Österslöv 25:5 Sebastian Liahaugen Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 RAÄ Österslöv 80:1 Österslöv 25:5 Österslöv socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:36
Österslöv 25:5 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2018 Sebastian Liahaugen SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:36
Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Österslöv 25:5 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 Sebastian Liahaugen Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 RAÄ Österslöv 80:1 Österslöv 25:5 Österslöv socken, Kristianstad kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:36 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 SYFTE OCH METOD 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12
Figur 1. Kristianstad kommun i Skåne län. Figur 2. Utdrag ur Vägkartan med undersökningsområdet markerat. 4
Sammanfattning Sydsvensk arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-11328- 2018) utfört en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning inom fastigheten Österslöv 25:5, Österslöv socken, Kristianstad kommun (Figur 1 och 2). Kristianstad kommun och C4 Teknik har ansökt om tillstånd till ingrepp inom och strax intill fornlämning RAÄ Österslöv 80:1 inför uppförande av skolpaviljong, tillbyggnad av matsal samt anläggande av parkering. Undersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk arkeologi under april 2018. Totalt övervakades fyra schakt, i två av schakten påträffades anläggningar av antikvariskt intresse. Bland anläggningarna fanns ett stolphål, samt en grop med rester av syllstenar och en underliggare till en malsten. I de övriga schakten påträffades enbart sentida påförda massor. Inledning Sydsvensk arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: 431-11328- 2018) utfört en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning inom fastigheten Österslöv 25:5, Österslöv socken, Kristianstad kommun (Figur 1 och 2). Kristianstad kommun och C4 Teknik har ansökt om tillstånd till ingrepp inom och strax intill fornlämning RAÄ Österslöv 80:1 inför uppförande av skolpaviljong, tillbyggnad av matsal samt anläggande av parkering. Undersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk arkeologi under april 2018. Syfte och metod SYFTE OCH METOD Undersökningens syfte var att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera eventuella anläggningar, konstruktioner och föremål inom de schakt som öppnades upp av C4 Teknik inför uppförande av skolpaviljong, tillbyggnad av matsal samt anläggande av parkering i och kring fornlämning Österslöv 80:1. Undersökningsmetoden gick initialt ut på att med maskin lyfta av det översta lagret av matjord/bärlager inom de stråk där C4 Teknik planerat sina arbetsschakt. Efter att matjord/bärlager plockats bort, dokumenteras påträffade arkeologiska lämningarna med anteckningar, fotografering och inmätning med GNSS-RTK (GPS). Inmätningarna och de andra uppgifterna registrerades sedan i Intrasis, från vilket kartor och annat material extraherats i samband med rapportarbetet. 5
Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Exploateringsområdet är beläget på ca 15 m ö.h., i en svag västersluttning ned mot Råbelövssjön. Jordarten är morän och lera. Området utgör idag östra delen av Österslövs skolgård, vars huvudbyggnad byggdes 1940 på jordbruksmark. I söder tangerar exploateringsområdet fornlämning Österslöv 80:1, Österslövs bytomt. Äldsta namnbelägg, Østerløff, är från år 1320. Bytomtens avgränsning i FMIS grundas på byns utbredning enligt karta från 1783-84. Exploateringsområdet ligger även i nära anslutning till Österslöv 25:1, med boplatslämningar från både yngre bronsålder samt från sen vikingatid/tidig medeltid, och till Österslöv 25:2, i vilket bland annat boplatslämningar, samt flera urnegravar från bronsåldern är funna (Andersson 1992, Nordell 1991) (figur 3). Figur 3. Fornlämningsmiljön kring Österslöv. 6
Undersökningsresultat Totalt undersöktes fyra schakt av en yta på 117 m 2. Schakten var mellan 1-2 m breda och 0,4 1 m djupa (figur 4). Längst i norr drogs ett 47 x 1,6 m stort och 0,4 m djupt schakt, längs med en åkerkant i nord-sydlig riktning (OS201). Schaktet bestod av 0,2 0,3 m lerig matjord och vitgrå lerig sand med moränsten i alven (figur 5). I schaktet påträffades ett stolphål (AS221) och ett flertal mörkfärgningar i alven som tolkas vara stenlyft, det vill säga stenar som av någon anledning lyfts från en plats och på så vis lämnat ett avtryck i marken. Möjligen har mindre stenar lyfts i samband med att åkern odladats och hängt med när djupgående plog stött i dem. De större block av sten som lyfts, tycks ha flyttats manuelt. AS221 var överodlad av 0,2 m matjord och var 0,22 m i diameter och 0,2 m djup. Fyllningen var svart sotig sand. Stolphålet hade en 0,1 m stor sten i kanten, vilket möjligen skulle kunna vara från ett fundament till stolpen, det vill säga en stolpskoning. I schaktet iakttogs även djurben och tegel, samt skörbränd sten i partier. Figur 4. Schaktöversikt och anläggningar. 7
Figur 5. Foto över schakt OS201, mot söder. Söder om OS201, inom skolgården, drogs ett 12,7 x 1,2-2 m stort och 0,9 m djupt schakt i nordväst-sydöstlig riktning (OS228). I schaktets norra del stöttes ett tidigare arkeologiskt schakt på från 2014 (Wickberg 2014). På 0,9 m djup påträffades ett lager lerig sand med träkol, sot och tegel som inte mättes in. Lagret är det samma som iakttogs 2014, och som då mättes in som AL101 (figur 6). Lagret stiger mot sydöst och är som grundast ca 0,3 under asfalten. Ovanför lagret ligger olika typer av påförda sandlager. Längs södra delen av schaktet påträffades vid 0,65 m djup ett tegellager från ledningschakt, vilket troligen har sitt ursprung i första halvan av 1900-talet. Under tegellagret framkom en lindad elledning. 8
Längs med södra delen av schaktet, under elledningen påträffades en större sten som lämnades kvar i schaktet. I samband med den större stenen framkom även några naturstenar, ca 0,4 m stora. Möjligen tillhör dessa en del av en syll liggandes i en grop av väldigt homogen, mörkgrå lerig sand med sparsamt med djurben och tegel. Gropen mättes inte in. I schaktet framkom även en underliggare till malsten, 0,36 x 0,7 x 0,25 m stor med sadelform (figur 7). Stenen lämnades kvar på skolgården då den kom från omrörda lager. Väster om OS201, längs med skolas matsal, drogs ett 7,7 x 1,8 m stort och 0,4 m djupt schakt i nord-sydlig riktning (OS200004). Schaktet bestod av 0,3 m bärlager direkt ovanpå alven. Bärlagret innehöll sentida påförda massor, inga spår av antikvariskt intresse kunde iakttas. Strax öster om OS228, drogs ett 5,7 x 1,6 m stort och 0,4 m djupt schakt i nordväst-sydöstlig riktning (OS200007). Schaktet bestod av påförda sentida massor, inga spår av antikvariskt intresse kunde iakttas. Figur 6. Foto över schakt OS228, mot sydöst. I fotots nedre del går det att se delar av det leriga sandlagret med träkol, sot och tegel som upptäcktes redan 2014. 9
Figur 7. Foto av underliggaren till malsten som framkom i OS228. Utvärdering Med anledning av att Kristianstad kommun och C4 Teknik har ansökt om tillstånd till ingrepp inom och strax intill fornlämning RAÄ Österslöv 80:1, inför uppförande av skolpaviljong, tillbyggnad av matsal samt anläggande av parkering. Beslutade Länsstyrelsen i Skåne om en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Arbetet skedde delvis med övervakning, vilket bland annat resulterade i att rester av ett stolphål, ett lager och en grop påträffades. I övrigt framkom i stor utsträckning påförda sentida utfyllnadsmassor. Stolphålet som påträffades i OS201 går möjligen att knyta till de anläggningar som påträffades vid undersökningen av RAÄ Österslöv 25:2, vilka daterades till yngre bronsålder (Andersson 1992). Lagret som påträffades i schakt OS228 går att knyta samman med lager AL101 från 2014 års arkeologiska undersökning inom samma skolgård (Wickberg 2014). Med anledning av de påträffade anläggningarna av antikvariskt intresse inom och intill Österslöv 80:1 bör därför framtida markingrepp följas av arkeologiska åtgärder. 10
Referenser LITTERATUR Andersson, S. 1992. Urnegravar samt boplatslämningar från bronsåldern. Österslöv 25:1, Österslövs socken, fornlämning 25, Skåne. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rapport 1992. Kristianstad. Nordell, M. 1991. Boplatslämningar. Yngre bronsålder samt vikingatid/tidig medeltid. Österslöv 25:5. Österslövs socken, fornlämning 25, Skåne. Ylva Wickberg. 2014. Österslöv 25:5. Österslövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Sydsvensk Arkeologi AB 2014:66 11
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: 180030 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-11328-2018 Datum för beslut: 2018-04-17 Län: Skåne län Kommun: Kristiandstad kommun Socken: Österslöv socken Fastighet: Österslöv 25:5 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: 6217631 Y koordinat: 453252 M ö.h. 15 m ö.h. Fältarbetstid: 2018-04-24-2018-06-19 Antal arbetsdagar: - Antal arkeologtimmar: 14 timmar Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: 117 m 2 Undersökt yta: 117 m 2 Platschef: Ylva Wickberg Personal: - Underkonsulter: - Företagare: Kristianstad kommun och C4 Teknik Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Anteckningar och intrasisprojekt finns i Regionmuseet Kristianstads arkiv 12
SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2018 1. Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016-2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning 2017. Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning 2018. Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, 2018. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2016-2017. Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning 2018. Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 13
14 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2018. Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning 2018. Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2017. Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Kristian Brink. 29. Pilbladet 1. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Åsa Berggren. 30. Kv Revisorn 8, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 31. Vinslöv 129:18, Vinslövs socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk fördjupad förundersökning 2018. Fredrik Larsson. 32. Hammar 10:35 & 9:16, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2016. Sebastian Liahaugen. 33. Yngsjö 4:252, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018. Erik Johansson. 34. Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 35. Elledning vid Bäckaskogs slott, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 36. Österslöv 25:5, Österslöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Sebastian Liahaugen.
DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.
Österslöv 25:5 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2018 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:36