BAKGRUND 4 KÄLLOR ATT ÖSA UR 9

!"#

Rapport Bohusläns museum 2007:37 SPÅR AV ETT VARV. En översikt över källmaterial över verksamheten vid Uddevallavarvet. Författare: Lisa Jonsson (red) Historiken över Uddevallavarvet är skriven av Katarina Andersson. Sandra Hillén har skrivit avsnittet om historiken över varvsarkivets fotosamlingar samt deltagit i insamlingen av uppgifter. ISSN 1650-3368

INNEHÅLL: BAKGRUND 4 Varför har detta arbete gjorts? 4 Hur ska detta material användas? 4 Vad omfattar detta arbete? 4 Hur har arbetet genomförts? 4 Hur är rapporten upplagd? 5 HISTORIK ÖVER UDDEVALLAVARVET 6 KÄLLOR ATT ÖSA UR 9 Vilka är då källmaterialen? 9 Handlingar från bolaget Uddevallavarvet AB...9 Personaltidningar...9 Ritningar... 10 Stillbilder och rörliga bilder... 10 Fackliga handlingar... 11 Föremål... 11 Litteratur... 11 Tidningsartiklar... 12 Dokumentationer/intervjuundersökningar... 12 Byggnader och anläggningar... 13 Konst... 13 Var finns informationen? 13 ABF fotoklubb i Uddevalla... 13 Bibliotek... 13 Bohusläns föreningsarkiv... 14 Bohusläns museum... 14 Landsarkivet i Göteborg... 15 Sjöfartsmuseet i Göteborg... 15 Stiftelsen UV-huset, Lotcen i Uddevalla... 15 Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla... 15 Uddevalla kommunarkiv... 16 AVSLUTNING 17 Källor 23 Bilagor 24 3

BAKGRUND Varför har detta arbete gjorts? Uddevallavarvets betydelse för staden Uddevallas utveckling kan inte nog framhållas. Av de fysiska uttrycken i stadslandskapet återstår Kasenområdet, den plats där Uddevallavarvet en gång startades, som minnesmärke från fartygsbyggnationen under ett av stadens expansiva skeden. Detta varvsområde står inför omfattande förändringar. Mot denna bakgrund togs i början av 2006 initiativ till ett dokumentations- och utvecklingsarbete. För att få ett tydligare grepp om Kasenområdets fysiska anläggningar söktes medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland. För att kartlägga befintligt dokumentationsmaterial, arkivmaterial, genomföra en byggnadsbeskrivning och för att skapa en förmedlingssituation kring detta söktes medel från Thordénfonden. Under 2006 och början av 2007 har dokumentationsarbetet pågått med bidrag från Thordénfonden och Länsstyrelsen. Till detta har kunnat läggas en genomgång och digitalisering av Bohusläns museums varvsfoton, genom museets Accessprojekt, som valts att inriktas mot detta material. Förutom den förändring av förutsättningarna som försäljningen av Kasenområdet har inneburit, så har det också framkommit att sättningsproblemen och rasriskerna är så stora att omfattande åtgärder kommer att genomföras. Sammantaget innebär detta att Kasenområdet står inför större förändringar inom den närmaste framtiden än vad som kunde förutses. Som exempel kan nämnas att stapelbäddarna kommer att rivas under maj månad, och att hela kajen och utrustningspiren kommer att rivas längre fram. I detta skede är det viktigt att titta på vad som bör uppmärksammas och värnas av det som en gång var ett av världens ledande varv. Hur ska detta material användas? Avsikten är att rapporten skall utgöra en översiktlig inventering av material och information som finns om Uddevallavarvet och Kasenområdet som kan ligga till grund för en djupare studie. Denna rapport kan tillsammans med djupare dokumentation utgöra underlag för studier rörande varvsområdets kulturvärden. Inventeringen kan verka som en vägledare till det material som finns angående Uddevallavarvet och kan vara en guide för varvsintresserade om var man kan vända sig för att finna olika källor till kunskap. Vad omfattar detta arbete? Materialgenomgången har haft som mål att identifiera och lokalisera de institutioner och föreningar som förvarar material rörande Uddevallavarvet samt att beskriva det material som finns bevarat. Hur har arbetet genomförts? En projektgrupp bestående av bebyggelseantikvarier och etnologer på Bohusläns museum samt Uddevalla kommuns kommunantikvarie har haft regelbundna möten under hela projekttiden. 4

Insamlingen av uppgifter har skett under vintern 2006 och våren 2007. Arbetet har bestått av kontakter med arkiv, museer, föreningar och privatpersoner. De flesta institutioner och organisationer har besökts och arkivmaterial har översiktligt studerats. Nätverket Svenska varvs arkivöversikt har varit en utgångspunkt. Studien har kunnat genomföras tack vare medel från Thordénfonden. Hur är rapporten upplagd? Tanken är att läsaren ska kunna hitta det material eller den institution han eller hon är intresserad av. Rapporten är därför skriven från två håll där den ena inriktar sig på typ av källmaterial och den andra utgår ifrån de institutioner där materialet förvaras och som beskriver vad var och en har. Detta har medfört att några avsnitt återkommer dels under källmaterial och dels under en viss institution. Rapporten består av en beskrivande del och en del med bilagor. Den beskrivande delen avslutas med en översikt av de institutioner som förvarar material om Uddevallavarvet med en sammanfattning av vad varje institution har. Bilagorna är listor eller förteckningar över vad några av förekommande institutioner har i sina arkiv och samlingar. 5

HISTORIK ÖVER UDDEVALLAVARVET Uddevallavarvet AB:s 40-åriga historia kan framförallt beskrivas med ordet aktivitet. I en rasande fart byggdes varvet upp och under årens lopp förändrades varvet genom om- och nybyggnationer. Stapelbäddar breddades, förlängdes och nya byggnader uppfördes. Detta gav Uddevallavarvets Kasenområde ett utseende av att hela tiden vara under utveckling. Tidigare bestod området av några större byggnader samt ett stort antal mindre komplementbyggnaderna. Av de mindre byggnaderna finns endast ett fåtal kvar. Området används fortfarande för industriändamål. Uddevalla var under 1930-40-talen en stad i förändring och arbetslösheten var ett problem inte bara i Uddevalla utan i hela Bohuslän, ca 6000 personer var arbetslösa i området. Ett stort antal åtgärder hade tidigare satts in på många håll. Krisjobben hade resulterat i nya bryggor, vägar och byggandet av Sotekanalen. I drätselkammaren hade planer för varvsverksamhet som kunde ge arbete åt ca 300 personer diskuterats. Gustav B Thordén var född i Uddevalla men hade arbetat många år i Finland som redare och hade under tiden där haft tankar på att starta ett varv. Vid denna tidpunkt var det mycket oroligheter i Finland och Thordén och hans fru beslutade sig för att flytta hem till Sverige igen. När drätselkammaren och Thordén sammanfogat sina planer påbörjades planeringen för varvsbyggandet. Platsen diskuterades och beslutades att bli Kasenabben. Detta är enligt vissa källor den plats där det första Uddevalla varit beläget och vid Brattås som ligger i närheten hade det byggts båtar sedan 1700-talet. 1945 var planerna så långt gångna att markarbeten och muddring för kajerna påbörjades. Detta år fick Thordén köpa 85 000 kvm av fastigheterna Kasen 1:6 och Brattås strand 1:1. Köpet medförde förbindelser till motprestationer för både säljare och köpare. I köpet stod bland annat staden skulle stå för vissa planerings och anläggningsarbeten. Dessa bestod bland annat i utplaning av området, pålning och grundförstärkning för tre stapelbäddar med en kapacitet på 3000, 6000 och 16 000 dwt (sammanlagda vikten i ton av den last och det bränsle ett fartyg förmår bära när det nedlastats till lastmärket) en utrustningskaj med 7,5 m vattendjup samt framdragning av vägar, kraft och vattenledningar. Från varvshållet förband man sig då vid att inom tre år ha startat varvsrörelsen med en arbetsstyrka på minst 250 arbetare och 40 tjänstemän. 1946 anställdes 205 personer vid varvet, och maskiner köps från nedlagda Kaiservarv i Providence, Portland, Main, Boston och Connecticut. Kaiservarven byggdes upp under andra världskriget i USA och användes till byggnation av transportfartyg. I september detta år träffades ett nytt avtal med Uddevalla stad. Området för varvet skulle i det närmsta fördubblas. För 1 kr/kvm köpte varvet hela Brattås gärde och Brattås. I köpet ingick området Slängom och några andra jordstycken som gränsade till varvet. Motprestationen denna gång var 400 arbetare och 40 tjänstemän. Varvet var vid denna tid en viktig del av Uddevalla och framväxten utmärkte sig i landskapet. Under de första åren gick den dåvarande rikstvåan genom Uddevallavarvets grindar där den gick i skuggan av svetshallen och strax norr om bädd III. 1951 gjordes sträckningen om och vägen flyttades utanför området där den gick fram till 1971 då den nya genomfartsleden byggdes. Med denna närhet till varvet kom även de som inte arbetade på varvet att ha en relation till detta. Alla som skulle in till Uddevalla från väster passerade varvet och påmindes 6

om det ibland på så påtagligt sätt att stäven på en båt hängde ut över vägbanan. Byggnaderna uppfördes i rask takt och 1947 fanns det på området bland annat förrådsbyggnad, maskinverkstad, plåtverkstad och ett stort antal mindre verkstäder. Året därpå stod den stora svetshallen färdig. Varvet gick fort framåt i utvecklingen och 1949 fanns tre stapelkranar, bockkran och arborrverk igång. Dessutom muddrades det utanför stapelbädd I-III. Svetshall och plåthall var färdigställda och den byggnad som nu stod på tur att uppföras var maskinverkstaden som stod färdig 1951. Utvecklingen inom fartygsbyggandet gick snabbt och efterfrågan på större fartyg växte. Detta visar sig på varvsområdet genom den förlängning av bädd I och III som gjordes 1953 och en växande maskinpark. Att införskaffa en flytdocka 1954 var ett led i utvecklingen. Den första dockan var av trä och samma år beställdes en i stål från Tyskland. Fartygen växte i storlek och det krävdes att material kunde fraktas med traverser och transportfordon. Även på utrustningskajen pågick arbeten som avslutades 1956 men redan 1958 förlängdes kajen. 1956 utfördes även en förlängning och breddning av bädd I och verkstadsbyggnader och kontorsbaracker uppfördes. För att underlätta arbetet ytterligare hade fler kranar anskaffats. På grund av den växande konkurrensen var det tänkt att varvet skulle stärka sin position genom utbyggnad och komplettering av maskiner och inventarier. 1957 gjordes en större beställning på 6 st 68 000 dwt tankers av ett amerikanskt företag. Detta resulterade i att varvets geografiska område växte och Sörviksvarvet påbörjades men även att bädd I breddades och förlängdes. 1958 togs varvet över av Gustaf B Thordéns stiftelse för allmännyttiga ändamål med representanter från staten, Uddevalla stad och Eriksbergs varv i Göteborg. Det året var Uddevallavarvet Bohusläns största arbetsplats. Stapelbäddarna växte i takt med att beställningar gjordes på allt större fartyg. 1959 hade bädd I en kapacitet på 19 000 dwt, bädd II 34 000 dwt och bädd III 49 000 dwt. Även utrustningskajen förlängdes och året därpå slutfördes byggandet av driftsverkstäderna. I början på 1960-talet hade antalet arbetare växt till över 3000 personer och vid arbetets början och slut var problemen stora då större delen av personalen behövde korsa den hårt trafikerade vägen. För att undvika olyckor byggdes det 1964 nya utfarter och en gångtunnel. Då varvet växte behövdes även ytterligare utrymme för den administrativa delen. 1961 byggdes Bäckabo (området vid kontoret och portvakten) ut med 700 kvm. Namnet Bäckabo kom sig av att kontoren byggdes ovanpå den kulverterade Brattåsbäcken. Ytterligare en utvidgning av kontoren på Bäckabo utfördes1965 med 325 kvm och den totala kontorsytan var då 2175 kvm. Varvet blev en stor del av många människors liv och förutom arbetet träffades de som arbetade i olika sammanslutningar. Bland annat fanns fotoklubb, kör och på semesteranläggningen Fossen ute på Bokenäs, stod de första stugorna klara till semestern 1965. Under slutet av 1960-talet byggdes varvet ut mot väster med delen som benämns Sörviksvarvet. 1967 utfördes ännu en stor förändring då bädd I togs ur bruk och året efter övergick varvet till tvåbäddssystem bädd IV på Sörviksvarvet och bädd III på Kasen. För att ge plats åt sektionsbygge plockades 1970 bädd I ner samtidigt som bädd II byggdes ut och utrustningsverkstaden förstärktes. I ett led att förbättra arbetssituationen byggdes svetshallen om och beslut togs på att mer arbete skulle utföras inomhus. Då varvet hade ett stort antal beställningar på nybyggnationer lades reparationsvarvet ner. Arbetet med bädd III stod klart och 1971 kunde den ta fartyg på 125 000 dwt. Fartygen ökade allt mer i storlek och behovet av kranar och större 7

utrustningsverkstad resulterade i att en ny kran anförskaffades 1972 som kunde ta 100 ton. Kranen placerades på kranbanan öster om bädd III. Under sommaren detta år planades det sista av bädd I ut och asfalteras för att ge plats åt sektionsbyggen och uppställningsplats samtidigt lades bädd II ner. Den nya utrustningsverkstaden stod klar under 1973. Inte enbart arbetslokalerna byggdes ut och reparerades. Det stora antalet anställda medförde att det var kraftigt slitage på personalutrymmen och en stor renovering av matsalarna på Kasen och Sörvik under 1970-talet. Under denna period beslutades även om det sk Projekt 73 som skulle göra varvet till ett av de största i Sverige. Genom Projekt 73 skulle Kasenområdet användas för prefabricering av utrustning och maskiner samt för förråds och driftsändamål, medan Sörviks- och Kärraområdena avsågs få den stora ståltillverkningen och färdigbyggnation i docka och vid utrustningskaj. Som de flesta företag har Uddevallavarvet under perioder haft stora ekonomiska problem. 1971 blev Uddevallavarvet helt statsägt och ingick då i det nybildade Statsföretag AB. Situationen försämrades dock och när alla försök att rädda verksamheten inte gett resultat beslutades det 1984 att Uddevallavarvet skall läggas ner. Delar av varvet såldes vidare och uttjänta byggnader kom att rivas. Även den stora bockkranen som tidigare varit en symbol för varvet såldes och plockades ner. Idag är varvsområdet en plats för flera mindre företag. Området har efter de rivningar som gjordes direkt efter nedläggningen inte förändrats nämnvärt. Detta gör att de stora tegelhallarna, kajer och stapelbäddar med sitt utseende kan berätta historien om ett av de då världsledande varven. Staden Uddevalla har präglats starkt av varvstiden. Flera av Uddevallas bostadsområden växte fram för att härbärgera varvets arbetskraft. Även andra byggnader i staden minner om tiden för Uddevallavarvet. Ett exempel är det tidigare huvudkontoret som idag används som kommunhus för Uddevalla kommun. 8

KÄLLOR ATT ÖSA UR För den som vill lära känna Uddevallavarvet AB och dess fyrtioåriga historia finns det ett stort och varierat material till sitt förfogande. Åtskilliga är de hyllmeter med arkivalier, fotografier, filmer, böcker, tidskrifter, tidningsartiklar, ritningar, intervjuer och mycket annat som beskriver varvets verksamhet, hur det var att arbeta där, fartygen, bolagets affärer, varvets som anläggning, de förändringar som varvet och anläggningen genomgick under årens lopp etc. Materialet som finns om Uddevallavarvet är synnerligen varierat. Det finns källor som råmaterial med bolagshandlingar med all ekonomi, korrespondens och personalinformation, fackliga handlingar med protokoll från olika grupporganisationers verksamhet, muntliga och skriftliga berättelser om livet på varvet och föremål. Uddevallavarvet har även beskrivits av många med skildringar från varvet, med bilder, filmer, ljud, artiklar i tidningar och tidskrifter. Olika verksamheter och företeelser på varvet har även studerats mer akademiskt och har analyserats i uppsatser och utredningar. Detta gäller främst i samband med och efter varvets nedläggning. Vilka är då källmaterialen? Information om Uddevallavarvet kan man få på många olika sätt och genom att använda sig av olika typer av källmaterial. Här presenteras en genomgång av de kategorier av handlingar och källmaterial som påträffats med anknytning till Uddevallavarvet. Kategoriseringen är ett sätt att ställa upp materialet på. Förhoppningen är att det ska vara enkelt att finna det man söker men även ett sätt att visa på bredden i källorna och källmaterialet. Handlingar från bolaget Uddevallavarvet AB Handlingarna efter bolaget Uddevallavarvet AB är bevarade och samlade på ett och samma ställe. Det är ett omfattande material och uppskattas till ca 100 hyllmeter. Arkivet består av direktionens handlingar med protokoll, kalkyler etc, korrespondens, ekonomihandlingar, personalhandlingar och räkenskaper. En del är mikrofilmat. Idag finns bolagsarkivet på Landsarkivet i Göteborg efter att tidigare ha förvarats hos Svenska varv, Celsius i Göteborg. Arkivet är inte ordnat och förtecknat men är packat i märkta flyttlådor. Se bilaga 7. Personaltidningar Uddevallavarvet gav ut personaltidningar. Thordén Times gavs ut åren 1953-1957. Den ersattes av Varvet och vi med utgivning under åren 1957-1983. Personaltidningar har bevarats av flera institutioner; Sveriges sjömanshusmuseum, Bohusläns föreningsarkiv, Bohusläns museum och ABF fotoklubb. Det är inte alla som har en komplett uppsättning, men hos Sveriges sjömanshusmuseum finns samtliga nummer av Varvet och vi samlade i två inbundna band. 9

Ritningar För Uddevallavarvet AB producerandes en mängd ritningar för såväl fartyg som för byggnaderna på varvet. Ritningar på en del av de fartyg som byggdes på Uddevallavarvet finns bevarade av Klubb Maritim som har deponerat sitt ritningsarkiv på Sveriges sjömanshusmuseum. Kopior på ritningarna kan beställas genom museet. De anläggnings- och byggnadsritningar som producerades i samband med bygglovshandlingar finns hos Uddevalla kommunarkiv. Stillbilder och rörliga bilder Under Uddevallavarvets drygt fyrtioåriga historia dokumenterades stora delar av verksamheten ingående. Detta har gjort att Bohusläns museum och ABF fotoklubb sitter på ett omfattande och värdefullt material i form av fotografier från varvet. Detta material ökar i kulturhistoriskt värde ju mer tid som går från det att varvets lades ner. Uddevallavarvet anlitade fotografer för att dokumentera verksamheten, men varvet hade också en fotoklubb. Vambola Kallaste som jobbade på varvet var med och startade den. Han är också engagerad i ABF fotoklubb i Uddevalla och har varit till stor hjälp med uppgifter till den här inventeringen. ABF fotoklubb började arbeta med varvets bilder redan under tidigt 1980-tal, runt 1982, 1983. Då började de sortera fotona i Varvsarkivet. När beskedet om att varvet skulle komma att läggas ner gjorde fotoklubben en fotodokumentation av varvets sista verksamma tid. I samband med nedläggningen kom mycket av materialet från Varvsarkivet att hamna i ABF fotoklubbs förvar, istället för att skickas iväg till Svenska varvs arkiv, nuvarande Celsius, som meningen var från början. I ABF:s fotoklubbs lokaler finns ett omfattande arkiv av foton från Uddevallavarvet. Dessa kommer dels från Varvsarkivet, men också från privatpersoner med kopplingar till varvet. Sammanlagt finns där grovt räknat ca 100.000 bilder. Se bilaga 1. I överenskommelse med Uddevalla museum, nuvarande Bohusläns museum, gjorde ABF fotoklubb ett omfattande arbete med att sammanställa en samling bestående av 1191 varvsbilder. Dessa består av 787 originalnegativ och dia samt 404 papperskopior har tillsammans med registreringsblanketter överlåtits till Bohusläns museum. I denna samling finns hela varvsepoken representerad i form av foton på fartyg, skeppsbyggeri, miljöer, byggnationer, byggnader och människor. Museet har också negativ med blandade motiv från Uddevallavarvet. Samtliga 1716 foton finns inskannade och registrerade i bilddatabasen Sofie. I samband med överlåtandet av denna samling från ABF fotoklubb fick museet ca 200 pärmar med foton tagna under sjösättningar av Uddevallavarvets fartyg. Dop, sjösättning och efterföljande middag är noga dokumenterade. Där finns också interiörbilder från fartygen på inredning och maskiner. I skrivande stund finns 1000 bilder utav dessa skannade och registrerade. Utöver detta material har Bohusläns museum en dokumentation över anläggningarna i Projekt -73, då Sörviksvarvet byggdes ut. Den består av 1306 diabilder, varav ca 300 är skannade och registrerade, Dessa bilder kommer inte från fotoklubbens material, utan har kommit dit på annat sätt. Bohusläns museum har även foton från varvsepoken i andra fotosamlingar, bland annat i samlingen från Arne Andersson, som var en flitigt anlitad fotograf på Uddevallavarvet. På Bohusläns museum visas även det bildspel som producerades efter av Agneta Riddar och Lennart Forsberg med namnet Varvet i våra hjärtan. Uddevallavarvet har även skildrats i rörliga bilder. Ca 200 filmer är kända och finns bevarade hos Bohusläns museum. Framför allt har två personer, Arne Andersson och 10

Åke Åstrand, stått bakom filmkameran men det finns även ett antal filmer av Sven Ove Aleröd. Arne Andersson var anställd fotograf på Bohusläningen men filmade varvet för Uddevalla kommuns räkning. Arne Anderssons filmer skildrar hela varvsepoken från 1940-talet till 1986. Dessa filmer lämnades till Bohusläns museum. Åke Åstrand filmade för Uddevallavarvet AB. Vid varvets nedläggning lämnades filmerna till ABF fotoklubb tillsammans med stillbilderna, varefter filmerna lämnades till Bohusläns museum. Det finns filmer som skildrar hela tillverkningsprocessen från plåt till båt, andra visar sjösättningar, anläggningsarbeten, projekt -73, byggandet av T/T Nanny och nedmonteringen av Uddevallavarvet. Det finns även informationsfilmer producerade av Uddevallavarvet AB. Se bilaga 5. Filmerna har använts som underlag för redigerade filmer producerade av bland andra Bohusläns museum och Maj Wechselmann. År 2001 producerade Bohusläns museum filmen Uddevallavarvet 1945-1986. Wechselmanns film En svensk varvshistoria visades på SVT 30 oktober 2005. Fackliga handlingar Den fackliga verksamheten på Uddevallavarvet finns dokumenterad genom de fackliga handlingar som finns bevarade hos Bohusläns föreningsarkiv. Det är framför allt handlingar från SIF-klubben Uddevallavarvet och Uddevallavarvets verkstadsklubb. Där finns även handlingar från Uddevallavarvets fackliga organisationers gemensamma studiekassa samt verkstadsklubbens rekreations- och fritidsförening. Se bilaga 2. Historiker över fackklubbar vid Uddevallavarvet finns i arkivet på Bohusläns museum. Se bilaga 4. Föremål Bohusläns museum dokumenterade och samlade in föremål i samband med Uddevallavarvets nedläggning. Ca 200 föremål med anknytning främst till en av processerna vid fartygsbyggandet, nämligen svetsningen, togs in till samlingarna som gåva från Uddevallavarvet. Museet har även några målningar, modellbåtar och direktionsbord med tillhörande stolar. Se bilaga 3. Hos stiftelsen UV-huset Lotcen finns några föremål med anknytning till Uddevallavarvet. Detta beror på att verksamheten Lotcen byggdes upp av och för tidigare varvsanställda. Där finns ett antal sjösättningsböcker och dubbletter av identifikationsskyltar till fartyg byggda på Uddevallavarvet. Se bilaga 9. Litteratur Litteraturlistan innehåller titlar i Kungliga bibliotekets katalog sökta via Libris webbsök, Uddevalla stadsbiblioteks webbkatalog, Bohusläns museums bibliotek, mfl. Tidskriftsartiklarna är hämtade ur Bibliotekstjänsts webbaserade artikelsökfunktion. Litteraturlistan kan inte anses utgöra någon fullständig bibliografi över Uddevallavarvet. I litteraturlistan återfinns inte artiklar ur dagstidningar. 11

Litteraturen består av flera olika kategorier. Uddevallavarvet AB producerade publikationer om sina fartyg och om ny teknik. Företaget gav även ut sina årsredovisningar samt personaltidningarna Thordén Times och Varvet och vi. I samband med varvsnedläggningen skrevs ett stort antal artiklar, rapporter och utredningar. Dessa handlar om samhällsmedicinska åtgärder, Uddevallapaketet, nedläggningens påverkan på staden och dess invånare, pendling, samhällsekonomiska effekter, påverkan på den lokala arbetsmarknaden och mycket annat. Det finns en del litteratur som beskriver Uddevallavarvets epok med starten, produktionen och avvecklingen. Tidigare anställda vid Uddevallavarvet och även ett par av varvscheferna har skrivit artiklar, böcker och dikter om egna och andras upplevelser av och erfarenheter från tiden på varvet. Skönlitteratur och andra fiktionära skildringar av Uddevallavarvet är svåra att hitta. I det svenska bibliotekssystemet indexeras inte skönlitteratur, varför sökningar på ordet Uddevallavarvet inte ger träffar på skönlitteratur och poesi. Dikter, sånger och andra skönlitterära framställningar förekommer i personaltidningar, historiker och på andra ställen. Se bilaga 6. Tidningsartiklar Uddevallavarvet har förekommit i stor utsträckning i dagstidningar. Enbart i de lokala dagstidningarna Bohusläningen och Kuriren har ca 1000 artiklar med anknytning till Uddevallavarvet och Thordén publicerats. Omfånget av detta material är så stort att det inte har funnits möjligheter att detaljstudera. Dagstidningsartiklar har använts i bl a de historiska sammanställningar som gjorts av grupporganisationerna vid Uddevallavarvet och av fackklubbarna har dagstidningsmaterial använts. Dokumentationer/intervjuundersökningar Det har genomförts några dokumentationer med intervjuundersökningar med fokus på Uddevallavarvet. I samband med varvets nedläggning genomfördes i Bohusläns museums regi en studie av avvecklingen och arbetet i den samrådsgrupp som tillsattes för att dämpa de negativa sociala följderna. Bl a genomfördes en etnologisk undersökning med elva intervjuer med varvsanställda. Detta arbete resulterade i rapporten Nedläggning av Uddevallavarvet. Rapport över avveckling av en storindustri av Lars-Erik Hammar m fl. 1990 gjordes en etnologisk dokumentation med intervjuer med sexton tyska invandrare som kom till Uddevalla 1946-1968 för att arbeta på Uddevallavarvet. Undersökningen presenteras i Silvia Dürmeiers rapport Svensk född i Hamburg. Se bilaga 4. ABF fotoklubb i Uddevalla driver en studiecirkel där deltagarna har varit anställda vid Uddevallavarvet. Cirkeln har genomfört ett fyrtiotal intervjuer med ytterligare tidigare varvsanställda och målet är att publicera en bok om hur det var att arbeta på Uddevallavarvet. 12

Byggnader och anläggningar De fysiska platser utgör med de byggnader och anläggningar som finns kvar efter varvsnedläggningen är källor till kunskap om liv och arbete på varvet. Miljöerna förändras över tid beroende på användning och ägarförhållanden och vid tiden för denna rapports författande rivs de stapelbäddar som varit ett av de tydliga tecknen på att Kasenområdet varit platsen för fartygsbyggnation. Det finns information om byggnader och anläggningar i de handlingar som producerats vid exempelvis handläggning av byggnadslov. Byggnader även utanför de tidigare varvsområdena berättar om tiden för varvets verksamhet. Flera av Uddevallas bostadsområden har vuxit fram för att härbärgera varvets arbetskraft. Det huvudkontor som byggdes på 1970-talet används idag som Uddevalla kommunhus. Bohusläns museum genomförde 2006-2007 en byggnadsinventering av Kasenområdet som var den ursprungliga platsen för Uddevallavarvet. Resultatet av arbetet finns publicerat i Katarina Anderssons Byggnadsinventering av Kasernområdet, Varvet 2, Uddevalla socken och kommun. Rapport 2007:14. Konst Uddevallavarvet har skildrats konstnärligt, bl a av Peder Josefsson. Åren 1974-75 genomfördes projektet Varvsmålningar med Riksutställningar och ABF i Uddevalla där ett fyrtiotal verk: målningar, grafiska blad och teckningar av Peder Josefsson turnerade såväl i Sverige som utomlands. Verken tillkom i nära samarbete med fackliga studiecirklar och skildrar miljön på varvet, problem i arbetsmiljön och visioner kring företagsdemokrati och synen på arbete och arbetare. Var finns informationen? Här presenteras de institutioner och föreningar som förvarar information och material om Uddevallavarvet. I slutet av rapporten finns en översikt av institutionerna med respektive källmaterial. ABF fotoklubb i Uddevalla I ABF fotoklubbs lokaler i Uddevalla finns ett omfattande arkiv av foton från Uddevallavarvet. Dessa kommer dels från Varvsarkivet och dels från privatpersoner med kopplingar till varvet. Fotomaterialet täcker stora delar av Uddevallavarvets historia. Sammanlagt finns där grovt räknat ca 100 000 bilder. ABF fotoklubb förvarar även annat material från Uddevallavarvet däribland årsberättelser, julkort, vykort och ett stort antal nummer av personaltidningarna Thordén Times och Varvet och vi. Se bilaga 1. Bibliotek Litteratur och annan information kan man finna på biblioteken. Uddevalla stadsbibliotek och Bohusläns museums bibliotek har relativt många titlar med anknytning till Uddevallavarvet. Hos universitetsbiblioteken samt hos respektive institutions bibliotek kan man söka akademiska uppsatser. Se bilaga 6. 13

Bohusläns föreningsarkiv På Bohusläns föreningsarkiv (BFA) i Uddevalla förvaras handlingar från de föreningar som varit verksamma på Uddevallavarvet. Det är 34 arkivbildare, främst bestående av grupporganisationer på varvet. BFA har ett stort antal nummer av Thordén Times och Varvet & vi från åren 1953-1983. Där finns även ca 1000 mikrofilmade, registrerade och sökbara tidningsartiklar ur Bohusläningen och Kuriren om Uddevallavarvet och Gustav B Thordén. Se bilaga 2. Bohusläns museum Bohusläns museum dokumenterade och samlade in föremål i samband med Uddevallavarvets nedläggning. Ca 200 föremål med anknytning främst till en av processerna vid fartygsbyggandet, nämligen svetsningen, togs in till samlingarna som gåva från Uddevallavarvet. Museet har även några målningar, modellbåtar och direktionsbord med tillhörande stolar. Se bilaga 3. Museet har i utställningen Uddevalla genom tiderna ett avsnitt om Uddevallavarvet AB med bl a fartygsmodeller, varav T/T Nanny är en, svetsutrustning, ritinstrument, arbetskläder och stolar från direktionsrummet på Uddevallavarvets huvudkontor. I Bohusläns museums bibliotek finns en del litteratur placerad under beteckningen Uddevallavarvet. Det är historiker, uppsatser, rapporter, biografier mm. I biblioteket finns även personaltidningar från Uddevallavarvet. Vid nedläggningen av Uddevallavarvet samlade Bohusläns museum in information rörande avvecklingen. I arkivet finns således protokoll från samrådsgruppen vid Uddevallavarvet, UV-aktuellt mellan åren 1984-86, information om nystartade företag, material från Länsarbetsnämnden, utbildningsenheten m fl, personalstatistik, information om föreningsanställd, organisationsplaner mm. Där finns även historiker över fackklubbar på Uddevallavarvet. Intervjuer finns även från en undersökning om tyska invandrare till Uddevalla 1946-1968 med 16 intervjuer med tidigare varvsanställda samt en rapport. Se bilaga 4. I museets bildarkiv finns en samling på 1668 blandade foton från Uddevallavarvets arkiv. Dessa finns digitaliserade och registrerade i bilddatabasen Sofie. I denna samling finns hela varvsepoken representerad i form av foton på fartyg, skeppsbyggeri, miljöer, byggnationer, byggnader och människor. Museet har också negativ med blandade motiv från Uddevallavarvet. I samband med överlåtandet av denna samling från ABF fotoklubb i Uddevalla fick museet ca 200 pärmar med foton tagna under sjösättningar av Uddevallavarvets fartyg. Dop, sjösättning och efterföljande middag är noga dokumenterade. Där finns också interiörbilder inifrån fartygen på inredning och maskiner. Utöver detta material har Bohusläns museum en dokumentation över anläggningarna i Projekt -73, då Sörviksvarvet byggdes ut. Den består av 1306 diabilder, men den kommer inte från fotoklubbens material, utan har kommit dit på annat sätt. Bohusläns museum har även foton från varvsepoken i andra fotosamlingar, bland annat i samlingen från Arne Andersson, som var en flitigt anlitad fotograf på Uddevallavarvet. Uddevallavarvet har även skildrats i rörliga bilder. Ca 200 filmer är kända och finns bevarade hos Bohusläns museum. Framför allt har två personer, Arne Andersson och Åke Åstrand, stått bakom filmkameran men det finns även ett antal filmer av Sven 14

Ove Aleröd. Arne Andersson var anställd fotograf på Bohusläningen men filmade varvet för Uddevalla kommuns räkning. Arne Anderssons filmer skildrar hela varvsepoken från 1940-talet till 1986. Dessa filmer lämnades till Bohusläns museum. Åke Åstrand filmade för Uddevallavarvet AB. Vid varvets nedläggning lämnades filmerna till ABF fotoklubb tillsammans med stillbilderna, varefter filmerna lämnades till Bohusläns museum. Det finns filmer som skildrar hela tillverkningsprocessen från plåt till båt, andra visar sjösättningar, anläggningsarbeten, projekt -73, jättetankern Nanny och nedmonteringen av Uddevallavarvet. Det finns även informationsfilmer producerade av Uddevallavarvet AB. Se bilaga 5. Landsarkivet i Göteborg Handlingarna efter bolaget Uddevallavarvet AB är bevarat och samlat på Landsarkivet i Göteborg. Det är ett omfattande material och uppskattas omfatta ca 100 hyllmeter. Arkivet är inte ordnat och förtecknat men är packat i märkta flyttlådor, vilket ger en hygglig översikt: Sjöfartsmuseet i Göteborg På Sjöfartsmuseet och Akvariet i Göteborg förvaras ett femtiotal fartygsritningar. De har även elva dossier med tidningsurklipp, särtryck, fartygsspecifikationer, förteckningar över fartygsleveranser, trycksaker, korrespondens och årsberättelser. Se bilaga 7. Stiftelsen UV-huset, Lotcen i Uddevalla När Uddevallavarvet lades ned skapades Stiftelsen UV-huset, där Metall, SIF och SALF är stiftelsebildare, med verksamheter för före detta varvsanställda och andra arbetslösa uddevallabor. Verksamheten förlades till centrala Uddevalla och kom att kallas Lotcen. I Lotcens lokaler förvaras en del material om Uddevallavarvet. Ett antal av de grupporganisationer som fanns på varvet kom att i Lotcens regi dokumentera sina tidigare arbeten. Handlingar från dessa dokumentationer förvaras hos Lotcen. Där finns även ett antal sjösättningsböcker och dubbletter av identifikationsskyltar till fartyg byggda på Uddevallavarvet. På Lotcen finns litteratur, tidningsklipp, kopior av filmer, kopior av skyddskommitténs och även från UVIK:s (Uddevallavarvets idrottsklubb senare Korpens) verksamhet. Materialet är ej förtecknat. Eventuellt kommer pärmarna med dokumentationer av grupporganisationerna att lämnas till Bohusläns föreningsarkiv. Se bilaga 8. Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla På Sveriges Sjömanshusmuseum finns register över de fartyg som byggdes på Uddevallavarvet mellan åren 1947-1986, tekniska data, information om fartygens slutliga hamnar mm. Museet har även personaltidningarna Thordén Times och Varvet och vi kompletta och inbundna. Se bilaga 9. 15

Klubb Maritims ritningsarkiv finns deponerat på Sjömanshusmuseet och innehåller ritningar över samtliga båtar som byggts på Uddevallavarvet. Kopior på ritningarna kan beställas genom museet. Uddevalla kommunarkiv De handlingar som upprättades I förhandlingarna mellan Uddevallavarvet och Uddevalla kommun finns förvarade i Uddevalla kommunarkiv. Där finns även bygglovshandlingar och -ritningar. 16

AVSLUTNING Vad händer när ett företag läggs ner? Många människor berörs av en företagsnedläggning och på olika sätt. När ett företag dessutom är starkt sammankopplat med ett samhälles utveckling är det än fler som blir berörda. Vart tar kunskaper och information om företaget vägen vid en nedläggning? Dessa frågor har varit i fokus för denna studie som har syftat till att sammanställa en översikt av material och kunskaper om Uddevallavarvet och var denna information går att finna. Det finns en bredd i det material som finns som rör Uddevallavarvet. Det består av dokument, bilder, föremål etc som producerats av företaget eller andra aktörer under varvets verksamhetstid. I samband med varvsnedläggningen genomfördes ett flertal studier och dokumentationer. Materialet består även av skildringar som producerats efter varvsnedläggningen. Det är uppsatser, studier, minnesskildringar, böcker och sammanställningar av olika slag. Konst och fiktion som skildrar Uddevallavarvet finns i liten utsträckning. Genom ett samarbetsprojekt har Peder Josefsson har skildrat Uddevallavarvet i konstnärliga bilder. Skönlitterära framställningar har varit mycket svåra att finna. Dikter och sånger påträffas i personaltidningar och Varvskörens repertoar. Informationen om Uddevallavarvet är spritt hos ett antal institutioner och föreningar. Det är främst museer, arkiv och föreningar. Det är alltså både professionella institutioner och engagerad ideell kraft som bidrar till bevarandet av kunskaperna om Uddevallavarvet. Värt att betona är de entusiasternas betydelse för bevarandet av olika typer av källmaterial då de på frivillig väg har engagerat sig för Uddevallavarvet. Man kan tänka sig att det även finns information, lämningar, föremål mm hos privatpersoner med anknytning till varvet. Undersökningen har inte tagit med dessa privata samlingar. Föremål, foton, filmer, arkivalier och andra handlingar avses hos Bohusläns museum bevaras för evärderlig tid. Ideella organisationer eller privatpersoner kan inte förväntas ha samma ansvar för bevarande med avseende på tid och plats som professionella museer och arkiv. Detta betyder att uppgifter, handlingar och föremål mm som finns hos de ideella organisationerna och privata samlare kan i värsta fall komma att skingras eller försvinna. De fysiska områdena som minner om tiden för Uddevallavarvets verksamhet är intressanta källor till kunskap. Dessa kan komma att ändra karaktär och i skrivande stund sker stora förändringar på Kasenområdet med rivningarna av stapelbäddarna och kajer med tillhörande pir. Man kan tänka sig att Uddevallavarvet har producerat stora mängder ritningar av olika slag. Ritningar över fartyg, byggnationer, verktyg, maskiner etc kan ha tagits fram i varvets egen regi. Man kan notera att det ritningsmaterial som framkommit i denna inventering är synnerligen litet. Denna materialinventering synliggör det stora intresset för Uddevallavarvet och vikten av att information och källmaterial bevaras. Materialet är omfattande och det finns många anledningar att fortsätta studierna av Uddevallavarvet. Varvsområdena som produktionsmiljöerna och Uddevallavarvets koppling till den omgivande staden och samhället i övrigt kan utgöra några av ingångarna i källmaterialet. 17

Förteckning över institutioner och material INSTITUTION MATERIALTYP INNEHÅLL OMFÅNG BILAGA ABF fotoklubb, Uddevalla Foton Foton från Varvsarkivet och privatpersoner Tidskrifter Varvet och vi Intervjuer Intervjuer med tidigare anställda vid Uddevallavarvet AB ca 100.000 bilder Se bilaga 1 42 intervjuer Bohusläns föreningsarkiv, Uddevalla Se bilaga 2 Tidningsartiklar Artiklar ur Bohusläningen, Kuriren ca 1000 st. Registrerade, sökbara och mikrofilmade. Protokoll, fotografier, diverse handlingar Handlingar från 34 föreningar som varit verksamma vid Uddevallavarvet AB 4 hyllmeter Tidskrifter Varvet och vi 2 boxar, ej komplett Thordén Times 2 boxar, ej komplett

Bohusläns museum, Uddevalla Föremål I huvudsak svetsutrustning och arbetskläder Arkivhandlingar Handlingar rörande nedläggningen av Uddevallavarvet AB Facklig historik SIF, SALF, Metall. Information från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Material från Länsarbetsnämnden. Kursmaterial. Personalstatistik 1973-1987. etc. Dokumentation med 11 intervjuer, rapport. Trycksaker, blandat material om varvet. Dokumentation (1990) av tyska invandrare till Uddevalla 1946-1968. 16 intervjuer, rapport. Foton Fartyg, skeppsbyggeri, miljöer, byggnation, byggnader, människor. Dop, sjösättningar, provturer, inredningar. Utbyggnaden av Sörviksvarvet, Projekt -73. ca 200 föremål Se bilaga 3 7 kapslar Se bilaga 4 1716 digitaliserade och registrerade foton. 200 pärmar med foton, varav ca 1000 digitaliserade och registrerade. 1306 diabilder, ej digitaliserade. 19

Bohusläns museum forts Filmer Sjösättningar, Informationsfilmer, Anläggningen av varvet, byggandet av T/T Nanny, Skeppsbyggeri, Skogslyckan. Varvet i våra hjärtan - bildspel. Videofilm Uddevallavarvet 1945-1986 (2001), producerade av Bohusläns museum. Ca 200 filmer Se bilaga 5 Rapport Byggnadsinventering, Kasenområdet 2006-07 Diverse bibliotek Litteratur - se bifogad litteraturlista Se bilaga 6 Landsarkivet, Göteborg Arkivhandlingar Bolagsarkiv ca 100 hyllmeter i kartonger (ej ordnat och förtecknat men packat för översikt) Se bilaga 7 Direktionens handlingar med protokoll, kalkyler, kontrakt, bokslut, offerter, korrespondens och diverse ca 20 hyllmeter Korrespondens ca 20 hyllmeter Ekonomihandlingar ca 10 hyllmeter Personalhandlingar inkl. skåp med registerkort över anställda ca 10 hyllmeter 20

Landsarkivet forts Korrespondens och kontrakt ca 10 hyllmeter, mikrofilm Räkenskaper med verifikationer, huvudböcker Sjöfartsmuseet, Göteborg Se bilaga 8 Arkivhandlingar Fartygsritningar Ett femtiotal Tidningsurklipp, särtryck, fartygsspecifikationer, förteckningar över fartygsleveranser, trycksaker, korrespondens, årsberättelser 11 dossier Stiftelsen UV-huset, Lotcen, Uddevalla Se bilaga 9 Tidskrifter Varvet och vi Ej komplett Dokumentationshan dlingar Handlingar från dokumentationer av grupporganisationer på Uddevallavarvet AB 2 pärmar målningar Målningar med motiv från varvet Ett fåtal litteratur Sjösättningsböcker Sjösättningsböcker för fartyg byggda på Uddevallavarvet AB Föremål Dubbletter av identifikationsskyltar till fartyg tillverkade på Uddevallavarvet AB 10-12 stycken Ett fåtal 21

Sveriges Sjömanshusmuseum, Uddevalla Se bilaga 10 Tidskrifter Thordén Times 1954-1957, inbundna. Varvet och vi 1959-1983 inbundna. Kompletta Litteratur Arkivhandlingar Fartygsritningar Fartygsregister Register över fartyg byggda 1946-1986 Uddevalla kommunarkiv Arkivhandlingar ca 15 hyllmeter Bygglovshandlingar med ritningar ordnat, ej förtecknat Handlingar Uddevallavarvet AB och Thordén i ärendemeningen Foton Ett fåtal diariefört, registrerat 22

Källor lor Till historiken: ABF Fotoklubb, Uddevalla ABF Fotoklubb, Varvsbilder; Uddevallavarvet 1946-1985 Bohusläns museums bildarkiv Hermansson, Jan & Olausson, Ulla Britt, Uddevallavarvet dess historia och betydelse för bygdens utveckling, 1985 Sjöström, Bengt, före detta varvsarbetare Thorsson, Gay & Wockatz Gunnar, Uddevalla och Uddevallavarvet, Rapport 1979/80:5 Uddevalla verkstadsklubb, Plåt, svets och båtar. 40 år med Uddevalla verkstadsklubb 1989 Uddevalla kommunarkiv Uppgiftslämnare: ABF fotoklubb, Vambola Kallaste Bohusläns föreningsarkiv, Elisabeth Sandberg Bohusläns museum, Svea Carlsson, Christine Fredriksen, Anna-Lena Segestam Macfie, Sandra Hillén, Göran Mellgren, Bengt Sandblom, Katarina Andersson, Ann- Christine Johansson, Tomas Brandt Landsarkivet i Göteborg, Peter Nordby Lotcen, Sven Palmersjö, tidigare föreståndare Peder Josefsson, konstnär, Uddevalla Sjöfartsmuseet och Akvariet i Göteborg, Mikael Svensson Sveriges Sjömanshusmuseum, Jan Hermansson Uddevalla kommunarkiv, Marie Skarin www.wechselmann.se (2007-06-26)

Bilagor 1. ABF fotoklubb, inventering av fotoarkiv 2. Bohusläns föreningsarkiv, förteckning över arkiv från föreningar verksamma vid Uddevallavarvet 3. Bohusläns museum, förteckning över föremål 4. Bohusläns museum, förteckning över arkivhandlingar 5. Bohusläns museum, förteckning över filmer 6. Litteratur rörande Uddevallavarvet 7. Landsarkivet i Göteborg, sammanställning över arkivhandlingar 8. Sjöfartsmuseet i Göteborg, sammanställning över handlingar 9. Stiftelsen UV-huset Lotcen, sammanställning material 10. Sveriges Sjömanshusmuseum, sammanställning material Uddevalla i juni 2007 Lisa Jonsson, antikvarie/etnolog 24

Bilaga 1 Inventering av ABF:s fotoarkiv den 22:e augusti 2006 Foton Två lådor i ett arkivskåp, hängmappar med bilder från Varvsarkivet, sorterade efter tema. Dokumentation av fartyg nr. 201 T/T W. Alton Jones. Fem askar med negativ och kontaktkopior. En ask med översiktsbilder. Diabilder och ett fåtal negativ. Sex svarta böcker med N-G. Olssons bilder. Där finns samtliga fartyg från 1946 och framåt med fartygsnr. 101-334 fotograferade. N-G. Olsson var informatörschef på varvet. Tre lådor diabilder på samtliga fartyg. Tre lådor diabilder med foton tagna av snickeri och fartygsinredningar. En låda diabilder från Sista kölsträckningen på UV 1985. En låda med överblivna bilder. Blandade motiv. Fyra lådor diabilder som Vambola Kallaste har använt på visningar om varvet. Fem till sex kartonger med Lajos Baloghs negativ och pappersbilder. Han jobbade på kontoret på varvet. En utdragslåda i dokumentskåp med diabilder från Bror Jacobsson och Henry Allmar. Henry Allmar jobbade på Sörvik som verktygsutlämnare. Pärmar med foton från Uddevallavarvet, tagna av varvets egna fotografer, inhyrda fotografer och privatpersoner. Här följer en grov förteckning över pärmarnas innehåll: o Skandiaverken o Varvsarkivet, diverse foton. o 6 pärmar med Rune Nilssons svartvita varvsnegativ från åren 1967 till 1986. Serien består av bilderna 1052-2500, men hans privata bilder är uttagna. Det finns en förteckning över bilderna, allting är noga bokfört. Rune Nilsson arbetade på

planeringskontoret på UV från 60-talet och framåt. Han var fotointresserad och medlem i Uddevalla fotoklubb. Och fotograferade för varvets räkning efter förra fotografen Pelle Modell. Han tog bilder för varvets personaltidning från 1957 och framåt. o Varvsarkivet N-G Olssons arkiv. Mappskåp med fyra utdragslådor, pappersbilder med diverse motiv från varvet. N-G. Olsson var informatörschef på varvet. o Varvet och dess omgivning o Arbetsbilder från fartyg byggda på Sörvik. o Projekt -73, hela anläggningen och utbyggnaden. o Provtur med fartyg 202 o En pärm med fartyg som följts noga. o En pärm med blandade diabilder från varvet. o Varvsarkivet, Sörvik under uppbyggnad. Pappersbilder. o Fakta- och historikblad på byggda fartyg o Nedläggning. Dokumentation av Uddevallavarvets nedläggning. o Förslagsställare och pensionärer o Fotoklubbens diabilder o Uddevalla totalvyer I och II. Två pärmar med bilder från 1973-1975 och 1976. o 275:an Skåne. Dokumentation av SJ-färjan. o Skandiaverken. Tre pärmar. o En pärm från Rune Kjellberg, negativ och kontaktkartor. o En pärm från Lars-Åke Andersson, åren 1947-1952. o En pärm med diverse varvsnegativ. o Fotoklubben o Nedläggning - Dokumenterad av ABF:s fotoklubb. o Maskinverkstad. Bilder från Varvsarkivet. o Datasammanställning av Bo Perssons varvsnegativ. Varvets rörläggargrupp hösten 1983. o Sex pärmar med en heltäckande dokumentation av varvet 1946-1986 sammanställd av Jan Hermansson, bestående av diabilder,

kontaktkopior och negativ både i s/v och färg. Lista över alla bilder finns hos ABF. o Fartygsfoton, negativ och diapositiv. Diverse material Två backar med varvets tidning Thordén Times, senare Varvet & Vi från 1953-1983, med Rune Nilssons fotografier från 1957 och framåt. Vissa nummer är fotostatkopierade. Årsberättelserna till personalen från 1973-1983. Samling av diverse julkort mm. En bok med alla tidningsurklipp om varvet från 1946-1986, utgiven av SIF-klubben, Uddevallavarvet. En låda vykort och en fotografisk årsbok från Bror Jacobsson. En flyttkartong med original layouten av Varvet & Vi, varvets tidning. ABF fotoklubb har också en fotoutställning med 64 bilder som har hängt på Ljungskile folkhögskola, bibliotek runt om i kommunen och på Bohusläns museum. Sandra Hillén, Bohusläns museum

Bilaga 2 BOHUSLÄNS FÖRENINGSARKIV FÖRTECKNING ÖVER ARKIV FRÅN FÖRENINGAR VERKSAMMA VID UDDEVALLAVARVET Arkivnr Arkivbildare 1393 SIF-klubben Uddevallavarvet 384 Uddevallavarvets arbetares hjälpkassa 565 Uddevallavarvets arbetsledargrupp 382 Uddevallavarvets brännargrupp 516 Uddevallavarvets driftelektriker 518 Uddevallavarvets driftrörgrupp 510 Uddevallavarvets fackliga organisationers gemensamma studiekassa 520 Uddevallavarvets filargrupp 386 Uddevallavarvets företagsnämnd 522 Uddevallavarvets förrådsgrupp 519 Uddevallavarvets grovarbetaregrupp 380 Uddevallavarvets grovplåtslagaregrupp 512 Uddevallavarvets krangrupp 726 Uddevallavarvets kulturkommitté 528 Uddevallavarvets marketenteriförening 515 Uddevallavarvets maskinverkstadsgrupp 521 Uddevallavarvets målargrupp 511 Uddevallavarvets plåthallsgrupp 513 Uddevallavarvets reparatörsgrupp 523 Uddevallavarvets reparentgrupp 379 Uddevallavarvets rörgrupp 1272 Uddevallavarvets skyddsgrupp nr 15 383 Uddevallavarvets skyddsombud 517 Uddevallavarvets snickargrupp 381 Uddevallavarvets svetsargrupp 1017 Uddevallavarvets sångkör 514 Uddevallavarvets utrustningsgrupp 1305 Uddevallavarvets utvecklingsgrupp 456 Uddevallavarvets verdandi gemenskap avd. 302 385 Uddevallavarvets verkstadsklubbs rekreations- och fritidsförening 378 Uddevallavarvets verkstadsklubb 529 Uddevallavarvets verktygsgrupp 337 Varvsarbetarnas sko- och manufakturaffär 1251 Varvssnickarnas kamratförening

FÖRTECKNING ÖVER PERSONALTIDNINGAR M FL FRÅN UDDEVALLAVARVET SOM FÖRVARAS HOS BOHUSLÄNS FÖRENINGSARKIV: Thordénstiftelsen, historik av f landshövding Per Nyström 1983 Klubbnytt nr 1/74 informationstidning för medlemmar i Uddevallavarvets Verkstadsklubb nr 3/75 Vi på varvet, nr 1/1953 Thordén Times nr 1 dec 1953 nr 2, 25 maj 1954 nr 4, dec 1954 nr 1, april 1955 nr 3, nov 1955 nr 4, dec 1955 nr 2, juni 1956 nr 4, dec 1956 nr 1, april 1957 nr 2, juli 1957 nr 3, okt 1957 Varvet och vi nr 1, 1959 nr 2, 1960 nr 3, nr 1, 1961 nr 2, nr 4, nr 1, 1962 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1963 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1964 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1965 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1966 nr 2, nr 3,

nr 4, nr 1, 1967 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1968 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1969 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1970 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1970 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1971 nr 2, nr 3, nr 4, nr 3, 1972 nr 4, nr 1, 1973 nr 2, nr 4, nr 1, 1974 nr 2, nr 3, nr 5, nr 1, 1975 nr 2, nr 3, nr 4, nr 5, nr 1, 1976 nr 2, nr 3, nr 4, nr 5, nr 1, 1977 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1978 nr 2,

nr 3, nr 4, nr 5, nr 1, 1979 nr 2, nr 3, nr 4, nr 5, nr 1, 1980 nr 2, nr 3, nr 4, nr 5, nr 6, nr 1, 1981 nr 2, nr 4, nr 1, 1982 nr 2, nr 3, nr 4, nr 1, 1982 nr 2, nr 3, nr 4, dec, 1983 Aktuellt nr 19, 10 september 1985, Information för Uddevallavarvets anställda. MIKROFILMADE TIDNINGSARTIKLAR HOS BOHUSLÄNS FÖRENINGSARKIV: Ca 1000 registrerade och sökbara tidningsartiklar om Uddevallavarvet och Thordén.