 8 49 50 8 10 2 3 42 49 17 24 16 14 517 84 170 66 347 94 51 18 50 19 19450 Östergötland 232 35 20 12 29 9 89 6 51 48 10 11 4 5 37 45 24 24 16 14 520 80 174 67 346 93 52 19 51 19 323693 Aneby 193 53 4 4 15 6 187 16 59 52 6 10 3 3 40 53 12 28 16 12 550 87 157 65 392 95 55 17 49 14 4947 Gnosjö 239 49 2 4 24 6 120 12 65 48 13 13 8 7 41 49 23 25 20 15 592 82 144 64 448 93 53 16 43 10 7419 Mullsjö 209 54 1 4 15 6 73 8 44 47 7 9 3 4 31 48 17 26 11 10 431 85 165 70 266 95 50 17 44 17 5333 Habo 292 56 8 6 20 7 98 10 54 50 7 10 4 5 34 54 19 27 13 11 560 88 197 71 363 95 44 13 41 12 7008 Gislaved 260 47 6 7 29 7 130 12 56 49 11 12 9 9 41 50 28 29 14 13 605 84 158 64 448 94 49 15 47 15 22544 Vaggeryd 233 51 2 3 14 5 151 12 61 50 10 14 1 2 44 56 19 25 16 15 563 86 151 64 411 94 52 16 44 12 9572 Jönköping 251 36 30 14 22 7 64 6 54 50 10 12 5 6 39 51 30 28 12 11 529 82 170 65 359 93 48 16 49 16 92308 Nässjö 187 46 7 7 20 7 122 10 56 50 11 13 3 4 43 54 27 28 21 15 510 85 136 62 375 94 53 18 48 15 22796 Värnamo 258 46 10 8 24 7 117 12 53 52 9 13 5 6 54 56 25 29 16 15 584 85 160 63 424 94 47 13 48 14 24716 Sävsjö 164 52 2 3 12 5 225 18 72 53 13 19 2 3 53 56 19 30 17 14 597 87 123 57 474 94 53 13 54 20 8392 Vetlanda 198 52 4 4 20 7 193 14 60 53 9 12 5 5 41 53 27 28 16 16 585 86 156 64 429 94 54 16 51 19 20475 Eksjö 200 47 6 6 19 7 163 12 53 52 7 11 6 7 52 57 19 30 11 12 546 86 151 62 394 94 52 15 51 17 13153 Tranås 194 41 8 8 20 7 87 7 55 49 8 11 5 6 36 49 23 24 8 0 457 82 144 64 313 93 51 18 49 16 13884 Jönköpings län 232 44 15 9 21 7 111 10 56 51 10 12 5 6 42 52 26 28 14 13 546 84 159 64 387 94 50 16 48 15 252547 Uppvidinge 176 56 1 1 16 6 219 17 59 53 9 12 6 5 48 52 23 25 19 15 586 87 125 60 460 94 56 16 48 15 7470 Lessebo 177 56 1 2 18 7 112 10 44 50 8 11 5 7 47 57 15 27 17 17 449 88 140 65 309 94 49 16 46 15 6362 Tingsryd 224 54 2 2 13 4 268 21 65 55 10 12 3 4 53 54 18 32 15 14 683 88 133 56 551 95 53 14 54 19 10438 Alvesta 227 53 4 3 15 5 194 16 52 51 11 13 6 7 54 58 21 32 16 15 632 87 153 64 479 95 53 19 46 14 14597 Älmhult 246 50 5 6 23 8 180 16 58 55 11 15 11 16 56 58 23 31 12 12 634 88 152 63 483 96 49 13 49 14 11989 Markaryd 196 53 2 2 20 6 128 15 57 47 11 12 3 4 38 49 43 29 9 10 517 84 121 60 396 93 53 16 47 13 7640 Växjö 243 40 17 7 24 7 115 10 51 53 9 12 7 9 52 57 24 32 19 16 572 84 177 68 395 95 49 15 48 14 59322 Ljungby 264 49 7 6 23 7 189 16 58 53 9 13 7 8 52 57 33 33 15 14 669 87 169 63 500 95 50 16 49 16 21017 Kronoberg 234 47 9 5 21 6 158 14 54 52 10 12 7 8 51 56 25 31 17 15 599 86 160 64 439 95 51 16 49 15 138835 Högsby 161 55 2 1 17 7 212 13 60 47 7 9 3 4 36 45 9 22 9 11 525 84 127 61 398 93 58 17 52 19 4883 Torsås 205 55 2 2 13 7 252 17 58 50 7 10 2 3 43 47 18 29 10 9 624 86 152 62 472 94 54 13 52 17 5737 Mörbylånga 339 57 2 2 33 8 97 12 55 51 11 13 3 5 38 49 25 35 24 17 638 89 221 68 417 95 41 10 46 14 10339 Hultsfred 148 53 1 0 15 7 183 13 55 44 9 12 2 3 44 51 15 23 14 13 491 84 135 62 356 94 58 17 55 24 11662 Mönsterås 210 50 3 3 25 8 118 9 51 45 8 10 2 3 35 45 15 24 10 11 485 83 164 65 322 93 51 18 46 14 10206 Emmaboda 190 55 2 2 22 8 207 17 72 55 9 11 3 5 58 53 18 32 14 11 606 87 121 58 485 95 51 14 49 15 7703 Kalmar 247 37 19 12 27 8 103 7 43 48 8 10 6 8 41 50 21 29 21 16 544 83 187 68 357 94 51 17 51 17 47623 Nybro 181 50 3 7 25 9 155 11 52 50 8 12 5 7 40 49 16 29 16 13 508 86 137 63 372 94 53 14 45 13 15711 Oskarshamn 243 45 12 11 25 8 93 7 49 50 9 11 4 5 34 47 16 26 15 16 511 85 153 65 358 94 47 15 45 12 20650 Västervik 213 44 11 10 25 8 100 8 51 47 6 9 4 5 31 44 13 22 13 16 473 83 152 64 321 93 50 16 51 18 29203 Vimmerby 206 50 4 3 15 6 211 14 64 51 10 11 4 4 35 48 17 28 11 11 594 85 140 62 454 94 57 19 52 19 12102 Borgholm 319 50 6 5 47 10 125 18 50 49 8 10 3 5 29 47 19 36 22 18 639 87 218 63 422 95 42 10 57 19 8907 Kalmar län 227 46 9 7 25 8 131 10 51 48 8 10 4 5 38 48 18 27 16 15 537 84 164 65 373 94 51 16 51 17 184726 Gotland 292 43 28 10 37 10 99 15 50 50 9 10 6 7 23 37 25 32 15 17 589 83 176 65 413 93 44 12 52 18 44664 19 Ekonomisk Analys

Eget hem Svenska räntefonder Bostadsrätt Fritidshus Öv. reala tillgångar Bank Bruttoförmögenhet Obligationer m.m. Nettoförmögenhet Aktiefonder m.m. Börsnoterade aktier Bruttoförm. Skulder Andel topp Andel topp 10% 1% 10% 1% % % % % % % % % % % % % % Olofström 228 52 3 5 13 5 100 10 51 50 9 12 5 7 41 47 21 34 12 11 491 86 143 63 348 94 46 14 45 12 10742 Karlskrona 259 43 15 8 24 7 90 8 45 49 10 11 6 7 38 51 19 32 10 9 524 83 192 67 332 94 47 16 49 17 48028 Ronneby 250 51 5 4 28 7 100 9 47 49 8 10 4 6 45 51 17 30 12 13 535 84 173 69 362 94 48 17 44 13 22729 Karlshamn 263 47 12 9 21 5 85 7 45 42 8 10 4 6 43 54 21 27 17 15 528 85 157 63 371 95 46 15 50 17 24577 Sölvesborg 277 49 6 6 23 6 79 7 57 45 11 11 5 6 43 50 22 29 14 12 553 85 170 64 383 94 47 17 51 20 12969 Blekinge 257 47 11 7 23 6 91 8 47 47 9 11 5 7 41 51 20 31 12 12 527 84 174 66 353 94 47 16 48 17 119045 Svalöv 263 55 3 4 17 5 177 10 52 52 8 11 3 4 37 47 21 28 17 14 609 85 210 71 399 95 54 21 51 22 9574 Staffanstorp 501 54 18 11 29 7 63 5 71 76 12 13 4 6 43 48 34 35 16 16 806 93 256 74 550 98 38 11 41 11 14927 Burlöv 299 34 26 16 18 5 28 2 51 54 9 11 5 7 29 38 23 23 14 13 512 77 165 68 347 92 47 14 49 13 11738 Vellinge 840 58 21 6 89 8 111 6 84 58 19 15 8 7 52 52 63 41 27 19 1356 91 410 79 946 97 40 13 42 13 23415 Östra Göinge 206 54 2 2 18 5 156 10 54 49 12 12 2 3 33 46 15 26 9 11 519 84 131 63 387 94 56 22 48 16 10728 Örkelljunga 226 50 2 5 25 6 131 15 79 73 11 11 3 4 28 41 19 26 13 10 544 91 141 63 403 96 49 13 46 12 7279 Bjuv 245 53 7 9 9 3 59 4 39 42 7 8 1 2 24 37 12 18 8 10 417 81 162 68 255 92 44 16 44 14 10426 Kävlinge 432 50 17 11 31 6 67 5 74 80 10 11 3 4 36 46 23 30 15 14 720 94 255 73 464 98 39 12 43 13 18962 Lomma 723 58 51 16 36 8 91 5 98 84 16 16 5 6 51 53 52 41 28 19 1173 97 330 74 843 99 36 12 43 13 13744 Svedala 412 53 21 13 23 5 75 5 56 54 10 11 4 5 36 45 23 28 13 16 683 88 242 75 441 96 41 15 40 11 13530 Skurup 339 54 7 5 24 6 120 10 56 45 9 11 4 5 34 44 22 29 13 13 645 84 235 71 410 95 46 16 49 19 10681 Sjöbo 271 52 6 4 29 9 169 13 59 52 11 11 2 3 40 43 17 28 17 19 637 86 227 69 410 96 50 17 55 23 13199 Hörby 268 53 5 3 28 8 166 16 57 56 9 11 5 5 44 46 20 31 18 17 631 87 196 67 435 95 47 14 50 17 10794 Höör 289 51 6 4 39 11 179 10 53 51 11 12 4 4 38 43 32 30 13 13 674 85 229 71 445 95 52 25 50 22 10773 Tomelilla 229 52 5 7 21 5 188 15 58 46 8 12 2 4 43 49 23 29 19 19 612 85 192 64 420 95 53 18 58 24 9824 Bromölla 259 54 4 6 15 4 51 6 49 45 8 9 3 5 31 44 14 28 10 11 452 85 154 64 298 94 42 12 45 12 9417 Osby 211 50 6 7 25 8 172 14 65 52 12 14 5 7 39 51 20 31 14 11 582 87 127 59 455 95 52 15 48 14 9891 Perstorp 187 45 10 14 18 4 96 8 54 50 14 16 5 4 30 41 39 32 16 14 482 84 141 64 341 94 54 22 50 20 5236 Klippan 208 48 10 12 19 5 114 9 48 49 10 13 3 4 36 46 21 26 14 13 490 84 149 65 341 94 52 20 48 16 12279 Åstorp 228 47 7 8 14 4 52 5 42 47 8 10 2 4 26 39 13 24 10 11 409 80 164 69 245 93 45 13 44 14 9958 Båstad 503 49 15 5 74 8 156 13 108 81 18 14 4 4 40 47 130 37 27 16 1103 94 293 68 810 98 47 18 59 27 11231 Malmö 184 17 72 24 21 5 40 2 48 43 10 10 5 6 33 37 26 22 13 12 464 71 151 64 313 89 57 21 56 18 213463 Lund 312 28 74 19 39 8 64 5 73 75 10 11 5 6 42 47 51 33 21 16 710 90 214 71 496 96 51 17 47 14 80417 Landskrona 233 28 22 12 13 3 51 3 40 42 8 10 4 5 30 38 18 21 18 13 445 70 149 64 296 89 53 17 55 19 30390 Helsingborg 301 27 45 17 17 4 49 3 49 48 10 11 7 7 34 40 29 26 17 14 572 77 178 64 394 91 52 17 56 17 94832 Höganäs 494 54 17 5 32 5 99 6 67 55 13 14 5 6 56 50 56 35 26 18 891 87 271 70 620 95 45 17 49 18 17814 Eslöv 266 44 14 12 18 5 107 8 64 72 9 11 3 4 31 40 25 28 14 14 560 90 200 68 361 97 49 18 52 19 22100 Ystad 306 41 22 15 21 5 102 7 62 47 11 14 4 5 47 52 26 29 19 16 633 85 187 64 446 95 47 15 54 18 21179 Trelleborg 312 44 13 12 22 5 99 5 50 48 11 12 6 6 40 43 20 26 15 13 599 81 200 68 399 93 48 17 49 17 30214 Kristianstad 284 44 10 7 36 7 104 7 54 49 10 12 3 5 38 48 30 30 12 11 599 83 165 64 433 93 50 19 53 18 58648 Simrishamn 355 50 10 8 36 6 158 12 65 50 9 14 4 5 45 52 24 30 18 16 739 87 201 63 539 95 46 14 57 21 15485 Ängelholm 342 43 16 11 23 5 102 8 76 77 13 13 4 5 33 46 31 31 17 14 669 92 204 67 464 98 46 15 50 16 29552 Hässleholm 209 48 8 8 24 7 136 11 60 51 10 12 4 5 37 46 22 30 13 12 535 85 147 63 388 94 52 18 50 16 37803 Skåne 295 37 36 14 27 6 82 6 58 54 10 11 5 5 37 43 31 28 16 14 611 81 190 67 421 93 51 17 52 17 899503 Skattepliktig försäk. Skulder Antal individer Hylte 207 52 1 1 18 5 259 19 66 53 10 10 5 4 46 55 22 33 9 10 653 85 126 60 527 94 54 13 49 15 7939 Halmstad 293 38 13 6 19 4 78 6 52 48 11 10 7 8 44 54 34 30 16 16 583 81 185 67 398 93 51 18 50 16 68402 Laholm 256 53 3 3 33 7 168 15 63 53 9 12 3 5 41 56 21 35 13 14 624 88 207 65 417 95 48 13 54 21 17605 Falkenberg 304 47 11 9 22 5 166 11 55 48 9 12 4 5 48 58 22 30 19 18 677 86 180 62 497 95 50 17 55 23 29921 Varberg 305 41 14 7 27 6 107 11 55 51 10 12 3 4 46 57 23 31 18 17 622 85 183 62 439 94 46 13 53 18 41245 Kungsbacka 696 52 18 5 51 8 88 8 67 55 14 15 8 8 34 52 38 38 20 16 1058 88 332 75 727 96 39 12 42 14 48955 Halland 383 45 13 6 29 6 112 9 58 51 11 12 6 6 42 55 29 32 17 16 718 85 217 67 501 94 47 15 50 17 214067 Härryda 505 52 22 8 58 12 52 6 50 51 11 14 7 9 36 48 27 33 12 13 789 86 284 76 506 95 37 10 38 10 22433 Partille 415 40 27 10 46 10 28 4 55 50 11 12 8 9 28 44 24 31 14 14 667 80 226 71 440 94 41 10 43 11 24522 Öckerö 667 56 6 2 21 4 23 4 55 55 14 15 6 9 32 50 19 33 15 15 874 88 268 71 606 96 32 7 39 8 8997 Stenungsund 370 46 13 8 49 9 42 7 55 51 9 12 7 6 28 45 20 33 12 13 618 84 231 72 387 94 40 10 41 8 16337 Tjörn 491 52 9 5 63 11 43 10 63 50 13 16 10 9 37 49 27 36 13 13 787 89 220 68 567 96 35 9 43 11 11371 Orust 380 51 5 3 62 10 78 14 52 48 8 11 2 3 44 53 14 28 13 12 672 87 210 67 462 95 39 11 45 14 11664 Sotenäs 406 47 8 4 28 6 39 9 65 55 14 14 6 7 41 48 21 34 18 13 659 85 171 62 489 94 38 9 51 15 7609 Munkedal 234 53 3 4 25 7 106 15 54 52 8 11 4 5 31 46 17 37 17 15 507 87 161 64 346 95 44 10 47 14 8096 Tanum 350 50 5 3 43 7 125 16 65 53 13 13 3 3 32 48 28 31 17 18 700 87 158 60 542 95 43 11 52 15 9601 Dals-Ed 257 50 1 2 22 8 169 22 49 47 8 12 8 7 33 49 14 31 15 8 582 81 137 60 446 91 45 10 48 13 3949 Färgelanda 222 54 1 2 17 6 173 18 61 50 7 11 2 3 22 44 12 32 12 12 535 85 146 62 389 94 49 12 47 13 5330 Ale 329 48 15 10 28 7 41 7 44 47 10 13 6 8 22 41 14 27 8 9 522 81 204 72 318 93 39 9 38 8 19287 Lerum 500 56 24 9 46 10 46 6 55 51 14 13 6 8 30 49 41 32 14 13 796 88 285 77 511 96 38 13 38 11 25881 Vårgårda 263 49 4 5 16 5 130 16 56 46 16 11 3 5 30 50 13 29 9 10 557 84 168 64 389 93 49 14 48 15 8004 Bollebygd 359 54 11 7 31 7 127 14 54 43 12 13 4 6 29 50 16 33 12 13 663 88 223 70 440 95 43 12 40 10 5864 Grästorp 302 53 2 6 16 6 171 16 62 46 7 9 6 7 55 54 22 30 12 11 671 88 176 62 494 95 47 13 53 18 4496 Essunga 252 53 1 0 17 6 137 21 65 49 11 12 9 6 36 50 23 35 12 12 576 85 146 61 429 94 44 11 52 18 4429 Karlsborg 219 50 4 7 14 5 87 9 53 52 9 11 4 5 22 46 10 24 14 15 442 86 132 64 310 94 45 16 47 16 5528 Gullspång 232 56 2 3 17 7 143 16 51 47 8 10 13 12 27 49 11 21 13 17 522 86 140 61 381 94 49 16 57 27 4473 Tranemo 174 54 2 1 19 6 179 15 60 46 14 15 5 6 51 61 45 30 19 14 584 87 119 59 464 95 55 19 47 14 9165 Bengtsfors 200 52 1 2 22 8 147 19 60 51 10 13 3 4 41 51 15 28 10 11 515 85 128 61 387 94 48 12 49 15 8407 Mellerud 199 52 2 2 25 9 157 17 63 43 8 10 2 3 26 43 13 24 11 11 518 82 167 60 351 92 51 14 58 22 7671 Lilla Edet 261 51 3 4 32 8 65 8 46 44 7 10 4 5 23 40 10 26 8 9 464 81 180 71 284 93 43 12 40 10 9857 Mark 253 49 4 5 27 8 106 14 51 44 9 11 6 6 38 51 16 28 14 13 533 84 165 64 368 94 46 13 47 14 25258 Svenljunga 191 53 2 2 24 7 221 18 60 45 13 14 6 6 40 53 19 28 15 14 604 86 142 60 461 94 55 16 52 19 8078 Herrljunga 212 50 1 4 15 5 161 19 63 49 10 13 3 3 34 51 19 31 13 11 539 85 139 60 400 93 49 11 52 16 7280 Vara 212 51 2 3 16 5 169 19 73 51 8 10 10 6 38 52 19 30 17 13 579 86 163 61 416 95 52 16 59 24 12463 Götene 224 53 6 8 20 6 107 10 59 49 11 11 5 6 30 48 38 25 13 12 531 87 179 66 352 95 54 23 55 26 9933 Tibro 216 51 4 10 20 6 68 9 45 46 8 11 8 9 28 51 15 26 15 16 435 87 141 64 295 94 45 12 45 14 8202 Töreboda 195 53 2 5 20 7 140 15 50 48 6 9 4 4 31 48 12 23 14 13 480 84 168 65 312 93 53 18 55 23 7280 Göteborg 210 20 70 16 38 8 41 3 53 45 11 11 7 8 28 38 29 27 14 11 517 72 181 67 336 90 56 20 54 17 383129 Mölndal 394 37 66 15 41 9 30 4 57 52 11 14 7 8 32 46 29 32 14 14 693 82 217 71 476 94 40 11 44 11 43553 Kungälv 382 41 37 14 56 11 59 8 59 54 12 14 10 11 31 46 24 34 13 13 695 86 218 69 476 95 40 11 44 13 28708 Lysekil 326 43 6 6 31 6 36 7 52 52 14 13 5 6 36 47 16 28 14 12 542 83 154 63 388 93 40 9 45 11 11707 Uddevalla 234 37 17 14 34 8 53 7 50 50 8 10 6 6 31 44 19 26 13 11 474 80 155 63 318 93 45 13 50 15 38605 Strömstad 277 41 18 10 26 7 73 10 49 50 7 10 6 6 38 49 14 22 16 17 535 84 158 61 377 93 44 11 50 13 8924 Vänersborg 230 41 14 13 31 9 71 9 50 49 9 11 5 6 33 50 19 26 15 14 485 83 160 65 324 94 45 13 48 15 28628 Trollhättan 245 37 17 14 32 9 44 5 51 49 8 10 6 8 35 47 18 27 12 10 476 80 149 65 327 92 45 14 48 14 41029 Alingsås 316 42 16 8 32 8 80 9 55 48 11 12 7 8 31 49 21 27 12 12 603 83 190 66 413 93 46 16 48 15 27108 Borås 210 35 9 12 32 9 61 6 46 39 11 11 6 7 36 47 22 25 15 14 460 78 144 64 316 92 52 19 51 17 77037 Ulricehamn 222 50 4 4 20 6 155 14 66 50 12 15 3 5 30 51 23 29 20 18 571 85 142 59 429 94 51 15 53 18 17313 Åmål 188 47 7 9 22 8 87 11 55 49 7 10 2 4 39 50 18 26 11 11 445 84 140 63 305 94 47 14 49 17 10043 Mariestad 203 44 11 16 19 7 72 8 51 50 9 11 5 7 33 50 16 24 11 13 439 85 146 65 293 95 48 14 48 16 18634 Lidköping 264 42 17 14 24 8 101 9 59 49 9 10 4 5 38 52 19 27 10 11 555 85 177 63 378 94 48 15 53 19 28695 Skara 219 42 8 12 20 6 96 9 58 46 9 11 4 5 34 48 25 28 11 10 499 83 162 64 338 93 52 20 54 23 14154 Skövde 210 38 15 15 22 7 61 7 53 50 8 10 3 4 34 52 22 30 13 15 450 84 166 66 284 94 48 16 50 18 38786 Hjo 236 50 3 5 15 5 104 10 61 51 9 12 1 2 31 50 31 27 14 14 522 86 185 65 336 95 52 19 51 20 6904 Tidaholm 201 50 4 10 17 6 109 11 59 42 24 12 2 3 32 51 19 26 9 9 490 86 163 62 326 94 52 20 52 23 9714 Falköping 204 48 4 5 17 6 116 13 62 53 10 13 3 4 42 54 20 32 13 13 504 85 153 61 351 94 49 15 53 20 23940 V Götaland 263 37 33 11 34 8 66 7 54 47 10 11 6 7 32 45 24 28 13 12 548 80 179 66 369 93 49 15 50 15 1178076 Kil 239 52 5 8 19 8 78 14 50 49 8 11 5 5 29 48 14 25 12 15 468 85 168 70 300 95 43 12 41 12 8997 Eda 205 53 1 1 9 5 125 23 54 47 5 8 4 4 23 37 7 19 6 7 447 80 130 60 317 92 46 12 49 16 6848 Torsby 187 53 2 1 16 8 230 28 58 51 9 14 14 9 37 49 18 24 14 15 590 86 138 59 452 94 52 20 55 22 10762 Storfors 184 54 1 1 23 12 63 9 49 49 7 10 5 6 28 43 10 21 9 10 384 85 139 66 245 93 44 11 45 15 3592 Hammarö 367 53 13 16 26 8 25 6 49 52 9 12 5 4 44 54 19 29 10 11 577 89 230 74 347 96 36 10 37 8 10590 Munkfors 119 52 8 11 15 8 45 10 41 46 8 12 14 12 33 43 8 21 10 14 309 86 95 61 213 95 46 14 45 11 3303 Forshaga 196 57 3 6 15 7 50 9 39 44 6 10 7 9 27 46 8 21 11 13 365 85 158 74 207 95 41 10 35 7 8632 Ekonomisk Analys 20 12