Ranking av olika trämaterial m a p beständighet mot röta samt utnyttjande av fältförsöksdata för livslängdsbedömningar Pia Larsson-Brelid SP Trätek Ranking av olika trämaterial Olika trämaterial har olika resistens mot röta. Naturlig beständighet hos kärnved rankas enligt EN 350-2, som är baserad på resultat från provningar i mark. 1
Ranking av olika trämaterial Rankingen ovan mark inte nödvändigtvis densamma som i mark. Både röta och missfärgande svamp (mögel) Mögel på målad träfasad färgens egenskaper viktig parameter!! Ranking av olika trämaterial Ovan mark: Begränsad information om beständigheten för nya typer av impregnering termiskt och kemiskt modifierat trä WPC ( trä-plastkompositer) Även om provningsmetoderna är accelererade tar det lång tid Även om provningsmetoderna är accelererade tar det lång tid innan ett provat material är utdömt. 2
Ranking av olika trämaterial För ranking av olika material arbetar vi med: inventering av fältförsöksresultat från ovan mark provningar med såväl naturligt beständigt trä som med trä som behandlats på olika sätt reality checks av konstruktioner, t ex fasader, bullerskärmar etablering av ett nytt stort t jämförande fältförsök ök med modifierad d utformning av provkroppar samt med flera olika typer av material Arbetet sker i samarbete med bl a Univ i Hannover. Ämnat att ge mer relevanta data om den inneboende beständigheten för olika trämaterial Fokus på fältprovningsmetoder för ovan mark exponering Exponering I flera provfält (Borås, Hilo, Hannover) Mätning av fuktkvot och temperatur under exponeringen 3
CEN-TS 12037 (Lap-Joint test) snäll metod vilket innebär att röta kan uppstå senare än i verkliga konstruktioner, ex. altaner och staket nu gör vi längre provämnen som ändförseglas före behandling och tillverkning av lap => mer realistiskt! Double layer deck test ett bättre alternativ? Fuktkvotsmätning (Utvecklat av Rapp och Augusta) 4
Sandwich test amerikansk hybrid mellan Lap-Joint och Double Layer) Öppnad sandwich med angrepp i fuktfälla. För alla fältprovningsmetoderna i alla provfält kommer - fuktkvot och temperatur att loggas i kontrollprovkroppar pp av furusplint och furukärna med inbyggda givare Alla provkroppar kommer dessutom vägas regelbundet (exempelvis fyra ggr/år) 5
Hur utnyttja data från resultat från fältförsök för prognos om livslängd? För provning av nya, beständiga trämaterial är det av intresse att få tidiga indikationer om förväntad beständighet. SP samarbetar med Univ i Hannover för att hitta en metodik för hur detta skall gå till. Indata till detta delprojekt kommer också från systerprojektet WoodExter. Hur utnyttja data från fältförsök för prognos om livslängd? Bedömningsskalan är i princip den samma i såväl markförsök som ovan mark-försök Bedömning Beskrivning 0 helt frisk (inte ett spår av röta) 1 mycket lätt rötangrepp (styrkan opåverkad) 2 måttligt rötangrepp 3 kraftigt rötangrepp 4 utdömd (går lätt att bryta sönder) 6
Hur utnyttja data från fältförsök för prognos om livslängd? Jämförelse mellan mark- och ovan markförsök Jämförelse 100 mellan mark- och ovan mark försök 90 80 70 60 Lapjoint 10 år Trall 10 år 50 Johansson 10 år 40 Mark 3 år 30 20 10 Rötindex, % 0 Furusplint Gran Lärkkärna Furukärna CCA-A CCA-AB ACQ 1900 CX-S CX-8 Impralit KDS Tanalith E Basilit Bauholz KVD 3 år i mark jämförbart med 10 år ovan mark Kanske en faktor 3?? Hur utnyttja data från fältförsök för prognos om livslängd? Gamla fältdata - en bank att plocka ur!!! T ex. Antal år till första provet i en provningsserie får bedömningen 1 Antal år till hälften av proverna i en provningsserie har nått bedömningen 2 Vår första ansats är att plotta alla dessa indikatorer mot Vår första ansats är att plotta alla dessa indikatorer mot medellivslängden för en provningsserie. 7
edömning 4 av proverna har nått be Hälften a Hur utnyttja data från fältförsök för prognos om livslängd? Medellivslängd Data från ca 600 provningsserier sammanställda i figuren ovan Tack för mig!! Frågor??? 8