MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt skogsbruk, 2008/2009. Självföryngrad skiktad, stormfast heterogen skog som borde ha brukats med k-skogsbruk, kalhyggesfritt skogsbruk. Denna skog kalhöggs 2005, se bild nedan. Självföryngrad kommande kvalitetsstall, Ödenäs kyrkby. Skogsstyrelsen råder vanligtvis fortfarande skogsägare att kalhugga denna skogstyp. MJV arbetar för att Skogsstyrelsen skall utveckla rådgivningen, inklusive k-skogsbruk, i denna skogstyp. SVENSKT SKOGSBRUK BORDE FÖREGÅ MED GOTT EXEMPEL. KALHYGGESBRUKET ÄR FORTFARANDE ALLTFÖR ALLENARÅDANDE, OFTA UTAN TILLRÄCKLIG NATURHÄNSYN, OCH DÄRMED INTE EKOLOGISKT UTHÅLLIGT. MJV:S SKOGSPROJEKT VILL VISA ATT EN ANNAN VÄG ÄR MÖJLIG BÅDE UR ETT EKO- NOMISKT OCH ETT EKOLOGISKT PERSPEKTIV. Miljöförbundet Jordens Vänner: bildbilaga till projektrapporten Kontinuitetsskogsbruk i praktiken 1
KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN: BILDER Ska vi kunna vara trovärdiga inför andra länder borde vi kunna föregå med gott exempel. Den biologiska mångfalden fortsätter att minska i våra svenska skogar. En viktig orsak enligt MJV, utskottet svensk skog, är det allenarådande, ensidiga kalhyggesbruket, som skapar skogsplantager med generellt mycket låga naturvärden. En möjlighet inför framtiden är k-skogsbruket, det kalhyggesfria skogsbruket, förstärkt med en hög naturhänsyn. Hotad heterogen skog med höga naturvärden. Alternativet för den här skogstypen skulle kunna vara kalhyggesfritt skogsbruk. 2 Miljöförbundet Jordens Vänner: bildbilaga till projektrapporten Kontinuitetsskogsbruk i praktiken
Större tall avverkas, mindre tall får stå kvar. Den mindre tallen kommer att få en rejäl tillväxtökning när den "mogna/större" tallen avverkas. Markägare som har tjäder på sina marker är att gratulera. Tjädermark är ofta virkesrik, skiktat med kvalitetsdanat virke. K- skogsbruk, kalhyggesfritt skogsbruk, utfört på rätt sätt, ger en möjlighet att både skörda inkomstbringande kvalitetsvirke och behålla en rik tjäderstam. Före all avverkning avgränsas höga naturvärden och trädgrupper. Här en kjolgran, sparas som naturvärdesträd. Miljöförbundet Jordens Vänner: bildbilaga till projektrapporten Kontinuitetsskogsbruk i praktiken 3
KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN: BILDER Praktfull tjäderskog Snytbaggeinsekten är fruktad av skogsbrukare. Vad många inte vet är att kalhyggesbruket gynnar snytbaggen som därmed gör den till en skadeinsekt. Det bästa sättet att minska angreppen är att påbörja ett kontinuitetsskogsbruk/kalhyggefritt skogsbruk. Skogsvårdskonsulent markerar naturvärdesträd. Före all avverkning görs en noggrann naturvärdesinventering, där naturområden och naturvärdesträd avgränsas. Projektsamarbete med enskild markägare om en provyta på cirka 2 hektar. 4 Miljöförbundet Jordens Vänner: bildbilaga till projektrapporten Kontinuitetsskogsbruk i praktiken
Skog som ska k-huggas på försök. Redan uppkommen självföryngring i är ett gott tecken på kommande återväxt. Självföryngring mot alla odds. Självföryngring borde utnyttjas bättre dagens skogsbruk. Miljöförbun det Jordens Vänn er: bildbilaga ti ll projektrapporten Kontin uitetsskogsbruk i praktiken 5
KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN: BILDER Tall som ger mycket dåligt ekonomiskt utbyte. För mycket kvist leder till dålig kvalitet. Vanligt förekommande träd i våra plantageskogar. Befriande gallring medför att tillväxten överflyttas på de kvarvarande träden, oavsett om dessa är större eller mindre än de som tas bort. Konkurrens utövas i huvudsak från de större träden till de mindre. Dock reagerar även stora träd med ökad tillväxt, när små träd i närheten tas bort, vilket innebär att konkurrensen är dubbelriktad. Naturvärdesträd: grov asp. 6 Miljöförbundet Jordens Vän ner: bildbilaga till proje ktrapporten Kontinuite tsskogsbruk i prakti ke n
Naturvärdesträd: spillkråka. Befriande gallring. Skiktad, heterogen skog. Miljöförbun det Jordens Vänn er: bildbilaga ti ll projektrapporten Kontin uitetsskogsbruk i praktiken 7
KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN: BILDER Självföryngring, fuktig mark efter gallring. Genom de kvarlämnade träden ökar möjligheten till god återväxt. Vanligt förekommande artfattigt granplantage som uppkommit efter kalhuggning och plantering. Har låg timmerkvalitet i jämförelse med skiktad skog. Ej stormfast. Lämplig skog för kontinuitetsskogsbruk. 8 Miljöförbundet Jordens Vän ner: bildbilaga till proje ktrapporten Kontinuite tsskogsbruk i prakti ke n
Vacker blåbärsgranskog står i tur att kalhuggas och efterplanteras? MJV:s skogsprojekt visar att en annan väg är möjlig. PÅ MJV:S HEMSIDA WWW.MJV.SE HITTAR DU ÄVEN RAPPORTEN KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN. PÅ HEMSIDAN KAN DU ÄVEN LÄSA MER OM ARBETET INOM MJV:S UTSKOTT SVENSK SKOG, SAMT EN HEL DEL OM FÖRENINGENS ÖVRIGA AKTIVITETER. HAR DU FRÅGOR OM KONTINUITETSSKOGSBRUK ÄR DU VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA MJV:S PROJEKTKOORDINATOR INOM PROJEKTET MED K-SKOGSBRUK: CARL-GUSTAF LUNDGREN, TEL: 0322-53330, E-POST: CARL-GUSTAF.LUNDGREN@SVERIGE.NU Miljöförbun det Jordens Vänn er: bildbilaga ti ll projektrapporten Kontin uitetsskogsbruk i praktiken 9