ALLMÄNNA RIKTLINJER... 3 1. OM SOCIALTJÄNSTLAGEN... 3 2. PORTALPARAGRAFEN... 3 3. RÄTTEN TILL BISTÅND... 4 4. FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 6 5.

1 ALLMÄNNA RIKTLINJER... 3 1. OM SOCIALTJÄNSTLAGEN... 3 2. PORTALPARAGRAFEN... 3 3. RÄTTEN TILL BISTÅND... 4 4. FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 6 5. LIVSFÖRING I ÖVRIGT... 6 6. NEDSATT FÖRSÖRJNINGSSTÖD... 6 7. VÅRDNORM... 7 8. KRIMINALVÅRDENS ANSV... 7 7. AKUT BISTÅND... 7 8. RETROAKTIVA ERSÄTTNINGAR... 8 9. ERSÄTTNING/SKADESTÅND... 8 BOENDEKOSTNADER... 8 10. BOSTADSKOSTNADER... 8 11. ANDRAHANDSBOENDE/INNEBOENDE... 10 12. ÖVRIGA BOENDEFORMER... 10 13. SOCIALT HYRESKONTRAKT... 10 ÖVRIGT EKONOMISKT BISTÅND... 11 14. HUSHÅLLSEL... 11 15. HEMFÖRSÄKRING... 11 16. SL-RESOR... 11 17. AVGIFT TILL FACKFÖRENING OCH ARBETSLÖSHETSKASSA... 11 18. LÄKARVÅRD, MEDICIN OCH SJUKHUSVÅRD... 11 19. KOSTTILLÄGG... 12 20. ALTERNATIV MEDICINSK BEHANDLING/TEKNISKA HJÄLPMEDEL... 12 21. PSYKOTERAPIKOSTNADER... 12 22. TANDVÅRD... 12 23. GLASÖGON... 13 24. HEMUTRUSTNING... 13 25. SPÄDBARNSUTRUSTNING... 14 26. FLYTTKOSTNADER... 14 27. MAGASINERINGSKOSTNADER... 15 28. UTLANDSVISTELSE... 15 29. REKREATIONS- OCH SEMESTERRESOR... 15 30. BEGRAVNINGSKOSTNADER... 15 31. ADVOKATKOSTNADER/STÄMPELAVGIFTER... 16 32. KOMMUNALA AVGIFTER... 16 33. HEMTJÄNSTAVGIFT... 16 34. FÄRDTJÄNST... 17 35. TELEFONABONNEMANG... 17 SKULDER... 17 36. HYRESSKULDER... 17 37. ANDRA SKULDER... 18 TILLGÅNGAR SOM KAN REDUCERA BIDRAGET... 18 38. BOSTAD... 18 39. BIL... 19 40. TILLGÅNGAR OCH KAPITAL... 19 OLIKA BIDRAGSGRUPPER... 20 41. GIFTA/REGISTRERAT PARTNERSKAP... 20 42. SAMMANBOENDE... 20 43. HUSHÅLLSGEMENSKAP... 20 44. FÖRÄLDRALEDIGA... 21 45. FÖRÄLDRAR MED UMGÄNGESKOSTNADER... 21 46. BARN OCH UNGDOMAR... 22

2 47. UNGA VUXNA 18 25 ÅR... 22 48. PERSONER ÖVER 65 ÅR... 23 49. ARBETSSÖKANDE... 23 50. PERSONER INDRAGNA I KONFLIKTER PÅ ARBETSMARKNADEN... 24 51. STUDERANDE... 24 52. EGNA FÖRETAGARE... 24 53. PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK... 25 54. INVANDRARE... 25 55. EU-MEDBORGARE... 26 56. GENOMRESANDE ELLER BESÖKANDE... 26 ÅTERBETALNING... 27 57. ÅTERBETALNING AV UTGIVET BISTÅND... 27 58. ÅTERKRAV VID ORIKTIGA UPPGIFTER... 28 59. UTREDNING OM MISSTÄNKT BEDRÄGERI... 28 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION... 29 60. DOKUMENTATION... 29 61. UNDERRÄTTELSE AV BESLUT... 29 62. ÖVERKLAGAN MED FÖRVALTNINGSBESVÄR... 29 63. TIDSFRIST VID ÖVERKLAGANDE MED FÖRVALTNINGSBESVÄR... 30 64. LAGLIGHETSPRÖVNING ÖVERKLAGAN MED KOMMUNALBESVÄR... 30 65. VERKSTÄLLIGHET AV DOMSLUT I FRÅGOR OM EKONOMISKT BISTÅND... 30

3 RIKTLINJER VID BESLUT OM EKONOMISKT BISTÅND ALLMÄNNA RIKTLINJER 1. OM SOCIALTJÄNSTLAGEN Socialtjänstlagen har redigerats om och delas in i kapitel. Lagens karaktär av ramlag för det sociala arbetet bibehålls. Likaså skall helhetssynen på den enskildes behov alltjämt prägla det sociala arbetet. Rätten till bistånd regleras i ett särskilt kapitel. Den enskildes rätt till bistånd skall stärkas. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt skall ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning eller sin livsföring i övrigt. Begreppet skälig levnadsnivå skall kvarstå i lagen. Likaså kvarstår bestämmelsen om att biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Försörjningsstödet preciseras till att avse, förutom de poster som ingår i riksnormen, skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Försörjningsstödet har renodlats till regelbundet återkommande kostnader. Övriga poster som nu finns i uppräkningen ingår, utan precisering, i begreppet livsföring i övrigt. Överklagande Alla former av biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen skall kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Detta innebär i princip en återgång till de regler som gällde före den 1 januari 1998. Tillsynen Det tydliggörs i socialtjänstlagen att länsstyrelsen har ett utökat tillsynsansvar över den socialtjänst kommuner och enskilda bedriver. Länsstyrelsen skall ha rätt att inspektera all socialtjänstverksamhet som står under dess tillsyn och skall få inhämta de upplysningar och ta del av handlingar och annat material som krävs för tillsynen. 2. PORTALPARAGRAFEN 4 kap 1 SoL innehåller socialtjänstens mål. Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiskall och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva

4 deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år (4 kap 2 SoL). 3. RÄTTEN TILL BISTÅND Rätten till bistånd regleras i 4 kap SoL. Rätten till bistånd utgör grunden i de individinriktade insatserna och genom lagparagrafernas utformning har biståndsrätten preciserats samtidigt som den enskildes eget ansvar tydligt uttalats. Enligt 4 kap 1 1 st SoL skall den som inte själv kan tillgodose sina behov eller på annat sätt få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. De allmänna förutsättningarna för rätt till bistånd är att man har behov av insatser som man inte kan tillgodose själv eller få tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett eget ansvar för sitt liv och sina förhållanden i övrigt. Behovet av ekonomiskt bistånd prövas alltid individuellt. Det gäller att fastställa den enskilde sökandens och dennes familjs eventuella behov för att kunna göra en prövning av rätten till bistånd i enlighet med reglerna i 4 kap 1 1 st SoL. Enligt 4 kap 1 2 st SoL skall den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det individuella behovet skall vara vägledande. Skälig levnadsnivå ligger inte endast i försörjningsstödet. Vid bedömning av skälig levnadsnivå skall jämförelse göras med vad en låginkomsttagare i kommunen har råd med, framför allt vad gäller boendet. 4 kap 2 SoL Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL, om det finns skäl för det. 4 kap 3 SoL Försörjningsstöd skall lämnas för skäliga kostnader för

5 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidningar, telefon och TV-licens. 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Själva kostnaderna enligt första stycket skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna kostnaderna till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå om det finns särskilda skäl för detta. Kostnaderna under punkt 1 bestäms av regeringen. Kostnaderna under punkt 2 bestäms av kommunen. Biståndet kan utgå med faktisk, godkänd kostnad som bedöms skälig. 4 kap 4 SoL Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd och 1. inte har fyllt 25 år eller 2. har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller där så är lämpligt på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket. Nämnden skall här samarbeta med arbetsförmedling och övriga arbetsmarknadsinstanser samt kommunens arbetsmarknadsenhet. 4 kap 5 SoL Om den enskilde utan godtagbara skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 kap 4 SoL får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbara skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 4 kap 6 SoL Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 SoL skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller

6 till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap 1-9, 3 kap 1-4 och 7-14, 4 kap 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap arbetsmiljölagen (1997:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 4. FÖRSÖRJNINGSSTÖD Riksnorm För försörjningsstödet, det löpande uppehället tillämpas den riksnorm som varje år fastställs av regeringen. Biståndet beviljas i enlighet med 4 kap 1,3 SoL - Livsmedel - Kläder och skor - Lek och fritid - Hygien - Förbrukningsvaror - Dagstidningar, telefon och TV-licens. Posten livsmedel förutsätter att all mat tillreds i hemmet. Följande poster prövas enligt kommunala riktlinjer efter ansökan med faktisk kostnad eller efter individuell behovsprövning. Bistånd beviljas i enlighet med 4 kap 3 p 2 SoL. - Boende - Hushållsel - Arbetsresor - Hemförsäkring - Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa 5. LIVSFÖRING I ÖVRIGT Övriga poster ingår i begreppet livsföring i övrigt utan precisering. Ekonomiskt bistånd i andra former än vad som anges i 4 kap 3 SoL skall i alla lägen bli föremål för en mer ingående individuell bedömning. Om rätt till bistånd skall anses föreligga beror helt och hållet på förhållandena i det enskilda fallet. 6. NEDSATT FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som utan godtagbart skäl ej står till arbetsmarknadens förfogande eller avstår från att delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet kan få sitt försörjningsstöd nedsatt eller indraget. 4 kap 3 SoL Reducerad norm används vid mycket kortvariga behov av ekonomiskt bistånd t ex i en tillfällig nödsituation där den sökande helt saknar medel

7 till sin dagliga livsföring och ej kan lösa det på annat sätt. Kan också användas under en kort utredningstid innan rätt bidragsform klarlagts. 7. VÅRDNORM Personer över 18 år som saknar egna medel och är utförsäkrade ur försäkringskassan eller som ej är sjukpenningplacerade och som vårdas på sjukhus, institution eller för pensionärer med enbart folkpension beviljas fickpengar motsvarande garantibeloppet för pensionärer. Beloppet fastställs av kommunförbundet varje år och motsvarar kostnaderna beloppet för hygienartiklar, telefon, tidning, kläder och resor. Det bör observeras att anhållna, häktade och intagna på rättspsykiatrisk klinik erhåller fickpengar genom kriminalvårdsstyrelsen och respektive klinik. 8. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR För person som är intagen på kriminalvårdsanstalt svarar staten för alla kostnader som är förenade med vården. Den vars strafftid understiger sex månader kan ha rätt till bistånd till hyra. Placerande kommun eller folkbokföringskommunens ansvar bör utredas enligt 16 kap 2 SoL. 7. AKUT BISTÅND Beslut om akut bistånd skall i möjligaste mån föregås av sedvanlig utredning. Är tiden mycket knapp bör i vart fall följande överväganden göras: - Är det en akut nödsituation? - Finns det barn i familjen? - Finns det sjukdom hos sökanden som skulle kunna förvärras om han eller hon inte får hjälp? - Har sökanden medicinskall eller sociala problem som medför svårigheter att ta eget ansvar för sin situation? - Känner sökanden till socialtjänstens normer och beräkningsgrunder? - Kan sökanden få hjälp från familj eller vänner? - Är behovet av ekonomisk hjälp återkommande trots egen försörjning? Bistånd till personer som regelmässigt har egna inkomster över försörjningsstödsnormen skall prövas restriktivt och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation eller där den sökande bedöms ha svårigheter att själv ta ansvar för sin ekonomi och livssituation. Till personer som befinner sig i förvirringstillstånd eller vars missbruk är pågående, och där man befarar att beviljat bistånd inte går till rätt ändamål, kan matlådor eller matrekvisition vara lämpligt bistånd. Denna möjlighet skall tillämpas mycket restriktivt.

8 Sökanden som upprepat tappat pengar eller blir bestulen skall informeras om hur han eller hon i fortsättningen kan förvara sina pengar så att inte samma situation uppstår igen. Om någon trots denna information tappar eller blir bestulen på sina pengar kan ansökan om bistånd avslås. Ansökan kan också avslås om det är uppenbart att fakta kring den beskrivna situationen inte är trovärdiga. 8. RETROAKTIVA ERSÄTTNINGAR Retroaktiva ersättningar medräknas som inkomst vid beräkning av ekonomiskt bistånd. I de fall en sökande uppbär retroaktiv ersättning t ex bostadsbidrag, Alfakassa eller liknande och den sökande för samma period uppburit ekonomiskt bistånd skall utgivet bistånd återkrävas. Kan fullmakt ställas för direkt utbetalning till nämnden skall så ske om inte den sökande förväntas återkomma för att ansöka om ekonomiskt bistånd då ersättningen i stället räknas som inkomst. Kan fullmakt inte ställas eller nämnden på annat sätt inte kan återfå det utgivna biståndet skall den retroaktiva ersättningen föras med som ett överskott framåt. Överskott medräknas som inkomst vid nästkommande normberäkning. 9. ERSÄTTNING/SKADESTÅND Vid beräkning av ekonomiskt bistånd medräknas, beträffande vårdbidrag för barn under 16 år, arvodesdelen. Handikappersättning medräknas ej som inkomst. Då skadestånd utbetalas kan den del som omfattar ersättning för förlorad inkomst räknas som giltigt avdrag, medan den del som omfattar det ideella skadeståndet inte skall räknas som inkomst. BOENDEKOSTNADER 10. BOSTADSKOSTNADER Vallentuna socialnämnd fastställer en högsta godtagbara bostadskostnad som skall användas vid de ekonomiska beräkningarna. Utgångspunkten vid bedömning av vad som är skälig boendestandard skall vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig.

9 Viktigt att uppmana sökanden att ej teckna sig för en alltför dyr lägenhet som de med egna medel inte ens på lång sikt kan klara av att betala. När en person tagit banklån för att bekosta sin insatslägenhet/villa räknas 70 procent av räntan på lånet in i bostadskostnaden men inte amorteringen. När det gäller villafastighet räknas som bostadskostnad dessutom in kostnader för uppvärmning, vatten och avlopp, vägunderhåll, försäkring, soptömning, sotning etc. Avgift för hyresgästförening skall inte godtas. Inte heller kostnad för tillval utom i de fall då den sökanden inte kunnat styra tillvalet. Om skattejämkning inte sökts skall sökande uppmanas att omedelbart söka detta hos lokala skatteverket. Från bostadskostnaden skall dras eventuella inkomster av uthyrning av del av bostaden. Hyresdel för vuxet hemmaboende barn eller andra i hemmet boende vuxna personer skall också frånräknas bostadskostnaden. Se punkt 43 om hushållsgemenskap. Ansökan om ekonomiskt bistånd kan avslås för den merkostnad den sökande ådragit sig genom valet att ej inom sex månaders rådrumstid byta till en billigare bostad om det finns tillgång till billigare bostad på marknaden. Detsamma gäller om den sökande flyttat till en dyrare bostad trots att den tidigare bostaden var tillräcklig för att tillförsäkra den sökande en skälig levnadsnivå. Enligt dom i Regeringsrätten november 1994 (mål nr 432-1993) kan sökande inte räkna med att vara bibehållen en hög boendestandard om en lägre sådan är tillräcklig för att han skall vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Högsta godtagbara bostadskostnad är endast en riktlinje och inte en rättighet enligt samma dom. Om biståndsbehovet bedöms vara under en kortare period, tre månader, kan det inte ställas lika långtgående krav på att den enskilde skall medverka till att byta bostad. Om bostaden representerar ett ekonomiskt värde t ex i form av egen villa eller bostadsrättslägenhet bör detta också utgöra ett skäl för byte av bostad. Den enskilde måste också få skälig tid att avyttra bostaden. De krav som ställs på den enskilde att byta bostad måste naturligtvis utgå från en individuell bedömning och ske med hänsynstagande till de sociala konsekvenser som kan uppstå för hushållet, framför allt när det gäller familjer med barn. Om en villaägare trots uppmaning ej avyttrar sin fastighet finns möjlighet att bevilja denne driftskostnader dock ej kapitalkostnader. För umgängesberättigad förälder måste hänsyn tas till behovet av större lägenhet om umgänget med barnet/barnen är regelbundet återkommande.

10 11. ANDRAHANDSBOENDE/INNEBOENDE Vid andrahandsboende skall andrahandskontrakt uppvisas för att sökande skall erhålla ekonomiskt bistånd. Godkänt andrahandskontrakt av hyresvärden skall eftersträvas men kan inte krävas utom i de fall då hushållet genom att hyra utan godkänt andrahandskontrakt går miste om bostadsbidrag. Det gäller barnfamiljer och personer 18-28 år som genom bostadsbidrag kan tillgodose sitt behov helt eller delvis på annat sätt än genom försörjningsstöd. Inneboende skall visa inneboendekontrakt/-avtal. Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboende har avtalat, om kostnaden är skälig. De som lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren bör inte räknas som inneboende. Av kontraktet skall framgå dels förstahandshyresgästens grundhyrda, dels om tillstånd till andrahandsuthyrning från hyresvärden finns. Den sökande är skyldig att folkbokföra sig där han/hon har sin dygnsvila. Rätten till bostadsbidrag är knutet till folkbokföringsadressen. När syskon eller kamrater delar bostad skall hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det. Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Om hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet skall nettohyran delas på antal boende i lägenheten. 12. ÖVRIGA BOENDEFORMER Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i andrahand, hotell etc. Bistånd till boendekostnader skall i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda annat alternativ. I vissa fall kan det vara motiverat att lägga till kostnader för sådant som ingår i ett vanligt boende till exempel kostnader för tillgång till dusch och tvättmaskin. Se även punkt 27 om magasinering. 13. SOCIALT HYRESKONTRAKT SE TJÄNSTESKRIVELSE

11 ÖVRIGT EKONOMISKT BISTÅND 14. HUSHÅLLSEL Hushållsel beviljas till den faktiska kostnaden mot uppvisande av kvitto på inbetald el om kostnaden är rimlig. I annat fall bör kontroll göras med elleverantören. Vid uppvärmning med el beviljas hushållsel enligt taxa utöver uppvärmningskostnaderna då kostnaden för bostaden är i nivå med eller över högsta godtagbara bostadskostnad. 15. HEMFÖRSÄKRING Hemförsäkring beviljas till den grundläggande kostnaden mot uppvisande av kvitto på inbetald hemförsäkring. Betalningen av premien skall delas upp på så korta perioder som möjligt som försäkringsbolaget beviljar. Vägledning vad det gäller kostnader kan hämtas hos konsumentverket. I de fall sökanden är medlem i fackförening skall kontroll göras om avgift för hemförsäkring ingår. Beträffande rättskydd se punkt 31 om advokatkostnader/stämpelavgifter. 16. SL-RESOR Med bistånd till resor avses möjligheten att resa till och från arbetsplatsen/skolan. I begreppet arbetsresor skall även ses resbehov för att aktivt kunna söka arbete eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar. Kostnader som avses är ett månadskort hos Stockholms lokaltrafik (SL). SL-kort beviljas utöver arbetsresor efter individuell prövning i förhållande till begreppet skälig levnadsnivå t ex i syfte att bryta isolering eller av medicinskall skäl. 17. AVGIFT TILL FACKFÖRENING OCH ARBETSLÖSHETSKASSA Kostnader för fackavgift och A-kassa beviljas då utgifter för dessa finns. I de fall det är möjligt skall fackavgiften reduceras. Betalningen ska delas upp på så korta perioder som möjligt. 18. LÄKARVÅRD, MEDICIN OCH SJUKHUSVÅRD Kostnaden för läkarvård och medicin beviljas till den faktiska kostnaden mot uppvisande av högkostnadskortet. Sökande skall informeras om möjligheten och uppmanas att ansöka om avbetalning av medicinkostnaderna.

12 Vissa läkemedel täcks inte av högkostnadsskyddet. Det innebär att samhället inte subventionerar kostnaderna utan den enskild själv får stå för dessa. Det är inte meningen att socialtjänsten skall ta över kostnaden för dessa läkemedel utan vara mycket restriktiv med att ge bistånd till läkemedel som inte täcks av högkostnadsskyddet. Kostnad för sjukhusvård beviljas med den del som överstiger matnormen per dag. 19. KOSTTILLÄGG Kosttillägg kan beviljas om behovet är styrkt med intyg av läkare/sjuksköterska/dietist och det skall framgå av intyget hur länge bedömningen gäller. Om den sökanden har väsentligt ökade matkostnader skall möjligheten till handikappersättning från Försäkringskassan undersökas. Kosttilläggets storlek är 12 procent av basbeloppet per år för vuxen och 9 procent per år för barn. 20. ALTERNATIV MEDICINSK BEHANDLING/TEKNISKA HJÄLPMEDEL Kostnad för alternativ medicinsk behandling beviljas ej. Kostnad för tekniska hjälpmedel beviljas efter rekommendation av sjukvårdspersonal som till exempel läkare eller sjukgymnast med den avgift som den sökande skall betala. 21. PSYKOTERAPIKOSTNADER Kostnader för psykoterapi beviljas i princip inte. Det åligger sjukvårdshuvudman att svara för dessa kostnader. 22. TANDVÅRD Beträffande tandvård utöver "akut tandvård" krävs att kostnadsförslag från behandlande tandläkare lämnas tillsammans med ansökan om ekonomiskt bistånd. Då kostnaderna överstiger 5 000 kr lämnas detta vidare till konsulttandläkare för bedömning. Omfattande tandvård kan beviljas först då sökande har uppburit ekonomiskt bistånd under ett års tid eller befunnit sig i den ekonomiska situationen att denne skulle ha varit berättigad till ekonomiskt bistånd om sökande ansökt eller legat i nivå med riksnormen.

13 Om sökande har erhållit ekonomiskt bistånd till tandvård utöver akut tandvård bör i regel en karenstid på två år gälla innan rätt till bistånd åter inträder. Hänsyn skall även tas till om sökande förväntas kunna betala sin tandvård själv inom ett år då denne kommit igång i någon verksamhet eller på annat sätt blivit självförsörjande. Ett beslut om bistånd till tandvård är giltigt under sex månader och under förutsättning att sökanden är berättigad till ekonomiskt bistånd. Uteblivna beställda tandläkarbesök betalas av sökande själv. 23. GLASÖGON Bistånd till glasögon bör utgå i de fall behov styrkts enligt läkarordination eller av optiker eller om den enskilde på grund av olycksfall behöver nya glasögon. Ersättning beviljas till billigaste båge och nödvändiga glas. Paketpris kan oftast erbjudas där synundersökning ingår hos optiker. Kostnad för färgat glas eller annat tillägg som inte ur medicinsk synpunkt kan anses nödvändig ingår inte. Bidrag till kontaktlinser beviljas endast efter läkarutlåtande där det framgår att det är medicinskt motiverade framför glasögon. Vid glasögon för barn tas särskild hänsyn för extra kostnader till exempel glasögonförsäkring. 24. HEMUTRUSTNING Bidrag till grundutrustning till ett hem kan komma ifråga för personer som vistats på vårdinstitution under längre tid och som skrivs ut till eget boende, ex personer som skrivs ut från kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem. Vid äktenskapsskillnad eller då vårdnaden om barn övergår från en förälder till den andra kan någon av parterna få behov av ekonomiskt bistånd till hemutrustning. Flyktingar som är berättigade till CSN-lån för hemutrustning skall utnyttja denna möjlighet i första hand. Unga människor som flyttar från föräldrahemmet är i normala fall inte berättigade till ekonomiskt bistånd till hemutrustning. Bidrag till begränsad hemutrustning utgår i förhållande till begreppet äta och sova, d v s till köksbord och stolar, grundläggande köksutrustning, lampor, gardiner samt till sängar och sängkläder, städutrustning och handdukar vilket får anses ingå i begreppet skälig levnadsnivå. I de fall sökande helt eller delvis saknar hemutrustning skall behovet

14 prövas med hänsyn till exempelvis den sökandes ålder och framtida förmåga att själv skaffa den nödvändiga utrustningen samt med hänsyn till de möbler som den enskilde redan har. Begränsad hemutrustning beviljas med upp till 11 procent basbeloppet för en ensamstående person och med upp till 15 procent av basbeloppet för sammanboende. För varje barn tillkommer upp till 4 procent av basbeloppet. Hel hemutrustning är mer omfattande och är för personer med långvarigt bidragsbehov som inom överskådlig tid ej kommer att kunna förbättra sina inkomster t ex personer med mycket svåra psykosociala problem eller äldre med låg eller ingen pension. Ekonomiskt bistånd till hel hemutrustning för ensamstående kan uppgå till 25 procent av basbeloppet och 29 procent av basbeloppet för makar. För varje barn tillkommer 5 procent av basbeloppet. Efter särskild prövning kan kostnad för begagnad TV beviljas till en kostnad av upp till 3 procent av basbeloppet till exempel till pensionärer och barnfamiljer. Kostnad för inköp av tvättmaskin kan beviljas om tvättmöjligheter ej kan tillgodoses på annat sätt eller vid sjukdom och funktionshinder som är styrkt av läkare till en kostnad av upp till 7 procent av basbeloppet. Bistånd till dammsugare kan beviljas om särskilda skäl föreligger ex vid allergier hos barn eller vuxna till en kostnad av 2,5 procent av basbeloppet. 25. SPÄDBARNSUTRUSTNING Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid barnets födelse om familjen inte på annat sätt får tillgång till behövlig utrustning. Det faktiska behovet är det som avgör hur mycket som skall beviljas. I spädbarnsutrustningen kan ingå barnsäng med tillbehör, barnvagn, utrustning för matning, bad samt skötbord. Spädbarnsutrustning kan beviljas med upp till 10 procent av basbeloppet. Familjen skall informeras om möjligheten till att söka utrustning på andrahandsmarknaden. Riksnormens grundbelopp för barn innefattar utrymme för successiv anskaffning av vad som behövs i övrigt. 26. FLYTTKOSTNADER Ekonomiskt bistånd till flyttkostnader kan beviljas om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Utgångspunkten är att de flesta människor

15 organiserar sin flyttning med hjälp av släkt och vänner. Normalt omfattar biståndet kostnader för en sådan flytt. I andra hand skall offerter från flera konkurrerande firmor införskaffas. Om någon flyttar på grund av arbete på annan ort bör alltid möjligheten att få bidrag från Länsarbetsnämnden först undersökas. 27. MAGASINERINGSKOSTNADER Ekonomiskt bistånd kan utgå till magasinering av möbler och andra tillhörigheter i undantagsfall i avvaktan lägenhet eller för vissa personer som saknar permanent bostad t ex då någon är intagen på behandlingshem, kriminalvårdsanstalt eller har ett tillfälligt boende. Försäkring skall normalt ingå i magasineringskostnaden. Oftast ingår försäkring för magasinering i den vanliga hemförsäkringen men det förekommer även att vissa försäkringsbolag tillämpar separata försäkringar för detta ändamål. Vid bedömningen skall också följande beaktas: - Kostnader för magasinering i förhållande till nyanskaffning av hemutrustning. - Bohagets innehåll och skick. - Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget. 28. UTLANDSVISTELSE Huvudregeln är att ekonomiskt bistånd ej utgår till resa samt kostnader under utlandsvistelse, då sökande ej aktivt kan bidra till sin försörjning och därmed förlänger arbetslöshetsperioden. Därefter tillämpas en månads karens från det att den sökande återgår till tidigare aktivitet. 29. REKREATIONS- OCH SEMESTERRESOR Kostnader för rekreations- och semesterresor kan i vissa fall anses ingå i begreppet "skälig levnadsnivå". En noggrann individuell behovsprövning måste göras och barns behov skall särskilt beaktas. Bidrag till rekreation skall kunna utgå om den sökande inte haft möjlighet att avsätta medel till rekreationsresan inom försörjningsstödets ram och/eller om resan kan betraktas som ett viktigt led i en behandlingsplan. 30. BEGRAVNINGSKOSTNADER Dödsboets rätt till bistånd skall bedömas enbart utifrån dödsboets ekonomiskall situation. Tillgångarna i boet skall i första hand täcka begravningskostnaderna. En förutsättning för att ekonomiskt bistånd skall utgå är att upprättad dödsboanmälan visar att tillgångarna ej räcker eller

16 saknas i boet för detta ändamål. I en förälders försörjningsskyldighet ligger även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns begravning. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader beviljas upp till en kostnad av 50 procent av basbeloppet Kostnader för att transportera och begrava den döde i dennes hemland utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. Möjlighet att utge bistånd till begravningskostnad som förskott på förmån enligt 9 kap 2 SoL skall beaktas i de fall den avlidne har en försäkring som faller ut. 31. ADVOKATKOSTNADER/STÄMPELAVGIFTER I första hand skall den sökande utnyttja det rättskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd gäller t ex för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. Hjälpen prövas utifrån den enskildes ekonomi och är numera avsevärt begränsad. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller till exempel familjerättsliga ärenden. Bistånd i övrigt till advokatkostnader skall endast beviljas om det finns särskilda skäl. Huvudregeln är att bistånd till stämpelavgifter inte beviljas. Undantag kan göras för enskilda fall, t ex om det är viktigt att en äktenskapsskillnad eller bodelning genomförs, om behovet av försörjningsstöd kan bli långvarigt och avgiften gäller kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap eller kostnader för identitetskort. 32. KOMMUNALA AVGIFTER Beslut om eventuell avgiftsbefrielse eller avgiftsnedsättelse fattas av respektive förvaltning. 33. HEMTJÄNSTAVGIFT Ekonomiskt bistånd skall inte utgå till kostnader för hemtjänstavgift. Vid debitering av hemtjänstavgift görs beräkning från äldreomsorgen så att den enskilde alltid har ett skäligt belopp kvar till sina utgifter efter det att

17 hyra och hemtjänstavgift har betalats, så kallat förbehållsbelopp. Om en person som betalar hemtjänstavgift ansöker om bistånd till glasögon eller tandvård skall dem i första hand uppmanas att ansöka om nedsättning av hemtjänstavgiften. 34. FÄRDTJÄNST Kostnad för egenavgift inom färdtjänsten ingår generellt inte i normen utan prövas individuellt dock högst till kostnaden av ett SL-kort. Observera möjligheten att ansöka om handikappersättning vid högre kostnader som då bland annat täcker fördyrade reskostnader. 35. TELEFONABONNEMANG Kostnad för telefon, fasta avgifter och en viss rörlig del ingår i riksnormen. Hjälp därutöver skall endast utgå i sådana fall då sociala, medicinskall eller andra godtagbara skäl föreligger. Kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning med fotboja beviljas ej då detta skall bekostas av Kriminalvårdsmyndigheten. SKULDER 36. HYRESSKULDER Behandlingen av hyresskulder måste prövas på annat sätt än andra skulder. Skälet är att de konsekvenser som en hyresskuld kan få för försörjningen och livsföringen i övrigt är större än vad som vanligen är fallet med andra skulder. I synnerhet bör barns situation beaktas. Behovet av bistånd skall prövas mot bakgrund av det vid ansökningstidpunkten föreliggande behovet och vilka konsekvenser som en utebliven reglering av skulden kan få samt om behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom ekonomiskt bistånd. Möjligheten att betala av skulden till hyresvärden skall alltid prövas. Omständigheterna när hyresskulden uppstod är i princip inte avgörande men kan påverka vilka insatser som kan bli aktuella för att undvika en ny hyresskuld. Man bör alltid skilja mellan hyresskulder där den enskilde skulle ha varit berättigad att få hjälp med hyran när den förföll till betalning om sökande kommit och sökt hjälp i tid, och hyresskulder där sökande egentligen haft råd att betala själv men av olika skäl låtit bli detta. Har den enskilde saknat eller haft låg inkomst och av den anledningen inte kunnat betala sin hyra men först senare, dock senast tre månader efter att första skulden uppkommit, sökt bistånd till hyresskulden kan sökande om bidragsbehovet fortfarande föreligger ha rätt till bistånd. Har sökande däremot haft råd att betala hyran men underlåtit detta så måste

18 bedömning göras av vilka konsekvenser det för med sig för sökande att ansökan om bistånd till reglering av skulden avslås. I fortsatt planering med den sökande skall kontrolleras att hyresinbetalningar sker. 37. ANDRA SKULDER För att ekonomiskt bistånd till skuld skall lämnas gäller att betalning av skulden har avgörande betydelse för den hjälpsökandes fortsatta livsföring och att sociala situation på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte betalas. Skulder som uppkommit under den tid som sökande varit berättigad till försörjningsstöd och som avser kostnader som ligger utanför försörjningsstödet kan beviljas om utgifterna kan anses ingå i begreppet skälig levnadsnivå och om sökande vid tiden för ansökan inte hade råd att betala dem. Avbetalningar till privatpersoner, banklån, kontokort eller andra likvärdiga konsumentkrediter räknas inte som godtagbar utgift vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Med avbetalningar avses här både ränte- och amorteringskostnader. Skuld till försäkringskassan på grund av till exempel för mycket utbetalt bostadsbidrag som leder till att bidraget reduceras tas hänsyn till om sökande kontaktat Försäkringskassan för uppskov med betalning men Försäkringskassan nekat till detta. Skuld för avgift för förskoleverksamhet behandlas normalt som andra skulder. Den sökande har möjlighet att göra upp en avbetalningsplan med förvaltningen. Hotas ändå barnet av uppsägning från plats i förskoleverksamheten och det är viktigt att så inte sker skall ansvarig för förskoleverksamheten kontaktas. Har barnet av sociala skäl behov av platsen får den enligt skollagen inte sägas upp. TILLGÅNGAR SOM KAN REDUCERA BIDRAGET 38. BOSTAD Är behovet av ekonomiskt bistånd tillfälligt eller behövs för att täcka en oförutsedd utgift skall banktillgodohavanden och lätt realiserbara tillgångar i första hand kunna användas. Det är i regel inte skäligt att man skall behöva sälja bostaden för att använda pengarna till försörjning vid tillfälliga behov. Egen villa eller bostadsrättslägenhet bedöms i allmänhet inte som överstigande skälig levnadsnivå, undantag är om bostaden anses vara av "överstandard".

19 Om socialnämnden skall kunna vägra ekonomiskt bistånd, därför att sökande har en bostad som representerar ett ekonomiskt värde, måste det vara helt klart, att det går att få tag på en annan bostad. Den enskilde måste dessutom få skälig tid, sex månader, för att avyttra bostaden. 39. BIL Bil är att anse som realiserbar tillgång och skall följaktligen avyttras för att rätten till bistånd skall inträda. Den enskilde måste få skälig tid, en månad, för att avyttra bilen. Undantag kan göras om en sökande behöver bil för att komma fram och åter till arbetet därför att det saknas allmänna kommunikationsmedel. I dessa fall kan utgifter för bil ingå i vad som kan anses som skälig levnadsnivå. I undantagsfall kan ekonomiskt bistånd utgå till kostnader för bil och då skall dessa beviljas med godtagbar milkostnad enligt Skatteverket. Bilens värde får ej överstiga två basbelopp. Om det finns allmänna kommunikationsmedel bör bilresor till och från arbetet accepteras endast om den enskilde måste använda bil på grund av sjukdom, funktionshinder, oregelbundna arbetstider eller därför att daghem/familjedaghem ligger så illa till att de allmänna kommunikationsmedlen ej kan nyttjas. Milersättning som betalas ut på lön räknas inte som inkomst då den skall täcka de faktiska driftskostnaderna för bilen. 40. TILLGÅNGAR OCH KAPITAL Alla kapitaltillgångar skall avyttras innan rätt till bistånd föreligger. Bedömningen grundar sig på kronofogdemyndighetens beneficieregler. Detta betyder att kapitaltillgångar som har ett inte obetydligt andrahandsvärde skall försäljas och inkomsten skall användas att täcka kostnaderna för uppehället. Som kapitaltillgång räknas till exempel bil, båt, fastighet, husvagn, motorcykel, sommarstuga, häst, guld, dyrbara tavlor och mattor. Om sökande har kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar som exempelvis aktier och obligationer eller annan kapitalvara enligt ovan skall de i första hand användas till dennes försörjning och livsföring i övrigt. För personer över 65 år bör gälla att de får ha kontanter eller banktillgodohavanden upp till ett halvt basbelopp per person och för barn

20 upptill 15 procent av basbeloppet utan att det påverkar rätten till ekonomiskt bistånd. Den som under viss tid är i behov av ekonomiskt bistånd skall inte berövas möjligheten till ett boende som han eller hon planerat för. Finns det ett bosparande utöver det som är nödvändigt för att behålla köplatsen är detta att betrakta som en tillgång. OLIKA BIDRAGSGRUPPER 41. GIFTA/REGISTRERAT PARTNERSKAP Makars inkomster bör räknas som gemensamma vid rätten till ekonomiskt bistånd. Detsamma bör gälla för registrerade partners inkomster. Utgångspunkten är att makar och registrerade partners efter förmåga är skyldiga att bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses. Den partner som försummar sin skyldighet kan av domstol åläggas att betala underhållsbidrag till den andra. Den legala underhållskyldigheten mellan makar och registrerade partners kvarstår så länge äktenskapet kvarstår. Detta gäller även under eventuell betänketid. Försörjningsplikten kvarstår även om makarna/registrerade partners har skilda hushåll. I enskilda fall då våld eller hot om våld förekommit kan undantag från grundregeln om underhållskyldighet göras. 42. SAMMANBOENDE Personer som bor ihop utan att vara gifta kan som regel förutsättas bistå varandra trots att de inte har någon civilrättslig underhållsskyldighet gentemot varandra. Personer som bor i ett hushåll får i första hand ofta anses ha inkomster och utgifter ihop. Föräldrar som bor tillsammans med sina barn hos sina egna föräldrar räknas som en självständig familj. 43. HUSHÅLLSGEMENSKAP Syskon, vänner eller andra som delar bostad och som inte lever under äktenskapsliknande förhållanden kan inte jämställas med makar eller registrerade partners och har ingen skyldighet att försörja varandra. Att leva i hushållsgemenskap med en eller flera personer kan däremot påverka försörjningsstödets nivå. En person som ingår i en hushållsgemenskap har lägre kostnader än om han eller hon skulle leva ensam. Därför blir summan på försörjningsstödet lägre per individ för de hushållsgemensamma kostnaderna. Vid beräkning av boendekostnaden bör Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1 998:9) om beräkning av

21 boendekostnader samt Riksförsäkringsverkets allmänna råd (2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar användas. I dessa räknas varje rum som två enheter och köket som en enhet. Exempel: om den biståndssökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad på fyra rum och kök, innebär det att han eller hon disponerar två av totalt nio enheter (4 rum x 2 = 8 + kök = 9 enheter). Hela boendekostnaden är 6000kr/månad. Den sökandes andel av boendekostnaden bör då beräknas genom att 6000 divideras med 9 och därefter multipliceras med 2, det vill säga 2/9x6000= 1333kr/månad. 44. FÖRÄLDRALEDIGA För att vara berättigad till ekonomiskt bistånd krävs det av den sökande att i första hand försöka klara sin ekonomi på egen hand d v s att from en månad innan beräknad förlossning ta ut full föräldrapenning förutom att låta 14 dagar vara innestående för att användas vid inskolning. 45. FÖRÄLDRAR MED UMGÄNGESKOSTNADER Umgängeskostnader utgör reducerat försörjningsstöd för barn som tillfälligt är medlemmar i hushållet. Det reducerade försörjningsstödet omfattar följande normposter: livsmedel, lek och fritid, hälsa och hygien samt förbrukningsvaror. Rätten till umgänge skall kontrolleras och framgå av dom, avtal eller intyg från vårdnadshavaren. Om umgänget varje månad är mer omfattande än sex dagar eller om vårdnaden är gemensam skall den ekonomiskall uppgörelsen mellan föräldrarna kontrolleras innan beslut. Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos båda föräldrarna skall normalt inkomster och utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna och halv månadsnorm för barnet räknas in i den biståndssökande förälderns norm. Vid resor i samband med umgänge med barn skall behovsprövningen innefatta: barnets behov av umgänge, båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar, skäligheten av kostnaden för resan. Båda föräldrarna har ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos skall vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som skall utöva umgänget har dock huvudansvaret för kostnaderna. Om föräldrarna tillsammans inte har kunnat komma överens om hur resekostnaderna skall betalas kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas. Resekostnaderna skall jämföras med vad en låginkomsttagare har råd att bekosta. Dock minst en resa per månad inom Norden. Bistånd till utlandsresor beviljas ej utan synnerliga skäl.

22 46. BARN OCH UNGDOMAR Hemmaboende ungdomar upp till 18 års ålder och gymnasiestuderande samt ungdomar upp till 21 års ålder räknas med i familjens norm. Ungdomar över 18 år som bor hemma men ej är studerande (se punkt 46 unga vuxna 18-25). Ekonomiskt bistånd till eget boende för ungdomar beviljas endast då den unge själv har betalat hyra under minst sex månader eller då socialtjänsten medverkat till att den unge flyttat. Föräldraansvaret bör framhållas. 47. UNGA VUXNA 18 25 år Försörjningsstöd till unga arbetslösa kan enligt 4 kap 4 SoL villkoras med deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som kommunen tillhandahåller. Detta gäller den som: - inte fyllt 25 år - har fyllt 25 år men har särskilt behov av kompetenshöjande insatser - studerar men under studieuppehåll behöver försörjningsstöd Beslut enligt 4 kap 4 SoL går inte att överklaga med förvaltningsbesvär. Om den unge utan godtagbart skäl avböjer kompetenshöjande verksamhet eller uteblir från verksamheten kan försörjningsstöd avslås eller nedsättas enligt 4 kap 5 SoL. Beslut enligt 4 kap 5 SoL går att överklaga med förvaltningsbesvär. Ungdomar upp till 25 års ålder som bor hemma bör endast beviljas ekonomiskt bistånd till ensamståendenorm samt del av gemensamma hushållskostnader. SL-kort beviljas om ungdomen har behov av det till arbetsresor eller för att söka arbete. Ekonomiskt bistånd till del av bostadskostnad utgår inte om ungdomen inte tidigare betalt hyra hemma. Del av boendekostnaden medräknas i normen i det fall ungdomen tidigare varit självförsörjande och stått för denna kostnad. Undantag kan göras när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det. Följande fall blir aktuella: - Inkomst i form av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för den unge kan beviljas med samma summa som det tidigare bostadsbidraget. Detta gäller hushåll med endast unga vuxna över 18 år. - Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som den unge vuxne skall betala vilket minskar föräldrarnas hyra och deras bostadsbidrag. Bistånd till hyra kan beviljas

23 med den summa som Försäkringskassan fastställt som hyresdel. Detta gäller hushåll med barn både under och över 18 år. Ungdomar som flyttar från föräldrahemmet till eget boende innan de själva kan försörja sig kan ej förvänta sig att socialtjänsten skall stå för deras boendekostnader. Ungdomar anses normalt tillförsäkras skälig levnadsnivå vad avser boendet genom att bo kvar i föräldrahemmet. En rätt till bistånd föreligger först om ett eget boende är nödvändigt för att de skall vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. De särskilda skäl för bistånd som kan beaktas kan vara att familjen är mycket trångbodd eller att svåra personliga motsättningar uppkommit inom familjen. 48. PERSONER ÖVER 65 ÅR Personer 65 år och äldre som ansöker om försörjningsstöd skall hänvisas till Försäkringskassan för att ansöka om äldreförsörjningsstöd istället. Om försörjningsstöd beviljas i avvaktan beslut från Försäkringskassan skall detta återsökas. 49. ARBETSSÖKANDE På den som söker ekonomiskt bistånd jml 4 kap 1 SoL och är arbetslös men arbetsför skall följande krav ställas; - vara inskriven på Arbetsförmedlingen - aktivt söka arbete inom varierande yrkesområden samt kunna redovisa dessa - ta anvisat arbete förutsatt att det motsvarar den sökandes fysiska och psykiskall förutsättningar - delta i av Arbetsförmedlingen eller annan anvisad arbetsmarknadspolitiks åtgärd - vid behov delta i svenskundervisning Socialförvaltningen kan även kräva att den sökande under begränsad tid deltar i kommunal verksamhet som är kompetenshöjande och syftar till att ge den arbetslöse större förutsättningar att få arbete. Om det inte finns några särskilda skäl för undantag är huvudprincipen att försörjningsstöd inte skall kompensera för den avstängning från ersättning som det medför att säga upp sig på egen begäran. Den arbetslöse är berättigad till försörjningsstöd från och med den dag rätt till arbetslöshetsersättning inträder. Socialförvaltningens ansvar i en akut nödsituation får dock inte glömmas bort.

24 50. PERSONER INDRAGNA I KONFLIKTER PÅ ARBETSMARKNADEN Ekonomiskt bistånd till den som är indragen i arbetskonflikt är förenat med återbetalningsskyldighet. Sökande skall informeras om detta. 51. STUDERANDE Huvudregeln är att vuxenstuderande ej är berättigade till ekonomiskt bistånd. De skall finansiera sina studier med de stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Studiemedlen är avsedda att täcka levnadskostnaderna och studiematerialet för den studerande under terminen. Från huvudregeln kan undantag göras för vissa akuta situationer och då särskilda skäl föreligger. Här avses exempelvis då studierna har ett rehabiliterande syfte och studiemedel sökts men inte beviljats, personer med partiella studiehinder på grund av sjukdom eller handikapp. Eller till exempel om studierna är en förutsättning för att en arbetslös i framtiden skall bli självförsörjande Den studerande skall stå till arbetsmarknadens förfogande i princip under hela terminen och kunna dokumentera detta för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd under loven. Nämnden har rätt att kräva deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för studerande som under studieuppehållet behöver försörjningsstöd enligt 4 kap 4 SoL. Studiemedlen avser den period som terminen pågår. Om terminen sträcker sig en bit in i juni månad skall studiemedlen täcka juni hyra. Reducerad norm utbetalas för den del av månaden som studiemedlen ej omfattar. Studerande i gymnasieskola (fram till 21 årsdagen) räknas in i familjen vid beräkning av ekonomiskt bistånd. Personer över 21 år som studerar på grundläggande vuxenutbildningen och som inte har andra inkomster eller tillgångar kan erhålla ekonomiskt bistånd som komplettering till vuxenstudiestödet. 52. EGNA FÖRETAGARE Vallentuna socialnämnd har 1992-02-04 beslutat att ekonomiskt bistånd till egna företagare i princip ej skall beviljas innan företaget är satt i konkurs eller är avregistrerade/vilande. Ekonomiskt bistånd skall ej

25 användas för att finansiera affärsverksamhet eller reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet. Genom valet att driva företag ställer den sökande sig utanför möjligheterna att erhålla A-kassa eller Alfa-kassa och kan ej heller komma ifråga för arbetsmarknadens åtgärder. Att förmå företagare att sätta sitt företag i konkurs innan rätten till bistånd inträder saknar däremot lagstöd. Det är inte heller förenligt med socialtjänstlagen att kräva att en enskild firma med ringa eller ingen verksamhet avslutas innan rätt till bistånd inträder. Sökanden med fria yrken (till exempel konstnärer, författare, artister, frilans) har ofta F-skattsedel eftersom att detta är ett krav från deras uppdragsgivare. Deras ansökan om ekonomiskt bistånd skall prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa, det vill säga de skall vara inskrivna på arbetsförmedling och söka alla tillgängliga lämpliga arbeten. 53. PERSONER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK Reducerad norm beviljas till mat och hygien för de dagar som den sökande kan uppvisa intyg från Addictusmottagningen att han/hon varit drogfri/nykter. Ekonomiskt bistånd beviljas således i efterhand. Sökande skall uppvisa drogfrihet/nykterhet i en vecka innan ekonomiskt bistånd utbetalas. Full norm beviljas efter fyra veckors dokumenterad drogfrihet/nykterhet med utbetalning en gång i veckan till en början. Vid återfall eller då sökande uteblivit från provtagning påbörjas en ny period med reducerad norm. 54. INVANDRARE Personer som kommit till Sverige för att bosätta sig här har samma rättigheter som svenska medborgare. Utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige till exempel turister eller affärsresande har enbart rätt till bistånd i nödsituation. I första hand bör sådana sökande hänvisas till polisen eller till det egna landets ambassad. När det gäller ekonomiskt bistånd till nordiska medborgare gäller samma regler för prövning av bistånd som för svenska medborgare. Asylsökande skall alltid hänvisas till Migrationsverket som beviljar bistånd i form av dagersättning enligt lag om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Detta gäller oavsett om den asylsökande vistas på