HUMANISTISKA FAKULTETEN Institutionen för historiska studier Institutionen för kulturvetenskaper G 2016/210, tidigare G 2013/171, G217 4845/06 Utbildningsplan för programmet H2KOM Kulturarv och modernitet: materiellt och immateriellt under 1000 år 120 högskolepoäng Cultural Heritage and Modernity: materiality and mentality over thousand years 120 higher education credits Humanistiska fakulteten 1 (8) Humanisten, Renströmsgatan 6, Box 200, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.hum.gu.se
H2KOM, Masterprogrammet Kulturarv och modernitet Reviderad utbildningsplan 1. Innehåll och syfte I utbildningen Kulturarv och Modernitet förenas tre vetenskaper som med olika infallsvinklar förhåller sig till det förflutna: arkeologi, etnologi, och historia. Med utgångspunkt i materiella lämningar, muntligt berättande och skriftliga källor skall utbildningen ge kunskaper och perspektiv på historien och på dess betydelse för skapandet av mening och sammanhang i tid och rum. Centralt i detta sammanhang är begreppet kulturarv. Detta begrepp har under senare decennier fått allt större utrymme i debatt, lagstiftning och forskning. Kulturarvsbegreppet har använts för att fästa uppmärksamheten på hur samhällen genom utvalda materiella och immateriella artefakter eller uttryck förhåller sig till det förflutna. Parallellt med kulturarvsperspektivet löper ett intresse för moderniteten i dess olika skepnader: dels då det ofta är i förhållande till moderniteten frågan om kulturarvet aktualiserats, dels då moderniteten i sig under senare år allt mer uppmärksammats som kulturarv. Med arkeologiska, historiska och etnologiska metoder skall studenterna skärpa sin förmåga att på en och samma gång söka kunskaper om det som var, problematisera olika bilder och tolkningar av det förflutna samt även visa på hur historien kan göras betydelsebärande och intressant i en föränderlig samhällskontext. Programmet ger också genom sitt pedagogiska upplägg övning i att konstruktivt arbeta gemensamt kring ett större projekt. Genom sin tvärvetenskapliga inriktning ger utbildningen en bred och på samma gång specialiserad kompetens att arbeta med det förflutna utifrån ett kulturarvsperspektiv. Programmet ger både förberedelser för forskarutbildningar och utgångspunkter för yrkeskarriärer inom kulturarvssektorn. 2. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 att gälla från höstterminen 2007. Utbildningsplanen är reviderad 2013 och senaste revideringen 2016-06-09 gäller från och med höstterminen 2016. 2 (8)
3. Huvudområde i utbildningsprogrammet Programmet är ett samarbete mellan arkeologi, etnologi och historia och ges på avancerad nivå. Efter två års heltidsstudier kan den studerande ta ut en Masterexamen med Arkeologi (Archaeology), Etnologi (Ethnology) eller Historia (History) som huvudområde. 4. Allmänna mål och examen Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Inom ramen för kursfordringarna skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen. Lokala bestämmelser: För masterexamen inom programmet Kulturarv och modernitet är kurserna 1, 2, 3, 4 och 5 nedan obligatoriska. Vidare krävs ett examensarbete om 30 hp med inriktning mot arkeologi, etnologi eller historia (kurserna 10, 11 eller 12 nedan). Av övriga kursfordringar skall minst 15 hp utgöra kurser på avancerad nivå inom studentens huvudområde. 5. Utbildningens lärandemål De generella målen för utbildning på avancerad nivå regleras i Högskoleförordningen 1993:100, Bilaga 2, Examensordning. De stipulerade lärandemålen rör dels kunskaper inom huvudområdet för utbildningen, dels mer övergripande färdigheter som förmågan att inhämta, kritiskt värdera och ställa samman kunskap och information samt att på olika sätt reflektera över kunskapsbildningens villkor. Utöver dessa för alla utbildningar gemensamma mål gäller vissa lokala mål enligt nedan. Grundläggande för programmet Kulturarv och modernitet är å ena sidan mötet mellan de tre disciplinerna arkeologi, etnologi och historia å andra sidan kulturarvsperspektivet. Utöver kunskaper inom studentens huvudområde arkeologi, etnologi eller historia är således en målsättning att studenten i betydande mån också skall tillägna sig motsvarande kunskaper och färdigheter vad gäller de andra två ingående disciplinerna. Strategiskt i detta sammanhang är dels gränssnittet mellan de tre ämnena, dels inriktningen mot frågor rörande kulturarv. 3 (8)
Studenten skall kunna: Kunskap och förståelse visa på strategiska kunskaper för teori och metodik inom ämnena arkeologi, etnologi och historia. visa på fördjupade kunskaper om text, artefakt och minne som centrala dimensioner av människors liv och samhällen samt redovisa och diskutera disciplinära ingångar från arkeologi, historia och etnologi i denna problematik. visa på betydande kunskap och förståelse för centrala begrepp och perspektiv inom kulturarvsområdet. visa på en god insikt i hur kulturarvet konstruerats i brytpunkten mellan skilda aktörers och epokers perspektiv, tolkningar och intressen. Färdighet och förmåga visa på specialiserad färdighet att använda sig av så väl text, minne och artefakter i analyser av det förflutna och kritiskt reflektera över respektive materials möjligheter och begränsningar, både var för sig och i förhållande till varandra. kritiskt och självständigt integrera teoretiska och metodiska kunskaper och perspektiv inom disciplinerna arkeologi, etnologi och historia, både akademiskt och inom ramen för konkreta kulturarvsprojekt. kritiskt granska och analysera kulturarvskonstruktioner och sätta dessa i perspektiv utifrån en tids- och rumshorisont. utveckla en betydande förmåga att utifrån de ingående disciplinerna identifiera och problematisera icke uppmärksammade aspekter av kulturarv. lära sig att arbeta i projektform med kulturarvsproblematik, såväl enskilt som i grupp. Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt reflektera över förhållandet mellan forskarsamhället, kulturarvssektorn och medborgarna i konstruktionen av kulturarv, samt begrunda problematiska eller kontroversiella aspekter av kulturarv. kritiskt reflektera över kulturarvets komplexitet som en ständigt pågående dialog mellan då och nu. 4 (8)
6. Utbildningens upplägg och innehåll Studierna följer följande upplägg: Termin 1 Under den första terminen läses kurser som presenterar och problematiserar de ingående tre disciplinerna, deras teoretiska och metodologiska traditioner, förhållande till varandra och till frågor om kulturarv. Kurserna består till lika delar av ämnena arkeologi, etnologi och historia. Kurserna kan även läsas som fristående kurser. 1. Mellan text, artefakt och minne, 15 hp I denna kurs används ingångarna text, artefakt och minne som utgångspunkt för att diskutera de arkeologiska, etnologiska och historiska disciplinerna och deras förhållande sinsemellan. 2. Kritisk kulturarvsanalys, 15 hp Denna kurs diskuterar hur man utifrån tid och rum och med utgångspunkt i skilda vetenskapliga traditioner kritiskt kan problematisera kulturarv. Termin 2 Under den andra terminen genomförs ett större projektarbete i grupp där teori och metod från de tre ingående disciplinerna omsätts i ett kritiskt kulturarvsprojekt. Utgångspunkten tas i en plats eller miljö som döljer en intressant kulturarvsproblematik. Utifrån detta genomförs en tvärvetenskaplig undersökning, innefattande så väl individuella som kollektiva uppgifter. Arbetet skall även inbegripa någon form av dialog kring platsen som kulturarv och resultera i en vetenskaplig slutrapport. Samtliga kurser innehåller lika delar arkeologi, etnologi och historia. 3. Metod: kulturarvsprojekt, 10 hp Kursen ger metodologisk kompetens inom arkeologi, etnologi och historia med fokus på metodologiska överväganden och tekniker i praktiskt projektarbete. Även vissa etiska aspekter kommer i detta sammanhang att beröras. 4. Fältkurs: kulturarvsprojekt, 15 hp Under denna kurs genomförs ett kritiskt kulturarvsprojekt med kvalificerade fältarbetsmoment innefattande metoder och perspektiv från utbildningens tre ingående discipliner. 5 (8)
5. Rapportskrivning: kulturarvsprojekt, 5 hp Under denna kurs sammanställs en tvärvetenskaplig antologi med såväl individuella som kollektivt producerade delar. Termin 3 Under den tredje terminen skall studenten dels läsa minst 15 hp kurser på avancerad nivå inom respektive huvudområde (arkeologi, etnologi, eller historia), dels kurser om ytterligare 15 hp som väljs fritt ur universitets och högskolors kursutbud på avancerad nivå. Inom ramen för programmet erbjuds studenterna följande valbara kurser: 6. Publicering: kulturarvsprojekt, 7,5 hp Kursen syftar till att förbereda en vetenskaplig publicering innefattande finansiering, planering av tid och arbetsinsatser, redigering, lay-out, förlagskontakter och marknadsföring. 7. Praktik 7,5 hp Denna kurs ger studenten en möjlighet att genom en praktikperiod studera och delta i praktiskt arbete inom kulturarvssektorn. 8. Praktik 15 hp Denna kurs ger studenten en möjlighet att genom en praktikperiod studera och delta i praktiskt arbete inom kulturarvssektorn. Särskilt vikt vid denna kurs ges vid att praktiken innefattar självständiga arbetsmoment av projektkaraktär. Både vad gäller kursen praktik 7,5 hp och praktik 15 hp skall studenten själv etablera kontakt med möjliga arbetsplatser och i samråd med dessa upprätta en praktikplan. För kursstart krävs ett godkännande av praktikplanen från programkoordinator. Obligatoriskt val: 9. Kurser på avancerad nivå inom respektive huvudområde15 hp Termin 4 Under den fjärde terminen genomför studenten ett skriftligt examensarbete om 30 hp. Beroende på huvudämne sker detta inom någon av följande kurser: 6 (8)
10. Självständigt arbete med inriktning mot arkeologi, 30 hp 11. Självständigt arbete med inriktning mot etnologi 30 hp 12. Självständigt arbete med inriktning mot historia 30 hp 7. Förkunskapskrav Behörig till programmet är studenter med kandidatexamen i något av huvudområdena arkeologi, etnologi/kulturanalys, historia, alternativt kandidatexamen inom programmen Kulturarvsstudier eller Kultur. 8. Urval Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och lokal antagningsordning, Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 9. Tillträde till kurser och platsgaranti För tillträde till programmets kurser krävs att studenten följer här angiven studiegång och i normal takt klarar sina tentamina. Studenter som i normal takt följer programmet har platsgaranti inom programmet. Platsgarantin är av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet, inklusive endera av de obligatoriska valbara kurserna. Antagning till valbara kurser sker genom lokal antagning med urval enligt Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar då studenterna en kursplats, men inte helt säkert på förstahandsvalet. 10. Betyg Antal betygssteg inom programmet är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. På kurserna praktik 7,5 hp och praktik 15 hp tillämpas dock en tvågradig betygsskala: Godkänd eller Underkänd. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. 7 (8)
11. Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan gäller de studenter som antagits till programmet från höstterminen 2016. Tidigare antagna studenter har rätt att ta ut examen antingen utifrån här föreliggande eller utifrån äldre utbildningsplan. 12. Övrigt Varje kurs, samt programmet i sin helhet, utvärderas muntligt och skriftligt. Programkoordinator och kursansvariga ansvarar för att så sker. Resultaten delges studenterna och ligger till grund för fortlöpande pedagogiskt utvecklingsarbete. För undervisnings- och examinationsformer, se de aktuella kursernas kursplaner. Vissa kursmoment kan förläggas utanför Göteborg. Undervisningsspråk: Svenska, med enstaka föreläsningar och seminarier på danska, norska eller engelska. 8 (8)