Kommuners och landstings pensionsskuld

ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

Upplysningar om innehållet Siv Stjernborg tfn 8-452 77 51 Kajsa Jansson tfn 8-452 78 62 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 2 Tfn 8-452 7 Fax 8-452 7 5 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, november 211 Enkätproduktion Annika Jonsson Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsfoto Joakim Bergström Typsnitt Georgia och Arial ISBN 978-91-7164-689-7 2 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Förord Den kommunala pensionsskulden debatteras ofta. Ibland hävdas att kommuner och landsting är helt oförberedda och okunniga om pensionsskulden och hanteringen av denna. För att få en bild över hur det ser ut i våra kommuner och landsting har vi genomfört en enkät som riktats till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting. Enkäten belyser såväl den så kallade gamla pensionsskulden som hanteringen av tjänstepensioner idag. Inriktningen är de ekonomiska konsekvenserna. Enkäterna skickades ut under juni augusti och är besvarade av 82 procent av kommunerna och av 95 procent av landstingen. I antal räknat har 238 kommuner och 19 landsting svarat. Det är således en mycket god svarsfrekvens. Vi vill tacka alla kommuner och landsting som svarat på enkäten och gjort denna rapport möjlig! Stockholm i november 211 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 3

Innehåll Enkätens huvudresultat 5 Stor medvetenhet om pensionsskulden 5 Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden 5 Ekonomicheferna anser att Pensionsskulden betungande men hanterbar 6 Redovisningsfrågan blandmodellen följs 6 Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt 6 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden 7 Pensionsskulden en historisk belastning 7 Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år 8 Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting 9 Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta 11 Enkätredovisning 12 Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 12 Strategi för gamla pensionsskulden 13 Dagens pensionsintjänande 17 Placeringar / Försäkringar 17 Redovisning 22 Uppfattning om pensionsutbetalningar 25 Uppfattning om pensionsskulden 26 Administration och prognoser 27 Bilaga 1 Redovisning av ekonomichefens uppfattning om pensionsskulden 32 Bilaga 2 Enkäten 35 4 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätens huvudresultat Stor medvetenhet om pensionsskulden Det finns en stor medvetenhet om den kommunala pensionsskulden såväl inom politisk ledning som i tjänstemannakåren i kommuner och landsting. I de flesta kommuner och landsting har frågan varit uppe för diskussion både en och två gånger de senaste åren. Alla kommuner och landsting beställer prognoser från sina administratörer och det stora flertalet beställer även långsiktsprognoser. Det vanligaste är att kommunerna på olika sätt förberett sig för den ökade belastningen av pensionsutbetalningar genom att ta höjd för detta i resultatet eller via finansiella mål Omkring två tredjedelar av kommunerna använder sig av den strategin. Det är dessutom så att en del har gjort placeringar för att minska på den framtida belastningen. Omkring 6 kommuner har gjort regelbundna placeringar öronmärkta för framtida pensionsutbetalningar. Nästan lika många har gjort placeringar mer ad hoc mässigt. Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden Omkring 4 procent av kommunerna har öronmärkt tillgångar för kommande utbetalningar. De öronmärkta tillgångarna är dock i allmänhet mycket små i förhållande till den totala skulden, som är cirka 2 miljarder kronor. Sammantaget har de kommuner som besvarade enkäten en portfölj som uppgår till ca 14 miljarder. Merparten är placerat i räntebärande tillgångar medan cirka en tredjedel är placerat i aktier. Ett sextiotal kommuner har försäkrat bort delar av pensionsskulden. Vanligast är att de försäkrat bort nyintjänandet. Men många kommuner har även förtidsinlöst delar av ansvarsförbindelsen. Det rör sig oftast om förhållandevis små belopp. Det är inget landsting som har försäkringslösning. Däremot har flertalet landsting finansiella portföljer men de är små i förhållande till landstingens totala skuld. Pensionsportföljen motsvarar ungefär avsättningens storlek i de flesta landsting. Sammantaget uppger landstingen att de har en öronmärkt portfölj på cirka 13 miljarder kronor. Två landsting har valt att återlåna hela pensionsskulden med tanke på att de har stora lånebehov för investeringar. Landstingens totala pensionsskuld uppgår till cirka 18 miljarder kronor år 21. gs pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätens huvudresultat Ekonomicheferna: Pensionsskulden betungande men hanterbar Pensionsskulden är mycket stor i alla kommuner och landsting. Hur ser de i kommunen ekonomiskt ansvariga på situationen? Den samlade uppfattningen bland ekonomicheferna som svarat på enkäten är att pensionsskulden är belastande men hanterbar inom den kommunala ekonomin. En del kommuner upplever emellertid skulden betydligt mer betungande, särskilt i kommuner med befolkningsminskning vilka har en hög skuld beräknat per invånare. Landstingens ekonomichefer har en något mer bekymrad syn och flera menar att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi. Landstingen och kommunerna är dock helt överens om att de har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden. Redovisningsfrågan blandmodellen följs Enkäten innehåller även några frågor om redovisning. Över 9 procent redovisar pensionskostnaderna i överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, enligt blandmodellen. Redovisningsfrågan debatteras flitigt bland fackfolk. Det framförs att fullfonderings- eller fullskuldsmodellen ger en bättre redovisning. Någon tendens mot att fler kommuner eller landsting frångår den blandade modell framkommer dock inte i enkäten. Däremot anser många ekonomichefer att fullfonderingsmodell borde användas. Samtidigt som något lägre andel instämmer i påståendet att blandmodellen fungerar bra. I landstingen är det större andel av ekonomicheferna som är för fullfondering än i kommunerna. Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt Idag är det mesta av nyintjänandet till tjänstepensionen avgiftsbestämt och utbetalt till den anställdes pensionsförvaltare. Förmånsbestämd tjänstepension, som skuldförs, finns numer enbart för höginkomsttagare. Många kommuner har valt att köpa försäkringslösning för den förmånsbestämda pensionen. Det innebär att kommunen i praktiken inte bygger någon ny pensionsskuld. Kvar finns dock den gamla stora ansvarsförbindelsen i många år till, men belastningen från denna börjar snart avta. I landstingen är den förmånsbestämda pensionen betydligt mer omfattande eftersom det är fler högavlönade i sektorn och där ökar avsättningen till pensionsskulden. Samtidigt ökar de finansiella portföljerna i de flesta landsting. Det innebär att det blir en betydligt större finanshantering än tidigare. 6 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden i kommuner och landsting är mycket stor, kring 4 miljarder kronor. Belastningen i form av pensionsutbetalningar från det gamla systemet har ökat vartefter alltfler av den stora gruppen som anställdes på 196- och 197-talen har blivit pensionärer. Belastningen i förhållande till kommuner och landstings skatteinkomster börjar nu närma sig toppen på puckeln, men det tar ytterligare ett tiotal år innan belastningen minskar. Pensionsskulden en historisk belastning Kommuner och landstings tjänstepensioner har från början varit tätt ihopkopplade med den allmänna pensionen. Den kommunala tjänstepensionen fastställdes enligt avtalet men först efter att den allmänna pensionen beräknats kunde den kommunala pensionskostnaden räknas fram. Den kommunala kostnaden blev den komplettering som behövdes skjutas till för att komma upp till den aktuella pensionen. Kommuner och landsting kostnadsförde tjänstepensionerna vid utbetalning på samma sätt som staten hanterade de allmänna pensionerna. 1 I samband med omläggningen av det allmänna pensionssystemet till ett avgiftsbestämt system gjordes även de kommunala tjänstepensionerna om till ett fristående system. Från 1998 är merparten av tjänstepensionerna avgiftsbestämda och dessutom direktutbetalade till den anställdes pensionsförvaltare. Det är enbart för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet som en förmånsbestämd pension finns kvar i den kommunala sektorn. Det är få i kommunerna (ca 6 %) men betydligt fler (ca 2 %) i landstingen som idag tjänar in en förmånsbestämd pension. För de med anställningstider före 1998 finns därför en stor pensionsskuld. För dessa fortsätter kommunerna redovisa pensionskostnaderna vid utbetalning. Medan pensionskostnaderna från och med 1998 kostnadsförs vid intjänandet. Detta brukar kallas för den blandade redovisningsmodellen och denna är beslutad i lagen om kommunal redovisning. Den gamla skulden benämns ansvarsförbindelse och förändringar i denna påverkar inte kommunernas resultat. 1 Beskattningsrätten borgar för pensionernas tryggande. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 7

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år Tabell A visar att kommuner och landsting sammantaget har pensionsskulder (inklusive löneskatt) på cirka 4 miljarder kronor. Skulden består av summan av alla kommande utbetalningar diskonterat till ett nuvärde. Det handlar om utbetalningar 5 år framåt i tiden. Tabell A. Pensionsskuld i kommuner och landsting, år 21 Miljarder kronor inkl löneskatt Ansvarsförbindelse Avsättning på balansräkningen Total pensionsskuld varav beräknad löneskatt Kommuner 195 21 216 42 Landsting 135 45 18 35 Summa 33 66 396 77 4 miljarder kronor är ett ofantligt stort belopp, som behöver relateras till något. Exempelvis utgör kommunernas skatteintäkter 343 miljarder kronor och landstingens dito 179 miljarder år 21. Pensionsutbetalningen på ansvarsförbindelsen uppgick år 21 till cirka 6 miljarder i kommuner och 4 miljarder i landsting. I relation till skatteintäkterna motsvarar det cirka 2 procent i sektorn. Något mer i landstingen än i kommunerna. Sammantaget motsvarar betalningarna för den gamla pensionsskulden i kommuner och landsting av cirka 75 öre i kommunskatt. Diagram A visar att kostnaden för den gamla skulden fortfarande ökar men inte så länge till. Faktum är att kommuner och landsting idag betalar för både gårdagens och dagens anställdas pension. Diagram A. Belastning av pensionsutbetalningar för ansvarsförbindelsen Skattekronor Pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen motsvarar kronor på skatten kommuner och landsting,9 kr,8 kr,7 kr,6 kr,5 kr,4 kr,3 kr,2 kr,1 kr - kr Källa: Analysrapporten. April 28, SKL. 8 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting Pensionsskulden är dock inte helt jämnt fördelad utan varierar en del mellan olika kommuner. I diagram B ser vi att totala skulden 2 varierar från 38 per invånare i Pajala till bara 4 kronor per invånare i Höör. Medelskulden ligger på cirka 23 och hälften av kommunerna har en skuld mellan 2 8 och 26 8 kronor per invånare. Diagram B. Total pensionsskuld (ansvarsförbindelsen + avsättning) för kommuner med hög respektive låg skuld år 21 Kronor per invånare; gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv 4 35 3 25 2 15 1 5 Högst Pajala Hög skuld Medelskuld Låg skuld genomsnitt genomsnitt genomsnitt Lägst Höör Källa: SCB och egna bearbetningar. Vi kan också notera att kommuner med hög gammal skuld (ansvarsförbindelse) per invånare i stor utsträckning sammanfaller med kommuner med svag befolkningsutveckling. Detta är i och för sig naturligt att detta sammanfaller, då ett minskande antal invånare ska betala pensioner avseende en tidigare verksamhet som omfattande en större befolkning (se tabell B). Men om vi kompletterar med den inkomstförstärkning som sker via utjämningssystemet finner vi att pensionsskuldens belastning totalt sett inte lika starkt domineras av dessa kommuner utan att det faktiskt är en del andra kommuner som har kraftigare belastning i förhållande till sina intäkter; Lindesberg, Kiruna och Karlskoga toppar den listan (se tabell B och C). Tabell C visar även kommunerna med lägst pensionsskuld i förhållande till skatteintäkter inkl bidrag. Höör som har lägst skuld i landet har aktivt löst av sin pensionsskuld genom försäkringslösning. Detta var möjligt efter att de avyttrat ägande i kommunala bolag med vinst. 2 I skulden ingår både avsättning och ansvarsförbindelse. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 9

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Tabell B. Kommunerna med störst befolkningsminskning den senaste tioårsperioden och deras gamla pensionsskuld (ansvarsförbindelse) per invånare samt total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) i förhållande till skatteintäkter per invånare av befolkningen respektive Kronor per invånares samt rangordning Befolkningsminskning Ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) kr/inv Rank i storlek av ansvarsförbindelse/inv Rank i storlek av total pensionsskuld /skatteintäkter inkl. bidrag Pajala 17 % 35 818 1 12 Åsele 16 % 34 18 4 86 Sorsele 15 % 35 796 2 19 Jokkmokk 15 % 32 326 8 43 Överkalix 15 % 28 884 23 133 Laxå 15 % 28 695 25 4 Övertorneå 14 % 32 343 7 39 Dorotea 14 % 3 115 18 168 Strömsund 14 % 32 614 5 27 Ragunda 14 % 3 472 14 11 Källa: SKL och SCB. Tabell C. Kommunerna med högst respektive lägst pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt i förhållande till skatteintäkter inklusive bidrag Högst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lägst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lindesberg 71 Höör 1 Kiruna 67 Åstorp 2 Karlskoga 66 Knivsta 22 Kalix 64 Vaxholm 31 Arboga 64 Stenungsund 34 Källa: SKL och SCB. Kommunerna i tabell C visar ytterligheterna; knappt 25 av 29 kommuner har en sammantagen pensionsskuld som motsvarar mellan 4 till 6 procent av ett års skatteintäkter, inklusive utjämning och generella statsbidrag. 1 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Diagram C visar pensionsskulden i landsting/regioner. I landstingen är genomsnittskulden knappt 2 kronor per invånare. Högst skuld har landstinget i Västerbotten med drygt 25 medan landstinget i Halland har lägst skuld med cirka 15 kronor per invånare. Diagram C. Total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt per invånare i respektive landsting, år 21 Kronor per invånare 3 25 2 15 1 5 Västerbotten Örebro Norrbotten Västernorrland Blekinge Värmland Jämtland Dalarna Östergötland Gävleborg Uppsala Kalmar Västmanland Jönköping Kronoberg Västra Götaland Sörmland Skåne Stockholm Halland RIKET Källa: SKL. Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta Uppgifterna i rapporten angående pensionsskulden med mera avser år 21. Nyligen har beslutats om att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Denna ränteförändring innebär att skulden ökar kraftigt med i storleksordning 8 9 procent. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av alla pensionsåtaganden. Ränteförändringen innebär egentligen inte något större åtagande utan att värderingen av åtagandet har blivit högre. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 11

Enkätredovisning Redovisningen är uppbyggd så att först kommer aktuell fråga och därefter visas ett svarsdiagram. I några fall visas en tabell. Vid sidan ligger en kortare kommentar/analys. Kommuner respektive landsting redovisas i de flesta fall i olika diagram. Svarsfrekvensen är som nämnt mycket god. I resultatredovisningen har det inte gjorts någon uppräkning till totalnivå för de belopp som redogjorts för. Om man skulle vilja uppskatta hur mycket mer det rör sig om är det enklaste att lägga på cirka 18 procent i kommunerna. Bland landstingen var det enbart ett landsting som saknades. Merparten av svaren redogörs i andelar och torde vara tillförlitliga särskilt med tanke på den höga svarsfrekvensen. Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 1. Har pensionsskulden och dess påverkan på kommunens ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige alternativt kommunstyrelsen (KS) under de tre senaste åren? Diagram 1A. Kommun: Diskussion i fullmäktige/ks om pensionsskulden 4 39% 39% 3 Pensionsskulden har diskuterats en eller flera gånger i de flesta kommuner. I cirka 2 procent har dock frågan inte diskuterats. Det är framförallt bland kommunerna med låg skuld som frågan inte diskuterats, medan hos kommuner med hög skuld är det vanligast att frågan diskuteras fler än 2 gånger. 2 1 22% Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr 12 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning Diagram 1B. Landsting: Diskussion i fullmäktige/ls om pensionsskulden 6 5 5% 4 3 2 1 17% 33% Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr I landstingen har pensionsskulden i de flesta fall varit föremål för politisk behandling mer än en gång och medvetandegraden är hög om problematiken. Tre landsting (17 %) har inte haft frågan uppe för diskussion de senaste tre åren. I merparten av såväl kommuner som landsting har pensionsskulden varit föremål för politisk behandling och medvetandegraden är hög om problematiken. Strategi för gamla pensionsskulden 2. Vilket påstående stämmer bäst för er kommun när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)? Diagram 2A. Kommuner: Strategi 6 53% 4 2 2% Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden 28% Kommunen har en Kommunen har ingen strategi för att jämna särskild strategi ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Den vanligaste strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. I kommunerna har även 2 procent som strategi att återlåna hela pensionsskulden. Omkring en fjärdedel av kommunerna har ingen särskild strategi. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 13

Enkätredovisning Diagram 2B. Kommuner: Strategi efter skuldsättning Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 8 63% 6 4 52% 45% 45% 23% 23% 25% 2 1% 14% Bland kommuner med hög skuld har dock hela 45 procent ingen särskild strategi. Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Kommunen har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalnin Kommunen har ingen särskild strategi Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Diagram 2C. Landsting: Strategi 1 89% 8 6 4 2 6% 6% Alla utom två landsting har angett att strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. Landstinget har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Landstinget har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Landstinget har ingen särskild strategi Kommuner och landsting har vanligen som strategi att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar från den gamla pensionsskulden. Noterbart är dock att relativt många kommuner med hög skuld svarar att de inte har någon särskild strategi (se diagram 2B). 14 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning 3.1 Hur har kommunerna agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3A. Kommuner: Agerat via ekonomiska styrningen 35 3 33% 31% 29% 25 2 15 1 5 Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den normala ekonomiska styrningen Resultatkrav för att ta höjd för ökade pensionsutbetalninga r Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täckas in Hanteringen av pensionskostnaderna är olika i kommunerna. En tredjedel säger att det inte behövs någon särskild hantering. Medan två tredjedelar agerar via styrningen antingen via att man höjt resultatkravet eller så använder sig av finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täcka in. Diagram 3B. Kommuner: Agerat via placeringar (fler än 1 svar förekommer) 4 35% 3 2 1 Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 24% Via regelbundna årliga placeringar 2% Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 3% Placerat medel i en pensionsstifte lse 2% Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbin delsen/förtida inlösen Konkret har en tredjedel av kommunerna inte klarat av att sätta av medel. Närmare hälften har placerat kapital i någon form och 2 procent har försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen. Av de kommuner som inte klarat av att sätta av medel är kommuner med hög skuld överrepresenterade. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 15

Enkätredovisning Diagram 3C Kommuner som inte satt av medel Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 5 48% 4 34% 3 26% 2 1 Nära hälften av kommuner med hög skuld har inte satt av medel. Kommunen har inte klarat av att sätta av medel Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Tabell 3A. Kommunen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 87 Kommunerna har både gjort placeringar regelbundet och ad hocmässigt. Försäkringslösningar är också ganska vanligt. Via regelbundna årliga placeringar 58 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 48 Placerat medel i en pensionsstiftelse 8 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen 5 13 landsting säger sig ta höjd för ökande pensionsutbetalningar antingen via resultatkrav eller finansiella mål, Enbart 2 landsting anser att det inte behövs någon särskild hantering. 8 7 6 5 4 3 2 1 3.2 Hur har landstingen agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3D. Landsting: Agerat via ekonomiska styrningen Antal landsting 2 Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den ekonomiska styrningen 6 Resultatkrav för att ta höjd för ökande pensionsutbetalningar 7 Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagander ska täckas in 16 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning Tabell 3B. Landstingen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Landstinget har inte klarat av att sätta av medel 2 Via regelbundna årliga placeringar 12 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 2 Placerat medel i en pensionsstiftelse 1 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen Nästan alla landsting har placerat medel, oftast genom årliga placeringar. Dagens pensionsintjänande 4. Hur hanteras dagens pensionsintjänande (intjänat efter 1998) avseende förmånsbestämd pension? Diagram 4A. Kommuner: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension 5 4 37% 43% 3 2 1 6% Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner Kommunen försäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Kommunen försäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 8% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: En stor del av kommunerna försäkrar bort hela eller delar av den förmånsbestämda pensionen. Merparten av pensionsintjänandet idag är avgiftsbestämt, och utbetalas direkt till den anställdes pensionsförvaltare. I praktiken betyder det att det idag inte byggs upp någon ytterligare pensionsskuld i många kommuner. Diagram 4B. Landsting: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension 8 6 4 2 33% Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner % % Landstinget f örsäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Landstinget f örsäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 61% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: Det är inget landsting som försäkrar bort pensionsintjänandet utan det vanliga är att detta hanteras inom den normala ekonomistyrningen. En tredjedel av landstingen säger sig öronmärka tillgångar för pensioner motsvarande ökningen i pensionsavsättningen. Det hela handlar dock om hur man väljer att beskriva saken. Merparten av landstingen har finansiella tillgångar som motsvarar hela avsättningens storlek. Men en del väljer att öronmärka dessa andra inte. Kommuner och landsting hanterar dagens förmånsbestämda nyintjänande på olika sätt. Många kommuner försäkrar bort detta då det gäller förhållandevis små belopp. I landstingen är det betydligt större kostnader. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 17

Enkätredovisning Placeringar / Försäkringar 5.1 Har kommunen öronmärkta (av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar? Diagram 5A. Kommuner: öronmärkta tillgångar 6 59% 4 41% 2 Cirka 4 procent av kommunerna har öronmärkta tillgångar för pensionsskulden. Ja Nej Diagram 5B. Kommuner: Efter skuldsättning öronmärkta tillgångar? 8 65% 6 56% 58% 44% 42% 4 35% 2 Något färre av kommuner med hög skuldsättning har inte öronmärkta placeringar. Men relativt jämnt mellan de olika grupperna. Ja Nej Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv 18 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning Diagram 5C. Landsting: Öronmärkta tillgångar 1 8 83% 6 4 2 17% I landstingen har de flesta öron- Ja Nej märkta tillgångar, hela 83 procent. det vill säga alla utom tre. 5.2 I vilken typ av placering finns tillgångarna? Enligt SCB:s statistik var de öronmärkta tillgångarna för samtliga kommuner knappt 16 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 7 procent av den sammantagna pensionsskulden. Sammantaget motsvarar tillgångarna bland de som besvarat enkäten cirka 14 miljarder 3. Diagram 5D. Kommuner: Öronmärkta tillgångar Aktier 22% 28% Räntebärande Övrigt 5% Hälften av medlen finns i räntebärande tillgångar (obligationer). Medan aktieandelen svarar för 28 procent. Sammantaget uppgår tillgångarna i landstingentill cirka 13 miljarder kronor enligt enkäten. Några landsting med stora finansiella portföljer har inte tagit upp dessa här, då de inte anses öronmärkta för pensionsskulden. De stora landstingen Stockholm och Region Skåne har valt att återlåna hela pensionsåtagandet då de har stora investeringar, till exempel i form av kollektivtrafik. De flesta övriga har en finansiell portfölj som åtminstone täcker avsättningen på balansräkningen (diagram 5E på sidan 2). 3 I bokfört värde. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 19

Enkätredovisning Diagram 5E. Landsting: öronmärkta tillgångar 1% 38% Aktier Räntebärande Övrigt 52% Även hos landstingen dominerar räntebärande tillgångar. Aktieandelen är dock större cirka 38 procent. 6.1 Har en del av pensionsförpliktelserna tryggats genom försäkring? En fjärdedel av kommunerna svarar Ja på denna fråga, det vill säga de har tryggat en del av pensionsförpliktelserna genom försäkring. Däremot är det inget landsting som köpt försäkring för att trygga pensionsförpliktelser. 6.2 Om Ja, Vilket belopp? Av de 57 kommuner som svarat Ja är det 4 kommuner som uppgivit belopp. Detta varierar en hel del, sammantaget rör det sig om cirka 1,5 miljarder kronor i försäkringsinlösta pensionsskulder för de 4 kommuner som uppgivit belopp. Diagram 6. Kommuner: Antal som köpt pensionsförsäkring och beloppet i förhållande till pensionsskuldens storlek 25 2 2 15 12 1 9 Om man relaterar till pensionsskulden totalt i respektive kommun, så motsvarar försäkringsbeloppet mindre än 5 procent hos hälften av dessa kommuner. 5 5 % 5 1 % 1 2 % >2 % 2 2 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning 7. Har kommunen köpt försäkring för olika delar av pensioner under år 21? Diagram 7A. Kommuner: Försäkringslösningar för olika delar av pensioner 4 35% 3 2 1 1% Ansvarsförbindel sen Förmånsbestäm d ålderspension intjänad efter 1998 5% Särskild avtalspension (SAP), visstid, politiker 14% Efterlevandepen sion Det vanligaste idag är att försäkra bort den förmånsbestämda pensionen. Inga landsting har köpt försäkringar. Det är vanligt att de som köper försäkring gör det för fler delar, varför andelen som köpt någon form av försäkring år 21 är lägre än summan av ovanstående. 8. Har kommunen/landstinget träffat avtal om särskild avtalspension under år 21? Diagram 8. Kommuner och landsting: Andel med särskild avtalspension år 21 8% 76% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 28% Kommmuner Landsting Det är betydligt större andel av landstingen som använt sig av den särskilda avtalspensionen år 21. Hela 76 procent att jämföra med 28 procent av kommunerna. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 21

Enkätredovisning Redovisning 9. Redovisar kommunen/landstinget kostnaderna enligt blandmodellen? Diagram 9A. Kommuner: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? 1 93% 8 6 4 Det är fullfondering som används i de kommuner som avviker med något undantag, i dessa fall det egentligen är blandmodell med viss kostnadsföring. 2 Ja 7% Nej Diagram 9B. Landsting: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? 1 8 83% 6 4 2 17% I landstingen är det fullfondering som gäller hos tre landsting. Ja Nej 22 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

Enkätredovisning 1. Har pensionsredovisningsfrågan diskuterats i kommunens politiska ledning? Diagram 1A. Kommuner: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 5% 4 39% 2 9% 2% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och kommunen har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och kommunen avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och kommunen har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för den lagstadgade blandmodellen i kommunerna. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Diagram 1B. Landsting: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 53% 4 29% 2 6% 12% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och landstinget har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och landstinget avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och landstinget har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för blandmodellen även i landstingen. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 23