Staden Ystad 2030 Dokumentation från dialog våren 2013 om staden Ystads utveckling, en del av arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad.
2013-10-03 Dnr: 2013/16 (Fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad) Foto: Ystads kommun om inget annat anges. Foto framsida: Nyréns Arkitektkontor Rapporten är framtagen av Samhällsbyggnad - Plan o Bygg Medverkande: Anna Möller, planchef Sofie Wedin, planarkitekt Hanna Tell, planarkitekt Nyréns Arkitektkontor genom Sonia Andersson och Åsa Samuelsson har fungerat som dialogstöd för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. 2
Först av allt vill vi ge ett stort TACK till alla som bidragit med sina erfarenheter, sin kunskap och sina idéer! Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad pågår. Ett arbete som handlar om att blicka framåt och planera för stadens utveckling fram till år 2030. Under våren 2013 har en tidig dialog inom ramen för det här arbetet pågått. Samlingsplats för den här dialogen var den Visionshörna som kommunen öppnade upp i en lokal på stan. I Visionshörnan pågick också en dialog om ny vision för Ystads kommun, Ystad 2030. Det här dokumentet handlar om dialogen för fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad. Här får du information om dialogen och vilka aktiviteter som arrangerats under våren. Du hittar också en sammanfattning om vad för synpunkter och idéer som kommit in som rör staden Ystads utveckling. 3
4
Innehåll Bakgrund 6 Ystad 2030 6 Staden Ystad 2030 fördjupning av översiktsplanen 7 Dialogen 8 Sammanfattning 12 Vad händer nu då? 18 5
Bakgrund Arbetet med en fördjupning av översiktsplanen om staden Ystad pågår. Det är ett arbete som handlar om att blicka framåt och planera för stadens utveckling fram till år 2030. Under våren 2013 har en tidig dialog inom ramen för det här arbetet pågått. Samlingsplats för den här dialogen var den Visionshörna som kommunen öppnade upp på Böckaregatan 12. I Visionshörnan pågick också en dialog om ny vision för Ystads kommun, Ystad 2030. Även om det är två projekt har de starka kopplingar till varandra. Visionen Ystad 2030 kommer att ange kommunens huvudinriktning och vara ett verktyg för övergripande prioriteringar fram till år 2030. Meningen är att visionen ska bestå oavsett politisk majoritet i kommunfullmäktige. Visionsskrivningen kommer att mynna ut i ett intensivt målarbete i kommunens alla verksamheter. Huvudsyftet med fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad är att peka ut riktningen för hur staden kan utvecklas, samtidigt kommer den vara ett av flera viktiga verktyg för att uppfylla, förverkli- ga och genomföra kommunens vision, Ystad 2030. Innan dialogen som handlade om fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad presenteras mer i detalj ges här först en kort sammanfattning av arbetet med den nya visionen för Ystads kommun (Ystad 2030) och arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Ystad 2030 Den 21 september 2012 träffades nämnder, styrelser, presidier samt koncernledningen för att påbörja visionsarbetet, förankra målstyrningsprocessen och skapa en dialog hur vi ska nå målen. I samband med detta möte enades de närvarande politikerna om att ge kommundirektören i uppdrag att bilda en arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp skulle ta fram en handlingsplan för det fortsatta visionsarbetet med utgångspunkt från mötet den 21 september. Arbetsgruppens medlemmar blev Kristina Bendz - kommunalråd (m), Kent Mårtensson - oppositionsråd (s), Christel Jönsson - kommundirektör, Kristian Ördell - kommunikatör, Marcus Nilsson - ekonomichef och Itta Johnson - marknadsstrateg. Gruppen tog fram fakta för omvärldsbevakning, 6
statistik och en plan för kommunikation. Under våren 2013 kommunicerade gruppen med samtliga politiker, medarbetare inom kommunen, medborgare (ex. medborgardialoger), näringsliv, intresseföreningar, ungdomsfullmäktige och media. Under sommaren 2013 sammanställde gruppen en rapport med bland annat inkomna förslag och nulägesanalys. I augusti-september bereds visionen i kommunstyrelsen och beslut väntas i kommunfullmäktige under hösten 2013. Staden Ystad 2030 fördjupning av översiktsplanen Tidig dialog Enligt plan- och bygglagen finns krav på att samråd och utställning ska ske när en fördjupning av översiktsplanen tas fram. Det innebär att planen vid två tillfällen bland annat ska visas upp för de som bor och verkar i kommunen, för att det ska vara möjligt att ta del av planerna och lämna synpunkter. I arbetet med Staden Ystad 2030 har kommunen valt att satsa på ytterligare dialog redan tidigt i processen, innan vi ens tagit fram ett konkret förslag för den framtida utvecklingen. Vi har valt att kalla den här processen för Tidig dialog. Syftet med dialogen har varit att få in erfarenheter från de som bor och verkar i staden, i ett tidigt skede. På det viset kan vi få ett bredare underlag för den fortsatta planeringen. I december 2011 (KF 177) tog Kommunfullmäktige beslut om att en fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad ska tas fram. Syftet med detta är att visa riktningen för stadens utveckling på lång och på kort sikt, målåret är år 2030. Fördjupningen ska visa hur staden kan möta framtidens krav och möjligheter. Behovet av nya bostäder, handel och verksamheter behöver studeras i ett sammanhang tillsammans med stadens framtida infrastruktur, grönstruktur och hamnområdets tänkta omvandling. Vilken roll staden spelar i regionen och förhållningssätt till kommande klimatförändringar är andra viktiga frågor. Samtidigt ska Ystads identitet värnas och utvecklas, och staden ska utgöra en god livsmiljö för de som bor här idag och i framtiden. Målet är att fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad ska antas av Kommunfullmäktige kring årskiftet 2014/2015. Vad är en fördjupning av översiktsplanen? Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men den pekar ut kommunens vision och viljeriktning. I Ystad har vi Översiktsplan 2005 med tillägg och fördjupningar. För ett mindre område/tätort kan en fördjupning av översiktsplanen göras för att studera området lite närmare. I det här fallet staden Ystad. Att ta fram en fördjupning av översiktsplanen är en lång process och kan ta runt två år. 7
Dialogen Dialogen som pågått under våren har bestått av några olika delar. Här ges en kort resumé av de aktiviteter som genomförts. Visionshörnan Som mötesplats för dialogen öppnade kommunen under mars, april och maj upp en Visionhörna i en lokal på stan. Visionhörnan har varit en samlingsplats för dialogen för fördjupning av översiktsplanen för staden Ystad. I visionshörnan pågick också en dialog om ny vision för Ystads kommun, Ystad 2030. Det har kanske inte alltid varit lätt att skilja de två projekten åt, men oberoende av vilket projekt aktiviteterna varit knutna till kan bägge projekten ändå dra nytta av resultatet. Visionshörnan hade öppet kl 12-18 på vardagar och kl 10-15 på lördagar (med några undantag). Hörnan bemannades framförallt av personal från Ledning & Utveckling, personal från Plan & Bygg, kommundirektören, samhällsbyggnadschefen, kommunalråd samt oppositionsråd. För att få en bild av hur många som besökte Visionshörnan och varifrån de kom fanns en besökskarta uppsatt i lokalen. Som komplement till den räknades också antalet besökare. Lokalen besöktes av cirka 1300 personer (1298). Av dessa valde 521 (varav 253 kvinnor och 268 män) personer att markera på kartan var de kom från. Cirka 60 % angav att de bor i staden Ystad, cirka 20 % bor i övriga kommunen och cirka 20 % kom från övriga Sverige eller utlandet. I Visionshörnan var det möjligt att titta på idéer för staden Ystads utveckling, att själv lämna idéer och synpunkter om staden utveckling, ta del av andras synpunkter och kommentarer eller att bara prata med någon av de som bemannade Visionshörnan. Det var också möjligt att lämna idéer kopplat till arbetet med kommunens nya vision (Ystad 2030). Det fanns olika sätt att ta del av idéer och tycka till på. Nedan ges en sammanfattning av dessa, även de delar som inte ingick i dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Visionsväggen Visionsväggen var en del i kommunikationen för kommunens nya vision (Ystad 2030) och handlade alltså inte om dialogen för födjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Visionsdialogen skulle, enligt ett tidigare politiskt För många av de som besökte Visionshörnan var modellen av Ystads stad en bra utgångspunkt för intressanta samtal. 8
beslut, utgå ifrån de fem kärnområdena: Miljö, Kultur, Tillväxt, Utbildning och Vård & omsorg. För att tydligare åskådliggöra dessa områden sattes en vepa upp för varje område på en vägg. Sedan kunde besökarna skriva sina idéer under respektive område och vepa. Totalt tio vepor blev fullskrivna. Gästbok En gästbok låg framme för de som ville sitta ner för att fundera och skriva. Boken blev med tiden allt mer full med både texter och teckningar. Gästboken var i första hand en del i kommunikationen för kommunens nya vision (Ystad 2030) och var inte speciellt avsedd för dialogen om födjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Kartor över staden Ystad I Visionshörnan fanns två kartor (ortofoto) över staden Ystad. På den ena kartan var det möjligt att sätta gröna markeringar på platser man tycker om/ tycker är bra samt röda markeringar på sådant man tycker mindre om/tycker är mindre bra. Det fanns också en utvecklingskarta där det gick att visa var och hur man tycker att Ystad ska utvecklas fram till år 2030. Några platser på kartan var inringade redan från början (till exempel platser där det redan pågår planeringsprojekt), men den öppnade också upp för fler förslag. För att visa vad man tyckte kunde man sätta markerigar i olika färg för bostäder, verksamheter/arbetsplatser, handel och grönt. Modellen över Ystad På plats i Visionshörnan fanns kommunens modell över staden Ystad. Modellen användes som ett verktyg till dialogen om hur staden Ystad kan utvecklas fram till 2030. Lösa klossar användes för att testbygga i modellen, för att presentera olika tankar om hur staden skulle kunna utvecklas, för att skapa diskussion och väcka frågor. Framförallt var det idéer för utvecklingen av det inre hamnområdet som byggdes upp. Modellen var en bra utgångspunkt för intressanta samtal. Klotterplank I Visionshörnan fanns även ett klotterplank. På klotterplanket var det möjligt att helt fritt lämna sina idéer och synpunkter kopplat till hur staden Ystad kan utvecklas fram till år 2030. Klotterplanket växte för varje vecka och fick utökas vid ett antal tillfällen för att alla idéer skulle få plats. Alla lappar som sattes upp på klotterplanket finns sammanställda i ett eget dokument (se bilaga). I dokumentet har alla lappar som kommit in sorteras in under olika Modell över staden Ystad. Klotterplank. Plus- och minuskarta. Utvecklingskarta. 9
kategorier, för att få en överblick över vilken typ av idéer och synpunkter som lämnats in. Webb och sociala medier Information om dialogen har funnits på kommunens hemsida under rubriken Kommunen informerar och i nyhetslistningen. Specifik information om Staden Ystad 2030 har funnits på www.ystad.se/stadenystad. På den sidan är det under det fortsatta arbetet med att ta fram fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad möjligt att följa processen. På Facebook startades en app för medborgardialog, där kommuninvånarna kunde komma med egna förslag och där det gick att rösta på sina favoritförslag. Appen var ett stöd både för dialogen kring fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad och för den nya visionen för Ystads kommun. Det förslag med flest röster hamnade hela tiden högst upp på sidan. Totalt lämnades 16 förslag in via appen. När dialogen var över och appen stängdes hade det översta förslaget 22 gillare och 6 kommentarer, nästa förslag hade 11 gillare och 1 kommentar. Workshops En viktig del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad har varit de fyra workshops som arrangerats. Syftet med dessa workshops har varit att i en blandad grupp diskutera hur staden Ystad kan utvecklas. För att göra detta användes en variant av en dialogmetod som kallas för Designdialog. Det är en forskningsbaserad metod som används då man vill involvera många i ett tidigt skede av en planerings- eller byggprocess. Det är en strukturerad process med tydligt syfte, innehåll och förväntat resultat i varje steg. I arbetssättet ingår att bygga upp kunskap, utbyta kunskap, utveckla och utvärdera idéer. Desa workshops genomfördes med stöd av Nyréns Arkitektkontor. Varje workshop finns dokumenterad i ett så kallat bildprotokoll, se bilagor. Till tre av dessa workshops bjöds politiker, tjänstemän och representanter från olika företag och föreningar in. Vid varje workshop fanns också cirka tio öppna platser som boende och verksamma i kommunen kunde anmäla sig till. Var och en av dessa tre workshops hade ett speciellt tema: Workshop 1 tema: staden vid havet Workshop 2 tema: förtätning (det handlade om Workshops. 10
utvecklingsmöjligheter för staden) Workshop 3 tema: stad/land/verksamheter. Utöver dessa tre temaworkshops arrangerades också en workshop för Ungdomsfullmäktige, som hade fokus på hela stadens utveckling. Totalt deltog 108 personer vid workshoparna (varav 57 kvinnor/tjejer och 51män/killar). (Några personer deltog dock vid mer än en workshop). Följande föreningar var representerade vid någon av workshoparna: Företagarna i Ystad, Ystads kallbadhus, Villaägarna i Sandskogen, Naturskyddsföreningen, Citygruppen, Ystads Fornminnesförening samt Ystads Pensionärsråd. E-post/skrivelser En del har valt att lämna sina synpunkter på mer traditionellt vis genom brev eller e-post. Sammantaget En mängd idéer och synpunkter har kommit in genom de olika aktivitererna. Det har också legat ett värde i att inte bara tycka till själv utan i att också kunna se vad andra tycker. Dialogen har också uppmärksammats av media, Ystads Allehanda har gjort ett antal reportage om dialogen, bland annat ett inslag på tidningens webb-tv från en workshop med Ungdomsfullmäktige. I följande kapitel ges en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som kommit in som rör staden Ystads utveckling, alltså fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. 11
Sammanfattning Många har tyckt till om staden Ystad, genom att lämna sina idéer och synpunkter. I den här texten görs en sammanfattning av de idéer som kommit in. Allt kommer inte att återges i detalj här. Vill man läsa mer och fördjupa sig finns de olika delarna av dialogen dokumenterad i bilagor. Hur ser bilden av staden Ystad ut? Genom att titta på den plus- och minuskarta som fanns i Visionshörnan får vi en bild av vad som upplevs som bra och vad som upplevs som mindre bra i staden Ystad. Vissa tendenser på kartan framgår. Det är mycket gröna markeringar (= positivt) längs med kusten, speciellt längs stranden och vid Ystad marina, men även längs kusten västerut. Sandskogen och Dag Hammarskjölds park har också fått en hel del gröna pluppar. Gemensamt för dessa områden är att vi kan anta att det handlar om värde i form av rekreation, där havet och naturen är en stor tillgång. Stadskärnan har också fått en hel del gröna pluppar, annars är resten av de gröna plupparna spridda över staden. I de workshops som arrangerats har bland annat stadskärnan, närheten till havet, stränderna och närheten (korta avstånd) lyfts fram som positiva, vilket stämmer ganska bra med de gröna markeringarna på plus- och minuskartan. Människorna är ett stort plus för Ystad och är viktiga för att vi ska kunna realisera allt vi vill (sagt på workshop om staden Ystad). På klotterplanket har några uttryckt sin absolut positiva bild av Ystad genom att till exempel skriva Ystad är bäst. Ansamlingen av röda markeringar finns framförallt vid kajen där Lantmännen ligger, vid Reningsverket, vid Ica:s nya läge samt vid den yttre hamnen. När det gäller den yttre hamnen kan nämnas att det är en och samma person som satt dit den största delen av markeringarna. Resterande del av de röda markeringarna är spridda över staden, men det Plus- och minuskarta som var uppsatt i Visionshörnan. På den var det möjligt att tycka till om vad man tycker är bra i Ystad och vad man tycker är mindre bra. 12
går att se mindre ansamlingar av dem, till exempel längs en del vägar. Andra saker som lyfts fram (bl.a. under workshops) som negativt/mindre bra är att havet är otillgängligt i och med att det är så avskilt från staden, att entréerna till staden är fula, infrastrukturen (t.ex. Dragongatan) samt att järnvägen kan upplevas som en barriär mellan staden och havet. Samtidigt har järnvägen lyfts som positiv av många och att de inte upplever den som en barrriär. Det är intressant att se att det på plus- och minuskartan finns en hel del platser med både gröna och röda markeringar. På det viset synliggörs att saker och ting inte är svart eller vitt, det kan finnas olika uppfattningar om en plats är bra eller dålig. Utvecklingsmöjligheter för staden Som en del i diskussionen om utvecklingsmöjligheter för staden Ystad fanns en utvecklingskarta i Visionshörnan. När kartan sattes upp hade vi redan börjat ringa in möjliga utvecklingsområden och områden där det redan finns pågående planeringsprojekt. På kartan kan man se att en hel del tyckte till om de här platserna, men det är också många som valt att sätta sina markeringar utanför de här lägena. Det syns också på flera platser att det är olika typer av användning som föreslås. Det kan dels läsas som att en person vill ha bostäder där en annan vill ha grönområde. Men det kan också ses som att det är en blandad användning som önskas. Ystads inre hamnområde På plus- och minuskartan kunde vi, som tidigare nämnts, se att det satts många gröna markeringar på Ystads marina och många röda markeringar på kajen där Lantmännens silos ligger. På utvecklingskartan sattes det många markeringar på samma område och det som önskades var grönt (framförallt vid stranden och gröningen), bostäder, handel och lite verksamheter. Det kan tolkas som att många är positiva till en omvandling av det västra hamnområdet. Hamnen är platsen där staden kan växa (sagt på workshop om staden Ystad). Utvecklingskarta som var uppsatt i Visionshörnan. På den var det möjligt att tycka till om var bostäder, verksamheter/arbetsplatser, handel och grönområden ska utvecklas i Ystad i framtiden. 13
Hamnen är ett stort utvecklingsområde för Ystad, därför höll vi också en speciell workshop på det ämnet. Den samlade bilden från deltagarna på workshopen är att det inre hamnområdet utgör en stor utvecklingspotential för Ystad. Staden ligger precis vid havet, men läget utnyttjas inte idag. Att hamnområdet ligger i direkt anslutning till stadskärnan och affärsstråket i centrum är en bra förutsättning inför en eventuell omvandling. Kopplingarna mellan stadskärnan och hamnområdet är mycket viktiga för att området ska bli en integrerad del av staden. Potential att bli en otroligt attraktiv, naturlig stadsdel i Ystad som skulle kunna lyfta hela staden (sagt på workshop om staden Ystad). Andra saker som lyftes fram var att bygga högt där silosarna är idag kan vara en möjlighet. Det är viktigt att det blir offentliga rum som är tillgängliga för stadens invånare, att det blir möjligt att gå och röra sig längs vattnet. Det ska inte bara vara ett område med bostäder, utan det ska vara en blandning av funktioner, bostäder, kontor, affärer, restauranger, caféer med mera. Ett område med liv helt enkelt. De flesta synpunkter som kommit in om västra hamnområdet under dialogen har varit positiva till en omvandling av området till blandad stadsbebyggelse. Men det har också kommit in ett mindre antal synpunkter som inte varit helt positiva till det. Det har till exempel handlat om en vilja att ha kvar hamnverksamheten på de platser som den finns på idag. Många är mycket positiva till Ystads marina och upprustningen som gjorts där. Om båtuppställningsplatsen har det däremot varit lite delade meningar. En del tycker att den fungerar bra idag, en del vill flytta båtarna, rensa upp och göra om det till en trevligare offentlig miljö och en del vill att ytan bebyggs. Bostadsbebyggelse En av de saker som diskuterats under dialogen är var det är lämpligt att utveckla ny bostadsbebyggelse i Ystad. Utvecklingskartan, modellen över Ystad och workshopen som handlade om förtätning och Modell över staden Ystad med idéer för det inre hamnområdet. 14
utvecklingsmöjligheter för staden har varit utgångspunkter för den diskussionen. På utvecklingskartan kan vi se att många, utöver västra hamnområdet, som nämnts ovan, har tyckt till om och önskat bostäder i området väster om Gjuteriet, på Dammhejdan, på Bingofältet, i Surbrunnsområdet och på Regementsområdet. De tankar som presenterades på kartan delas alltså av flera. Samtidigt önskas det även grönt på en del av de här områdena. Det kan antingen tolkas som en vilja att där ska vara grönt istället för bostäder eller som att det ska vara både bostäder och grönt. På en del av platserna önskas det utöver bostäder även verksamheter/arbetsplatser, som till exempel i Surbrunnsområdet och på Regemensområdet. Det kan tolkas på samma sätt som ovan, att antingen önskas det ena eller önskas en blandning. Förslag på bostadsbebyggelse ges även på andra platser runt om i staden, till exempel söder om Hedeskoga och ute i havet. Andra idéer och synpunkter som kommit in om bostadsbebyggelse är att det behöver byggas mer bostäder, det behövs bostäder för alla, fler mindre lägenheter (t.ex. för ungdomar), olika typer av boende för 55+ och äldre och önskemål om förtätning av staden, vissa lyfter då förtätning i relation till att spara åkermarken. Andra som vill ha förtätning påpekar vikten av att spara och värna grönområden när detta görs. Utformning/gestaltning av ny bebyggelse Åsikter om vilken typ av ny bebyggelse som passar i Ystad tycks variera, både när det gäller utseende och höjd. Exempel på detta hittar vi bland annat från Visionsappen på Facebook. Där har både lämnats förslag om att bygga i gammal hansastil samt att bygga modernt och lite högre (i västra hamnområdet), ett nytt landmärke för Ystad. Två kommentarer, en till respektive förslag visar de olika tankegångarna. Det första citatet är en kommentar till det moderna förslaget och det andra citatet är en kommentar till att bygga i gammal hansastil. (1) Härligt med nytänkandet som ni har i Ystad. Häftigt! Här skulle jag vilja bo. (2) Utmärkt förslag. Ta vara på och förstärk Ystads karaktär! Fortsätt att vara stolta över den medeltida staden och lämna futuristiska tankar som segelhus etc till platser utan historia som Dubai. Höjd på bebyggelsen i Ystad har också varit uppe till diskussion, tankarna om det har inte varit helt entydiga. En del tycker att det passar med högre bebyggelse i Ystad och andra tycker det inte. Bland annat med argument som att det inte passar i Ystads skala och att det skymmer utblickar. I workshopen om hamnen landade många grupper i att platsen där silosarna ligger idag kan vara en lämplig plats för högre bebyggelse. Till exempel genom att bevara en del av silosarna och omvandla till exempelvis bostäder, kontor och hotell. Något som dykt upp i lite olika sammanhang under dialogen angående ny bebyggelse är tankar om hållbart byggande. Då i form av till exempel gröna tak eller ekobyar. Stadskärnan Att stadskärnan med sina byggnader är värdefull och viktig att bevara har framförts av många. Det har lyfts fram att detta är en del av Ystads varumärke. Handel och verksamheter Var handel och verksamheter ska finnas i Ystad är en fråga som varit uppe för diskussion under dialogen. Ungdomarna tycks lockas av köpcenter (läs mer i dokumentationen från workshop med Ungdomsfullmäktige) och på klotterplanket kom det in en hel del om att affärsutbudet för ungdomar är dåligt, de affärer som de efterfrågar finns inte i Ystad. Det skulle vara intressant att prata vidare med ungdomarna om vad det är som lockar med köpcenter, bland annat med tanke på Ystads tradition att satsa på cityhandeln. Ungdomarna menade dock inte att köpcentrum ska ersätta cityhandeln, utan det skulle snarare vara ett komplement till den. Handeln i stadskärnan/city har betonats som viktig och att Stora Östergatan fortsätter vara en del av attraktiva Ystad. Men det har varit mycket diskussioner om hur handeln kan stärkas och utvecklas. Idéer om att förlänga handelsstråket ner i hamnområdet (både i de västra och östra delarna) har kommit på förslag, förslag om att glasa in gågatan och idéer om att på sikt skapa mer sällansköpshandel nära centrum, ungefär i läget där färjeterminalerna ligger idag, har också kommit fram. Andra har menat att handeln är för spridd idag. På utvecklingskartan har den största delen av markeringarna för handel satts längs gågatan och i västra hamnen. På utvecklingskartan har markeringar för verksamheter/arbetsplatser främst gjorts vid det yttre hamnområdet, på samt precis norr om Regementsområdet, norr om Östra industriområdet (där planering för nya verksamheter pågår) samt vid åter- 15
vinningscentralen nordväst om Hedeskoga. I Västra industriområdet har det istället satts markeringar för handel, bostäder och grönt. Parker, grönområden och andra offentliga rum Parker, grönområden, torg, lekplatser är gemensamma utrymmen som alla i staden har tillgång till. De är våra gemensamma rum. Det har kommit in en hel del synpunkter inom det här ämnet, framförallt om lekplatser och om parker/grönområden. Det handlar om fler lekplatser, fler parker och träd i staden. Någon menar att fler lekplatser (och även förskolor) centralt kan locka en yngre generation till staden. En plats som det kommit in lite olika förslag om är Österports torg, till exempel permanenta matbodar, orangeri med café, vind- och regnskydd. På utvecklingskartan är de gröna markeringarna spridda över staden, men sammantaget kan sägas att en stor del av dem har satts i Dag Hammarskjölds park, i Sandskogen/på stranden, på Bingofältet, på Dammhejdan, i stadskärnan och i det västra hamnområdet, framförallt då på gröningen och den lilla stranden. På plus- och minuskartan var det också så, som nämnts tidigare, att Dag Hammarskjölds park och Sandskogen, stranden och resten av kuststräckan var bland de områden som fått flest gröna markeringar. Nya parker, Dag Hammarskjölds park är ett steg i rätt riktning (sagt på workshop om staden Ystad). Mer grönt i staden, var rädd om det gröna till exempel vid förtätning, tillföra grönt på fler platser som på skolgårdar, vid järnvägsstationen och i stan samt bygg inte på gröningen i hamnen är synpunkter som förts fram. Workshopen som handlade om förtätning och utvecklingsmöjligheter för staden kom också att handla mycket om grönstruktur, vilket inte är så konstigt. Att prata om förtätning utan att prata om stadens grönstruktur är inte möjligt. Att skapa vattenstråk i staden var också något som kom fram under workshopen. Till exempel genom att öppna upp gamla åfåror som är kulverterade idag. Hur infarterna till staden ser ut har också varit uppe för diskussion, att alla infarter till staden inte ser så roliga ut idag, det gäller både när man kommer med bil eller med tåg. När det gäller bilvägarna har det framförts synpunkter om att det är viktigt att det ser välkomnande ut redan vid rondellerna (i anslutning till Dag Hammarskjölds väg). Och att infartsvägarna sedan är omsorgsfullt gestaltade till exempel med trädplanteringar längs sidorna. På ämnet försköning/gestaltning har det också kommit förslag på att låta konstnärer måla landskapsvyer i alla gång- och cykeltunnlar. Att skapa fler mötesplatser i staden är ett ämne som varit uppe till diskussion, inte bara mötesplatser i stadskärnan utan i hela staden. Det kan vara mötesplatser som uppmuntrar till fysisk aktivitet i form av platser för spontanidrott, det kan vara fler gröna mötesplatser och platser där både unga och gamla kan mötas. Transport och förflyttning Kollektivtrafik är ett ämne som berört. De synpunkter som kommit in handlar framförallt om att stadsbusstrafiken på kvällar och söndagar är för dålig. Men också om en förbättrad infrastruktur för att säkra pendling till och från staden. Att fokusera mer på cykling i framtiden, att göra Ystad till en cykelstad och att prioritera cykeltrafik framför bil är också förslag som kommit fram. Dragongatan och Regementsgatan är gator som fått en del synpunkter. För Dragongatan handlar det om möjligheten att ta sig ut på vägen och över vägen och helt enkelt att det behöver göras något åt gatan, till exempel att den grävs ned eller leds runt staden. För Regementsgatan handlade det bland annat om att rusta upp gatan, anlägga cykelväg längs den och en önskan om att få mer liv där i form av restauranger och affärer. Det har också kommit synpunkter om att infrastrukturen i sin helhet behöver ses över, för att ge bättre kommunikationer både för väg och järnväg. Det har också förts fram tankar om att göra delar av stadskärnan bil- och bussfri. Parkeringsmöjligheter (för bil) är också något som engagerar, det handlar bland annat om möjlighet att betala med SMS, fri parkering, innerstadsparkering, parkering under jord. Kultur och fritid När det gäller kultur- och fritidsutbud har en hel del av idéerna och synpunkterna som kommit in handlat om fler aktiviteter för ungdomar. Det är inte så många specifika förslag utan det är mer i allmänna ordalag som mer ungdomsverksamhet, platser för ungdomar att hänga på, mer saker att göra för ungdomar mellan 13-18 år och mer satsningar 16
för att behålla och locka ungdomar. Mer teater (till exempel barnteater) och museum av olika slag (marinmuseum, handbollsmuseum) är andra förslag som kommit in. Vid workshopen med Ungdomsfullmäktige kom många förslag på olika typer av attraktioner, i form av museum, tivoli/nöjesfält, både för de som bor i kommunen men även för turister. Att det byggs ett nytt badhus har lyfts som något positivt under dialogen. Önskemål på andra anläggnignar har också framförts, som kallbadhus (vid Ystads marina), ishall och fler hallar för fritidsändamål. En idé om att skapa en ny attraktion i form av ett marinmuseum ute på en ny sandrevel, en halvö en bit utanför gjuteriet och reningsverket, är också en idé som kommit in. Stad-land Att kopplingen mellan stad och landsbygd är viktig är något som har tagits upp. Samtidigt som vi tar vara på centrum får inte utvecklingen i byarna glömmas bort. Värna kopplingen mellan stadland-hav, vi har en stor bygd runt i kring oss (sagt på workshop om staden Ystad). Klotterplank som var uppsatt i Visionshörnan. 17
Vad händer nu då? Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad har nu gått in i nästa fas, samrådsfasen. I den här fasen kommer ett första utkast (en såkallad samrådshandling) till ett konkret förslag för hur staden kan utvecklas fram till år 2030 tas fram. Samrådsförslaget kommer att arbetas fram med utgångspunkt från inkomna synpunkter och workshops. Resultatet från den tidiga dialogen kommer utgöra ett av flera viktiga underlag för det fortsatta arbetet. När samrådshandlingen är klar och Kommunstyrelsen tagit beslut om samråd kommer det återigen vara möjligt att tycka till om staden Ystads framtid. Efter samrådet bearbetas förslaget och en utställningshandling tas fram. Därefter ges möjlighet att vid ett sista tillfälle tycka till om förslaget innan fördjupningen av översiktsplanen antas av Kommunfullmäktige. Arbetet kan följas på www.ystad.se/stadenystad 18
Bilagor Staden Ystad 2030 - dokumentation från workshop 1, tema: staden vid havet Staden Ystad 2030 - dokumentation från workshop 2, tema: förtätning Staden Ystad 2030 - dokumentation från workshop 3, tema: stad/land/verksamheter Staden Ystad 2030 - dokumentation från workshop med ungdomsfullmäktige Staden Ystad 2030 - dokumentation från klotterplank 19