INNEHÅLL Transporter i Sverige 1
INNEHÅLL Innehåll Inledning Sid 4 Persontransporter Sid 6 Gods Sid 9 2
Förord Transporter är samhällets blodomlopp. Att Sverige kan ha effektiva och hållbara transporter är avgörande för både näringslivets konkurrenskraft och hushållens välfärd. Att möta de utmaningar som finns för transportindustrin, som t.ex. miljöeffekter och trafiksäkerhet, är därför något som branschen prioriterar högt. INNEHÅLL Syftet med denna rapport är att på ett enkelt sätt presentera basfakta om transporter i Sverige och ge underlag för sakliga diskussioner om hur dessa kan bli mer effektiva och hållbara. Sverige är ett stort och glest befolkat land. Varor både till och från företag måste transporteras längre än i andra länder. För att inte Sveriges konkurrenskraft ska försvagas måste vi ständigt jobba för att optimera och effektivisera vårt transportsystem. Flyg Sid 12 Sjöfart Sid 13 Buss Sid 14 Miljö Sid 15 Trafiksäkerhet Sid 18 Ekonomi Sid 19 Företag som ligger långt från kunder och leverantörer får det svårt att överleva utan effektiva transporter. Sveriges skogsindustri är beroende av långa transporter, hushållen ska åka till jobbet, butiken, skolan, fritidsintressen, släktingar och ibland på en utlandsresa längre bort. 3
INLEDNING Trafikvolymerna växer stadigt i Sverige till följd av ökade inkomster och växande befolkning. Personbilstrafiken dominerar stort och svarade 2016 för 82 % av all trafik. 120 000 milj.km. 1.1 Vägtrafik per transportslag och år 90 000 60 000 30 000 1990 1996 2001 2006 2011 2016 Personbil Lastbil Tung lastbil Buss Motorcykel 4
INLEDNING Antal fordon i trafik har en stabil tillväxt. Särskilt personbilen har under lång tid haft en kraftig tillväxt och totalt finns nu ca 4,7 miljoner personbilar i trafik. 1.2 Fordon i trafik årsvis i Sverige. 4 000 000 3 000 000 Personbil 2 000 000 1 000 000 Lastbil 1923 1933 1944 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2016 Buss 5
INLEDNING 1.3 Personbilar i trafik fördelat på län 2016. 800 000 600 000 400 000 200 000 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Okänt län. 6
PERSONTRANSPORTER Det vanligaste måttet på resande är personkilometrar. Vi reser mer och mer och i absoluta tal dominerar vägtrafiken stort med 84 % av allt resande inom landet. 2.1 Totalt antal personkilometer per transportslag och milj.pkm. 150 100 50 1957 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2016 Vägtrafik Bantrafik Inrikes luftfart Gång, cykel, moped 7
PERSONTRANSPORTER Kvinnors och mäns resmönster uppvisar stora likheter. Ofta får små skillnader stor uppmärksamhet i debatten, men siffrorna verkar peka på att vi är mer lika än vi tror. 2.2 Huvudresor per person och dag efter huvudsakligt ärende år 2015 2016. Män 1,35 resor Annat 2,5 % Fritid 31 % Service och inköp 13 % Arbets-, tjänsteoch skolresor 53,5 % Kvinnor 1,35 resor Annat 1,5 % Fritid 32,5 % Arbets-, tjänsteoch skolresor 51 % Service och inköp 15 % 8
GODS Även för godstransporter dominerar vägtransporterna, men räknat i tonkilometer har järnvägen också en betydande roll, främst p.g.a. malmbanan. Över 80 % av allt gods (i ton) transporteras enbart med lastbil. 3.1 Totalt antal tonkilometer per transportslag och md.tonkm. 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 1959 1970 1980 1990 2000 2010 2016 Vägtrafik Järnväg Sjöfart 9
GODS Ungefär 4 % av all godstransport i Sverige utförs av utlandsregistrerade åkerier. Så kallat cabotage utgör cirka 1 %. Cabotage är lastbilstrafik som har både sin startpunkt och slutdestination i Sverige, men som utförs av utlandsregistrerade företag. Cabotaget i Sverige är kontroversiellt eftersom olika principer kan kollidera, t.ex. fördelarna med fri rörlighet kontra att rättvisa och rimliga konkurrensförhållanden ska gälla i åkeribranschen. EU-kommissionen arbetar med nya regler kring detta. 3.2 Utländska lastbilars andel av totala antalet transporter till, från, eller inom Sverige år 2014. Cabotage 1 % Svenska lastbilar 96 % Utländska lastbilar 3 % När transporterade godsmängder studeras (istället för tonkilometrar) ökar vägtrafikens dominans eftersom nästan allt gods måste transporteras med lastbil i början och slutet av transportkedjan även om huvudtransporten sker med t.ex. tåg eller sjöfart. 3.3 Totalt transporterad godsmängd efter trafikslag år 2014. 400 000 tusen ton. 300 000 200 000 100 000 Sjöfart Järnväg Tunga lastbilar Luftfart 10
GODS Att studera vilken typ av gods som transporteras är ett viktigt underlag för diskussionerna om möjligheterna och lämpligheten i att flytta gods mellan transportslag. Det framgår t.ex. att transporter till byggarbetsplatser är en stor del av lastbilstransporterna. Dessa transporter är svåra att utföra på annat sätt än med lastbil. På samma sätt kan naturligtvis stora delar av den export som sker med sjöfart inte ske med annat transportslag. 3.4 Varugruppers andel av total fraktad godsmängd i inrikes- och utrikestrafik år 2014 Malm och andra produkter från utvinning Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske Oidentifierbart gods Trä samt varor av trä och kork, massa, papper Stenkols- och raffinerade petroleumprodukter Styckegods och samlastat gods Livsmedel, drycker och tobak Andra icke-metalliska mineraliska produkter Returmaterial och återvinning Kol, råolja och naturgas Utrustning för transport av gods Kemikalier och kemiska produkter Metallvaror exklusive maskiner och utrustning Diverse andra varor Post och paket Maskiner och utrustning Transportutrustning 4% 5% 4% 6% 3% 2% 8% 1% 1% 1% 1% 3% 3% 8% 10% 27% 13% 11
FLYG Sverige är ett avlångt land där flyg är ett effektivt och viktigt sätt att resa och transportera vissa typer av gods. Inrikesflyget har därför en stabil tillväxt och 2016 uppgick antalet avresande inrikespassagerare till 7 712 508 personer. 4.1 Ankommande och avresande passagerare inom inrikestrafiken på svenska flygplatser per antal passagerare. 7 500 000 7 000 000 6 500 000 6 000 000 Avresa Ankomst 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4.2 Inrikes flugna personkilometer och tonkilometer gods per Tusen pkm/tonkm. 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ton km Pers. km 12
SJÖFART Den hanterade godsmängden i svenska hamnar sjönk kraftigt i samband med finanskrisen 2008 och har aldrig återhämtat sig helt. De senaste åren har dock trenden pekat stadigt uppåt. 5.1 Hanterad godsmängd i svenska hamnar, utrikes och inrikes trafik per Tusen ton. 190 000 180 000 170 000 160 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 5.2 Antal passagerare i svenska hamnar per 35 000 Tusental. 30 000 25 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 13
BUSS Antalet resor (påstigningar) med buss inom den lokala och regionala kollektivtrafiken var 811 miljoner år 2016. Antalet bussresor har totalt sett ökat med 179 miljoner (37 procent) sedan 2000. Miljoner resor 1000 6.1 Antalet resor med buss i Sverige per 800 600 400 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 14 Källa: Sveriges bussföretag
INNEHÅLL MILJÖ Transportsektorn har de senaste åren haft en mycket positiv utveckling vad gäller koldioxidutsläpp. Trots ökade transporter minskar utsläppen tack vare förbättrad energieffektivisering, ökad användning av biodrivmedel och nya tekniker som t ex elektrifiering. Jämfört med toppåret 2007 hade utsläppen år 2015 minskat med 14,3%. 7.1 Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter per Tusen ton CO 2 -ekvivalenter. 20000 15000 10000 5000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Järnväg Militär transport Sjöfart Flyg Vägtrafik 15
MILJÖ En intressant och viktig trend att följa är hur våra konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp utvecklas istället för att bara mäta det som släpps ut inom landet. Att t ex köpa stål från Kina istället för från Luleå innebär ju inte att utsläppen i verkligheten minskat. Medan utvecklingen för dem inhemska utsläppen är låga i internationell jämförelse ser det betydligt sämre ut för dem verkliga, konsumtionsbaserade utsläppen. Per person i Sverige 2015 uppgick de inhemska utsläppen till cirka 3,8 ton medan de konsumtionsbaserade utsläppen totalt uppgick till ca 10,7 ton. 7.2 Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion per person. Ton CO 2 -ekvivalenter per inv. 10 5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hushållens konsumtion - utsläpp i Sverige Offentlig konsumtion & investeringar - utsläpp i Sverige Hushållens konsumtion - utsläpp i andra länder Offentlig konsumtion & investeringar - utsläpp i andra länder 16 Källa: Naturvårdsverket
MILJÖ Utsläppen av växthusgaser i Sverige har varit på stadig nedgång de senaste åren och 2015 var det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter 53 690 tusen ton. Transportsektorn stod för 18 072 tusen ton av det, vilket utgör ungefär 34 %. 7.3 Växthusgasutsläpp i Sverige Tusen ton CO 2 -ekvivalenter. Inrikes transporter Totalt (exkl LULUCF och utrikes transporter) 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Källa: Naturvårdsverket 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Med LULUCF (Land use, land use change and forestry) menas markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Denna sektor bidrar med en s.k. positiv extern effekt; ett upptag av koldioxid. Denna positiva externa effekt undantas i beräkningarna. Ett viktigt steg mot ett miljövänligare samhälle är att öka mängden förnybar energi. Sveriges mål att nå 10 % förnybart drivmedel inom transportsektorn innan 2020 uppnåddes redan 2013. 7.4 Andelen av drivmedel i transportsektorn som är förnybara. 20% 15% 10% 5% 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Energimyndigheten, SPBI 17
INNEHÅLL TRAFIKSÄKERHET Ett av branschens högst prioriterade mål är att minimera antalet skadade eller dödade i samband med transporter. Sedan 70-talet har en dramatisk nedgång i antalet svårt skadade eller dödade i trafiken skett, trots att trafiken samtidigt ökat kraftigt. År 2016 var antalet döda eller svårt skadade i trafiken 270 personer. 8.1 Antal döda och svårt skadade i trafiken per Personer. 1500 1200 900 600 300 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2016 18 4
EKONOMI De svenska skatterna på bilism är mycket höga. Ca 2/3 av priset består av skatter. Båda bensin- och dieselskatten tillhör de högsta i världen. År 2017 är skatten på bensin 388 öre/l i energiskatt och 262 öre/l i koldioxidskatt. Skatten på diesel är 249 öre/l i energiskatt och 324 öre/l i koldioxidskatt. De indexuppräknas dessutom varje år automatiskt med KPI + 2%, vilket gör att de snart är världens högsta. Utöver detta finns trängselskatt och fordonsskatt, ett bonusmalussystem är föreslaget och en kilometerskatt för lastbilar utreds. 9.1 Bensinprisets beståndsdelar (Pumppris 14 kr/l) Källa: Bil Sweden Det starka sambandet mellan transporter och hela samhällets utveckling framgår av att BNP och transporter växt tämligen parallellt under lång tid. 9.2 Antal person- och tonkilometer & BNP per capita per tkr/md.pkm/md.tonkm. 18% Annat 1,5 % Moms 20% Koldioxidskatt Energiskatt 26% Pris exkl skatter 36% 250 Utveckling BNP per capita i förhållande till person- och tonkilometer 150 50 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014 Personkilometeter Tonkilometer, ekonomifakta 19
INNEHÅLL Box 5384, 102 49 Stockholm info@transportforetagen.se 08 762 71 00 transportforetagen.se 20