' DET GODAS FORSYN Beskydd i det Dagliga Lifvet Guds Hush"ll,JVIiG Skall Intet Fattas" Hj"lp i Aff"rslifvet P" V"g Till Arbetet K"rlekens F"rsyn H"r och H"refter "FVERS"TTNING FR"N ENGELSKAN THE CHRISTIAN SCIENCE PUBLISHING SOCIETY FALMOUTH AND ST. PAUL STREETS BOSTON, MASSACHUSETTS U. S. A.

Copyright, 1913, by Tbb Cbbistiah Science Pcblishino Society %

^ca^ DET GODAS FORSYN [Ur The Christian Science Monitor] BESKYDD I DET DAGLIGA LIFVET ALLA șom "ro syssellsatta med f"retagșom p" ett eller annat s"tt fylladeras medm"nniskors behof 9 f" tillgeng"ld f"r sitt arbete medel, I det dagliga som afse att fylladeras egna behof. lifvetinverkar emellertidtron p" det onda s" menligt p" de ideal,syften och planer, med hvilka m"nniskor b"rja sin bana, att m"ngen g"ng den dugligaste och hederligaste r"ner motg"ng, de b"sta str"fvanden m"tas af sv"righeter, och den som borde vinna framg"ng lider nederlag.christian Science erbjuderett s"kert botemedel f"r dessa beklagliga f"rh"llanden, i det den l"r hvarje individ att "fvervinna sin egen tro p" det onda, och p" detta s"tt b"rjarhan frig"rasfr"n verkningarna af den allm"nna tron d"rp". M"nga m"nniskor hafva l"titsittaff"rslif styras af hvad man kallar den gylleneregelnsanda. Hand i hand med denna str"fvan har emellertid g"tt fruktan f"r olycka och farh"gor,att girighet 3G3200

PET. 4, GODAS, FO"SYN och snikenhet skola vinna seger, d"r den okonstlade godhetenmisslyckas Ẹrfarenheten bekr"ftar detta, s"ger den v"rldsvise. Christian Science omkastar denna f"rest"llning och bevisar steg f"r steg i sina anh"ngareslif,att da som t"nker och handlar r"tt vinner seger genom gudomlig makt. F"rh"llandet "r, att den v"lmenande aff"rsmannen, d" han "r okunnig om Christian Science, t"nker att det onda har makt och tror och fruktar, att hans b"sta anstr"ngningaratt g"ra det r"tta kunna blifva fruktl"sa. Denne f"r genom en ringa f"rst"else af Christian Science l"ra sigfatt Gud icke f"rl"nat det onda n"gon makt, att han sj"lf icke b"r tillerk"nna det n"gon makt, och att han med sk"l kan v"nta att f" se.sina rihtf"rdiga str"fvanden v"lsignade. S" f"r"ndrar Christian - Science situationen. ' Den viktigastefr"gan i Christian Scientistens dagliga lif "r, huruvida han i hvarje detalj af sitt arbete lyder Guds bud och v"ljer det som medf"r mest godt "t det st"rsta antalet m"nniskor hellre "n det som medf"r godt endast "t honom sj"lf, om han tj"narsin arbetsgifvares", som han sj"lf skulle viljablifva tj"nad,skonar sin konkurrent, liksom han sj"lfskulle viljaskonas, kort sagdt, om han "lskar sin n"sta som sigsj"lf.att vara en Christian Scientist "r att g"ra andras intres-

DET GODAS FOESYN 6 sen till sina egna, att afst" fr"n det egna intresset till f"rm"n f"r det allm"nnas v"l. Christian Science l"r m"nniskan att finna sitt lif,s"som M"staren gjorde, genom att offi'a det f"r andra. Det dagliga lifvet "r i stort behof af en s"dan anda, ty hvar "r v"l en rensning i s" h"g grad p"kalladsom inom hela v"rldens politikoch aff"rslif? Hvad "r viktigare"n f"rh"llandet mellan kapital och arbete, producent och konsument, arbetsgifvare och personal. Hvad "r af st"rre betydelse"n denna fr"lsande ande i verkstaden, i fabriken,i handeln och i jordbruket? En "ngel med ett flammande sv"rd beh"fde i sanning nedstiga bland oss, och Christian Scientisten,som inser detta, str"fvar att i likhet med sin M"stare i fr"msta rummet verka sin Faders verk, vetande att allt skall g" honom v"l i h"nder, om han st"ndigt tj"nargud. D" en m"nniska i det dagliga arbetet s"lunda s"tter uppfyllandet af Guds bud framf"r allt annat och genom Christian Science' l"ra urskiljer, att Gud "r Princip och som s"dan tillg"ngligi de obetydligastem"nskliga f"rh"llanden, tillf"rs"krar hon sig d"rigenom beskydd f"r sin verksamhet. Men Christian Science utlofvar icke,att alla hennes "nskningar skola uppfyllas, eller att hvad hon vill skall ske,ej heller att hon sj"lf kan

DET GODAS FOESYN best"mma ja"got. S"jdana metoder af viljekraft "ro af m"nskligt ursprung och hafva ingenting gemensamt med Kristuslikheten. Christian Sci"ntisten m"ste vara p" sin vakt mot att anse yttre framg"ng i sin verksamhet eller v"rldsligupph"- jelsesom ett tecken, att Gud beskyddar honom och fyllerhans behof, Det "r Guds rike,som skall s"kas. Den framg"ng i jordiskating,som tillfaller den r"ttsinniges"karen, "r vidt skild fr"n den f"rg"ngligaframg"ngen i sj"lfviska planer och ber"kningar. Det senare "r det vacklande och os"kra resultatet af den m"nskligaviljan,det f"rra "r det goda m"ngfaldigadt, af Gud v"lsignadt. De f"rsta l"rdomarna i Christian Science klarg"ra f"r nyb"rjaren denna skillnad och uppmuntrar honom till att i allt sitt arbete verka f"r det goda. L"rjungen ser den medeltida tron p" styrkans r"tt undantr"ngas af en tilltagande r"ttf"rdighet, som bevisar sin makt, i den m"n den omfattas och praktiseras.han ser l"ran om "det naturliga urvalet" p" ett nytt s"tt storslaget och universellt till"mpad genom det godas seger och det ondas tillintetg"relse. Han f"rlorar lusten till sj"lfviskvinning och finner sin gl"dje i att arbeta f"r andras v"l. D" han s" g"r, st"ller han sig under det gudomliga Sinnets beskydd,hvilket

^kort DET GODAS FOESYN 7 han str"fvar att tj"na, och i den m"n han lyckas h"ri,har han framg"ng i sitt arbete,hvilken yttre form det "n m" taga. Om hans eget sinnestillst"nd "r det r"tta, blir Guds lag en lag i hans lif och verksamhet, och han kan v"nta hj"lpoch beskydd i den m"n han till"mpardenna. P" detta s"tt kommer Christian Science m"nniskan tillhj"lpi hennes dagliga sysslor,gifverhenne en h"gre syn p" dessa, g"r henne skickligarei sitt arbete,utvisar n"got b"ttre "t henne eller g"r henne n"jd med det hon har " sagdt,g"r henne klokare,gladare och mildare i alla f"rh"llanden till medm"nniskorna, och detta "r i sigsj"lftframg"ng. Den f"rst"else af Sanningen,som l"res genom Christian g"r honom Science, beskyddar en d"dlig,emedan den v"rdigbeskydd.

[Ur The Christian Science Journal] GUDS HUSH"LL HVAD inneb"r det att tillh"ra ett hush"ll? "r det ej att vara medlem af en familjsatt deltaga i en familjs erfarenheter och dagliga lif? I Efeserbrefvets andra kapitel sammanfattar aposteln Paulus sin framst"llningom hvad vi voro af naturen, och hvad vi "ro af n"d, i f"ljande tr"sterika slutord: "Allts" aren I icke numera fr"mlingar och g"ster utan medborgare med de heliga och Guds husfolk." S"ledes "ro vi, som hafva blifvit "fr"lsta af n"d". Guds husfolk, medlemmar af hans familj. I Christian Science l"ra vi, att Guds hush"ll "r det enda verkligahush"llet, och att det "r universellt, andligt,fullkomligt,harmoniskt och evigt. I detta hush"ll "r Gud Fadern-Modern, och m"nniskan "r hans barn. Gud "lskar, beskyddar, m"ttar, kl"der, undervisar, leder, "fvervakar och styr hela sitt hush"ll, i hvilket allt "r godt, och den gudomliga lagen "r den enda lag, som d"r verkar eller "r verksam. Den gudomliga styrelsen "r suver"n, oinskr"nkt och "r aldrig hindrad, 8

DET GODAS FOBSTN 9 afbruten,bek"mpad eller f"rvr"ngdaf n"gotondt, af hvad slagdet "n m" vara. M"nniskan, som inbegriperalla andligaihdividualiteter,lefver,r"res och har sin varelse nu och f"r evigt i detta Andans verkligahush"ll. Fruktan, oro, tvedr"kt,brist,synd, sjukdom och d"d hafva ingenplats,ingenn"rvaro, ingenmakt, ingen lag, intet inflytandeoch ingen yttring i detta Guds hush"ll eller rike. Det allsm"ktiga Gudssinnet "r det enda Sinne, som i detta fullkomliga hush"ll n"gonsinvarit k"ndt, erk"ndt eller hylladts"som makt, inflytand eller myndighet. Materie, d"dligtsinne,synd, lidande och d"d skapades dess icke af v"r Fader-Moder Gud och "ro d"rf"r icke element eller faktorer I det verkliga hush"llet, ej heller hafva de n"gon gemenskap med medlemmar. Det andliga och harmoniska hush"llet har "gt best"nd fr"n begjmnelsen,best"r nu och skall evigt best". Vi blifva medvetna om v"rt medlemskap d"ri och komma i besittningaf v"r b"rdsr"tt och v"ra f"rm"ner, d" vi v"nda oss fr"n f"rest"llningen om lif,substans och intelligensi materien till varats sanning, fr"n materiell f"rnimmelse till Anden, Gud. Dit leder ingen annaii d"rr, ingen annan v"g.

. [Ur The Christian Science Journal] "MIG SKALL INTET FATTAS" FR"GAN om tillfredsst"llandet af lifvets kraf och n"dv"ndigheten att f"rtj"na sitt uppeh"lle i en eller annan form m"ter hvarje medlem intager en viktig plats i den jordiska tillvaron, af den m"nskliga familjen. Fr"n materialisten, som "ppet erk"nner, att han str"fvar f"r att samla penningar, till idealisten, som "dagal"gger en f"rn"m likgiltighetf"r n"got s" underordnadt som finansiella problem, "ro alla d"dliga enligt f"rest"llningenslag underkastade att "ta sitt br"d i sitt anletes svett. n"dv"ndigheten Detta var i sj"lfva verket en af de f"rsta f"rbannelsens lagar, som uttalades i Adams-allegorien, och alltsedan dess har det varit sant om alla dem som- "ro "i Adam", att de m"ste arbeta med m"da f"r att uppeh"lla en materiell f"rnimmelse af tillvaron, D"dligas str"fvan att f"rv"rfva sitt br"d erbjuder en anblick, hvari alla det m"nskliga sinnets l"ga egenskaper framtr"da. Sj"lfviskhet,girig- or"ttvisa, afund, hat, h"md, oro, fruktan " allt detta spelar sin l"ngt 10 ifr"n vackra roll i det

D"T 600AS F"RSYN 11 dagliga aff"rslifvet och har f"rt sin strid under hundratals "r, sjmbarligenutan annan f"r"ndring "n den, att f"rest"llningen om rikedom och fattigdom allt skarpare utpr"glats. D"dliga hafva sjuknat och d"tt under f"rtviflade anstr"ngningar att bevara lifvet och samla f"rm"genhet;hvarje uppt"nkligt brott har blifvit beg"ngettillf"ljd af beg"r efter "godelar. "r det d" underligt att apostelns"ger : "Girighet "r en rot tillallt ondt". Det "r tyv"rr ej m"nga som dela skalden Shelleys "dla tanke: "Jag "nskar mig penningar,emedan jag tror mig veta hur de b"ra anv"ndas. De beh"rska arbete, de sk"nka oberoende, och att gifva oberoende "t dem, som viljaanv"nda detta till att befordra sanningen,"r den h"gsta g"fva en enskild kan gifvasamh"llet.^^ Ehuru "bibeln inneh"ller receptetf"r allt helande", som Mrs. Eddy s"ger i Science and Health (sid.406), hade d"dliga likv"l aldrigt"nkt p" att d"ri s"ka en tillfredsst"llande l"sningp" fr"- gan om existensens uppeh"llande,f"rr"n Mrs. Eddy frimodigt f"rklarade, att kristendomens Vetenskap allena kan gifva en n"jaktigl"sning p" hvarje brydsam ekonomisk fr"ga. Christian Science g"r anspr"kp" att vara sanningens uppenbarelse, och som s"dan m"ste den vara i st"nd att r"tta all slagsvillfarelse. D"raf f"ljer,att "s"som

"8" 12 DET GODAS FOESYN alla d" I Adam** " och med v"xlande framg"ng str"fva att, innan de d", samla skatter,"d"r rost och mal f"rst"ra" " skola ock alla i Kristus g"ras lefvande",och samtidigt skola alla l"ra, att m"nniskans tillvaro uppeh"lles af alltingsprincip, och detta s" rikligen, s" frikostigt och harmoniskt, att ingenm"jlighet finnes att misslyckaseller lida f"rlust. Detta "r hvad Christian Science l"r oss i dag, och denna l"rdom har redan haft p"tagligverkan, i det den mildrat den l"ga traktan efter att samla rikedom f"r rikedomens egen skull och f"rb"ttrat de tillst"nd af sjukdom och synd, som vanligen f"ljamed en s"dan traktan. Sisyfus"r en mytologisk bild af m"nniskan, som m"dosamt str"fvar uppf"r branten rullande framf"r sig den m"nskliga f"rm"gansstora klippblock med syfteatt n" toppen, men alltid misslyckasoch st"ndigtb"rjar p" nytt det hoppl"saarbetet,som aldrigblir fuubordadt. Profeten sammanfattar detta p" ett tr"ffande s"tt, d" han fr"gar:"hvi l"ggen I ut edra penningar f"r det som ej "r br"d, och eder arbetsvinst p" det som icke m"ttar?" Christian Science framst"ller den enda verkligam"nniskan s"som af Gud uppeh"llen och "gande sin tillvaro i det o"ndligagudssinnet, i besittning af allt hvad o"ndlighetenhar att gifva,aldrigsaknande till-

DET GODAS F"RSYN 13 g"ng eller m"jligheter,utrustad och f"rsedd med allt hvad hon beh"fver,uppeh"llen,ledd och styrd af sin skapare, den himmelske Fadern, som "lskar henne innerligtoch har gifvithenne "alltrikligen till "tnjutande". Paulus s"ger: "Allt "r edert", och Christian Science bjuder v"rlden att tro detta och praktiseradet genom att lefva,som om det vore sant. Grenom att r"tta de villfarelser, som vidl"da den m"nskliga f"rest"llningen om tillg"ng,gifver Christian Science ett nytt begrepp om substans, fullkomligtskildt fil^ndet, som d"dligavanligen hafva. Den framst"ller ocks" sanningenom den k"lla,som fyllerm"nniskans behof. Det visar sig s"lunda att det som en m"nniska "ger, det som utg"r hennes tillg"ng,har i f"rest"llninge blifvit f"rvr"ngdt och missuppfattadt șamt kalladt materiellt. Christian Science f"rklarar,att eftersom m"nniskan "r skapad och utrustad af det gudomligasinnet,har hon i verkligheten "fverfl"d p" r"tta id"er,och i "MiscellaneousWritings" (sid.807) s"ger Mrs. Eddy "6ud gifverdig sina andligaid"er,och dessa i sin ordning gifvadig hvad du dagligen beh"fver". Det "r tydligeningentingannat "n brist p" andligf"rst"elseșom hindrar oss fr"n att se v"ra tillg"ngars"som substansiella id"er,och allt efter-

14 DET GODAS FOBSYN som v"r tanke genom studiet af Christian Science h"jer sig "fver den begr"nsadeuppfattningenaf tillg"ng șkola vi f"rst" det vetenskapliga i Jesus' ord: "S"ken f"rst Guds rike och hans r"ttf"rdiga het, s" skall allt detta d"rj"mte tillfalla eder" " med andra ord, vi f" icke g"ra en gud af materiell tillg"ngeller rikedom ej heller l"ta samlandet af materiell substans blifva hufvudintresset i v"rt lif. D" vi med hj"lp af Christian Science inse substansens verkliganatur, l"ra vi att "trakta efter det som "r ofvan", och d" skall "alltdetta" d"rj"mte tillfalla oss, emedan vi hafva l"rt oss sanningenom substans och tillg"ng.

[Ur The Christian Science Monitor] HJ"LP I AFF"RSLIFVET F"R att belysa sitt handlingss"tt sade Jesus en g"ng: "De helbr"gda beh"fva icke l"kare, utan de kr"nka", och ingen hvarken f"re eller efter v"r M"stares tid har genom framg"ngsrik praktik bevisat sig lika kompetent som han att best"mma l"karens omr"de och patientens behof. Han var en l"kare som lika litet erk"nde syndens makt och ber"ttigande som sjukdomens, och han botade b"da lika snabbt och lika s"kert. Vi hafva ingen uppgift om, att han misslyckades i n"got enda fall. Hans kurer voro "gonblickliga, de "gde ofta rum i patientens fr"nvaro och alltid utan h"nsjm till sjukdomens art. Han gjorde ingen skillnad mellan funktionella och organiska sjukdomar, och i hans n"rvaro utpl"nades begreppet "obotlig^*. Men det var icke endast kroppens sjukdomar som han botade. Han kunde i sanning,,bota sj"lens lidanden", s"som n"r han med ett ord "tergaf f"rnuft och sj"lfbeh"rskning "t den f"rrymde vansinnige, som l"nge varit en 15

" d" s"som 16 DET GODAS FOBSYN skr"ck i hela trakten, och botade m"nga andra fall af sinnessjukdomșom omtalas i bibeln. behof. D" han bevistade en v"ns br"llop, och m"rkte att n"got som var n"dv"ndigt f"r g"sternas f"rpl"gnad fattades,f"rs"g han dem d"rmed. N"r n"gra af hans medbr"der hade haft motg"ng i sitt arbete och d"rf"r ej hade n"got att afyttra,visade han dem hur de skulle kasta ut sina n"t p" den r"tta sidan,och d" fingode s"dant "fverfl"d,att de ej hade utrymme f"r allt. N"r han f"ljd af en stor skara m"nniskor vandrade omkring i en trakt,d"r det var knappt med f"da, f"rs"ghan dem med en rikligm"ltid, som icke endast stillade allas hunger utan "fven l"mnade s" Jesus ringaktade icke heller m"nniskornas materiella mycket "fver,att det kunde hafva r"ckt tilll"ngt flera. Och n"r hans f"ljeslagare vid ett annat tillf"lle saknade penningar att betala skatten med, anvisade han dem s"ttet att omedelbart och utan sv"righetf"rskaffa den erforderliga summan. Dessa v"lbekanta exempel visa oss, att den store l"karen och metafysikernjesus af Nasaret betraktade m"nniskans sinne,kropp,och "godelar de vittnade om disharmoni eller otillr"ckliga het " lika ber"ttigadef"rem"l f"r hans helande makt och verksamhet. D" vi n"got litet f"rst" Christian Science inse vi,att han anv"nde

18 BET GODAS FOESYN "Science and Health with Key to the Scriptures": ^Aff"rsm"n och vetenskapligt bildade personer hafva funnit, att Christian Science "kar deras uth"llighet,utvecklar deras sj"lsf"rm"genheter, vidgar deras f"rm"ga att bed"ma karakt"rer, sk"nker dem skarpsinne,m"ngsidighetoch f"rm"ga att "fvertr"ffa sigsj"lfva". Tillst"ndet i en m"nniskas aff"rer och tillst"ndet i hennes tankar "ro sjmbarligenberoende af hvarandra och oskiljaktiga, men i verkligheten "r det hennes t"nkande som "r orsaken och aff"- remas tillst"nd "r dess verkan. Christian Science sk"nker f"rm"ga att t"nka r"tt med afseende p" alla lifvets f"rh"llanden " d"rf"r "fven i v"r syssels"ttn v"rt yrke,eller v"r aff"rsverksamhet. D" -detta t"nkande i n"gon m"n "fverensst"mmer med Guds lagar,och han "r k"llan tillall verklig makt, "ger det oemotst"ndligkraft,och vi kunna m"rka dess verkningarhvad "n det m" till"mpas p". D" detta t"nkande endast kan verka godt, kunna dess resultat aldrigblifva sj"lfviskhet, f"rst"reke eller modl"shet, utan uppmuntran och v"lvilja. alltid hj"lpsamhet,

" d"r [Up the Christian Science Sentinel] P" TAG TILL ARBETET ICHRISTLAlN science kyrkor sjunges en hymn af Bowring, som talar om,,s"llanejder" och,^y kraft" samt vidare, hur Sanningen uppenbarar ofullkomlighetens stora dag", hvars "ljus f"rnyar jordens rund". Vid en af v"ra gudstj"nster d" detta sj"ngs, t"nkte jag p" hur Christian Science sk"nker oss tillika med kunskapen om det godas makt "fven det klarare medvetandet om dessa "s"lla nejder". N"gra dagar d"refter p" v"g till mitt arbete promenerade jag fr"n en af Londons stadsdelar till en annan, och nj"t i fulla drag af den h"rliga v"rmorgonen. Jag tog v"gen utmed en af stadens vidstr"ckta parker, hvars h"ga tr"d sakta bugade f"r vinden, medan en hop f"glar som gungade p" grename kvittrade ett muntert godmorgon Ij"do taltrastens, bofinkens och koltrastens glada drillar. Under de v"ldiga tr"- dens syrener skyddande kronor prunkade klungor af med malvaf"rgade blommor, "fver hvilka guldregnet sv"ngde sina gyllene 19 klasar i den af

20 DET GODAS FOESYN hagtornsblommornas starka doft m"ttade luften. Jag passerade en af de vackraste broarna, d"r gamle fader Themsen sakta gliderh"n mot hafvet med glittrandesolstr"lar p" sin fladdrande mantel. P" v"gen utmed andra stranden med sina minnen af Turner, Carlyle,Rosetti och George EUiot, strof vade jag genom den lilla planteringenmidt i gatan, d"r grupper af bl" sv"rdsliljorprydde gr"smattan, och f"glarna hoppade omkring f"r att s"ka sin frukost. S" hade jag redan hunnit fram till stationen,d" det pl"tsligtslogmig, hur annorlunda promenaden tillmitt arbete nu f"ref"ll mig j"mf"rdt med den tid,d" jag "nnu icke l"rt k"nna Christian Science. D" gickjag till arbetet helt enkelt d"rf"r, att det icke fanns n"got annat s"tt att f" mitt uppeh"lle, och vanligendr"jde jag till sista minuten och skyndade genom gatorna likgiltig f"r allt omkring mig. Den v"g jag valde "fverensst"mde med mina tankar; ett natursk"nt landskap skulle icke harmonierat med dem. D" utf"rde jag mina sysslorblott och bart som ett visst m"tt arbete f"r en viss summa penningar, och gentemot mina f"rm"n och "fverordnade hyste jag afvoghet. Men nu, ehuru jag "nnu icke vunnit full klarhet,har jag genom Christian Science b"rjatfinna gl"dje i mitt dagligaarbete. Det "r min tillfredsst"llelseatt under dagens lopp r"cka

DET GODAS F"ESYN 21 n"gon en hj"lpsam hand, och p" jag hem med gladt sinne,ty nu f"rst"r jag hur jag b"r arbeta. aftonen "terv"nder I England talas s" mycket om "r"ttighetatt arbeta". Christian Science l"r mig, att min r"ttighet att arbeta "r r"ttighetenatt arbeta "rligt, med gl"dje,utan " sj"lfviskhetatt vara manlig, och i den m"n jag lyckash"ri,f"rsvinner fruktan f"r att lida brist,ty jag har blifvit "fvertygad, att " Principen det goda" ^bel"nar all r"ttf"rdig str"fvan.

[Ur The Christian Science Monitor] K"RLEKENS F"RSYN ALLA kristna tro p" Paulus, ord, att,,6uds g"fva "r det eviga lifvet" och likv"l hafva ofta till och med de mest innerligttroende funnit det sv"rt att f"rtj"na sitt uppeh"lle. Om lifvet "r en g"fva, s" "r det icke n"got som kan uppeh"llas genom arbete, och likv"l inse vi, att en m"nniska icke uppfyller den enklaste plikt, som den nuvarande tillvaron bjuder, om hon icke "r nyttig och utf"r sin del af godt arbete i v"rlden. Christian Scientisterna "ro p" god v"g att l"sa det m"dosamma jordelifvetsg"ta genom att af allt sitt hj"rta omfatta den Princip, som "r uttryckt i Jesus' ord :,,Icke af br"d allenast lefver m"nniskan, utan af hvart och ett ord, som utg"r af Guds mun". I ljuset af denna vetenskapliga sanning h"lla de p" att reda ut bekymrens trassliga h"rfva och uppt"cka, att det nyttigas sk"nas regelbundna v"f "r j"mn och ljus. och det Det f"rsta vetenskapliga beviset p" f"rst"elsen att Gud uppeh"ller m"nniskan och har omsorg om henne visar sig vanligen i beslutet att icke 22

DET GODAS FOKSYN 23 vara r"dd. Bakom oron och str"fvan att f"rtj"na v"rt uppeh"lled"ljersigfruktan f"r d"den, fruktan att vi ej skola vara i st"nd att skaffa ett lefvebr"d "t oss sj"lfvaeller andra. Innan Christian Scientisterna kunna fullt fatta den absoluta sanningen i Jesus' ord : "Hvar och en som lefver och tror p" mig, han skall icke d" evinnerligen", m"ste de vinna fotf"ste gentemot den m"nskliga erfarenhetens f"rr"diska angrepp i den sanningen,att det eviga lifvet" Guds g"fva" aldrigber"res af det s" kallade d"dligalifvets v"xlingar. Emerson citerar fr"n ett gammalt drama ett uttryck af of"rskr"ckt mannamod. N"r hj"lten hotas af sin besegraremed orden: "Det st"r i min makt att h"nga dig",svarar han of"rskr"ckt : "Det st"r i min makt att l"ta h"nga mig f"r att van"ra dig**.n"r vi komma d"rh"n, att vi v"gra att l"ta v"rt sinne nedtryckasaf vidrigaf"rh"llanden, af hvad slagde vara m", vissa om att v"rt andligalif"r "fverm"ktigtdet skenbart materiella lifvet med dess kraf och faror, finna vi pl"tsligt, att denna sanninghar inverkat "fven p" v"r yttre erfarenhet. S" f"ljatecknen enligtjesus' l"fte, fruktan viker, nedslagenhetf"rsvinner, och vi fyllas af en harmonisk k"nsla af gl"djeoch aktivitet. De mest hvardagligasysslorsk"nka oss en ny f"rnimmelse af tillfredsst"llelseoch n"je. Allt

^nyttigverksamhet "r 24 DET GODAS FOESYN blir f"rvandladt. I st"llet f"r att arbeta f"r att lefva b"rja vi inse, att vi lefva f"r att arbeta. Arbete " " yttringen af de krafter Gud gifvitoss, ut"fningsk"nker oss gl"dje. den naturliga och deras Lif "r icke overksamhet, utan verksamhet. Hur ofta h"r man icke s"gas om n"gon anstr"ngande atletisk "fning: "0m man vore tvungen att g"ra detta f"r sitt uppeh"lle, skulle det anses s"som ett oerh"rdt str"ngtarbete". Det "r den omst"ndigheten, att anstr"ngningeng"res under en glad sinnesst"mning och med syfteatt bevisa sin f"rm"ga, som g"r sporten tillett s" stort n"je. N"r vi ej l"ngredrifvas af en sj"lfviskk"nsla af brist, af v"rt arbete. gl"djavi oss "t att andra f" nytta D" verksamhet och nytta sk"nka oss dubbel gl"dje, blir v"rt arbete v"rdefullare och vi utf"ra det med st"rre l"tthet. Detta leder helt naturlig tillhvad man kallar framg"ng. Hvarje arbetsgifvareigenk"nner en god arbetare p" hans beredvillighet att g"ra mer Un precishvad hans kontrakt fordrar. N"gon har sagt, att om en m"nniska icke g"r mer, "n hon har betaldt f"r,f"r hon aldrigmer betaldt f"r hvad hon g"r, och detta emedan allt godt arbete har gl"djemed sig,ty det ut f"res af k"rlek tillarbetet och icke f"r att f"rtj"naett lefvebr"d. D" en person inl"ggergl"djei sitt arbete,g"r

26 DET GODAS FOESYN det som intresserade henne, det som hon f"rut haft tillangen"mt tidsf"rdrif p" ledigastunder. Detta blef f"r henne bevis p", att m"nniskan icke "r tvungen att f"rtj"nasitt br"d med m"da och sv"righet. Lifvet "r Guds g"fva och vittnar liksom alla Guds g"fvor om Guds k"rlek och omsorg f"r sina barn.

[Ur The Christian Science Journal] H"R OCH H"REFTER M"NNISKAN "r mera, "n hvad fysisk f"rnimmelse f"rm"r framst"lla eller beskrifva. Om vi "n skulle unders"ka alla den m"nskliga kroppens organ eller delar, skulle likv"l d"ri intet finnas som "r v"sentligt f"r od"dlighet eller f"r den verkliga m"nniskan. N"r vi tala om m"nniskan i den h"gsta bem"rkelsen, anv"nda vi endast abstrakta uttryck. Allt som inbegripes i m"nniskans d"dliga, materiella konstitution "r stadt i oafbruten f"rvandling och f"rg"ngelse och likv"l blir individens v"sen hvarken f"r"ndradt eller skadadt genom dessa processer. M"nniskans fysiska kropp d"r dagligen i viss m"n, men hennes verkliga lif tager h"raf ingen skada. Kan lifvet d" taga mer skada, n"r materiens lag p"st"r, att hela kroppen "r d"d? Man kan icke tala om m"nniskan som d"d med afseende p" hennes andliga egenskaper, utan endast med afseende p" materien. S"ledes m"ste m"nniskan s"som andlig fortlefva, ober"rd af materiella f"rh"llanden, emedan hon aldrig varit underkastad dessa. 27

28 DET GODAS FOESYN Kristendomens grundl"ggaref"rklarade,att de som h"uo hans ord icke skulle se d"den, men s"som n"got alltf"r "fvernaturligt och m"jlighetenatt fortlefva utan d"d har likv"l ansetts andligt att kunna efterstr"fvas af m"nskligheten. F"rest"llningenatt lifvets k"lla "r n"got ani^at "n Gud, det goda, "r icke sann och n"r d"rf"r sin gr"ns i den motsatta f"rest"llningen, att lif d"r. D" denna f"ljdaf en falsk "sk"dningr"rande lifvet "r s" oundg"nglig, hafva d"dligagjort d"den till en oundviklig,gudomlig lag och s"lunda tillvitat Gud den fasansfulla och h"pnadsv"ckande akten att f"rg"ra sina egna barn. Fr"n denna k"rleksl"sa uppfattning af Gud, hvars innersta v"sen "r k"rlek, lif och sanning, vill Christian Science v"nda den m"nskligatanken tillatt fatta det h"gstav"sendet, s"som fritt fr"n n"gon delaktighet i eller samband med synd och d"d. Skriftens logik och Jesus' demonstrationer underst"dja Christian Science' l"ra, att d"den "r overklig,d" den icke "r af Gud, men den nuvarande m"nskliga uppfattningenom tillvaron befinner sigp" ett allt f"r l"gtstadium f"r att till fullo fatta den outsinligalifskraft som "r uttryckt 1 Guds andliga m"nniska. D"dliga "fverg"d"rf"r allt fortfarande fr"n f"rnimmelse af nuets f"rh"llanden till det tillst"nd af m"nskligtmedvetande.

DET GODAS FOESYN 29 som kallas Hfvet efter detta,eller p" andra sidan grafven. Hvad det m"nde vara, som liggerp" andra sidan om denna "fverg"ng "r det mysterium, som orsakar v"rldens v"nda, och som i ev"rdeligtid varit f"rem"l f"r det tr"tta och syndiga m"nniskosl"ktets hopp och fruktan. Christian Scientisterna f"rneka icke,att d"dens fenomen "r en envis men tempor"r m"nsklig f"rest"llning resultatet af d"dligasokunnighet om att lif "r Gud, men de str"fva att efterf"ljasin ledarinnas l"ra genom att upp"fva tron p" lifvet i st"llet f"r p" d"den. Det som synes p" ytan "r icke alltid det verkligaș"som den dagligaerfarenheten utvisar. Hvad d"den synes vara och "stadkomma antogs icke af Jesus som verklighet, utan f"rkastades af honom, och hans f"red"me borde vara r"ttesn"ret f"r alla dem, som hylla detsamma. Hans ord och handlingar i fr"ga om d"den hafva samma auktoritet och styrka, som hans ord och handlingari fr"gaom synd och sjukdom. Om "n v"r tillv"xt i godhet och andlighiet "nnu "r alltf"r svag, f"r att vi skulle kunna fullst"ndigt till"mpa allt hvad vi tro, borde vi likv"l med tacksamhet erk"nna, att Jesus bevisade hvad han l"rde och d"rmed f"r alltid h"jde sina l"ror "fver teoriemas niv". Christian Scientisterna antaga som verkligticke det som synes, utan det

30 DET GODAS FOESYN som f"r den materiella uppfattningen"r osynligt, och h"rutinnan mena de, att de g"ra endast det "som Skriften "l"gger dem. Den genomg"ende tanken i Skriftens inspireradel"ra "r, att Gud allena "r m"nniskans Lif, och d"rf"r m"ste det vara ett misstag,att m"nniskan d"r. Christian Scientistema s"ka f"rst" denna l"ra och g"ra den till"mplig. F"r hvarje d"dligg"ller det att str"fva efter befrielse fr"n det onda, hvilket i sig inbegriper allt,som "r k"ndt under namn af sjnd, sjukdom och d"d tillika med allt det lidande dessa medf"ra. Det onda i den m"nskliga tanken, som har d"den tillf"ljd,undg"r man lika litet genom att d", som man undg"r kroppsligtondt genom att blifva sjuk. Det som fordras f"r en fullst"ndigl"sningaf tillvarons problem, eller f"r v"r utvecklingfr"n sinnlighet och allt ondt tillden fullkomligam"nniskans "ldersm"tt,kan m"h"nda ej fullg"ras innan d"dens skugga faller "fver v"r stig,men vi veta, att den individuella karakt"ren och identiteten lika litetber"res af denna, som af det m"rker hvilket skiljer idag fr"n ig"r. Christian Science har bevisat att sjukdom "r overkligoch med st"d af denna samma f"rst"else af Principen betygar den, att m"nniskans od"dlighet "r oafbruten,i trots af materiens vittnesb"rd om motsatsen. Att det icke finnes

DET GODAS FOBSYN 31 n"gon d"d "r kristendomens glada budskap, sanningens h"rligasolglimti Christian Science^ som skingrar sorgens moln och l"ter d"dligask"da en skymt af varats h"gre sf"rer, dit Jesus visat v"gen, och d"r Gud allena "r m"nniskans ljus och Lif. "r det sanning eller villfarelse, en r"ttm"tig eller en or"ttm"tiglag,som d"mt m"nniskosl"ktet till d"d, som skiljerv"ra k"ra fr"n oss och kl"der v"rlden i st"ndigt sorgdokp H vilken m"nsklig k"nsla af medlidande och k"rlek kan pejladjupet af d"dlig sorg, af "ngestenhos f"rkrossade hj"rtan som klappa utan gensvar mot grafvensobevekligatystnad? Endast en varelse med ett stenhj"rtaskulle kunna uth"rda att bevittna den hj"rtesveda,det gr"nsl"salidande,de bittra,f"rblindande t"rar, som dagligen utm"rka den d"dliga tillvarons v"g, utan att vekna d"rvid eller med gl"djebefria,om det stode i hans makt. Endast ett ofattbart grymhetsbeg"r, utan en skymt af k"rlek och medlidande, skulle vilja f"rdunkla tillvarons gl"djegenom en s"dan skoningsl"s och bitter f"rbannelse och likv"l till geng"ld fordra v"r tillbedjan i k"rlek och v"rdnad. Lofvad vare Gud att genom Christian Science detta hedniska gudsbegrepp "r p" v"g att f"rsvinna fr"n kristendomen, s" att d"dligam"tte f" frihet

32 DET GODAS FOBSYN att "lska honom i st"llet f"r att tvingas till fruktan. Om det vore sant, att m"nniskan verkligend"r, hvilken helande balsam skulle d" finnas tillatt l"ka f"rkrossade hj"rtan och tr"sta "nkor och faderl"sa P N"r Jesus "tergafsonen "t "nkan i Nain, j"fvade han d"den. Hans "mma deltagande k"rlek, yttringen af gudomligt medlidande, framkallades icke af tron p" lidandets och sorgens n"dv"ndighe eller verklighet, utan af d"dligasokunnighet om m"nniskans sanna tillvaro,som "r of"r"nderlig i Gud. V"r M"stares medk"nsla f"r denna djupaste jordiska sorg fick ett r"rande uttryck vid hans v"n Lazarus' graf, d"r han genom sin demonstration af, att Lifvet och dess yttringar"ro of"rst"rbara,afsl"jade det osanna i d"dens anspr"k. D"rvid visade han ocks", att m"nniskors sorg "r ogrundad, ty var icke v"nnen vid lif och helbr"gda,trots att den materiella lagen tydde p" d"d och f"rg"ngelse? V"r nuvarande f"rst"else af Kristus-sanningen "r m"h"nda alltf"r mycket bem"ngd med materiella f"rest"llningar, f"r att vi skulle kunna "terkalla v"ra v"nner ur det dunkel som tycks omt"ckna v"r f"rnimmelse af dem, men vi veta, att f"r dem liksom f"r Lazarus har lifvet fortg"ttoafbrutet och ober"rdt af f"rg"ngelse.

34 DET GODAS F"RSYN menta lag. Det "r m"h"nda sv"rt f"r d"dligaatt befria sig fr"n tron, att deras v"nner hafva d"tt, d" alla yttre tecken till denna f"rest"llning "ro f"rhanden, men kristna m"ste en g"ng l"ra att Sanningen har makt "fver denna s"v"l som "fver andra former af villfarelse. Ingen Ijufvare f"rs"kran om m"nniskans oafbrutna tillvaro har n"gonsinljudit f"r m"nskliga "ron "n den, som innebars i v"r Herres ord till Maria: "Den som tror p" mig, han skall lefva,om han "n d"r, och hvar och en som lefver och tror p" mig, han skall icke d" evinnerligen". Det "r ej af s" stor vikt f"r oss att veta, I hvilket tillst"nd eller f"rh"llande de "p" andra sidan'^ befinna sig,som att veta, att m"nniskan "r f"r evigtinnesluten i Guds medvetande, och att,,inf"rhans ansikte "r gl"djetillfyllest". F"r den som varit trogen sina h"gstaideal m"ste lifvet vara ett fram"tskridande h"refter s"v"l som h"r. D" vi arbeta med of"rskr"ckt och "delt upps"t, h"mta vi styrka af allt hvad vi f" l"ra och erfara, och s" ledes hj"rtatsrena tr"ngtan till sitt m"l. Vi g" icke bort fr"n heligverksamhet i detta lifvet till sysslol"shet i det tillkommande, utan vi finna fortsatt arbete p" ljusetsv"g, den h"gstah"jden i M"starens fotsp"r. "nda tills vi n"tt F"r den som f"rst"r detta m"ste Lifvet blifva alltmer rikt

som DET GODAS FOESYN 35 och of"rg"ngligt.ingen ondskans anstr"ngning eller verksamhet kan inkr"kta p" den m"nniskas tillf"llen och privilegier, som helgat sitt lif "t Kristus. Hvarhelst villfarelsen g"r sina anspr"k g"llande, det m" vara p" detta eller ett annat stadium, d"r skola Sanningens f"rk"mpar beh"fvas. M"nsklig visdom "r mycket begr"nsad och n"r f"ga l"ngre"n den ser. Vi beh"fva en vidgad f"rst"else af tillvaron,som icke ger d"den makt att afbryta m"nniskans utveckling,utan igenk"nner den s"som en af de m"nga villfarelser" den sista " skola r"ttas och "fvervinnas genom f"rst"else af Sanningen. Till dess att denna f"rst"else "r uppn"dd, m"ste d"dliga forts"tta sin strid med villfarelsens bedr"gerieroch alltj"mt arbeta och utveckla sig,alltj"mt str"fva upp"t mot m"nniskans fullkomliga,andligamedvetandes h"jd. nog Visa "ro dessa M"starens ord : "Hvar dag har af sin egen pl"ga", och vi beh"fva icke bekymra oss f"r det som m"jligenv"ntar oss. * Christian Scientisterna anse sig icke "ga n"gra f"retr"den, men de "nska s" litet som m"jligtt"nka p" och tala om s"v"l d"d som sjukdom, och "gna hellre sin tanke och uppm"rksamhet "t h"lsa och lif. Icke dess mindre "nska de, s" vidt de kunna, hj"lpa dem som s"rja,tr"sta de f"rkrossade och

36 DET GODAS F"RSYN bringatillm"nniskorna Lifvets i st"llet f"r d"dens budskap. L"t oss gl"djas "fver det goda, som blifvit gjordt och alltj"mtg"res, och "t den h"rliga vissheten,att m"nniskan alltid lefver och r"res i Gud. Vi kunna ej alltid vandra hand i hand, ej heller kunna v"ra r"ster m"h"nda blandas i v"nligtsamspr"k,men Faderns omsorg skyddar oss st"ndigtb"de i det n"rvarande och tillkommande. I Guds fullkomligaskapelsehar hvar och en sin best"mda plats och verksamhet, ober"rd af falska d"dligaf"rest"llningars nyckfulla v"xlingar, hvilka icke kunna intr"nga i Andens v"rld, d"r k"rleken "r ljuset. En g"ng m"ste allt or"tt upph"ra, hvarje villfarelse vika f"r Sanningen,^ hvarje skugga i det m"nskliga medvetandet f"rsvinna. afbild och D" skall m"nniskan se sigsj"lfsom Guds likhet.