Provning av olika trämaterials och träbehandlingars resistens mot mikrobiell påväxt vid exponering utomhus

Transkript

1 Provning av olika trämaterials och träbehandlingars resistens mot mikrobiell påväxt vid exponering utomhus Jöran Jermer Stig Bardage SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2013:42

2 Provning av olika trämaterials och träbehandlingars resistens mot mikrobiell påväxt vid exponering utomhus Jöran Jermer Stig Bardage SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

3 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, Borås (Huvudkontor) 2013 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Rapport 2013:42 ISSN

4 Abstract Testing of different wooden materials and treatments resistance against microbial growth during outdoor exposure The aim of the present study was to investigate the resistance to surface disfigurement due to microbial growth on 14 different wood materials and treatments during outdoor exposure according to a decking-cladding rig configuration proposed by Lonza Wood Protection. The test rigs were placed facing towards north, on SP s test site in Borås in mid September Microbial growth was evaluated by visual inspection after 19 days, 50 days and 13 months exposure. The test clearly showed differences in resistance against microbial growth. Rigs made of preservativetreated wood and WPCs were less attacked than rigs made of acetylated wood and wood superficially treated with silica-based products. Abundant precipitation and relatively high temperatures in the beginning of the test period contributed to fast results of the test. Late summer autumn is probably optimal for this type of testing as the risk of microbial growth by experience is high during this period. The difference in resistance to surface disfigurement is mainly of short-term importance as it will level out over time. Even materials treated with biocidal products will be susceptible to microbial growth if there is a beneficial combination of relative humidity, surface moisture and temperature. However, in the short term, a material with good resistance may better withstand temporary exposure to conditions beneficial for microbial growth than a material with poor resistance, e.g. during the building phase, when the building components are more or less exposed to the weather. Key words: microbial growth, mould, field test, decking-cladding rig 2013 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Rapport 2013:42 ISSN

5 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning I II 1 Inledning 1 2 Material och metoder Provuppställning Material 2 3 Exponering i fält 3 4 Resultat Väderdata Angrepp av missfärgande organismer 5 5 Slutsatser 5 6 Referenser 6 Bilaga 1 7 Fotografier av försöksriggar vid olika inspektionstillfällen Bilaga 2 21 Allmänt utseende hos riggarna efter 50 dygns utomhusexponering Bilaga 3 23 Allmänt utseende hos riggarna efter 13 månaders utomhusexponering

6 I Förord Denna studie är ett delprojekt inom WoodBuild, initierat inom ramen för Branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin. Programmet har finansierats gemensamt av staten, näringslivet och andra intressenter inom, eller med anknytning till, den svenska skogs- och träindustrin. Delfinansiering har erhållits från Södra Timber AB, som även medverkat vid urvalet av material för undersökningen. Livslängds- och beständighetsfrågorna har på senare år fått ökad aktualitet. En viktig orsak till detta är att det i EUs byggproduktförordning (CPR) utpekas sju väsentliga krav, som byggprodukter skall uppfylla under en ekonomiskt rimlig livslängd. Detta innebär i sin tur krav på deklaration av bland annat beständighet och livslängd. I Boverkets byggregler har kraven på fuktsäkerhetsprojektering skärpts. Forskningsprogrammet WoodBuild utgår ifrån såväl CPR som BBR och tar ett helhetsgrepp om beständighetsproblematiken för trä i klimatskärmen och utomhus ovan mark. Den övergripande målsättningen är att öka kunskaperna samt sprida kunnande och kompetens om fuktsäkert och, från beständighetssynpunkt, hållbart träbyggande till byggindustrin och därmed stärka träets konkurrenskraft som byggnadsmaterial. Detta skall ske genom framtagande av ny kunskap som ökar förståelsen för sambandet mellan klimatexponering och trämaterialets resistens mot biologiska angrepp.

7 II Sammanfattning Olika material och behandlingar har olika resistens mot angrepp av missfärgande organismer, men informationen och dokumentationen om detta är ofta knapp eller obefintlig. Syftet med föreliggande studie, som ingick i WoodBuild-projektet, var att undersöka resistensen mot mikrobiell påväxt hos olika trämaterial och behandlingar vid exponering utomhus. Fokus var framför på hur olika material/behandlingar klarar sig mot mikrobiell påväxt under en relativt kortvarig utomhusexponering före inbyggnad. Exponeringen av prover utfördes enligt en fältprovningsmetod decking-cladding rig, som utformats av Arch Wood Protection. På svenska kallas den populärt för brassestolen, p g a likheten med en sådan. Provkroppen består av 4 stycken horisontellt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna exponeringen av altanbrädor, samt 4 stycken vertikalt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna en fasad. Provmaterialet bestod av olika typer av behandlat och obehandlat trämaterial samt trä-plastkompositer. Totalt ingick 14 olika material/behandlingar i provningen. Obehandlad furusplint (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) användes som referenser. Flertalet av behandlingarna som provats har utförts industriellt, och materialen levererades färdigbehandlade. För behandlingar för penselapplicering i två steg (träskydd + ytskydd) så har endast produkten verksam mot ytlig påväxt applicerats m h t att avsikten med provningen var att undersöka skyddet under kort tid. Försöksriggarna exponerades på SP Träs försöksfält i Borås direkt på marken vända mot norr. Provningen startades i mitten av september Väderdata (nederbörd, temperatur samt relativ luftfuktighet) samlades in genom SPs väderstation under de första tre månadernas exponering. Syftet var att korrelera väderförhållandena med eventuell uppkomst av missfärgning orsakad av svamppåväxt på de olika materialen som ingick i provningen. Eventuell missfärgning bedömdes visuellt vid tre olika tidpunkter (19 dygn, 50 dygn samt 13 månader efter provstart) med syftet att följa missfärgningens utveckling under exponeringstiden. Provningen visade att de olika materialen uppvisar tydliga skillnader i resistens mot mikrobiell påväxt. Skillnaderna var tydliga redan efter 50 dagars provning och bestod till den avslutande inspektionen efter 13 månader. De riggar som behandlats med preparat som är klassificerade som träskyddsmedel, samt riggarna som tillverkats av trä-plastkompositer, klarade den aktuella exponeringen bäst. Riggarna som tillverkats av acetylerat trä samt trä ytbehandlat med kiselbaserade preparat angreps i betydligt större utsträckning och i nivå med obehandlad furu och gran. Provningsmetoden har givit förhållandevis snabba resultat. Till detta har bidragit riklig nederbörd och relativt höga temperaturer i början av provningsperioden. För orienterande försök utomhus avseende mikrobiell påväxt så är sensommar-höst sannolikt en optimal period, då risken för angrepp av mikrobiell påväxt erfarenhetsmässigt är som störst. Skillnaderna i resistens mot mikrobiella angrepp har i första hand betydelse på kort sikt, då den med tiden utjämnas. Även material som är behandlade med biocider kan så småningom angripas om exponeringen innebär en gynnsam kombination av luftfuktighet, fukt på ytan och temperatur. På kort sikt kan emellertid skillnaden i resistens innebära att ett material med god resistens kan klara en tillfällig, måttlig och för mikrobiell påväxt gynnsam exponering, t ex i samband med bygge där byggkomponenterna under en kortare period är oskyddade för väder och vind.

8 1 1 Inledning Trä exponerat utomhus blir ofta missfärgat på grund av mikrobiell påväxt orsakad av svampar och alger (i dagligt tal oftast benämnd mögelpåväxt ), vilket många gånger uppfattas som besvärande av användaren. Missfärgningen orsakas av en kombination av klimatpåverkan och materialegenskaper. Olika material och behandlingar har olika resistens mot angrepp av missfärgande organismer, men informationen och dokumentationen om detta är ofta knapp eller obefintlig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka resistensen mot mikrobiell påväxt hos olika trämaterial och behandlingar vid exponering utomhus. Fokus var framför på hur olika material/behandlingar klarar sig mot mikrobiell påväxt under en relativt kortvarig utomhusexponering före inbyggnad. Valet av material och behandlingar gjordes i samråd med Södra Timber AB, som också medverkade med delfinansiering av studien. 2 Material och metoder 2.1 Provuppställning Exponeringen av prover utfördes enligt en fältprovningsmetod decking-cladding rig, som utformats av Lonza Wood Protection (Forster 2007, personlig kommunikation), se Figur 1. Påpassligt nog kallas den på svenska för brassestolen, p g a likheten med en sådan. Konstruktionen är enkel att sätta ihop och förhållandevis lätt att utvärdera. Provkroppen består av 4 stycken horisontellt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna exponeringen av altanbrädor, samt 4 stycken vertikalt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna en fasad. För några material har två av de horisontellt liggande trallbrädorna delats på mitten för att skapa en ca 5 mm bred spalt som förväntades fungera som en fuktfälla. Riggens ram byggdes med impregnerat virke (träskyddsklass NTR/AB). Figur 1. Schematisk ritning av försöksuppställningen, en s k decking-cladding rig ( brassestol ). Infästningen av paneler gjordes med olika typer fästdon för eventuell framtida utvärdering av deras korrosionsegenskaper. Sålunda monterades brädorna med rostfria och syrefasta skruvar (fabrikat VSB, TFT 4,5x60 A4). I de fall de horisontella brädorna delats på mitten användes rostskyddade skruvar, korrosivitetsklass CS, (fabrikat VSB, TFT 4,5x60 UTV) till infästningen i sitsens högra sida (sett framifrån). För infästning i sitsens vänstra sida användes varmförzinkade räfflade spikar (Gryts 2,8x75). För infästning av trä-plastkompositprover (WPC) har elförzinkade skruvar (Gunnebo 5,0x40) använts.

9 2 2.2 Material Provmaterialet bestod av olika typer av behandlat och obehandlat trämaterial samt trä-plastkompositer. Totalt ingick 14 olika material/behandlingar i provningen. Obehandlad furusplint (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) användes som referenser. En förteckning över provmaterialet presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Provmaterial Rigg nr Trämaterial/Behandling Aktiva ämnen/ innehåll Behandling Övrig information 1 Vital Protect /furu Borax, borsyra Industriell applicering; upptagning ej bestämd 2 Vital Protect /gran Borax, borsyra Industriell applicering; upptagning ej bestämd Material levererat till SP Trä Material levererat till SP Trä 3 Referens/furu - - Inköpt från byggvaruhandel 4 Referens/gran - - Inköpt från byggvaruhandel 5 Sioo /furu Kiselbaserat Pensling på SP lab enl tillverkarens anvisningar 6 Organowood /furu Kiselbaserat Pensling på SP lab enl tillverkarens anvisningar 7 Acetylerat/radiatatall Ättiksyraanhydrid Industriell applicering Acetylinneh. ca 20% Produkt som fanns på marknaden 2011 och som avser Steg 1* av Sioobehandling Produkt som fanns på marknaden 2011 Material levererat till SP Trä 8 Falsk akacia (Robinia pseudoacacia) - - Material inköpt från sågverk i Tyskland 9 Celcure AC 800 grön/ furu Koppar, bensalkoniumklorid 10 Celcure AC 800 brun/furu Koppar, bensalkoniumklorid 11 Celcure MC 350 grön/furu Koppar i mikro-niserad form Industriell applicering motsv NTR AB Industriell applicering motsv NTR AB Industriell applicering motsv NTR-AB Material levererat till SP Trä Material levererat till SP Trä Material levererat till SP Trä 12 Celcure MC 350 brun/furu Koppar i mikro-niserad form Industriell applicering motsv NTR AB Material levererat till SP Trä 13 WPC plattor Information saknas om förhållandet trä/plast - Kommersiell produkt inköpt på Jula 14 WPC trall Information saknas om förhållandet trä/plast - Kommersiell produkt av fabrikat UPM *För Sioo-behandling av t ex altaner och paneler utomhus rekommenderar tillverkaren en tvåstegsprocess, där steg 1 innebär en behandling som ska ge ett skydd mot mögel, alger och röta och Steg 2 en försegling av träytan för lång tid. I studien valdes Steg 2 bort, då fokus i första hand var på korttidsskydd av trä före inbyggnad.

10 3 3 Exponering i fält Försöksriggarna exponerades på SP Träs försöksfält i Borås direkt på marken vända mot norr. En översiktlig bild över försöksriggarna visas i Figur 2. Provningen startades Väderdata (nederbörd, temperatur samt relativ luftfuktighet) samlades in genom SPs väderstation under de första tre månadernas exponering. Syftet var att korrelera väderförhållandena med eventuell uppkomst av missfärgning orsakad av svamppåväxt på de olika materialen som ingick i provningen. Figur 2. Översiktsbild över provningen på SPs försöksfält i Borås. Eventuell missfärgning bedömdes visuellt vid tre olika tidpunkter med syftet att följa missfärgningens utveckling under exponeringstiden: (19 dygn från start) (50 dygn från start) (13 månader från start) En första klassificering av angreppens omfattning gjordes baserad på uppkomst eller ej av missfärgning på horisontella respektive vertikala ytor. Missfärgning orsakad av svamppåväxt betecknas som mögelangrepp. Riggarnas ytor fotograferades vid varje utvärderingstillfälle.

11 4 4 Resultat 4.1 Väderdata Väderdata redovisas i Figur 3 avseende dygnsmedeltemperatur och -nederbörd, samt i Figur 4 avseende dygnsmedelvärde av relativ luftfuktighet. Regn, Temperatur RAIN MEAN Temp MAX Temp MIN Temp (mm; C) -5 Figur 3. Dygnsmedeltemperatur och -nederbörd under provningens första tre månader. Streckade linjer markerar de två första revideringstillfällena. 90 Medel relativluftfuktighet (%) Figur 4. Relativ luftfuktighet (dygnsmedelvärde) under provningens första tre månader.

12 5 4.2 Angrepp av missfärgande organismer Sammanfattande resultat från utvärderingen av angrepp av missfärgande organismer redovisas i Tabell 2. I bilaga 1 redovisas fotografier av detaljer av samtliga riggar vid de olika inspektionstillfällena. I bilaga 2 och 3 redovisas översiktliga fotografier av samtliga riggar efter 50 dygns respektive 13 månanders exponering. Tabell 2. Visuell utvärdering av mögelpåväxt under exponeringstiden. Rigg nr Behandling Position Utvärdering (19 dygn) Utvärdering (50 dygn) Utvärdering (13 månader) 1 Vital Protect Furu Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Utbredd svag missfärgning på alla brädor - något kraftigare längs brädornas längsgående kanter. Horisontell Enbart mögelangrepp vid fuktfällan (skarven) - ingen påväxt på Svagt mögelangrepp på hela brädor samt omfattande Utbredd svag missfärgning - kraftigare på itudelade brädor. icke itudelade brädor. mögelangrepp på itudelade brädor. Vital Protect Vertikal Enbart mögelangrepp längs nederkanten av bräda 1. Enbart mögelangrepp längs nederkanten av bräda 1. Utbredd svag missfärgning på alla brädor. 2 Gran Horisontell Begynande mögelangrepp på alla brädor - något kraftigare vid Ökat svagt mögelangrepp på alla brädor - något kraftigare vid Utbredd svag missfärgning, dock något kraftigare än på fuktfällan (skarven). fuktfällan. vertikala brädor. Furu obehandlad Vertikal Enbart mögelangrepp på del av bräda 1 Omfattande mögelangrepp på alla brädor. Kraftig missfärgning på alla brädor. 3 splintved (referens) Horisontell Alla brädor inkl. ändträet är mögelangripna. Omfattande samt kraftiga mögelangrepp på alla brädor. Kraftig missfärgning på alla brädor. 4 Gran obehandlad Vertikal Enbart mögelangrepp på överkant (brädor 1 och 4). Ökad mögelpåväxt i anslutning till brädornas längsgående kanter.utbredd missfärgning på alla brädor. (referens) Horisontell Begynnande mögelangrepp. Inget angrepp i ändträt. Begynnande mögelangrepp på alla brädor. Något svagare utbredd missfärgning på alla brädor. 5 Sioo Vertikal Enbart mögelangrepp på överkant (bräda 1) Omfattande mögelangrepp på alla brädor. Utbredd missfärgning på alla brädor. (steg 1) Horisontell Begynnande mögelangrepp på splintveden i alla brädor. Omfattande samt kraftigare mögelangrepp på alla brädor - nästan inget angrepp på kärnveden. Utbredd missfärgning på alla brädor - kärnveden bara lätt missfärgad. 6 Organowood Vertikal Enbart mögelangrepp på överkant (brädda 1). Omfattande mögelpåväxt på alla brädor. Utbredd missfärgning på alla brädor. Horisontell Begynande mögelangepp på alla brädor. Omfattande och kraftigare mögelpåväxt på alla brädor. Utbredd missfärgning på alla brädor. 7 Falsk akacia Vertikal Mögelangrepp vid ändträytan (Brädor 1, 2 och 3). Svagt utbrett mögelangrepp. Kraftig missfärgning på alla brädor. Horisontell Begynande mögelangepp på alla brädor. Svagt utbrett, något kraftigare, mögelangrepp. Kraftig missfärgning på alla brädor. 8 Acetylerat Vertikal Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Svagt mögelangrepp. Horisontell Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Något kraftigare mögelangrepp på alla brädor. Celcure AC 800 Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp. 9 grön Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp. Celcure AC 800 Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. 10 brun Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Celcure MC Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Begynnande mögelangrepp - svårt att uppfatta visuellt grön Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Svagt mögelangrepp på alla brädor. Celcure MC Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp brun Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp. 13 WPC Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Jula Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. 14 WPC Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. UPM Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Svag algpåväxt. 5 Slutsatser Provningen visade att de olika materialen uppvisar tydliga skillnader i resistens mot mikrobiell påväxt. Skillnaderna var tydliga redan efter 19 dagars provning och bestod till den avslutande inspektionen efter 13 månader. De riggar som behandlats med preparat som är klassificerade som träskyddsmedel, samt riggarna som tillverkats av trä-plastkompositer, klarade den aktuella exponeringen bäst. Riggarna som tillverkats av acetylerat trä samt trä ytbehandlat med kiselbaserade preparat angreps i betydligt större utsträckning och i nivå med obehandlad furu och gran. Provningsmetoden har givit förhållandevis snabba resultat. Till detta har bidragit riklig nederbörd och relativt höga temperaturer i början av provningsperioden. Inga avgörande skillnader kunde noteras i angreppsgrad mellan horisontellt respektive vertikalt orienterade provbrädor efter 13 månaders exponering. Efter 50 dygn så noterades heller inga större skillnader förutom för det borbaserade preparatet. Att skillnaden utjämnas med tiden kan bero på viss urlakning av bor från det yttersta skiktet i brädorna. För orienterande försök utomhus avseende mikrobiell påväxt så är sensommar-höst sannolikt en optimal period, då risken för angrepp av mikrobiell påväxt erfarenhetsmässigt är som störst. Detta understryks av den undersökning som redovisas av Frühwald-Hansson et al (2013).

13 6 Skillnaderna i resistens mot mikrobiella angrepp har i första hand betydelse på kort sikt, då den med tiden utjämnas. Även material som är behandlade med biocider kan så småningom angripas om exponeringen innebär en gynnsam kombination av luftfuktighet, fukt på träets yta och temperatur. På kort sikt kan emellertid skillnaden i resistens innebära att ett material med god resistens kan klara en tillfällig, måttlig och för mikrobiell påväxt gynnsam exponering, t ex i samband med bygge där byggkomponenterna under en kortare period är oskyddade för väder och vind. 6 Referenser Frühwald Hansson E, Bardage S, Thelandersson S (2013). Modelling the risk for mould growth on timber stored outdoors protected from rain. Proceedings IRG Annual Meeting, IRG/WP

14 7 Bilaga 1 Fotografier av försöksriggar vid olika inspektionstillfällen Rigg 1 Vital Protect behandlad furu 19 dygn Detalj av horisontella brädor 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

15 8 Rigg 2 Vital Protect behandlad gran 19 dygn Detaljer av rigg nr 2 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

16 9 Rigg 3 Referens furu 19 dygn Detaljer 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

17 10 Rigg 4 Referens gran 19 dygn Horisontella brädor 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

18 11 Rigg 5 Sioo Träskydd (Steg 1) behandlad furu 19 dygn Vertikala brädor Horisontella brädor 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

19 12 Rigg 6 Organowood behandlad furu 19 dygn Detaljer 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

20 13 Rigg 7 Acetylerad radiata 19 dygn Vertikala brädor Horisontella brädor 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

21 14 Rigg 8 Falsk akacia 19 dygn Vertikala brädor Horisontella brädor 50 dygn 13 månader Vertikala brädor Horisontella brädor

22 15 Rigg 9 Celcure AC 800 grön-impregnerad furu 50 dygn 13 månader samt horisontella brädor

23 16 Rigg 10 Celcure AC 800 brun-impregnerad furu 50 dygn 13 månader samt detalj av horisontella bräder

24 17 Rigg 11 Celcure MC 350 grön-impregnerad furu 50 dygn 13 månader samt detalj av horisontella bräder

25 18 Rigg 12 Celcure MC 350 brun-impregnerad furu 50 dygn 13 månader

26 19 Rigg 13 WPC, små trallplattor inköpta på Jula 50 dygn 13 månader

27 20 Rigg 14 WPC, trallprofiler från UPM 50 dygn 13 månader

28 21 Bilaga 2 Allmänt utseende hos riggarna efter 50 dygns utomhusexponering Vital Protect - furu Vital Protect - gran Furu referens Gran referens Sioo Träskydd (Steg 1) - furu Organowood Träskydd - furu Acetylerad radiata Falsk akacia

29 22 Celcure AC 800 grön Celcure AC 800 grön Celcure MC 350 grön Celcure MC 350 brun WPC - Jula WPC - UPM

30 23 Bilaga 3 Allmänt utseende hos riggarna efter 13 månaders utomhusexponering Vital Protect - furu Vital Protect - gran Furu referens Gran referens Sioo Träskydd (Steg 1) - furu Organowood Träskydd - furu Acetylerad radiata Falsk akacia

31 24 Celcure AC 800 grön Celcure AC 800 brun Celcure MC 350 grön Celcure MC 350 brun WPC - Jula WPC - UPM

32 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Vi arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Vår forskning sker i nära samarbete med universitet och högskolor och bland våra cirka kunder finns allt från nytänkande småföretag till internationella koncerner. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, BORÅS Telefon: , Telefax: E-post: info@sp.se, Internet: SP Rapport 2013:42 ISSN Mer information om SP:s publikationer: