Andel av arbetet (timmar) som utförs av män respektive kvinnor

Relevanta dokument
"Etablera närodlad textil i Sverige - en lägesrapport från innovationsprojektet. GA-möte Pernilla Walkenström, Swerea IVF

Slutrapport ENTIS WP7, Designed for Recycling

Stora Enso tilpasser sitt produktspekter til markeder i endring. Skog och tre 2015

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Ansökan till Vinnova PROJEKTUPPGIFTER. Diarienummer. Inskickad. Utlysning

Policy för Hållbar utveckling

Utlysningar 2015 och aktuella

Utgångspunkter. Hållbarhet Minska fossilberoende och miljöbelastningar Använda svensk skogsråvara och förädla den långt

finansieringsmöjligheter

NÄST PÅ TUR: KLÄDER En konsumentundersökning om svenskarnas beteende, attityd och kunskap om hållbar textilkonsumtion

RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT

Kristina Enander SCA Ortviken

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

det hållbara svenska modeundret

Branschstatistik 2015

VINDKRAFT. Alternativ Användning

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

FKG Stora Leverantörsdag Johan Frisk, VD OpiFlex.

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Arbetstillfällen

Köttindustrin och hållbar utveckling

Stora Enso. Viken Skog

Vad är Functional Safety?

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Biobaserade textilfibrer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT,

4. Ny svensk rymdteknik och nya produkter

APC Composite AB. NRA Workshop okt Tord Gustafsson FoU- ansvarig. APC Composite AB Luleå

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

Tekniska kluster Lessons Learned

Policy för hållbar utveckling

Återvinning - Papper

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Miljövänligt, prisvärt och smart! - Vi har helhetslösningar för dig som vill synas!

Swerea-satsning på Smarta Material

Ökad resurseffektivitet genom cirkulär ekonomi Etapp 1 Genomförbarhetsstudier

THE GROWSMARTER PROJECT

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Forskningen vid Polymera material och kompositer, Material och tillverkningsteknik, Chalmers. Antal Boldizar

Miljömål för Luleå tekniska universitet

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Återvunna material Textil

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Från planta till förnybara produkter. Jessika Szyber, Affärsutvecklingschef Sverige

Enkla Processer spar energi

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Skogsindustriernas utmaningar

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Tredje Vågens Automation

Smartare affärer med det bästa från molnet

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Prevas översikt. Excellence in Technology for 25 Years

Trafikverkets program för elvägar. NVF Jan Pettersson, Trafikverket Programchef

TRIPLE USE SNABB OCH KOSTNADSEFFEKTIV. LIGHTer Workshop Göteborg

Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast

Undersökning med företag om de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030

Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION

Flaggskepp Bioraffinaderi. Sören Back Informationschef

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Ariane 6, ett genombrott för Sandwich teknologin

Autonoma Elektrifierade Arbetsmaskiner

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

Processindustriell IT och Automation

Belysning. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Framtidens Fabrik. Produktionssystem för kunskapsintensiva produkter automation och flexibilitet för ökad industriell konkurrenskraft

GAP-analys kring hållbar utveckling VGR. Diarienummer RS

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Innovationsprojekt Omröstning kring Diskussionsunderlag

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016

Energi & klimat i Värmland

Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Ökad resurseffektivitet genom cirkulär ekonomi

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Transkript:

Slutrapport Allmänt om projektet Projekttitel på svenska AP 5 - Textil-lika material från pappersmaskinen Projekttitel på engelska WP 5 Paper machine for textile-like materials Vinnovas diarienummer Volym (kr) 16,2 MSEK Tidpunkt för start och slut 2015-10-15 2018-08-31 Projektledare Mikael Magnusson Koordinerande projektpart Swerea IVF Deltagande organisationer BillerudKorsnäs, Domsjö, Ecophon, Guringo Designstudio, Fiber-X, Ricoh, Trifilon, OrganoClick, Swerea IVF, Stora Enso, RISE Andel män respektive kvinnor som arbetat i projektet Män 60% 60% Kvinnor 40% 40% Totalt 100 % 100 % Andel av arbetet (timmar) som utförs av män respektive kvinnor Short summary This projects sets out to combine forest based cellulose (papermaking fibres) with other, functional fibres, to produce materials with textile-like properties of commercial interest to a range of industries not previously available to the papermaking industry. Moreover, these materials will be produced using existing papermaking infrastructure with significant improvements in their sustainability in comparison to those currently on the market today, of equal or better quality/performance, and at an equal or reduced cost of production. Simultaneously, the project will connect the papermaking industry with new market and product segments for use of redundant production infrastructure. As a general guideline, the materials produced within the project are intended to be multi-functional in nature, i.e. materials with a set of general, pre-defined textile-like properties will be produced that can then be converted into specific products with specific functionalities for a given market segment. Projektets bidrag till en biobaserad samhällsekonomi Detta AP motiveras av ett globalt behov att producera hållbart textilmaterial i stora volymer med låg resursförbrukning och miljöpåverkan. Samtidigt letar pappers- och massaindustrin, vilka har en etablerad infrastruktur för tillverkning av hållbara skogsbaserade material, efter nya produkter och marknadssegment när efterfrågan på grafiskt tryckpapper sjunkit stadigt globalt de senaste åren. Det finns därav dels ett miljöincitament att producera textila material hållbart (minskad

vattenåtgång och/eller användning av bekämpningsmedel), och dels ett behov att hitta nya användningsområden för pappersmaskiner. Arbetspaketet har arbetat med att ta fram textil-lika alternativ med tydligt förbättrad hållbarhet jämfört med traditionella motsvarigheter, t ex lokalt producerade med lågt vattenfotavtryck, låga utsläpp av växthusgaser, förbättrade arbetsvillkor, minimal konsumtion av pesticider samt återvinningsbarhet. Två av Sveriges stora biobaserade sektorer drar nytta av detta projekt, nämligen pappers- och massaindustrin, genom att utbudet av högvolymprodukter som kan produceras inom dessa industrier breddas. Arbetspaketet bidrar till FNs globala mål nr 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, nr 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, nr 12 Hållbar konsumtion och produktion, nr 13 Bekämpa klimatförändringen och nr 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Konkreta resultat och leverabler Arbetspaketet har tillverkat ett textil-likt basmaterial, som kan konverteras till en rad olika produkter. Arbetspaketet har tagit fram ett recept för det textil-lika basmaterialet, och utvecklat nyckeltekniker för att processtekniskt producera detta på pappersmaskiner. Exempelvis har en lösning för att blanda in långa fibrer i en tillverkningsprocess optimerad för korta fibrer tagits fram. Detta har också gjorts på ett sätt som tillåter flexibilitet på pappersmaskinen, dvs en process som gör att olika kvaliteter kan tillverkas utan kontaminering eller för mycket spill vid byte mellan kvaliteter. Detta är särskilt viktigt när produktivitet är högt på agendan för en dyr infrastruktur, där omställningstiderna mellan olika produkter måste minimeras. Arbetspaketet har levererat: D1 Slutrapport för arbetspaketet D2 Exploateringsplan D3 Marknadsanalys D4 Demonstrator för ultra-fast fashion: Klänning D6 Demonstrator för starkt och töjbart material: Hydroformad demonstrator med dubbelkrökt yta D7 Teknisk slutrapport (som redogör för det textil-lika materialets egenskapsrymd som kan realiseras på en pappersmaskin och teknologierna som krävs för dess tillverkning och konvertering) D8 Publik workshop om textil-lika material D9 Demonstrator för tunt textil-likt material: Gardiner D10 Demonstrator för flexibla förpackningar: Flexibel förpackning Utveckling enligt TRL-skalan Arbetspaketet har arbetat med att implementera befintliga massa-, pappers- och konverteringsprocesser för produktion av textil-lika material. Även om lösningarna var för sig ligger på relativt hög TRL-nivå har projektets startnivå legat på TRL 5 då utgångspunkten varit material

som demonstrerats i lab- och semipilotskala. Under projektets gång har TRL-nivån höjts till TRL 6 och textil-likt material har tagits fram på en fullskalig pilotpappersmaskin för att sedan konverteras till olika exempelprodukter i form av demonstratorer. Projektet har även tangerat TRL 7 då delar av processlösningarna genomförts under på industriella maskiner hos industriparterna Domsjö samt BillerudKorsnäs. Marknadsmässiga förutsättningar Infrastrukturen i massa- och pappersindustrin producerar produkter nästan uteslutande i stora volymer. Samtidigt som det är fördelaktigt då stora volymer kan produceras till låg produktionskostnad leder det också till vissa svårigheter att introducera nya produkter, då marknadens efterfrågan typiskt är liten. Av denna anledning har arbetspaketet tagit fram ett basmaterial som kan konverteras till olika nischprodukter. Massa- och pappersproducenten kan då vara basen för flera olika värdekedjor, exempelvis tillverkare av material för kläder eller för flexibla förpackningar. Genom en marknadsanalys i projektets början identifierades intressanta produktsegment, baserat på bland annat volymskriterier och egenskapskriterier. Arbetspaketets behovsägare har tagit fram demonstratorer som är intressanta för dem. Guringo designstudio har använt det textil-lika materialet och tillverkat en komposit som de vill använda i ett koncept de kallar streaming materia. Ecophon har tillverkat en ljudabsorbent där de ersatt sitt nuvarande ytskikt med det textil-lika materialet som tagits fram i projektet. Trifilon har tillsammans med Fiber-X och Ecophon tillverkat en ljudabsorbent som passar Ecophons utbud. OrganoClick har bidragit med biobaserade additiv för att funktionalisera det textil-lika materialet och Ricoh har använt digitaltryck för att trycka mönster på de textil-lika material som tagits fram. BillerudKorsnäs och Stora Enso har demonstrerat nya förpackningsprototyper som kan leda till nya flexibla förpackningar på marknaden. Resultatens effekter och potential De textil-lika materialen har producerats på en pilotpappersmaskin i en batch-process. Detta möjliggör flexibilitet för papperstillverkare som skulle kunna tillverka basmaterial till flera värdekedjor och med minimala omställningstider för ökad produktivitet. Arbetspaketet har även levererat en workshop där arbetspaketets behovsägare kompletterades med företag från bland annat modesektorn och sjukvårdssektorn. En kommentar efter workshopen från företag inom modesektorn var att de fått en liten aha-upplevelse om att textila material från skogen inte endast behöver bestå av regenererad cellulosa. Produktkoncepten från detta AP har potential att drastiskt ändra hur textilier uppfattas och konsumeras globalt (t ex att många textila

material idag har en livslängd som långt överstiger användningstiden). Råvaran som används i dessa nya material är dessutom förnyelsebara och komposterbara. Politiska förutsättningar Inga särskilda förutsättningar eller hinder föreligger för dom nya materialen. Däremot är trenden idag regleringar för mer hållbar materialanvändning ökar vilket talar för en industriellt påtvingad omställning i vissa fall. Extern synlighet Största delen av kommunikationsarbetet kommer pågå under 2018 och 2019 efter avslutat projekt då känsliga resultat under projektets gång måste skyddas innan publicering. Nästa steg Det textil-lika material som tagits fram har nått TRL-nivå 6. Innan det når en marknad finns behov av optimering av produktegenskaper och processmetoder. Guringo Designstudio arbetar bland annat med att skapa ett fortsättningsprojekt för att arbeta vidare med sitt koncept Streaming Materia. Under workshopen identifierades ytterligare möjliga applikationsområden och intressanta egenskaper för de textil-lika material som tillverkats ex. får material inom sjukvården inte ludda. Stora delar av projektresultatet är också processlösningar som kan ha andra tillämpningar än textillika material.

Bilder

Uppgifter för statistik Nej (kryssa) Ja (ange antal/värde) Har projektet lett till publikationer? 1 4 Har projektet lett till patentansökningar? X Har projektet lett till nya eller väsentligt förbättrade produkter? 3 Har projektet lett till nya eller väsentligt förbättrade processer? 3 Har projektet lett till nya eller väsentligt förbättrade affärsmodeller? X 1 Har projektet lett till nya intäkter? X X Har projektet lett till utveckling av policy och regelverk? X Har projektet lett till följdprojekt? X 4 Inom 5 år (gissa antal/värde)