FINANSPOLICY. Fagersta kommun

FINANSPOLICY Fagersta kommun

1 INTRODUKTION... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte och avgränsning... 5 1.3 Mål för kapitalförvaltningen... 5 1.4 Uppdatering av finanspolicyn... 6 1.5 Disposition... 6 2 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING... 7 2.1 Kommunfullmäktige ansvarar för att... 7 2.2 Kommunstyrelsen ansvar för att... 7 2.3 ekonomiservice ansvarar för att... 7 2.4 Attestinstruktion... 7 3 LIKVIDITETSFÖRVALTNING PÅ KORT SIKT... 8 3.1 Bakgrund... 8 3.2 Likviditetsplanering... 8 3.3 Målformulering... 8 3.4 Tillåtna tillgångsslag... 8 3.4.1 Limiter för tillgångsslag... 9 3.4.2 Limiter för emittenter... 9 3.5 Övriga förutsättningar... 9 3.5.1 Handkassor... 9 3.5.2 Betalningsströmmar... 9 3.5.3 Fakturering... 11 3.5.4 Dröjsmålsräntor och kravhantering... 11 3.5.5 Saldohantering... 12 4 REGLER FÖR UPPLÅNING... 13 4.1 Riskhantering... 13 4.1.1 Ränterisk... 13 4.1.2 Valutarisk... 14 Sida 2

5 LÅNGSIKTIG MEDELSFÖRVALTNING... 15 5.1 Strategi för övrig långsiktig medelsförvaltning... 15 6 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING... 15 6.1 Bakgrund... 15 6.2 Vilken del av kommunens pensionsåtagande ska täckas?... 15 6.3 Värdering av ansvarsförbindelsen... 16 6.4 Det övergripande förvaltningsmålet... 17 6.5 Hur ska målet nås?... 18 6.6 Riskbegränsning... 18 6.7 Sammanfattning - pensionsmedelsförvaltningens mål... 18 7 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI... 19 8 PLACERINGSREGLER... 19 8.1 Övergripande placeringsregler... 19 8.1.1 Tillåtna tillgångsslag... 19 8.1.2 Övergripande placeringslimiter... 20 8.1.3 Aktuella placeringslimiter... 21 8.1.4 Belåning... 21 8.1.5 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit... 21 9 FÖRVALTNING AV KAPITALET... 21 9.1 Förvaltningsuppdraget... 21 10 UPPFÖLJNING... 22 10.1 Syfte... 22 10.2 Hur ska uppföljning ske?... 22 10.3 Utvärdering mot index... 22 10.4 Urvals- och avvecklingskriterier för förvaltare... 23 10.4.1 Extern förvaltares behörighet... 23 10.4.2 Formella handlingar... 23 10.4.3 Urvalskriterier... 23 Sida 3

10.5 Förvaltarens åtaganden... 23 10.6 Avveckling av förvaltare och fonder... 24 11 RAPPORTERING... 24 11.1 Rapportering vid extern förvaltning... 24 11.2 Årsrapport... 24 12 TILLÅTNA INVESTERINGAR... 25 12.1 Räntebärande värdepapper och strukturerade obligationer... 25 12.2 Aktier och aktierelaterade instrument... 26 12.2.1 Strukturerade produkter... 26 12.2.2 Fastigheter... 26 12.2.3 Alternativa tillgångar... 27 12.2.4 Valutasäkring... 27 12.2.5 Derivatinstrument... 27 12.3 Ansvarsfulla placeringar vid aktieförvaltning... 27 13 DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER... 28 Sida 4

1 INTRODUKTION Föreliggande dokument utgör Fagersta kommuns finanspolicy. Finanspolicyn antogs av kommunfullmäktige 2012-04-24 och ersätter dokumentet Finanspolicy Fagersta kommun (KF 62, 2011-04-26). 1.1 BAKGRUND Eftersom en stor andel av kommunernas anställda kommer att gå i pension inom en tioårsperiod kommer kostnaderna för pensionsutbetalningarna att öka markant. För att dämpa den framtida likviditetspåfrestningen till följd av kommunens ökade pensionsutbetalningar görs årliga avsättningar (Detta i enlighet med av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsregler). Fagersta kommun har gjort mycket starka resultat under 2000- talet och kommunfullmäktige har beslutat om hur överskotten ska fördelas. I resultatdisposition (se årsredovisning) finns medel avsatta till borgensåtaganden, pensioner, underhållsåtgärder, målbild Fagersta, resultatutjämning, hälsobefrämjande åtgärder samt klimatbefrämjande åtgärder. Dessa avsättningar motsvaras av likvida medel som behöver hanteras på ett professionellt sätt. 1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING Syftet med finanspolicyn är att den skall användas som ett regelverk och en handbok för personer som arbetar med förvaltning av kapital inom och utanför kommunen. Finanspolicyn anger i vilka tillgångar och med vilka limiter medlen får placeras, samt hur uppföljning och kontroll av att policyn följs skall ske. Denna finanspolicy avser: Organisation och ansvarsfördelning Likviditetsförvaltning Utlåning Upplåning Övrig långsiktig medelsförvaltning av kommunens likvida medel Pensionsmedelsförvaltning a. Långsiktig medelsförvaltning av Fagersta kommuns pensionsskuld som upparbetats fram till och med 1997-12-31 och som redovisas som en ansvarsförbindelse i årsredovisningen. b. Förvaltning av de medel som årligen från och med år 1998 avsätts i kommunens balansräkning på dess skuldsida under rubriken Avsättningar pensionsförpliktelser. Detta i enlighet med av kommunfullmäktige antaget dokument Särskilda föreskrifter. 1.3 MÅL FÖR KAPITALFÖRVALTNINGEN Enligt kommunallagen skall kommunfullmäktige meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Kommunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt och säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att uppnå bästa möjliga finansnetto med hänsyn till vald risknivå. Visst risktagande är dock ofrånkomligt, vilket måste accepteras även i kommunal verksamhet för att kunna uppnå rimlig avkastning. Sida 5

1.4 UPPDATERING AV FINANSPOLICYN Finanspolicyn skall löpande hållas uppdaterad, med hänsyn till aktuella förhållanden inom Fagersta kommun samt med beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Kommunstyrelsen skall varje år i samband med budget göra en bedömning av behovet av att uppdatera policyn. 1.5 DISPOSITION Kapitel 2 beskriver organisation och ansvarsfördelning. Kapitel 3 avser likviditetsförvaltning på kort sikt, dvs 2 år eller kortare. Kapitel 4 reglerar kommunens lånefinansiering och kapitel 5 tar upp långsiktig medelsförvaltning, dvs 2 år eller längre. I kapitel 6 behandlas pensionsmedelsförvaltning och i kapitel 7 anges den övergripande förvaltningsstrategin. I kapitel 8 tas placeringsregler upp och kapitel 9 reglerar hur kapitalet får förvaltas. Kapitel 10 behandlar uppföljning samt val av förvaltare medan kapitel 11 behandlar rapporteringen. Kapitel 12 redogör för tillåtna investeringar. Finanspolicyn avslutas med kapitel 13, som är en finansiell ordlista. Sida 6

2 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGE ANSVARAR FÖR ATT 1. förvaltningen sker i överensstämmelse med kommunallagen 8 kap 2-3a 2. besluta om finanspolicy för kommunens finansförvaltning 3. besluta om ramar för kommunens upplåning 4. besluta om andra tillgångsslag än de som finns i policyn. 5. besluta om utlåning av medel till hel- eller delägda kommunala aktiebolag, stiftelser o d 2.2 KOMMUNSTYRELSEN ANSVAR FÖR ATT 1. kapitalförvaltningen sker i överensstämmelse med denna finanspolicy 2. besluta om upphandling av förvaltare av portföljen 3. besluta om att avveckla förvaltare, som inte uppfyller kraven enligt avsnitt 10.6 4. fastställa regler för intern kontroll 5. bedöma behovet av att uppdatera finanspolicyn 2.3 EKONOMISERVICE ANSVARAR FÖR ATT 1. upprätta likviditetsplanering 2. genomföra upphandling och utvärdering av extern förvaltare 3. företräda kommunen gentemot extern motpart 4. vid varje tillfälle vara beredd att rapportera om portföljens exponering i relation till de fastställda limiterna i denna policy till kommunstyrelsen 5. finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för policyn 6. utarbeta rutiner för intern kontroll 7. svara för den dagliga redovisningen av transaktioner i medelsförvaltningen samt för framtagande av underlag för rapportering. 8. Verkställa upplåning i enlighet med KF- beslut 9. Ekonomichefen ansvarar för att på delegation från kommunstyrelsen teckna kommunens firma för att genomföra finansiella transaktioner i överensstämmelse med denna policy. 2.4 ATTESTINSTRUKTION Förutom ovanstående ansvarsfördelning gäller Fagersta kommuns ordinarie attestinstruktion. Sida 7

3 LIKVIDITETSFÖRVALTNING PÅ KORT SIKT 3.1 BAKGRUND Detta avsnitt avser placering av likvida medel på kort sikt, dvs två år eller kortare. Likviditetsplaneringen skall bestå av en finansieringsbudget, dels av en likviditetsplan. 3.2 LIKVIDITETSPLANERING För att uppnå en effektiv medelsförvaltning skall en samordnad likviditetsplanering ske. För att denna skall bli så korrekt som möjligt skall årligen upprättas en finansieringsbudget. Löpande under året skall vidare upprättas likviditetsplaner och löpande rapporteras större avvikelser i penningflödet. Likviditetsplaneringen skall ligga till grund för betalningsberedskap på kort och lång sikt utgöra underlag för beslut om placering av likvida medel och upplåning Kommunens likviditet behövs för olika ändamål. Likviditetsplanen skall särskilt utvisa hur stor del som avser: kortfristiga medel som behövs för att utjämna skillnader i in- och utbetalningsströmmarna medel för långfristiga ändamål Finansieringsbudgeten skall upprättas i samband med budgetbehandlingen och följas upp vid ordinarie rapportering. Vidare skall upprättas en likviditetsplan omfattande 6 månader. Denna plan är rullande och revideras varje kvartal. 3.3 MÅLFORMULERING Kommunens likviditet skall alltid vara så stor så att en god betalningsberedskap kan hållas. Målsättningen med likviditetsförvaltningen är att under iakttagande av nedanstående riskbegränsade åtgärder, maximera avkastningen på den del av kommunens likviditet som förvaltas kortsiktigt dvs två år eller kortare tid. 3.4 TILLÅTNA TILLGÅNGSSLAG Tillåtna tillgångsslag i likviditetsförvaltningen är räntebärande värdepapper i form av: Svenska räntebärande värdepapper Likvida medel i svensk valuta Värdepappersfonder avseende tillgångsslagen ovan får utnyttjas i förvaltningen. Skall placeringen ske i andra tillgångar än de ovan uppräknade skall kommunfullmäktige fatta beslut därom. Sida 8

3.4.1 Limiter för tillgångsslag Tillgångsslag Normalläge Max/min begränsningar A. Svenska räntebärande värdepapper 100 % - B. Portföljens duration 1 år Max 2 år 3.4.2 Limiter för emittenter Vid placering i räntebärande värdepapper noterade i svensk valuta gäller följande limiter. Dock gäller att inlåning i svenska banker med löptider under 1 år är tillåtna till 100 %. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av ränteportföljens marknadsvärde. Emittent/värdepapper A. Svenska staten eller av svenska staten garanterat värdepapper B Svenska kommuner och landsting med rating kort rating om A-1+ eller P-1 C. Värdepapper med kort rating om lägst A-1+ eller P-1 D. Värdepapper med kort rating om A-2 eller P-2 Max andel per emittentkategori, % Max andel per emittent, % 100 100 100 50 75 30 25 15 (1) Rating enligt standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Om företaget ej innehar rating enligt den korta skalan skall värdepappret ha en rating som minst motsvarar respektive nivå för långa obligationer enligt i ratingtabellen i kapitel 13 3.5 ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomichefen beslutar om kortfristig placering av likviditet, enligt ovanstående placeringsregler. 3.5.1 Handkassor Ansvaret för att handkassor hanteras så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till säkerhet och tillgänglighet åligger respektive förvaltning. Det åligger ekonomiservice att utfärda anvisningar för hanteringen. 3.5.2 Betalningsströmmar Ansvaret för att betalningsströmmarna hanteras effektivt och rationellt åligger ekonomiservice. Målsättningen skall vara att minska onödig kapitalbindning samt att utforma betalningsrutiner så att betalningsströmmarna flyter optimalt. Sida 9

Rutinerna skall vara så utformade att kommunen får sina utestående fordringar så snabbt som möjligt och att utbetalningarna görs på rätt dag. Principen skall vara att utbetalning skall ske i nära anslutning till tjänstens utförande. Detta innebär bl a följande när det gäller inbetalningar: Stats- och EUbidrag mm Avgifter rekvisition skall göras så snabbt som möjligt bevakning skall ske så att bidrag kommer in i rätt tid ekonomiservice skall tillse att statsbidragsrutinerna är effektiva. i möjligaste mån skall fakturering ske månadsvis och avse innevarande månad förfallodag bör sättas till någon av de sista vardagarna i månaden enkla avgifts- och taxekonstruktioner skall eftersträvas Hyror/arrenden vid arrenden skall fakturering ske kvartalsvis. Ersättning från andra kommuner och landsting När det gäller utbetalningar: avtal bör skrivas så att betalning sker i förskott alternativt för innevarande kvartal. möjligheter till á-contodebitering skall utnyttjas avtal som reglerar ekonomiska ersättningar av återkommande natur skall tillställas ekonomiservice Fakturahantering behandling av ankommande fakturor skall ske så snabbt som möjligt under iakttagande av kraven på intern kontroll. antalet fakturor från en och samma leverantör bör i möjligaste mån begränsas till en per månad leverantörsfaktura ska normalt betalas 30 dagar efter fakturans ankomstdag; om fakturan likväl av någon anledning inte blivit betald förrän efter denna tidpunkt skall dröjsmålsränta inte accepteras förrän fr o m 31:a dagen, räknat från ankomstdag och inte till högre årlig räntesats än vad räntelagen föreskriver (referensränta+8% fn) såvida inte annan överenskommelse/avtal träffats vid upphandling/uppköpstillfället. fakturerings- och expeditionsavgifter på leverantörsfakturor skall normalt inte accepteras Föreningsbidrag m m utbetalning av partistöd och driftbidrag till kommunens föreningar bör ske en gång per år vid belopp under ett basbelopp och två gånger vid belopp över ett basbelopp. utbetalning av investeringsbidrag till kommunens föreningar bör ske efter redovisning Entreprenader, Betalnings/ lyftningsplaner betalningsplaner skall upprättas vid större entreprenadupphandlingar och större upphandlingar av varor och tjänster. Lyftningsplaner skall normalt vara prestationsanpassade, dvs utbetalning skall motsvara värdet på utfört arbete innan faktura enligt betalningsplanen får utställas och skall ha 30 dagar som betalningsvillkor. Sida 10

viss del av entreprenadsumman skall härefter innehållas till dess slutbesiktning skett och efterarbeten utförts allt enligt entreprenadföreskrifter i varje enskilt fall indextillägg och normalt även mervärdeskatt får debiteras när entreprenaden slutförts kopior av lyftningsplaner överlämnas till ekonomiservice Gällande upphandlings-/inköpsavtal skall finnas tillgängliga så att inköpsansvarig kan kontrollera priser och övriga villkor för varor och tjänster, för vilka ram- eller pris- och rabattavtal finns tecknat. 3.5.3 Fakturering För fakturering gäller: debiteringsunderlag skall upprättas senast i samband med utförd tjänst, prestation eller levererad vara enligt kontrakt/avtal preliminär fakturering skall tillämpas där så kan ske fakturan skall utsändas omgående efter det att fakturaunderlaget är tillgängligt eller så snart fordran är känd fakturan skall alltid innehålla uppgift om bestämd förfallodag förfallodagen skall inträffa 30 dagar efter fakturans utsändande. I vissa fall gäller kortare betalningstid om detta förskrives i överenskommelse/avtal, allmänna bestämmelser, särskild lag eller annan regelsamling. 3.5.4 Dröjsmålsräntor och kravhantering Dröjsmålsräntor Fakturering av dröjsmålsränta skall ske enligt räntelagens bestämmelser. Om räntebeloppet understiger 25 kronor skall ingen fakturering ske. Kravhantering Inkassokrav skall utgå där detta förskrives i anvisningar som utfärdas av ekonomiservice till gäldenär om betalning inte influtit efter ett visst antal dagar inkassokrav utformas enligt inkassolagens bestämmelser rättsliga åtgärder företas för fordran som inte betalts i form av: ansökan om betalningsförläggande ansökan om lagsökning ansökan om handräckning ansökan om stämning utmätnings- och verkställighetsåtgärder begärs hos kronofogdemyndigheten med stöd av exekutionsurkund avskrivning av fordran sker efter bedömning i varje enskilt fall efterbevakning och preskriptionsavbrytande åtgärder företas för fordringar som inte influtit efter sedvanliga indrivningsåtgärder (rättsliga åtgärder samt utmätnings- och verkställighetsåtgärder) ekonomiservice utarbetar för kravverksamheten de särskilda anvisningar, Sida 11

som i detalj reglerar på vad sätt kravverksamheten skall bedrivas 3.5.5 Saldohantering Rutinerna skall vara så utformade att alla inflytande medel genast används för utbetalningar eller så snabbt som möjligt sätts in på räntebärande konton. Detta innebär att: kontantkassorna skall vara så få som möjligt, men en avvägning skall ske mot fördelen att betala beloppsmässigt små räkningar kontant avgifter mm som betalas kontant skall så snabbt som möjligt in på bank kommunen skall sträva efter att utjämna in- och utbetalningarna per dag genom att i möjligaste mån anpassa utbetalningarna efter inbetalningsmönstret (kvittning) sättet att få betalningarna respektive göra utbetalningar skall vara så utformade att antalet räntelösa dagar minimeras kommunen skall förhandla med bankerna om villkor för avgifter och för ränteberäkning. Kommunen skall också periodvis kontrollera att antalet räntedagar överensstämmer med ingångna avtal. Sida 12

4 REGLER FÖR UPPLÅNING Kommunens lånefinansiering sker genom kort- och långfristig upplåning inom ramen för fullmäktiges lånebeslut enligt budget. Uppdelning mellan kort- och långfristig upplåning sker i kommunens balansräkning enligt redovisningslagen och gällande praxis. Avvägning mellan kort- och långfristig upplåning anpassas tidsmässigt till kommunens behov och med iakttagande av marknadens känslighet samt med hänsyn till räntenivåer och ränteutveckling. Lånestocken sammansätts med beaktande av kostnader och riskspridning inom ramen för en låg risknivå. Det åligger ekonomichefen att kontinuerligt vidta åtgärder för att kommunen ska erhålla en lånestock med varierande räntebindningstider i syfte att sprida ränterisker. Det förutsätter att nämnda tjänstemän löpande bevakar utvecklingen på finansmarknaden. All upplåning ska ske på affärsmässiga grunder genom skriftligt anbudsförfarande. Finansiering får ske i form av: Lån i svensk valuta hos Svenska staten Svensk bank eller banks helägda finansbolag Svenska försäkringsbolag och pensionsanstalter Svenska kommuner och landsting samt Kommuninvest AB Bostadsfinansieringsbolag, statligt eller bankägt Företag Lån i utländsk valuta Leasing Leasing jämställs med upplåning. Beslut om leasing ska föregås av prövning gentemot andra former för finansiering. 4.1 RISKHANTERING I samband med upplåning skall nedanstående risker särskilt beaktas: 4.1.1 Ränterisk Med ränterisk avses risk att oväntade förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett försämrat räntenetto. Ränterisken beror främst på löp- och räntebindningstiderna. Genom att systematiskt följa ränteläget och anpassa låne- och placeringsportföljens sammansättning kan ränterisknivån begränsas. Sida 13

4.1.2 Valutarisk Räntedifferensen mellan utländska och svenska räntor gör att det ibland kan finnas skäl för upplåning i utländska valutor. I enbart osäkrad utlandsupplåning finns alltid vissa riskmoment. Kommunen måste skydda sig mot framtida kursförändringar eller devalveringar under lånets löptid. Dessa risker måste kalkyleras och vägas mot de räntevinster, som kan uppnås. Lån i utländsk valuta får endast upptas då en god räntemarginal föreligger mellan svensk och utländsk ränta. Lån bör upptas i flera valutor för att möjliggöra kvittning av kursförluster och kursvinster. Valutakurserna ska löpande följas. När avistakursen väsentligt avviker från kursen för upplåningstillfället ska terminskontrakt eller optionsaffär övervägas. Andelen lån i utländsk valuta av den totala lånestocken får uppgå till maximalt 40 %. Vid konvertering och amortering av lån, tillåts dock andelen lån i utländsk valuta att tillfälligtvis överstiga 40 %. Terminer och optioner Vid upplåning i utländsk valuta ska terminer eller optioner kunna användas. Syftet är att minska riskerna, dvs säkra valuta mot den svenska kronan. Teminskontrakt får enbart avtalas för köp av valuta. Fagersta kommun förbinder sig att köpa en viss valuta till ett förutbestämt pris, för leverans och betalning vid en bestämd tidpunkt i framtiden. Priset på valutan fastställs som en växelkurs och fastställs vid terminskontraktets ingående. Endast en typ av valutaoption får användas, dvs köp av köpoptioner. Fagersta kommun köper rätten, men inte skyldigheten att köpa en viss mängd valuta till förutbestämd växelkurs på en bestämd dag i framtiden. Övriga instrument Övriga på marknaden förekommande instrument får användas enbart i syfte att skydda/säkra gjord upplåning. Sida 14

5 LÅNGSIKTIG MEDELSFÖRVALTNING Kommunens långsiktiga medelsförvaltning delas upp i två avsnitt, pensionsmedelsförvaltning samt övrig långsiktig medelsförvaltning. Detta avsnitt behandlar övrig långsiktig medelsförvaltning av kommunens likvida medel och avser placeringar av medel på längre sikt, dvs två år eller längre som inte hänförs till pensionsåtagandet. Ekonomichefen beslutar om placering av likviditet avseende övrig långsiktig medelsförvaltning på delegation av kommunstyrelsen. 5.1 STRATEGI FÖR ÖVRIG LÅNGSIKTIG MEDELSFÖRVALTNING För den övriga långsiktiga medelsförvaltningen gäller, då ej annat anges, de krav och regler som gäller för pensionsmedelsförvaltningen vilket regleras i kapitel 8 till 13. Utöver dessa regler bör en analys avseende syftet med avsättningen göras vid varje avsättningstillfälle. Syftet med avsättningen bestämmer därefter lämplig risknivå och lämpliga aktuella limiter för tillgångsslagen. 6 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 6.1 BAKGRUND I syfte att lindra den ekonomiska belastningen under de år då pensionsutbetalningarna ökar kraftigt, beslutade Fagerstas kommun 2003 att specifikt avsätta medel för långsiktig pensionsmedelsförvaltning. I denna del av policyn redogörs för de övergripande riktlinjerna som skall gälla vid förvaltningen av dessa pensionsmedel. Pensionsförvaltningens viktigaste uppdrag är att använda sig av den så kallade matchningsprincipen som sätter placeringarna i relation till de risker som finns i kommunens åtagande. 6.2 VILKEN DEL AV KOMMUNENS PENSIONSÅTAGANDE SKA TÄCKAS? 1998 ersattes det gamla pensionsavtalet PA-KL av PFA-avtalet (sedan 2006-01-01 är PFA utbytt mot det nya KAP-KL avtalet). Den nya delen redovisas som avsättning i balansräkningen (KAP-KL,) medan den gamla redovisas som ansvarsförbindelse för pensioner inom linjen (PA-KL). 1. Kommunen skall avsätta medel för samtliga pensionsutbetalningar hänförliga till pensionsskulden tryggad i balansräkningen (KAP-KL). Årligen kommer det, då det är möjligt, att avsättas medel till Pensionsfonden för detta ändamål. De årliga avsättningarna kommer att motsvara nettot av nyintjänandet av pensionsförmåner som tryggas i balansräkningen, dvs. den del som ej betalas ut direkt till den anställde. Ekonomichefen beslutar om placering av likviditet avseende pensionsåtagandet i balansräkningen på delegation av kommunstyrelsen. Avsättningarna mot skulden i balansräkningen kommer att öka som andel av den totala skulden i takt med att en mot skulden i större del av de anställdas pensioner kommer att hänföras till detta avtal. 2. Minska ansvarsförbindelsens belastning på ekonomin. Ansvarsförbindelsen utgör för närvarande majoriteten av kommunens totala pensionsåtagande ca 86 % och uppgick till ca 352,5 Mkr i bokförda termer vid årsskiftet 2011/2012. Ansvarsförbindelsen enligt avtal PA-KL är en historisk skuld som baseras på personalens pensionsförmåner intjänade före 1998. Detta innebär att skulden är amorterande genom att värdet inte ökar med nyintjänande utan endast Sida 15

med KPI och till viss del reallöneökningar. Kommunfullmäktige tar i samband med behandlingen av årsredovisningen beslut om eventuella nyavsättningar mot ansvarsförbindelsen. 6.3 VÄRDERING AV ANSVARSFÖRBINDELSEN Ansvarsförbindelsen har mycket lång löptid vilket innebär en stor ränterisk för kommunen (se Tabell 6-1). Enligt gällande regelverk värderas den bokföringsmässigt genom att de framtida pensionsutbetalningarna diskonteras med en ränta som fastställs av Sveriges kommuner och landsting. För den del av skulden som är värdesäkrad med inkomstbasbeloppet är kalkylräntan noll och för den del som är värdesäkrad med prisbasbeloppet är den reala kalkylräntan för närvarande 1,75 procent. En marknadsvärdering av detta åtagande, med hjälp av rådande marknadsränta, visar hur mycket kommunen måste sätta av till riskfri ränta idag för att kunna täcka pensionsåtagandet. Tabell 6-1 Ansvarsförbindelsens marknadsvärde och räntekänslighet per 2011-12-31 (marknadsvärderad med statliga realräntor) Räntekänslighet Mkr Förändring % Marknadsvärde 481 Ränta +1% 406-75 -16% Ränta -1 % 578 97 20% Marknadsvärderingen visar också att ansvarsförbindelsen, per ränteläget i 2011-12-31, var högre än den bokföringsmässiga värderingen vid årsskiftet. Skuldens duration (genomsnittlig löptid på skuldkassaflödena) var per 2011-12-31 ca 17 år vilket innebär att förändringar i marknadsräntan får stort genomslag på ansvarsförbindelsen. En räntesänkning på en procentenhet ökar ansvarsförbindelsens storlek med ca 18 %. De medel som avsatts räcker bara till för att täcka en del av kommunens totala marknadsvärderade ansvarsförbindelse. Sida 16

6.4 DET ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSMÅLET Enligt data från kommunens pensionsadministratör kommer pensionsutbetalningarna de kommande åren att se ut som i Graf 6-1.. Om samtliga medel som avsätts mot ansvarsförbindelsen placeras i realavkastande tillgångar med samma löptid som ansvarsförbindelsen skulle de, som visas i grafen nedan, räcka till för att kapa topparna på de utbetalningsstaplar som överstiger ca 10 Mkr realt inkl löneskatt from 2013. Graf 6-1 Pensionsutbetalningar hänförliga till ansvarsförbindelsen inkl löneskatt (i fasta priser) (mkr) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 Täcks av kommunen 2034 2037 2040 2043 2046 2049 Täcks av fonderingen Utbetalningarna som kan täckas är indikativa, och fastställs slutgiltigt vid respektive avsättningsperiod. Det övergripande förvaltningsmål som ställs upp nedan gäller utifrån kommunens mål om löpande avsättningar och kan komma att förändras över tiden, i takt med att underliggande skulddata uppdateras att samt eventuella nyavsättningar eller uttag görs. Detta gäller exempelvis om kommunfullmäktige beslutar om att avsätta ytterligare medel, vilket då får till följd att målet bör justeras. I den årsrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen, enligt avsnitt 11 kommer det övergripande förvaltningsmålet att uppdateras med den siffra som är aktuell, givet de eventuella förändringar som gjorts under året. Sida 17

Åtagandet i balansräkningen Utöver ovanstående kassaflöden skall även kassaflöden hänförliga till åtagandet i balansräkningen inbegripas i kommunens övergripande förvaltningsmål. Dessa flöden förändras kontinuerligt i takt med att kommunen avsätter medel motsvarande föregående års nyintjäning. De medel som faktiskt avsätts är de som överstiger innevarande års utbetalningar. Det är alltså mellanskillnaden som avsätts och när förhållandet är det omvända, det vill säga när utbetalningarna överstiger nyintjänandet så skall denna skillnad täckas av de avsatta medlen. 6.5 HUR SKA MÅLET NÅS? Pensionsåtagandets storlek är till största delen beroende av räntenivån på obligationer med lång löptid och av inflationstakten. För att möta de finansiella riskerna i skulden är investeringar i obligationer med lång löptid eller realränteobligationer lämpliga tillgångslag eftersom de finansiella riskerna i skulden och portföljen då till stor del kommer att samvariera. Med beaktande av marknadsförutsättningar kan andelen matchande obligationer att variera. Kommunen har även möjlighet att investera i andra tillgångar för att kunna uppnå en förväntat långsiktig högre avkastning än skulden. Kommunens portfölj bör struktureras för att beakta risk, förväntad avkastning och korrelationen med pensionsskulden. 6.6 RISKBEGRÄNSNING Den övergripande risken vid förvaltningen av kommunens pensionsportfölj är att de förvaltade medlen inte skall räcka till för att uppnå förvaltningsmålet. Vid en helt riskfri förvaltning placeras alla medel i tillgångar som perfekt matchar de pensionsutbetalningar som ansvarsförbindelsen omfattar. Genom att hålla en variabel andel riskfyllda tillgångar, exempelvis aktier, kan däremot den förväntade avkastningen ökas betydligt. När marginalen till förvaltningsmålet, samt marknadsförutsättningarna tillåter, kan andelen riskfyllda tillgångar höjas. Därmed höjs också den förväntade avkastningen utan att förvaltningsmålet riskeras. Är marginalen däremot låg leder detta till att andelen riskfyllda tillgångar måste minskas så att målet inte äventyras. Det riskmått kommunens portfölj främst skall mäta sig mot är att en given procentandel av det övergripande förvaltningsmålet alltid skall kunna garanteras vid var gällande tidpunkt. Detta karakteriseras som kommunens säkerhetsgolv och är en på förhand fastställd andel av kassaflödena markerade med blått i Graf 6-1, Säkerhetsgolvet, som aldrig får äventyras, är för närvarande satt till 100 %. Detta för att låsa in den vinst som förvaltningen genererat. Ekonomichefen har delegation att på att justera säkerhetsgolvet, dock aldrig lägre än 100 %. 6.7 SAMMANFATTNING - PENSIONSMEDELSFÖRVALTNINGENS MÅL Tabell 6-2 Pensionsmedelsförvaltningens mål Del av pensionsskuld Belopp Löpande inbetalning Mål Ansvarsförbindelse 129 Mkr Ja, i möjlig mån Minst 100 % av mål utbetalningarna Balansräkning 50,8 MSEK Ja, motsvarar nyintjänandet Alla utbetalningar Sida 18

7 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI Förvaltningen skall huvudsakligen ha en passiv karaktär. Detta innebär att en relativt stor del av pensionsportföljens tillgångar kommer att placeras i en passiv förvaltning. Aktieexponeringen kommer huvudsakligen att vara indexinriktad och bestå av fonder och olika typer av passiv indexexponering. 8 PLACERINGSREGLER Placeringsreglerna är indelade i två huvuddelar övergripande regler och aktuella limiter. De övergripande placeringsreglerna anger den yttre ramen för hur kapitalet kan placeras, d v s den absoluta övre respektive undre gränsen för andelen ränteplaceringar, aktier m m. De övergripande placeringsreglerna fastställer vilka tillgångsslag och finansiella instrument som det är tillåtet att investera i. För varje tillgångsslag fastställs sedan limiter för minimal och maximal andel av placeringsportföljen. De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med beaktande av aktuella marknadsvärden för pensionsportföljen, ansvarsförbindelsen samt marknadens risknivå. Här anges hur stor andel som får investeras i olika tillgångsslag vid var gällande tidpunkt. Figur 8-1 Exempel på förändring av aktuella placeringslimiter inom det övergripande ramverket allteftersom marknadsvärdet på ansvarsförbindelsen respektive marknadsvärdet på pensionsportföljen förändras över tiden. Den kontinuerliga förändringen av de aktuella limiterna syftar till att tillse att förvaltningsmålet inte riskeras. Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 Tidpunkt 3 Aktier Räntor 140 120 100 Mkr 80 60 40 20 0 skuld tillgångar 8.1 ÖVERGRIPANDE PLACERINGSREGLER 8.1.1 Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag. En detaljerad beskrivning över tillåtna tillgångsslag återfinns i kap 12 Tillåtna investeringar: Sida 19

Räntebärande värdepapper och strukturerade obligationer Aktier och aktierelaterade instrument Fastigheter Alternativa investeringar Likvida medel i svenska kronor Med strukturerade obligationer avses obligationer där en viss del kredit- och/eller likviditetsrisk har adderats för att nå högre avkastning. Med aktierelaterade instrument avses i första hand aktivt förvaltade fonder, aktieindexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av instrument för att nå aktieindexexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i denna policy. Skall placering ske i andra tillgångar än de ovan uppräknade, skall kommunfullmäktige fatta beslut därom. 8.1.2 Övergripande placeringslimiter Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt ska få utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabell 8-1 Övergripande limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Max Del 1 Övrig långsiktig medelsförvaltning Strukturerade aktieinstrument med kapitalgaranti 1. Aktier, fonder och enskilda aktier Varav svenska aktier Varav utländska aktier 2. Räntebärande placeringar Duration 0 % 100 % 0 % 0 % 0% 0 % 0,1 år 20 % 7 % 13 % 100 % 10 år 3. Alternativa tillgångar 0 % 10 % Del 2 Pensionsmedelsförvaltning 1. Likvida medel 0 % 10 % 2. Nominella räntepapper 0 % 60 % - Duration 0,5 år 7 år 3. Realränteobligationer 40 % 100 % - Duration 0 år 20 år 4. Aktier 0 % 0 % 0 % 40 % 15 % 25 % 5.Varav svenska aktier 6. Varav utländska aktier 7. Fastigheter 0 % 20 % 8. Alternativa tillgångar 0 % 10 % Sida 20

8.1.3 Aktuella placeringslimiter De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med syftet att förvaltningsmålet enligt avsnitt 6.4 aldrig får riskeras. Detta innebär att de aktuella placeringslimiterna måste bevakas löpande och uppdateras när behov uppstår. Fördelningen på tillgångsslag kommer därför att variera över tiden. Om det finns risk för att det aktuella förvaltningsmålet inte kan täckas, skall en förändring ske av de aktuella placeringslimiterna och pensionsportföljens sammansättning av olika tillgångsslag. De aktuella placeringslimiterna måste alltid ligga inom ramen för de övergripande placeringsreglerna. Detta trots att det i vissa situationer kan vara möjligt att, utan att riskera förvaltningsmålet, acceptera en vidare gräns än vad som tillåts i de övergripande reglerna. Ett beslut i kommunfullmäktige om förändring av de övergripande placeringsreglerna måste i detta läge föregå förändringen av den aktuella policyns limiter. 8.1.4 Belåning I enlighet med kommunallagen får tillgångarna i kommunens pensionsportfölj under inga omständigheter belånas. Återlån till kommunen får inte heller ske. Normalt, innan uttagen påbörjas, skall räntor och utdelningar eller motsvarande avkastning på portföljens tillgångar återinvesteras i pensionsportföljen. 8.1.5 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit Vid beräkning av portföljens värde och övergripande limit skall portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limit överskrids skall tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om övergripande limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. 9 FÖRVALTNING AV KAPITALET 9.1 FÖRVALTNINGSUPPDRAGET Kapitalet kan förvaltas internt eller externt och som specialist- eller blandmandat. I nedanstående tabell framgår vilka uppgifter ekonomikontoret kan sköta själv samt vilka uppgifter som skall hanteras av externa förvaltare och rådgivare. Sida 21

Tabell 9-1 Uppdelning av förvaltning på tillgångsslag Uppgift Kommunen Extern förvaltare Räntebärande placeringar kort ränta Tillåtet Tillåtet Räntebärande placeringar nominella obligationer Tillåtet Tillåtet Räntebärande placeringar realobligationer Tillåtet Tillåtet Aktier Sverige Endast fondrelaterad Indexrelaterad och förvaltning aktiv förvaltning Aktier Världen Endast fondrelaterad Indexrelaterad och förvaltning aktiv förvaltning Fastigheter Ej Tillåtet Tillåtet Alternativa investeringar Ej Tillåtet Tillåtet Riskbevakning och uppdatering av det aktiva placeringsreglementet och aktuella limiter Ej tillåtet Tillåtet 1 10 UPPFÖLJNING 10.1 SYFTE Det övergripande syftet med uppföljningen är att kontrollera att portföljens värdeutveckling inte leder till att mindre än 100 % av de pensionsutbetalningar kopplade till ansvarsförbindelsen som överstiger 10 Mkr kan täckas, mätt i fasta priser. (Se avsnitt 6.4) 10.2 HUR SKA UPPFÖLJNING SKE? Kommunens ansvarsförbindelse ska marknadsvärderas löpande och jämföras med den marknadsvärderade pensionsportföljen inklusive avkastning. Aktuell data om ansvarsförbindelsen ska hämtas från kommunens skuldadministratör vartannat år, dock med beaktande av de eventuella kostnader detta kan innebära. 10.3 UTVÄRDERING MOT INDEX Förvaltningsresultatet ska även utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de olika marknader på vilka placeringarna görs. 1 Det aktiva placeringsreglementet syftar till att minimera risken att kommunen ej uppnår förvaltningsmålet. Det aktiva placeringsreglementet kommer alltid ligga inom ramarna för det övergripande placeringsreglementet 8.1.2. Sida 22

Tabell 10-1 Jämförelseindex vid förvaltningsutvärdering Tillgångsslag Nominella räntebärande värdepapper Svenska reala räntebärande värdepapper Svenska aktier Utländska aktier Emerging Markets Fastigheter Alternativa tillgångar Index OMRX Bond eller motsvarande OMRX Real eller motsvarande & ansvarsförbindelsen SIX Portfolio Return eller motsvarande MSCI World(total return i SEK) eller motsvarande MSCI Emerging Markets SFI/IPD Svenskt Fastighetsindex eller motsvarande Vedertaget gällande jämförelseindex för den investering som avses Om något av ovan nämnda index upphör att vara relevant för jämförelse av förvaltningen eller upphör att noteras ska annat index utses. Utbyte av index tillsammans med motivering ska meddelas till kommunstyrelsen i den rapport som följer närmast i tiden. 10.4 URVALS- OCH AVVECKLINGSKRITERIER FÖR FÖRVALTARE 10.4.1 Extern förvaltares behörighet Förvaltaren ska: 1. Vara värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för investeringstjänster och investeringsverksamheter, enligt gällande lag, eller vara Utländsk institution som har tillstånd motsvarande det som anges ovan och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ 2. eller vara investeringsrådgivare som inför varje investeringsbeslut inhämtar ekonomichefens godkännande. 10.4.2 Formella handlingar Vid beslut av att anlita extern förvaltare/investeringsrådgivare av hela eller delar av portföljens tillgångar ska sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal. 10.4.3 Urvalskriterier Vid val av förvaltare/investeringsrådgivare kommer en samlad bedömning av olika kriterier att ligga till grund för beslut. Historiska resultat, organisation, arbetssätt och pris är exempel på kriterier som kommer att beaktas. 10.5 FÖRVALTARENS ÅTAGANDEN Förvaltaren skall åta sig att följa denna placeringspolicy. Sida 23

10.6 AVVECKLING AV FÖRVALTARE OCH FONDER Kommunstyrelsen gör en övergripande samlad bedömning om huruvida extern förvaltare ska avvecklas. I en sådan bedömning beaktas historisk prestation i förhållande till valt index samtidigt som framtida prestation och övriga faktorer uppskattas. Kommunstyrelsen gör även en samlad bedömning för huruvida intern förvaltning ska avvecklas. 11 RAPPORTERING Rapporteringen syftar till att löpande informera om portföljens resultat samt dess exponering i relation till de fastställda gränserna i dessa placeringsföreskrifter. Kommunen avtalar med förvaltare/rådgivare om detaljer och periodicitet i rapporteringen. Exempel på vad som löpande bör rapporteras är: Aktuell risk i pensionsportföljen. Denna ska anges i förhållande till riskbegränsningen mot förvaltningsmålet, d v s i vilken utsträckning portföljen kommer att täcka kommande pensionsutbetalningar. 11.1 RAPPORTERING VID EXTERN FÖRVALTNING Senast tio bankdagar efter månadens utgång ska förvaltare rapportera till ekonomiservice; Månadsrapport Periodens transaktioner Fördelning på olika tillgångsslag Innehav Anskaffningsvärde Utgående marknadsvärde Periodens avkastning Avkastning från årets början Avkastning från uppdragets start Avvikelse från benchmark, orsak samt vidtagen åtgärd eller planerad åtgärd Duration (räntebärande) 11.2 ÅRSRAPPORT Till kommunstyrelsen ska en årsrapport över pensionsportföljens förvaltning lämnas. Det övergripande förvaltningsmålet, enligt avsnitt 6.4 ska uppdateras med aktuell siffra, givet de avsättningar eller uttag som gjorts till pensionsportföljen under året. Vid detta tillfälle utvärderas, i förekomna fall, även kommunens externa förvaltare och deras prestation. Vid samma tillfälle ska även eventuell intern förvaltning utvärderas av kommunstyrelsen. Sida 24

12 TILLÅTNA INVESTERINGAR 12.1 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER OCH STRUKTURERADE OBLIGATIONER Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittentkategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta emittentkategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i kategori C till E aldrig överstiga 40% inom durationsintervallet 3-7 år. Samma sak gäller för respektive durationskategori. Emittent/värdepapper A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år (dur. 0-1 år) (dur. > 1 år) K till N L till N M till N N A till F 100% 100% 100% 100% 100% 100% B. Värdepapper 2 med rating om AAA /Aaa B till F 100% 85% 70% 60% 30% 30% C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 C till F 80% 60% 40% 25% 20% 20% D. Värdepapper med rating om A- /A3 D till F 50% 30% 20% 10% 15% 10% E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 E till F 20% 10% 5% 0% 10% 5% F. Rating lägre än BBB- / Baa3, eller ingen rating F 10% 5% 0% 0% 5% 2% Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Fagerstas kommun är ej tillåtet. 2 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande. Sida 25

12.2 AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT Portföljens aktieplaceringar skall vara i börsnoterade aktier. Aktier hänförliga till ett enskilt bolag, eller bolag inom samma koncern, får utgöra maximalt 5 procent av aktieportföljens marknadsvärde. Undantaget från denna huvudregel är aktier som utgör mer än 5 % av jämförelseindex som anges i avsnitt 10.3 För dessa får maximalt belopp som investeras motsvara den andel som innehavet utgör av underliggande index. 12.2.1 Strukturerade produkter Med strukturerade produkter avses derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerat värdepapper. Placeringar i aktierelaterade instrument, exempelvis i så kallade aktieindexobligationer, får endast göras om instrumentets totala risk är jämförbar med eller lägre än den/de aktier som instrumentets framtida avkastning är hänförlig från. Placering får ej ske i aktierelaterade instrument vars konstruktion innebär en kreditrisk som är högre än de limiter som avser kreditrisk under avsnitt 12.1. Aktierelaterade instrument skall som huvudregel betraktas som en aktieplacering i det lands aktiemarknad som instrumentet skapar exponering gentemot. Undantag medges för kapitalgaranterade produkter där aktieinslaget är av obetydligt värde. Investeringen skall i undantagsregeln klassificeras som en obligationsplacering med kreditrisk som motsvarar den strukturerade obligationen. Väl diversifierade strukturerade produkter kan i vissa fall vara konstruerade med andra aktieindex än vad som angivits ovan i stycke 10.3. Jämförelseindex för dessa produkter kan i sådana fall anpassas efter den specifika produkten. 12.2.2 Fastigheter Placering får ske i fastigheter som hålls i investeringssyfte. Fastighetsinvesteringen ska ge kommunen en exponering som väl passar in i kommunens matchningsprincip - att tillgångarna ska matchas mot pensionsåtagandet. Detta ställer ett antal specifika krav på fastighetsinvesteringar: Investeringarna ska med hjälp av erfaren fastighetsförvaltare ske i en korg av fastigheter som är väldiversifierade avseende: - geografisk belägenhet - branscher - hyresgäster I fastigheterna ska finnas mycket kreditvärdiga hyresgäster med långa, bundna hyresavtal som i hög grad är inflationssäkrade. Upplåning för förvärven ska i samma grad inflationssäkras och bindas på samma löptid som hyresavtalen. Förvärv får endast ske av fastigheter som ger positiva kassaflöden mellan hyror och upplåning. Förvärven får inte baseras på spekulationer om uppgång i fastighetspriserna. Fastighetsinnehavet ska enbart vara en finansiell investering och inte leda till något åtagande från kommunens sida att använda egen personal för förvärv och förvaltning av fastigheterna. Fastigheter som ägs indirekt via bolag är undantagna från bestämmelser i avsnitt 12.2 då aktier i dessa typer av bolag är att betrakta som ägande i fastighet och inte ägande av aktie. Investeringar i Fastigheter enligt denna punkt skall alltid föregås av ett beslut i kommunstyrelsen. Sida 26

12.2.3 Alternativa tillgångar Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas. Exempel på sådana tillgångar kan vara valutor, råvaror, realtillgångar (ex skog, mark, produktionsanläggningar) och hedgefonder. Investeringar klassas som alternativa efter exponering snarare än den juridiska form som investeringen görs i. Mot bakgrund av detta är investeringar i de nämnda tillgångarna tillåtna. Syftet med en investering i dessa tillgångar får dock endast vara att minska den totala portföljrisken. Om korrelationen mellan tillgången och den övriga portföljen skulle förändras på ett sådant sätt att tillgången ökar portföljens totala risk ska tillgången säljas så snart det är praktiskt genomförbart. Investeringar i alternativa tillgångar skall alltid föregås av ett beslut i kommunstyrelsen. 12.2.4 Valutasäkring Placeringar i utländska obligationer skall valutasäkras. 12.2.5 Derivatinstrument Standardiserade optioner och terminer får användas i syfte att nå en aktieindexexponering. Den sammanlagda exponeringen mot aktiemarknaden får dock aldrig överskrida limiterna för tillgångsslagen enligt 8.1.2. Detta innebär att risken med derivat aldrig blir större än den andel riskfyllda tillgångar som tillåts enligt de övergripandetillgångsslagen. 12.3 ANSVARSFULLA PLACERINGAR VID AKTIEFÖRVALTNING Kommunen skall genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi, tobaks- och alkoholvaror eller kommersiell spelverksamhet som en väsentlig del av verksamheten. Kommunen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Kommunen skall ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Kommunen skall även visa miljöhänsyn genom att, när man har relevanta faktaunderlag, inte direkt placera i bolag som bryter mot lagar, förordningar eller konventioner inom miljöområdet i de länder där de är verksamma, eller som är vedertagna i Sverige. Utöver direkta placeringar i aktier och räntebärande värdepapper kan indirekta placeringar göras genom andelar i investeringsfonder och i strukturerade finansiella instrument vilkas avkastning följer ett angivet index. Vid placeringar i investeringsfonder ska eftersträvas att fonden har en placeringsinriktning som så långt möjligt uppfyller de etiska krav som anges i detta avsnitt. Eftersom även s.k. etiska fonder kan ha något annorlunda utformade etiska riktlinjer är det möjligt att placera i fonder som inte fullt ut uppfyller de krav som anges i detta avsnitt. Placeringar i fondandelar ska prövas särskilt mot denna bakgrund. Vid placeringar i strukturerade finansiella instument vilkas avkastning följer ett visst index gäller att emittenten av det finansiella instrumentet ska uppfylla de krav som anges i detta avsnitt. Vid användning av breda allmänt vedertagna index ställs inget krav att Sida 27

samtliga bolag som ingår i indexet ska uppfylla de krav som anges i detta avsnitt. Vid användning av smalare skräddarsydda index ska särskilt prövas om placeringen är godtagbar utifrån de krav som anges i detta avsnitt. 13 DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER Term A-listan Aktieindexobligation Aktieportfölj Aktuell placeringslimit Allokering Ansvarsförbindelse Avsättning Benchmark Derivatinstrument Diskontera Diskonteringsränta Diversifiering Duration Emittent Exponering Index Indikativa kassaflöden Definition A-listan på Stockholms Fondbörs omfattar aktier i företag med stort aktiekapital och stor omsättning. Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. En förmögenhet som är placerad i aktier Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs ej i balansräkningen Del av pensionsskuld som redovisas i balansräkningen Jämförelseindex Derivat är kontrakt vars värde bestäms utgående från värdet på en underliggande vara, t.ex. börsindex. Med hjälp av derivat kan du minska de risker som är förenade med förändringar i placeringsobjektets värde, uppnå önskad exponering eller eftersträva tilläggsavkastning. Exempel på vanliga derivat är köp- och säljoptioner i aktier samt ränteterminer. Exempel på hur derivat kan användas som ett riskhanteringsinstrument är om investeraren tror att börsen ska falla men inte vill sälja. Innehavet kan då försäkras genom att köpa en säljoption vilken ger rätten - men inte skyldigheten - att sälja. Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare och garant av finansiella instrument. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Under infasning eller då förändringar i portföljen sker kommer den del av portföljen som är avsedd att matcha skuldkassaflöden ej kunna fastsällas med säkerhet varför dessa kassaflöden benämns som indikativa tills det att Sida 28