Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens

Årsberättelse 2009

Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens årliga kampanj mot prostatacancer Sveriges vanligaste cancerform.

2009 i korthet Totalt 433 miljoner kronor samlades in under året. Intäkter från testamenten uppgick till 171 miljoner kronor. 27 miljoner kronor av de insamlade medlen kom från Svenska PostkodLotteriet. Rekordsumman 375 miljoner kronor fördelades till cancerforskning i Sverige. 1 100 ansökningar om forskningsanslag inkom till Cancerfondens forskningsnämnd. 1 statlig utredning om en nationell cancerstrategi lades fram. 16 landsting av 21 kallade alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografi. Cancerfondens informations- och stödlinje hade 6 300 kontakter via mejl och telefon. Under Mustaschkampen startades 650 webbinsamlingar. Tv-programmet Ystad-Haparanda sändes i 13 avsnitt i TV8. 64 000 mustaschpins såldes under Mustaschkampen. TV3 direktsände Rosa Bandet-galan från Malmö, Sveriges 3:e största stad. 600 000 rosa band såldes. Innehåll Generalsekreteraren har ordet 3 Navet i svensk cancerforskning och vård 5 Cancer ska kunna botas 6 I dag och om en generation 9 Bättre villkor för cancersjuka 10 Bättre villkor för framtiden 14 Svensk cancerforskning avgörande för patienten 18 Årets upptäckter 20 Den livsviktiga insamlingen 23 Insamlingen slog nytt rekord 24 Kampanjer ett sätt att nå ut 26 Pengarna når fram 30 90-kontot ger givaren trygghet 32 Årsredovisning 2009 33 Cancerfondens styrelse 34 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödesanalys 40 Fem år i sammandrag 41 Redovisningsprinciper 42 Noter 44 Revisionsberättelse 50 Bilagor 51 1. Värdepapper 51 2. Forskning och vårdutveckling 54 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 56 4. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 61 5. Anslag från NCU 65 6. Testamentariska förordnanden 66 7. Donationer genom stiftelser och minnesfonder 70 8. De styr Cancerfonden 71 9. Cancerfondens kodrapport 75

2 Cancerfondens årsberättelse 2009

Generalsekreteraren har ordet Givarna är de verkliga hjältarna g vill vända mig till alla er som valt att stötta vårt arbete med att bekämpa cancer: Stort tack! Med er hjälp nådde vi under 2009 ett antal milstolpar i den kampen. En av de viktigaste är att utredningen om en nationell cancerstrategi blev klar i början av året. Vi har efterlyst en sådan och arbetat med frågan sedan 2001. Planen innehåller förslag på hur vi på sikt kan få en bättre överlevnad i cancer. Viktiga delar är nationella mål för ökad överlevnad, öppna kvalitetsregister för att minska regionala skillnader när det gäller exempelvis behandlingsresultat och tillgång till nya behandlingar. Ett annat bra förslag är att införa kontaktsjuksköterskor för att underlätta för patienten. Du kan vara säker på att Cancerfonden kommer att arbeta för att förslagen ska bli verklighet. 100 mil mot prostatacancer Robert Aschberg och Gert Fylking passerade många milstolpar under året. I samarbete med Cancerfonden promenerade de från Ystad till Haparanda för att uppmärksamma prostatacancer. Marschen blev en stor framgång. Vi kan nu tveklöst säga att kännedomen om att prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige är etablerad. Forskningen pågår ju ständigt och på sid 20 kan du läsa om årets upptäckter, en av dem rör just prostatacancer. Du som väljer att skänka pengar till Cancerfonden kan känna trygghet i att gåvorna kommer fram och går till ändamålen. Vi har därför valt att i denna årsberättelse lägga extra vikt vid hur Cancerfondens årsberättelse 2009 pengarnas används, vilka kontroller som finns och resultatet av gåvorna vi får. Cancer ska kunna botas och förebyggas Vår vision är att cancer ska kunna botas och det genomsyrar vårt dagliga arbete. Ett arbete som till naturen är långsiktigt och beroende av forskningens framsteg. Men det finns mycket att göra även här och nu. Och det gör vi genom att påverka politiker och andra beslutsfattare att snabbt ta till sig ny kunskap om vård och behandling. Till exempel tidig upptäckt genom mammografiscreening, bättre diagnosmetoder för prostatacancer, vaccination och cellprovstagning för att förebygga och upptäcka livmoderhalscancer. Allt detta påverkar överlevnaden. Vad som ofta glöms bort är att så mycket som en tredjedel av all cancer kan förebyggas. Här är det livsstilsfrågor som påverkar och framför allt tobakens skadeverkningar. En av de viktigaste frågorna är att få våra ungdomar att inte börja röka. Där bedriver vi ett aktivt påverkansarbete för att få våra politiker att ta ansvar. Även om vi hela tiden, med små och ibland större steg, flyttar fram positionerna är behovet av forskning och ökad kunskap kring cancer en viktig samhällsfråga. Har du synpunkter, tankar och idéer kontakta mig gärna: ursula.tengelin@cancerfonden.se Ursula Tengelin Generalsekreterare Cancerfonden 3

Så arbetar Cancerfonden Så här arbetar Cancerfonden GÅVOR OCH DONATIONER Givare Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas. FORSKNINGSRESULTAT Forskningsnämnd Cancerforskare Cancerfonden Kansli INSAMLADE PENGAR OPINIONSARBETE Genom att väcka viktiga frågor vill Cancerfonden genomdriva förbättringar inom cancerområdet. Forskningsfinansiering och opinionsbildning är fokusområden i kansliets arbete. FORSKNINGSANSLAG Beslutar hur pengarna ska fördelas. INSAMLADE PENGAR Styrelse Bestämmer hur mycket pengar som kan delas ut. 4 Cancerfondens årsberättelse 2009

Navet i svensk cancerforskning och vård Cancerfonden är en av Sveriges ledande forskningsfinansiärer. Varje år får forskare dela på 100-tals miljoner kronor i anslag tack vare gåvor från generösa människor och företag. Som fristående ideell insamlingsorganisation är Cancerfonden helt beroende av givarna. Och givarna får valuta för sina pengar statusen på svensk cancerforskning ligger på tionde plats i världen enligt Vetenskapsrådets rankning. Cancerfondens årsberättelse 2009 5

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden högkvalitativ cancerforskning i Sverige och verkar för en riktad opinionsbildning i kritiska frågor inom cancerområdet. Cancerfondens arbete ska också öka hoppet för alla som berörs av cancer. Cancer ska kunna botas S:t Göran mot cancerdraken. Riksföreningens första affisch gjordes av konstnären Harald Lindberg. Cancerfonden är en insamlingsorganisation med ett långsiktigt engagemang i cancerfrågan, och har sedan starten varit politiskt, ekonomiskt och finansiellt oberoende. Fonden grundades på initiativ av två privatpersoner, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och visste att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. Men de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet och föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parollen I kamp mot kräfta. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar cirka 14 miljoner kronor i dagens penningvärde. Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlingsorganisation efter amerikansk förebild, och arrangerade ett första möte på Grand Hotell i Stockholm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande som några år senare döptes om till Riksföreningen mot Cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden. Av alla insamlingsaktiviteter till förmån för cancerforskning är Röda Fjädern 1969 den som fått störst uppmärksamhet. Finalen direktsändes i tv:s Hylands hörna och fick ett enormt genomslag. Resultatet blev fantastiska 33,5 miljoner kronor. För att uppnå en liknande succé i dag skulle en insamlingskampanj behöva få in drygt 260 miljoner kronor. Under drygt 50 år har Cancerfonden samlat in över fem miljarder kronor. Pengarna har bidragit till att göra svensk cancerforskning till en av de främsta i världen. Finalen i Röda Fjädern-insamlingen direktsändes i Hylands hörna den 19 april 1969. Lennart Hyland var programledare och Siw Malmkvist programvärdinna. 6 Cancerfondens årsberättelse 2009

Cancerfondens organisation Cancerfondens organisation Huvudmän Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd ordförande Thomas Halvorsen Kansli generalsekreterare Ursula Tengelin Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark Cancerfondens styrelse utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet på kansliet. På kansliet är cirka 50 medarbetare anställda. Cancerfondens forskningsnämnd har till uppgift att på eget initiativ, eller efter ansökan i föreningens namn, bevilja anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda. Arbetet leds av en ordförande som till sin hjälp har ett vetenskapligt sekretariat. För förvaltningen av Cancerfondens ekonomiska medel ansvarar Cancerfondens finansnämnd. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-sverige. Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet KF Liberala Kvinnor LO Landsorganisationen i Sverige Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet Riksförbundet Pensionärsgemenskap Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet SPF, Sveriges Pensionärsförbund Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund TCO Tjänstemännens Centralorganisation Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse 2009 7

I dag och om en generation Cancerfondens verksamhet har två fokusområden forskningsfinansiering och opinionsbildning. Forskningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. Varje år får drygt 50 000 personer i Sverige cancer. För att ge dem bättre villkor, och öka deras chanser att överleva, är även arbetet med opinionsbildning viktigt för Cancerfonden. Cancerfondens årsberättelse 2009 9

I opinionsarbetet identifierar och driver Cancerfonden frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Vi påverkar beslutsfattare på olika nivåer i samhället för att få igenom förbättringar som till exempel kortare väntetider och bättre behandling. Målet med opinionsarbetet är att det ska ge ökad överlevnad och därmed bidra till att förverkliga visionen: cancer ska kunna botas. Bättre villkor för cancersjuka En nationell strategi mot cancer Cancerfonden har länge arbetat för att Sverige ska få en nationell cancerstrategi. Det vill säga en långsiktig strategi för ökad överlevnad och bättre cancervård. Under flera år har vi uppvaktat beslutsfattare, Socialdepartementet, riksdagsledamöter och myndigheter för att strategin ska bli verklighet. Det finns flera goda skäl till att Cancerfonden fokuserar på frågan. Den snabba ökningen av antalet cancerfall är inte bara en tragedi för drabbade och närstående, det är även ett samhällsproblem. FN:s världshälsoorganisation WHO rekommenderar varje land att upprätta en cancerplan, men Sverige har legat efter. Ett annat skäl är att en strategi med nationella, långsiktiga mål och ett nytt synsätt kan bli vägledande för hela sjukvården. Cancerfondens konsekventa opinionsarbete har gett frukt. I februari 2009 lades en statlig utredning fram om en nationell cancerstrategi. Utredningen innehåller många bra förslag och kan om den införs innebära ett paradigmskifte för cancervården och cancerpatienterna. Med en nationell cancerstrategi skulle Sverige för första gången få nationella mål för ökad överlevnad, vilket kan minska de regionala skillnaderna som i dag finns inom cancervården. Kontaktsjuksköterskor för alla cancerpatienter och fler öppna jämförelser mellan landstigen är andra ingredienser som snabbt kan leda till förbättringar. Under 2009 har vi bevakat frågan om en nationell cancerstrategi, bland annat genom remissarbete. Cancerfonden deltog också som expert i EU-arbetet Partnership against cancer genom att skriva remissförslag. arrangerat ett seminarium i Almedalen som bland annat tog upp vikten av att det förebyggande tobaksarbetet blir bättre i Sverige. gett ut Cancerfondsrapporten för fjärde gången. Ämnen i rapporten var bland annat rehabilitering, gynekologisk cancer och prevention. arbetat med prostatacancerfrågan genom att arrangera seminarium och föra fram vikten av bättre diagnosmetoder. arbetat med bröstcancerfrågan genom att för fjärde året i rad kräva att fler landsting kallar alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografi. Även äldre kvinnors rätt till lika behandling togs upp under året. träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter. Cancerfondsrapporten lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. 2009 gavs den ut för fjärde gången. 10 Cancerfondens årsberättelse 2009

I februari 2009 överlämnades den statliga utredningen En nationell cancerstrategi för framtiden till socialminister Göran Hägglund. Cancerfonden har i många år verkat för att strategin ska bli verklighet. Så här blir cancervården bättre Cancerfondens initiativ till en nationell cancerstrategi grundar sig på de brister i svensk cancervård som vi har identifierat, och de lösningar som faktiskt finns. Bristande samordning Samverkan mellan landstingen, samt mellan kommun och landsting, fungerar dåligt. Det finns ingen struktur för rehabilitering och palliativ vård (vård i livets slutskede). Ett nationellt helikopterperspektiv krävs för att förbättra till exempel behandlingsstandard, kompetensnätverk och verksamhetsuppföljning. Cancerfondens årsberättelse 2009 Eftersatta områden i vårdkedjan Vården kan liknas vid en kedja med länkar: förebyggande insatser, screening, behandling, rehabilitering och palliativ vård. Det krävs mer av ett helhetstänkande inom denna vårdkedja. Om större resurser lades på till exempel förebyggande insatser skulle en tredjedel av dagens cancerpatienter aldrig ha blivit några cancerpatienter. En överväldigande stor del av de totala resurserna spenderas på den akuta vården behandlingen. Det innebär att övriga länkar blir eftersatta. Regionala skillnader och orättvisor Det finns i dag stora skillnader i hur cancervård och förebyggande insatser bedrivs och genomförs i olika delar av landet. Såväl väntetider som behandling varierar. Det är olyckligt, eftersom det innebär att överlevnaden i cancer beror på var i Sverige man bor. Andra skillnader ligger på det socioekonomiska planet. Välutbildade människor är bättre på att tillgodose sina behov och veta på vilket sätt de ska agera, medan lågutbildade är mer passiva. Människor som inte behärskar det svenska språket riskerar också sämre vård. Därför behövs nationella mål för ökad överlevnad och även mål för minskade skillnader mellan regioner och befolkningsgrupper. En annan lösning är bättre kvalitetsregister som är öppna så att man kan jämföra regionerna med varandra. Lokala beslutsfattare bör få information om exempelvis överlevnaden är lägre i deras region jämfört med övriga, och vidta åtgärder. 11

Brist på kompetens och personal Sverige behöver betydligt bättre framförhållning. I dag finns ingen nationell beredskap eller strategi för att bemöta framtida brister på specialister och annan sjukvårdspersonal. För ut forskningsresultat Forskningsresultaten måste snabbare komma patienterna till del. För att uppnå detta måste samarbetet mellan landstingen och universiteten förbättras, och den kliniska forskningen förstärkas. Mål och uppföljning Landsting och kommuner har frihet att utforma sin verksamhet som de önskar, och så bör det vara. Men vi menar att staten bör skapa drivkrafter för en förändring genom att sätta övergripande och mätbara mål som är gemensamma för hela landet. Till exempel mål för risken att insjukna i cancer och för överlevnad. Sedan är det upp till respektive region att välja strategi för att uppfylla målen. Cancerfonden är övertygad om att mätbara mål ökar kvaliteten inom cancervården. Det förutsätter en oberoende nationell instans som bevakar hur målen uppfylls. Stöd via telefon och mejl Förutom genom opinionsbildning stödjer vi cancerpatienter och närstående genom Cancerfondens informations- och stödlinje. Där finns medicinskt legitimerad personal med lång erfarenhet av cancervård. De erbjuder muntlig och skriftlig information om cancersjukdomar, behandlingsmetoder och andra frågor som rör cancer. Under 2009 tog stödlinjen emot och besvarade 4 037 telefonsamtal och 2 295 mejl och brev. 38 procent av dem som ringde var närstående och 39 procent var personer med cancersjukdom. Vid kontakter via mejl var 37 procent närstående, 16 procent patienter och 26 procent var personer som kände oro inför cancersjukdom eller symtom. Kunskapsspridning På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd informationstexter. 2009 fanns 23 stycken även i tryck och under året distribuerades 145 000 exemplar av dem. De mest efterfrågade broschyrerna var Lär känna dina bröst och Cytostatikabehandling. Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till närstående och därefter till cancerpatienter och stödmedlemmar. Syftet med tidningen är att erbjuda kunskap, förståelse och hopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens stödmedlemmar. Under 2009 har den även funnits på cirka 400 sjukvårdsmottagningar i landet. Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Rapporten sprids till beslutsfattare och sjukvården med syfte att driva på förändringar för patienternas bästa. Cancerfondsrapporten 2009 fokuserade bland annat på möjligheten till skräddarsydd behandling, rehabilitering av cancerpatienter, gynekologisk cancer och att fetmans och överviktens spridning orsakar allt fler fall av cancer. 2009 publicerades den femte upplagan av skriften Cancer i siffror. Precis som tidigare år producerades den i samarbete med Socialstyrelsen. Med publikationen vill vi föra ut nyanserad och lättförståelig fakta och statistik om cancer. I Cancer i siffror 2009 kan läsaren ta del av den mest aktuella statistiken om olika cancersjukdomar. Grundläggande fakta om cancer och cancerdiagnoser presenteras här i populärvetenskaplig form. Mötesplats på internet En ny version av cancerfonden.se lanserades i april 2009. Den är byggd utifrån den webbstrategi som togs fram 2007-2008 och vars hörnpelare är individen i fokus. Nya cancerfonden.se är en samlingsplats för dem som vill bekämpa sin egen eller andras cancer känslomässigt och/eller praktiskt. I ett forum kan drabbade och närstående mötas och utbyta erfarenheter. Den som behöver stöd kan söka en Samtalsvän, och den som vill stötta någon annan kan anmäla sig för att bli Samtalsvän. Denna psykosociala tjänst är cancerfonden.se ensamma om att erbjuda. Webbplatsen har även en omfattande kunskapsbank med informativa texter, artiklar och reportage. Cancerfonden är också representerad på Facebook. Stipendier till vårdpersonal Varje år delar Cancerfonden ut drygt en miljon kronor i stipendier till vårdpersonal. Syftet är att öka kompetensen hos dem som arbetar inom cancervården, och på så sätt förbättra omhändertagandet av cancerpatienter. Stipendierna vänder sig i första hand till vårdpersonal med medellång yrkesutbildning. Cancerfondens tidning Rädda Livet utkommer med fyra nummer per år. Den finns också att läsa på cancerfonden.se/ raddalivet. 12 Cancerfondens årsberättelse 2009

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Vår uppgift är att stödja, organisera och samordna cancerforskning. En lika viktig uppgift är att stimulera utveckling av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer. 2009 beslutade Cancerfondens forskningsnämnd att dela ut 375 miljoner kronor till forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera. Bättre villkor för framtiden De bästa projekten tilldelas anslag Cancerfonden finansierar grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning och vårdutvecklingsprojekt. Vi följer en noga utarbetad process vid valet av vilka forskningsprojekt som ska beviljas anslag. Cancerfonden bedriver ingen egen forskning och driver inga cancerforskningsinstitut. Det som avgör hur Cancerfonden fördelar anslagen är projektens kvalitet. Alla ansökningar konkurrerar med varandra oberoende av cancerform. Denna gallring gör att det bara är den bästa forskningen den med störst förutsättning att göra framsteg som får stöd. Det innebär att alla cancerformer har samma chans att få stöd. Det ligger dock i forskningens natur att man inte på förhand vet resultaten, därför ger framgångsrik forskning inom ett område ofta resultat som är användbara även inom andra områden. Alla anslag söks i nationell konkurrens, även i de fall där öronmärkta pengar går till forskning kring de största diagnoserna. Cancerfonden ger även stöd till tjänster för forskare på olika nivåer. Även då söker forskarna tjänster i nationell konkurrens. Urvalet en noggrann process Arbetsprocessen startar med att den enskilde forskaren beskriver sitt projekt i en ansökan till Cancerfondens forskningsnämnd som har hu- Anslag per cancerform i miljoner kronor Anslag per cancerform i miljoner kronor Bröstcancer 51,4 Leukemi 32,8 Tjock- och ändtarmscancer 27,0 Prostatacancer 25,7 Hjärntumörer 15,4 Endokrina tumörer 10,0 Neuroblastom 8,5 Hudcancer 7,5 Livmoderhalscancer 6,9 Lungcancer 6,5 Non-Hodgkins lymfom 6,1 Huvud- och halscancer 5,9 Magsäckscancer 5,0 Hodgkins lymfom 4,9 Äggstockscancer 4,7 Sarkom 3,7 Matstrupscancer 3,0 Urinblåsecancer 2,6 Levercancer 2,5 Cancer utan känd primärtumör 2,2 Njurcancer 2,0 Myelom 1,7 Myelodysplastiskt syndrom 1,2 Bukspottkörtelcancer 0,9 Wilms tumör 0,6 Testikelcancer 0,5 Gallvägscancer 0,4 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 70,8 14 Cancerfondens årsberättelse 2009

Fördelning av forskningsprojekt Epidemiologisk forskning 8 % Vårdforskning 4 % Klinisk forskning 23 % Grundforskning 65 % vudansvaret för fördelningen av anslagen. Till sin hjälp har forskningsnämnden nio prioriteringskommittéer. Både forskningsnämnden och prioriteringskommittéerna består av framstående cancerforskare från Sverige och övriga Norden. De är utvalda i första hand för att täcka olika kompetensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön. Ansökningarna går först till respektive prioriteringskommitté som granskar och bedömer dem. Kommittéerna ger sedan förslag till forskningsnämndens arbetsutskott om vilka projekt som bör få anslag. Arbetsutskottet prioriterar ytterligare, och sedan fattas de slutgiltiga besluten av forskningsnämnden. Ansökningar och beviljade medel 2009 var ett rekordår för anslag till svensk cancerforskning. Cancerfondens styrelse avsatte 375 miljoner kronor. Den största delen av pengarna, cirka 85 procent, används för finansiering av forskningsprojekt. Under året tog Cancerfonden emot drygt 1 100 ansökningar om anslag, de flesta gällde bidrag till forskningsprojekt. Stöd till forskare De olika kategorier av anslag som kan sökas av cancerforskare är forskningsprojekt, forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp samt forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för anordnande av kongress. Cancerfondens kampanjer, Rosa Bandet och Mustaschkampen, gjorde det möjligt med extra anslag till forskningsprojekt inom bröst- och prostatacancerforskning. Dessa fördelades efter en särskild ansökningsomgång. Stöd till vårdpersonal Vårdutvecklingsprojekt Cancerfonden ger anslag till projekt som syftar till att omsätta forskningsresultat till förbättringar i den dagliga vården av cancersjuka. Målet är att förbättra eller utvärdera vården av cancerpatienter och deras närstående. Ett vårdutvecklingsprojekt ska ha direkt patientnytta och kan till exempel innebära implementering, utveckling och utvärdering av nya metoder i vården. 2,6 miljoner kronor delades ut till vårdutvecklingsprojekt under 2009. Fyra av 15 inkomna ansökningar beviljades. Stipendier Målet med Cancerfondens stipendier är att öka kompetensen hos dem som arbetar inom cancervården, och på så sätt förbättra omhändertagandet av cancerpatienter. Stipendierna vänder sig i första hand till vårdpersonal med medellång yrkesutbildning. Läkare kan söka stipendium till kongresser med en psykosocial eller palliativ inriktning. 2009 delades cirka 1,1 miljoner kronor ut i stipendier. 223 ansökningar bedömdes av Stipendiekommittén och 126 av dem beviljades (56 procent). Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden har haft två sammanträden under 2009, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och prioritering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. Cancerfondens årsberättelse 2009 15

Anslag per lärosäte i miljoner kronor Forskningsanslag per lärosäte i miljoner kronor 200 150 157,8 100 50 0 Karolinska 59,7 Uppsala 56,5 Lund 33,7 Göteborg 25,1 Umeå 12,2 Stockholm 11,7 Linköping 1,1 Södertörn 6,1 Övriga Kvalitetssäkring En gång per år genomför Cancerfondens forskningsnämnd ett arbetsplatsbesök vid en institution, ett laboratorium eller liknande som har anslag från Cancerfonden. Genom besöken får forskningsnämnden insyn i forskningsenhetens mål. I maj genomförde Cancerfonden ett platsbesök vid Cancer Center Karolinska. Lungcancersatsning Under 2009 har Cancerfonden arbetat med planeringen av det forskningsmöte om lungcancerforskning som ägde rum i februari 2010. Mötet är en del av Cancerfondens särskilda satsning kring lungcancer, som förutom forskningsmötet består av extra utlysningar av postdoktorstöd under tre år. Satsningen består också av att Cancerfondens forskningsnämnd ger skriftlig återkoppling till de forskare som söker anslag för lungcancerforskning men inte får sin ansökan beviljad. Arbetgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året hanterat ansökningar om Senior Investigator Award, Senior Investigator Award 50 % för kliniker, Young Investigator Award och Young Investigator Award 50 % för kliniker. Även ansökningar om postdoktortjänster har behandlats. Forskningsnämnden har varit representerad i Cancerföreningen i Stockholm. Forskningsnämndens ordförande har lett arbetet med fördelning av forskningsanslag inom Nordisk Cancerunions vetenskapliga kommitté. Anslagsformer Forskningsprojekt Pengar utdelas i regel under tre år till en forskare som bedriver forskning inom cancerområdet. Det kan röra sig om allt från grundforskning till patientnära forskning. Forskarmånader Ges till kliniskt verksamma inom cancervården för att möjliggöra forskning. Mellan två och sex månader per år, i tre år. Anslaget ska täcka lönen under denna tid. Forskartjänster (Postdoktortjänst, Young Investigator Award, Senior Investigator Award.) Innebär pengar för att kunna arbeta heltid (eller för kliniskt verksamma, halvtid) med forskningsprojekt inom 16 Cancerfondens cancerfältet. Postdoktortjänst i regel tre år, de övriga sex år. Planeringsgrupp Anslag ges för att enskilda forskare eller grupper av forskare inom ett område (diagnosbaserat eller teknikbaserat) ska kunna mötas och dela erfarenheter, bygga upp nätverk och samarbeten mellan olika institutioner, planera multicenterstudier och liknande. Reseanslag Forskare med projektanslag eller tillhörande grupp med anslag kan ansöka om att få resa till kongress eller annan institution helt eller delvis betald. Syftet med anslagen är att ta hem ny kunskap inom cancerforskning och vård. Kongressanslag Ges till arrangör av kongress i Sverige, nationell eller internationell, av betydelse för vår cancerforskning. Vårdutvecklingsprojekt Pengar ges till projekt som syftar till att förbättra eller utvärdera vården för cancerpatienter. De är inte forskningsprojekt, utan ska omsätta andra forskningsresultat till förbättringar i den vardagliga vården. Stipendium Kan ges till vårdpersonal som vill förkovra sig inom cancervården, inhämta ny kunskap. årsberättelse 2009

Fråninsamling insamling till till forskningsresultat Från forskningsresultat Cancerfonden har inga statliga bidrag - alla pengar som delas ut är gåvor från privatpersoner och företag. Det är dessa pengar som gör det möjligt för Cancerfonden att finansiera den bästa cancerforskningen i Sverige. 21 Varje år ansöker cirka 1 100 forskare och forskargrupper om finansiering. 1 Tack vare generösa gåvor är Cancerfonden den enskilt största finansiären av cancerforskning i Sverige. 2009 samlade Cancerfonden in 433 miljoner kronor. 31 Nio prioriteringskommittéer, bestående av världsledande cancerforskare, granskar och bedömer alla ansökningar. Därefter beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas anslag. 54 Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas. Denna positiva utveckling är ett resultat av de pengar som skänks till Cancerfonden. BESLU T onden Cancerf rmed hä r la e ld til gsstöd forsknin rskning cerfo för Can Cancerfondens årsberättelse 2009 44 2009 delade Cancerfonden ut 375 miljoner kronor. Anslagen fördelades mellan forskningsprojekt, forskartjänster med mera. 17

Vilken betydelse har egentligen alla pengar som givarna skänker till Cancerfonden? Och vilka förhoppningar finns om nya, intressanta forskningsrön? Om det och en del annat berättar Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, samt Anna Karlsson, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig sekreterare vid Cancerfonden. Svensk cancerforskning avgörande för patienten Vilken betydelse har svensk cancerforskning? BW: Den är viktig för oss i Sverige, men låt mig börja internationellt så blir det lättare att förstå varför. Cancerforskningen bedrivs i nätverk över landsgränserna. Svenska forskare har täta kontakter med utländska forskare som arbetar inom samma forskningsområde. Och det sker hela tiden utbyten av idéer och resultat som hämtas hem till Sverige på det sättet. AK: Svensk cancerforskning rankas på tionde plats i världen vilket är högt med tanke på landets storlek. Inom vissa forskningsområden ligger vi i toppskiktet; många svenska forskare är välkända internationellt och bjuds in som föredragshållare i olika sammanhang. 18 Cancerfondens Vad innebär det för patienter i Sverige? AK: Väldigt mycket. Svensk cancervård skulle omöjligt kunna hålla så hög klass om forskning inte bedrevs i Sverige. Det är just för att vi har svenska forskare som har nära kontakter med övriga forskarvärlden som vi kontinuerligt känner till de senaste och bästa metoderna för att upptäcka och behandla cancer. BW: Dessutom, det är i hög grad forskarna som utbildar svenska läkare. Utan forskningsanslag får vi inga forskare. Utan cancerforskare får vi inga bra cancerläkare. Utan bra cancerläkare får vi ingen bra cancervård. Så Cancerfondens givare får valuta för sina pengar? BW: Utan tvekan. Cancerfondens betydelse för svensk cancervård kan knappast överdrivas. AK: Det finns visserligen cancerforskare som i dag får anslag från andra håll än Cancerfonden. Men i stort sett alla har startat sin forskarbana tack vare stöd från Cancerfonden, så utan Cancerfonden hade det sett illa ut. BW: Vi i Cancerfondens forskningsnämnd är mycket nöjda med resultaten av de projekt vi har valt att stödja genom åren. Det är dock svårt att ge givarna ett konkret kvitto kopplat till vissa svenska framsteg, forskningsprocessen är alltför komplex. Vad skulle rädda flest liv? BW: Lätt fråga om ungdomar inte börjar röka. Rökning orsakar 20 procent av alla dödsfall i cancer; rökning är en bidragande orsak till fler cancerformer än bara lungcancer. Varför tar det så lång tid mellan forskningsrön och behandling? BW: Frågan är om det verkligen gör det. Ser man 50 år tillbaka har kunskapsökningen gått enormt fort. Bilddiagnostiken exempelvis har betytt väldigt mycket för att tidigt kunna upptäcka cancer och dess utbredning. Och i dag kan strålbehandling riktas mera precist så att friska celler inte skadas i samma utsträckning. AK: Det går att öka hastigheten men vi ska ha respekt för svårigheten att framställa läkemedel. Skillnaden mellan cancerceller och friska celler är subtil. BW: Forskare testar hypoteser, och trampar man upp nya stigar kan det vara en återvändsgränd. Men ofta hittar man något av värde ändå. AK: Vi efterlyser forskare som vågar ta risker. Av alla ansökningar om forskningsbidrag som Cancerfonden fick in 2009 avslogs 65 procent. Skälet var ofta att projekten är för säkra. Vi söker projekt med kvalitet; det vill säga projekt med hög innovationshöjd där ny kunskap kan skapas och som leder till spännande konsekvenser. Vilka upptäckter står överst på önskelistan? BW: Att vi vet varför tumörceller inte mognar ut. Och sedan att vi hittar en substans som får dem att göra det så att behandling är möjlig. Mitt svar är kanske färgat av att jag själv forskar på årsberättelse 2009

Vi efterlyser forskare som vågar ta risker. Av alla ansökningar om forskningsbidrag som Cancerfonden fick in 2009 avslogs 65 procent. Skälet var ofta att projekten är för säkra. Vi söker projekt med kvalitet som leder till spännande konsekvenser. hjärntumörer, som i dag är en svårbehandlad cancerform. Ser framtiden ljus ut? BW: Pessimisten skulle svara att cellen är så komplex att varje cancerdrabbad person behöver en individuell behandling, och det gör det hela enormt svårt. Optimisten säger att i stort sett alla cancerceller har gemensamma grunddrag, och med rätt läkemedel ska vi kunna träffa de flesta tumörer. g tillhör optimisterna. Stora genombrott kan komma med tanke på alla begåvade forskare som finns i dag. Dessutom ska det påpekas att cancercellen inte är stark. Den är faktiskt svagare än normala celler. Vad utmärker en cancercell? BW: Fyra saker. Den mognar inte ut, det vill säga den blir inte det den Cancerfondens årsberättelse 2009 är ämnad att bli, till exempel en röd blodkropp. Den kan dela sig hur många gånger som helst, det kan inte friska celler. Den har fel i maskineriet, vilket innebär att den inte dör vid en given signal som friska celler gör. Den växer in i omkringliggande vävnad och metastaserar. Berätta om Cancerfondens satsning på lungcancer. AK: Normalt styr vi inte forskningen, projekten ska initieras av forskarna själva. Men vi gör ett tillfälligt undantag för lungcancer som orsakar flest dödsfall av alla cancerformer. Alltför få svenska forskare ägnar sig åt området, och vi vill öka intresset genom ett särskilt stöd för unga forskare att tjänstgöra utomlands, vid ett forskningsinstitut med framstående lungcancerforskning. BW: Vi har också arrangerat ett möte där svenska forskare fick träffa framstående lungcancerforskare från utlandet för att på det sättet stimulera till framgångsrik forskning inom området. Behöver forskningen mer pengar? BW: Vi är väldigt nöjda med utfallet av Cancerfondens insamlade pengar. Men så länge cancersjukdomar ännu finns, behövs fortsatt stöd till forskningen. Då kan vi komma ännu längre. AK: Pengarna räcker inte till allt vi vill göra. Ny teknik ger många möjligheter men tyvärr är den dyr att tillämpa. Så alla som ger ett än så litet bidrag till Cancerfonden gör en mycket viktig och uppskattad insats. g hoppas att alla givare är medvetna om det och jag vill rikta ett stort tack till alla. 19

Cancerfonden publicerar varje år Cancerfondsrapporten. Den granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Här följer en sammanfattning av det kapitel i 2009 års rapport som beskriver viktiga upptäckter som tillkommit i projekt som Cancerfonden finansierar. Årets upptäckter Nya ledtrådar till leukemi Kronisk lymfatisk leukemi innebär att B-lymfocyter, som normalt försvarar kroppen, omvandlas till leukemiceller. Har de B-lymfocyter som omvandlas något särdrag? Och producerar de rent av en speciell typ av antikroppar? Det är frågor som professor Anders Rosén och hans forskargrupp vid Linköpings universitet försöker besvara. Deras arbete stärker hypotesen om att det finns ett samband mellan långvariga bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation och kronisk lymfatisk leukemi. En föreslagen hypotes är att B-lymfocyterna, som under lång tid tvingats rycka ut till kroppens försvar, börjar dela sig för mycket och att mekanismen som ska begränsa antalet felaktigt har satts ur spel. Om den hypotesen stämmer skulle man kunna hämma drivkraften för tillväxten genom terapeutisk vaccination. Det skulle kunna bli ett komplement i behandlingen av kronisk lymfatisk leukemi. Cellers trafikregler kartläggs Professor Jussie Taipale vid Karolinska Institutet har med sin grupp studerat olika signalvägar som styr tillväxten hos celler och organ, och vad som går fel när cancer uppstår. En av signalvägarna är särskilt intressant och går under namnet Hedgehog. Taipales forskning handlar om Hedgehog-signaleringen mellan cellytan och cellkärnan, som reglerar vilka gener som aktiveras eller stängs av. Cellers signaleringssystem är oerhört komplext, och de genetiska screeningmetoderna ger extremt stora mängder data. Det är grundforskning, som denna kring Hedgehog, som ökar förståelsen för hur celler växer och fungerar vid hälsa och sjukdom. Och ligger till grund för nya cancerläkemedel. Arvsanlag visar risken för prostatacancer En forskargrupp ledd av professor Henrik Grönberg vid Karolinska Institutet kartlägger sambandet mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer. Man har hittat fem intressanta markörer och analysen visade att ju fler av dessa markörer en man bär på, desto större risk löper han. Grönbergs grupp gör nu en utökad studie på blodprover från 8 000 män som har tagit prover från prostatakörteln. På sikt hoppas man kunna studera hundratals markörer. Förhoppningen är inte bara att kunna se vilka män som löper ökad risk för prostatacancer. Man hoppas också kunna hitta en metod för att avgöra vilka män som kan leva med sin prostatacancer utan att behöva behandling, och vilka män som riskerar en mer aggressiv prostatacancer och därmed behandla dem i tid. 20 Cancerfondens Anders Rosén Jussie Taipale Henrik Grönberg årsberättelse 2009

Prostatakörtel med en cancertumör. Cancerfondens årsberättelse 2009 21

Den livsviktiga insamlingen 2009 samlade Cancerfonden in 433 miljoner kronor. Tack vare dessa pengar kan vi fortsätta finansiera forskning och verka för förbättringar inom cancerområdet. Ett professionellt insamlingsarbete är helt enkelt nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta vår kamp mot cancer. Men att samla in pengar kostar pengar. Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen kan bedrivas så effektivt som möjligt. Cancerfondens årsberättelse 2009 23

2009 var ett framgångsrikt år för Cancerfondens insamlingsverksamhet. 433 miljoner kronor samlades in, vilket är sex miljoner mer än året innan. Den största delen av dessa pengar är gåvor från privatpersoner och företag, men testamenten utgör en nästan lika stor del. Rosa Bandet-kampanjen och Mustaschkampen är också viktiga delar i insamlingsarbetet; tillsammans samlade de in 55 miljoner kronor. Insamlingen slog nytt rekord Regelbundna givare Att regelbundet stödja Cancerfonden via autogiro eller betalkort är ett effektivt sätt att stödja cancerforskningen. Det regelbundna stödet är billigt att administrera vilket betyder att en större del av gåvan går till forskning. 2009 hade Cancerfonden cirka 30 000 regelbundna givare som tillsammans bidrog med drygt 28 miljoner kronor. Testamenten Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för livet. Lika väl som att testamentera pengar till enskilda människor väljer i dag många att testamentera sina tillgångar, eller delar av dem, till välgörande ändamål. Cancerfondens riktlinjer för testamentsärenden innebär att varje ärende hanteras på ett värdigt sätt och med respekt för testatorns vilja. Tillgångarna säljs så fort som möjligt för att frigöra pengar till cancerforskningen. Organisationen är befriad från kapitalvinstskatt, vilket innebär att hela värdet av exempelvis fastigheter och värdepapper går till Cancerfonden. Testamenterade medel står i dag för en betydande del av bidragen till Cancerfonden och är en viktig ekonomisk grund för cancerforskningen. Totalt inkom under året nära 350 ärenden där Cancerfonden var testamentstagare. Intäkterna uppgick till 171 miljoner kronor, varav 57 miljoner kronor i form av värdepapper. Antalet testamenterade fastigheter och bostadsrätter uppgick till ett 20-tal. Företagssamarbeten Trenden att företag vill samarbeta och stödja Cancerfondens verksamhet var fortsatt positiv under 2009. Fler och fler företag arbetar strategiskt med att utveckla sina verksamheter via relationer med sina intressenter, exempelvis kunder. Intressenterna ställer allt större krav på företagen, inte bara på produkter och tjänster utan även på företagets värderingar och engagemang i samhället. Cancerfonden hade många samarbeten med företag under 2009. Cirka 2 000 företag var engagerade som Företagsvänner. Rosa Bandetkampanjen hade ett 30-tal sponsorer som via försäljning av band och andra produkter bidrog med närmare 30 miljoner kronor. Lyckade samarbeten med sponsorer och företag var också en del av förklaringen till att Cancerfondens kampanj mot prostatacancer, Mustaschkampen, blev en succé. Insamling Insamling inkl. Cancerfondens Rikslotteri Fonder och stiftelser 2 % PostkodLotteriet 6 % Gåvor 44 % Cancerfondens Rikslotteri 8 % Testamenten 40 % 24 Cancerfondens årsberättelse 2009

Minnesgåva Ett sätt att hedra minnet av en avliden är att ge en minnesgåva. De närstående får en hälsning i samband med exempelvis begravningen, samtidigt som en summa pengar går till att stödja cancerforskningen. Via minnesgåvor skänktes 53 miljoner kronor under 2009. Cancerfondens Rikslotteri Den som köper en lott i Cancerfondens Rikslotteri stödjer cancerforskningen och får samtidigt chansen att vinna upp till en miljon kronor. Lotteriet står under Lotteriinspektionens kontroll och inbringade drygt 15 miljoner kronor under verksamhetsåret 2009. Svenska PostkodLotteriet För andra året var Cancerfonden en av förmånstagarna i det riksomfattande PostkodLotteriet. Summan som Cancerfonden fick ta emot var 27 miljoner kronor. PostkodLotteriet är pionjär inom marknadsdriven välgörenhet och i dag är fler än 900 000 hushåll prenumeranter på lotter. Lotteriets överskott går till välgörenhet. 2009 blev det 460 miljoner kronor och sedan starten 2005 drygt en miljard kronor. Pengarna som Svenska PostkodLotteriet delar ut når 27 olika välgörenhetsorganisationer som förutom ekonomiskt stöd får medial exponering via lotteriet. Insamling via internet Cancerfonden har under mer än ett decennium varit verksam på internet i olika sammanhang. I april 2009 lanserades en ny webbplats med stort fokus på insamling. I dag kan våra besökare ge i stort sett alla slags gåvor på vår webbplats. Privata insamlingar har blivit en allt viktigare insamlingskanal, något som visar sig inte minst under kampanjer. Välkänt och positivt varumärke Enligt undersökningar är Cancerfonden ett av Sveriges mest välkända varumärken. Som en del i vården av varumärket gör vi regelbundna mätningar av till exempel kännedom och givarvilja. Omvärldens bild av Cancerfonden är främst präglad av organisationens roll som forskningsfinansiär. Cancerfonden uppfattas också som en naturlig källa för information om cancer. Cancerfonden är en av de tre insamlingsorganisationer i Sverige som får mest uppmärksamhet och som allmänheten helst väljer att stödja. Cancerfonden i tryckta medier Vi följer och analyserar regelbundet publiciteten kring Cancerfonden. Syftet med vårt pr- och Cancerfondens årsberättelse 2009 mediearbete är att skapa, upprätthålla och utveckla goda relationer med medierna och övrig omvärld, samt bidra till insamling. Publiciteten kring Cancerfonden var 2009 ungefär lika omfattande som året före. Den negativa publiciteten var större än året innan; en följd av det uppmärksammade åtalet mot en tidigare anställd vid Cancerfonden. I maj vandrade Robert Aschberg och Gert Fylking mellan Ystad och Haparanda för att uppmärksamma kampen mot prostatacancer. Detta projekt innebar ett verkligt genombrott för prostatacancerfrågan. Även Mustaschkampen fick mer publicitet än 2008, medan Rosa Bandet-kampanjen syntes mindre än året innan. Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin fick ta emot en check på 27 miljoner kronor från Postkod- Lotteriet. 25

För att nå så många människor som möjligt med våra budskap arbetar Cancerfonden med kampanjer. De två största är Rosa Bandet, som uppmärksammar bröstcancer, och Mustaschkampen som fokuserar på prostatacancer. Kampanjarbetet har flera syften: öka medvetenheten och kunskapen om cancer och samla in pengar till fortsatt forskning. Kampanjerna är också viktiga genom att de skapar kontaktytor där Cancerfonden syns. Det stärker vårt anseende och ökar vår trovärdighet i arbetet med att driva på förbättringar inom cancerområdet. Kampanjer ett sätt att nå ut Rosa Lördag är en köpdag i oktober då Sveriges handlare på olika sätt stödjer Rosa Bandet-kampanjen. 2009 arrangerades Rosa Lördag den 3 oktober. Dagen till ära dekorerades Sollentuna Centrum med bh:ar. 26 Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj Under oktober genomfördes Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj för sjunde gången, och insamlingsresultatet blev 47 miljoner kronor. Flera saker bidrog till kampanjens framgång 2009: hög kreativitet, effektiva mediesamarbeten, ett aktivt pr-arbete och profilstarka ambassadörer. Liksom tidigare år gav Kronprinsessan Victoria kampanjen sitt stöd, i år som dess officiella beskyddare. 2009 års rosa band designades av arkitekten Gert Wingårdh. På bandet stod orden ska bara tryckta i punktskrift, för att uppmana kvinnor att undersöka sina bröst. Över 600 000 rosa band såldes. Årets Rosa Bandet-gala lämnade Stockholm och galavärdar var nya Malmö Arena tillsammans med Malmö stad. Den 29 oktober direktsändes galan i TV3. Flera av Rosa Badet-kampanjens sponsorer aktiverade sitt sponsorskap på ett tydligare sätt än tidigare. Kellogg s tog till exempel fram en smstjänst riktad till kvinnor i form av en påminnelse om att undersöka sina bröst en gång i månaden. Intresset från företag och deras kunder var fortsatt starkt även detta år och många så kallade rosa varor togs fram inför oktober. Mustaschkampen För tredje året i rad genomfördes i maj Mustaschkampen som ett led i kampen mot prostatacancer. Kampanjen hade sin utgångspunkt och motor i cancerfonden.se/mustaschkampen som är en webbaserad insamlingskanal. En ny aktivitet för 2009 var tv-programmet Ystad-Haparanda som sändes i 13 avsnitt i TV8. Programmet följde Robert Aschbergs och Gert Fylkings vandring genom Sverige, och syftade till att öka kunskapen om prostatacancer och samla in pengar till fortsatt forskning. Ystad-Haparanda nådde det uppsatta insamlingsmålet och drygt 8 miljoner kronor samlades in. På webbplatsen startades cirka 650 insamlingar, vilket gör Mustaschkampen till Cancerfondens mest omfattande insamlingsaktivitet på nätet. I detta års kampanj lanserades en mustaschpin som såldes i cirka 64 000 exemplar. Under Mustaschkampen 2009 hade Cancerfonden flera medie- och företagssamarbeten som bidrog till att skapa uppmärksamhet kring kampanjen. Cancerfonden samarbetade även med tre organisationer för att stärka kampanjen i de manliga målgrupperna: STCC Swedish Touring Car Championship, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Byggnads. För att sprida Mustaschkampen över landet Cancerfondens årsberättelse 2009

Mustaschkampen är Cancerfondens årliga kampanj mot prostatacancer. I maj 2009 vandrade Robert Aschberg och Gert Fylking från Ystad till Haparanda för att väcka uppmärksamhet kring sjukdomen. Magnus Samuelsson, med titeln Världens starkaste man, var en av Mustaschkampens ambassadörer. Cancerfondens årsberättelse 2009 27

Tack alla feminister och mansgrisar. Ni kan ha räddat livet på varandra. Tack alla moderater och vänsterpartister. Ni kan ha räddat livet på varandra. Svenska folkets generösa bidrag gör att vi nu kan dela ut 371 miljoner kronor till kampen mot cancer. Kronor som är ovärderliga i vår strävan att lyckas besegra sjukdomen. Pengarna kommer att fördelas mellan grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning och vårdforskning inom cancerområdet. Bidragen har med andra ord hamnat i goda händer. I händer som kan rädda liv. Om du vill ge en gåva, besök oss på cancerfonden.se eller ring o2o-595959. På vår webbplats kan du även läsa mer om alla de viktiga cancerforskningsprojekt som pågår runt om i landet. Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? Svenska folkets generösa bidrag gör att vi nu kan dela ut 371 miljoner kronor till kampen mot cancer. Kronor som är ovärderliga i vår strävan att lyckas besegra sjukdomen. Pengarna kommer att fördelas mellan grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning och vårdforskning inom cancerområdet. Bidragen har med andra ord hamnat i goda händer. I händer som kan rädda liv. Om du vill ge en gåva, besök oss på cancerfonden.se eller ring o2o-59 59 59. På vår webbplats kan du även läsa mer om alla de viktiga cancerforskningsprojekt som pågår runt om i landet. Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? erbjöds lokala tidningar information, kunskap och patienthistorier om prostatacancer. Intresset för aktiviteten Ystad-Haparanda och prostatacancerfrågan var stort och det lokala medie-genomslaget större än förväntat. Publiciteten var genomgående positiv. 2009 års kampanj var det största mediegenomslaget hittills kring prostatacancer. Efter avslutad kampanj var kännedomen om programmet Ystad-Haparanda 47 procent och Mustaschkampen 37 procent enligt Sifo. Opinionsmässigt fokuserade Mustaschkampen på den kunskapsbrist som finns kring prostatacancer och att det behövs bättre diagnosmetoder. Tack-kampanjen För andra året valde Cancerfonden att tacka sina givare i en extern kampanj. Intentionen var bland annat att framhålla givarnas betydelse för svensk cancerforskning. Kampanjen ägde rum i början av året och syntes i utomhusreklam, i annonser i dags- och kvällspress samt hördes i radio. Tack-kampanjen var en viktig del i Cancerfondens varumärkesbyggande arbete. Världscancerdagen Den 4 februari är sedan 2006 utlyst till Världscancerdagen, en satsning för att sprida information om cancer och cancervård. 2009 uppmärksammade Cancerfonden Världscancerdagen genom ett samarbete med Svenska kyrkan. På Cancerfondens kansli i Stockholm arrangerades ett presseminarium med tema prevention, och på kvällen anordnades en ljusmässa i Katarina kyrka med musik och sång. I domkyrkorna i Göteborg, Linköping och Lund hölls andakter med musik och sång samt föreläsningar av lokala cancerforskare. Till detta inbjöds givare och medlemmar. Vän eller fiende, alla behövs. 2009 väckte Tack-kampanjen uppmärksamhet genom att visa att alla står på samma sida i kampen mot cancer. 28 Cancerfondens årsberättelse 2009