YRKESEXAMEN INOM MARK- ANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2012



Relevanta dokument
SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011

KRAV PÅ STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN OCH UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR EN FRISTÅENDE EXAMEN INOM GRUNDLÄGGANDE

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA. Föreskrift 28/011/2015

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

Specialyrkesexamen i företagsledning

YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 55/011/2010

YRKESEXAMEN I IDROTT 2014 Föreskrift 2/011/2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2012

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

FÖRESKRIFT 3/011/2007. Grunder för fristående examen

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012

YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2013

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I DE YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA. Föreskrift 27/011/2015

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MASSÖR 2012

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

YRKESEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen

Utbildningsstyrelsen och författarna. Föreskrifter och anvisningar 2011:41. ISBN (hft.) ISBN (pdf)

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011

Yrkeskompetens för förare, anvisningar för verksamheten fr.o.m Timo Repo överingenjör

YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

Transkript:

Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARK- ANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2012 Föreskrift 55/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:56

Föreskrifter och anvisningar 2012:56 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGG- NINGSBRANSCHEN 2012 Föreskrift 55/011/2012

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:56 ISBN 978-952-13-5393-2(hft.) ISBN 978-952-13-5394-9 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2013

Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examina... 7 1.3 Grunderna för fristående examina... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 9 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 1.7.1 Examensspecifika krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina... 9 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen inom markanläggningsbranshen... 11 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen inom markanläggningsbranschen.. 11 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av examen... 11 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen inom markanläggningsbranschen... 14 3.1 Användning av anläggningsmaskiner (*)... 14 3.2 Underhåll och reparation av anläggningsmaskiner... 17 3.3 3D-positionering eller -styrning i anläggningsmaskiner... 20 3.4 Manuella markanläggningsarbeten... 22 3.5 Anläggning av rörledningar... 25 3.6 Service och underhåll inom vattentjänsterna... 28 3.7 Svetsning av plaströr... 30 3.8 Byggande av kabelnät... 33 3.9 Stabilisering... 36 3.10 Slagpålning *... 38 3.11 Arbeten i anslutning till förankring och stödmurar (*)... 41 3.12 Stålkonstruktionsarbeten... 43 3.13 Byggnadstekniska arbeten vid markanläggning... 45 3.14 Fukt- och värmeisoleringsarbeten... 48 3.15 Borrning *... 50 3.16 Laddning *... 52 3.17 Injektering... 55 3.18 Bergbultning, nätmontering och anläggning av dränering... 57 3.19 Betongsprutning i berg (*)... 59 3.20 Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen... 61 3.21 Plogning, utjämning av ytor och halkbekämpning *... 61

3.22 Maskinellt underhåll av trafikområden... 64 3.23 Manuellt underhåll av trafikområden... 66 3.24 Maskinellt underhåll inom spårtrafiken... 68 3.25 Manuellt underhåll inom spårtrafiken... 70 3.26 För- och kringarbeten vid asfaltbeläggning... 72 3.27 Utläggning av asfaltbeläggning... 74 3.28 Packning av asfaltbeläggning... 76 3.29 Tillverkning av asfaltmassa *... 79 3.30 Vägmarkering... 81 3.31 Transport av massor (*)... 83 3.32 Specialtransporter... 87 3.33 Transport av farliga ämnen... 89 3.34 Anläggning av grönområden... 92 3.35 Sten- och plattläggning... 94 3.36 Anläggningsarbete på gårdar... 96 3.37 Mätning... 98 3.38 Krossning *... 100 3.39 Rivning och sortering... 102 3.40 Reparationsarbeten... 104 3.41 Muddring *... 107 3.42 Siktning... 109 3.43 Geoteknisk undersökning (*)... 111 3.44 Arbetsplatshandledarens uppgifter... 114 3.45 En fastställd examensdel från en annan examen... 116

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter samt de examensspecifika kraven på hälsotillståndet som Utbildningsstyrelsen har fastställt med stöd av 13 i ovannämnda lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört 8

bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. 1.7.1 Examensspecifika krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) som syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. 9

Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom elevvård eller studerandehälsovård eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egna beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet av utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. 10

Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen inom markanläggningsbranschen När det gäller personens hälsotillstånd eller funktionsförmåga ska man bedöma de begränsningar som eventuella sjukdomar medför och den individuella vårdsituationen i fråga om sjukdomarna. Följande omständigheter kan utgöra hinder för antagning av en studerande: diabetes som behandlas med insulin epilepsi eller andra sjukdomar och funktionsstörningar som inverkar på balansorganet en syn- eller hörselnedsättning som inte kan korrigeras med hjälpmedel hjärt-kärlsjukdom sjukdom i andningsorganen som begränsar förmågan att klara av fysisk belastning och utomhusarbete sjukdom i rörelseorganen njursjukdomar en psykisk sjukdom som förhindrar deltagande i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet missbruk eller beroende av berusningsmedel. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen inom markanläggningsbranshen 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen inom markanläggningsbranschen De som har avlagt yrkesexamen inom markanläggningsbranschen utför arbetsuppgifterna inom sitt yrkesområde självständigt även i föränderliga verksamhetsmiljöer. De kan instruera andra och övervaka andras arbete. De utför sina arbetsuppgifter i den takt som förutsätts av en yrkesman inom branschen, arbetar ekonomiskt och ansvarar för att arbetsresultatet håller hög kvalitet. De har de kunskaper och färdigheter som krävs i yrkesområdet och kan använda dem när de löser arbetsrelaterade problem. De planerar sitt arbete och eventuellt även andras arbeten, och beaktar då de övriga aktörerna. De bedömer sina färdigheter och sitt uppgiftsområde för att utveckla arbetsuppgifterna, arbetets kvalitet och lönsamheten. De kommunicerar och skriver vid behov texter relaterade till sina uppgifter på finska, svenska eller samiska. De har de övriga språkkunskaper som behövs i arbetet. 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av examen Yrkesexamen inom markanläggningsbranschen består av fyrtiofem (45) examensdelar. För att avlägga hela examen krävs att man avlägger tre examensdelar. De examensdelar som till sin omfattning motsvarar två examensdelar har markerats med tecknet *. De examensdelar som kan utföras så att de motsvarar en eller två examensdelar har markerats med tecknet (*). 11

Kompetensområdet Användning av anläggningsmaskiner Kompetensområdets obligatoriska examensdelar 1. Användning av anläggningsmaskiner (*) Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka en ska väljas 2. Underhåll och reparation av anläggningsmaskiner 3. 3D-positionering eller -styrning i anläggningsmaskiner Kompetensområdet Nätanläggning Kompetensområdets obligatoriska examensdelar 4. Manuella markanläggningsarbeten Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka en ska väljas 5. Anläggning av rörledningar 6. Service och underhåll inom vattentjänsterna Kompetensområdet Grundläggning Kompetensområdets obligatoriska examensdelar 4. Manuella markanläggningsarbeten Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka en ska väljas Kompetensområdet Berganläggning Kompetensområdets obligatoriska examensdelar Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka två ska väljas 9. Stabilisering 15. Borrning * 10. Slagpålning * 16. Laddning * 7. Svetsning av plaströr 11. Arbeten i anslutning till förankring och stödmurar (*) 17. Injektering 8. Byggande av kabelnät 12. Stålkonstruktionsarbeten 13. Byggnadstekniska arbeten vid markanläggning 14. Fukt- och värmeisoleringsarbeten 18. Bergbultning, nätmontering och anläggning av dränering (*) 19. Betongsprutning i berg (*) 12

Kompetensområdet Underhåll av trafikområden Kompetensområdets obligatoriska examensdelar 20. Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka en ska väljas 21. Plogning, utjämning av ytor och halkbekämpning * Kompetensområdet Asfalteringsarbeten Kompetensområdets obligatoriska examensdelar Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka två ska väljas 26. För- och kringarbeten vid asfaltbeläggning Kompetensområdet Transporter inom infrastrukturområdet Kompetensområdets obligatoriska examensdelar 20. Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka en ska väljas 31. Transport av massor (*) Kompetensområdet Miljöarbeten Kompetensområdets obligatoriska examensdelar 4. Manuella markanläggningsarbeten Kompetensområdets valfria examensdelar, av vilka en ska väljas 34. Anläggning av grönområden 22. Maskinellt underhåll av trafikområden 27. Utläggning av asfaltbeläggning 32. Specialtransporter 35. Sten- och plattläggning 23. Manuellt underhåll av trafikområden 28. Packning av asfaltbeläggning 33. Transport av farliga ämnen 36. Anläggningsarbete på gårdar 24. Maskinellt underhåll inom spårtrafiken 29. Tillverkning av asfaltmassa * 25. Manuellt underhåll inom spårtrafiken 30. Vägmarkering Valfria examensdelar 37. Mätning 38. Krossning* 39. Rivning och sortering 41. Muddring* 42. Siktning 43. Geoteknisk undersökning (*) 45. En fastställd examensdel från en annan yrkesexamen 40. Reparationsarbeten 44.Arbetsplatshandledarens uppgifter Yrkesexamen inom markanläggningsbranschen kan också avläggas utan att välja kompetensområde genom att avlägga tre examensdelar från hela utbudet. I detta fall behöver inte villkoren i de enskilda kompetensområdena uppfyllas, och i examensbetyget nämns inget kompetensområde. 13

3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i yrkesexamen inom markanläggningsbranschen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen inom markanläggningsbranschen i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att också själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna visar, och gör detta med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i yrkesexamen inom markanläggningsbranschen görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. 3.1 Användning av anläggningsmaskiner (*) Examensdelen kan avläggas i markanläggningsarbete med en självgående anläggningsmaskin som kräver förare (eller fjärrstyrning av förare). Högst en av de tre arbetstyper som krävs får vara fabriksservicearbete, underhålls- och servicearbete eller med dessa jämförbara arbeten. Examensdelen kan inte avläggas med en maskin eller ett fordon som kräver körkort av minst klass C1. Färdigheterna i användning av dessa maskiner eller fordon kan visas i till exempel examensdelarna inom kompetensområdet Transporter inom infrastrukturområdet. 14

Examensdelen kan avläggas med högst två olika maskiner, varvid visandet av yrkesskickligheten i användningen av en maskintyp motsvarar en examensdel. Färdigheterna i underhåll bedöms separat för varje maskin. Under punkten Ytterligare information i examensbetyget ska det uppges vilken maskintyp som användes vid examenstillfället. Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats arbeta med en anläggningsmaskin. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Arbete på en anläggningsarbetsplats använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna tolkar de ritningar och planer som behövs i arbetet i den utsträckning som arbetet kräver det utför självständigt de grundläggande mätningar som anknyter till arbetet använder de material och den utrustning som behövs i arbetet på ett korrekt och ekonomiskt sätt väljer arbetsmetoder som är lämpliga för objektet och rätt arbetsordning observerar förändringar i förhållandena, marken, materialen eller andra faktorer som inverkar på arbetet och kan lösa problem som beror på förändringarna. 15

Behärskande av arbetarskydd arbetar på ett säkert sätt och undviker risker använder personlig skyddsutrustning förutser faror och undanröjer dem om möjligt meddelar sin förman om säkerhetsbrister tar hänsyn till miljön och andra aktörer under arbetet. kan arbeta med en anläggningsmaskin. har ett giltigt Vägskydd 1-kort Arbetssäkerhetskort intyg över genomgången grundkurs i första hjälpen eller motsvarande kunskaper. Arbete med en anläggningsmaskin Underhåll av en anläggningsmaskin använder anläggningsmaskinen som en erfaren förare i uppgifter som är typiska vid markarbeten med maskinen (tre olika arbetsuppgifter) använder de rätta arbetsmetoderna i enlighet med de kvalitetskrav som gäller det egna arbetet utför de olika arbetsfaserna i rätt ordningsföljd kan montera, ta loss och använda maskinens tilläggsutrustning på ett smidigt sätt använder och utnyttjar i sitt arbete mätinstrument (2D) som är monterade i maskinen arbetar effektivt, ekonomiskt och raskt. väljer de rätta kontroll- och underhållsobjekten utför de dagliga underhållsarbetena enligt instruktionerna, regelbundet, noggrant och smidigt beaktar arbetarskyddet och miljösäkerheten vid hantering av bränsle och smörjmedel. Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin allmänna branschkompetens genom att på förhand göra upp en muntlig eller skriftlig beskrivning av de kommande arbetsfaserna. Denna beskrivning ska innehålla uppgifter om kvalitetskraven på det egna arbetet, arbetsmetoderna och arbetsfaserna i ordningsföljd uppgifter om de material som används vid markarbetena på den egna arbetsplatsen (material som används och användningsändamål) riskerna som påverkar säkerheten i arbetet och sätten att undvika dem. Färdigheterna i användning av en anläggningsmaskin visar examinanderna genom att göra en säkerhets- och idrifttagningsbesiktning av maskinen 16

arbeta med maskinen i minst tre olika typer av arbeten som kräver en erfaren förares kompetens så länge att färdigheterna kan bedömas tillförlitligt. Färdigheterna i underhåll av en anläggningsmaskin visar examinanderna genom att kontrollera maskinen före körningen och utföra det dagliga underhåll som ingår i förarens uppgifter hålla maskinen ren och i funktionsdugligt skick. Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de har den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, att de behärskar de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Examensprestationen kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och diskussioner samt med examinandens självvärdering, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade. 3.2 Underhåll och reparation av anläggningsmaskiner Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats utföra de vanliga underhållen och reparationerna av anläggningsmaskiner svetsa och skära med skärbrännare. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Arbete på en anläggningsarbetsplats använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna tolkar de ritningar och planer som behövs i arbetet i den utsträckning som arbetet kräver det utför självständigt de grundläggande mätningar som anknyter till arbetet 17

Behärskande av arbetarskydd använder de material och den utrustning som behövs i arbetet på ett korrekt och ekonomiskt sätt väljer arbetsmetoder som är lämpliga för objektet och rätt arbetsordning observerar förändringar i förhållandena, marken, materialen eller andra faktorer som inverkar på arbetet och kan lösa problem som beror på förändringarna. arbetar på ett säkert sätt och undviker risker använder personlig skyddsutrustning förutser faror och undanröjer dem om möjligt meddelar sin förman om säkerhetsbrister tar hänsyn till miljön och andra aktörer under arbetet. har ett giltigt Vägskydd 1-kort Kort för heta arbeten Arbetssäkerhetskort intyg över genomgången grundkurs i första hjälpen eller motsvarande kunskaper. kan utföra de vanliga underhållen och reparationerna av anläggningsmaskiner. Underhåll och reparation av maskiner rengör den maskin som ska underhållas eller repareras och underhållsobjektet enligt instruktionerna utarbetar en underhålls- eller reparationsplan som innehåller uppgifter om de underhålls- och reparationsarbeten som ska utföras och de material och verktyg som behövs samt bedömer hur lång tid arbetet kommer att ta utför de underhåll som anges i serviceboken byter ut vanliga slitdelar och utför vanliga reparationer av maskiner (byten av komponenter) väljer smörjmedel och andra material som behövs vid underhållet enligt förhållandena använder vanliga verkstadsverktyg rätt och säkert samt ser till att de är i skick löser vanliga problem som kommer emot vid reparationerna sörjer för ordning och renlighet på arbetsplatsen under och efter arbetet sorterar avfall rätt utför underhållsarbetet systematiskt, noggrant, smidigt och enligt underhållsprogrammet. 18

kan svetsa och skära med skärbrännare. Svetsning och skärning med skärbrännare väljer svetsutrustning och material som är lämpliga för svetsobjektet svetsar med elektrodsvets- och gasmetallbågsvetsutrustning och bedömer fogen okulärt enligt kvalitetsklass C i standarden SFS-EN 25817 utför manuell skärbränning med den noggrannhet och det slutresultat som krävs i reparationsarbetet. Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin allmänna branschkompetens genom att på förhand göra upp en muntlig eller skriftlig beskrivning av de kommande arbetsfaserna. Av denna beskrivning framgår kvalitetskraven på det egna arbetet, arbetsmetoderna och arbetsfaserna i ordningsföljd examinandens kunskap om de material som används vid markarbetena på den egna arbetsplatsen (material som används och användningsändamål) riskerna som påverkar säkerheten i arbetet och sätten att undvika dem. Examinanderna visar sina färdigheter i underhåll och reparation av maskiner genom att göra upp en muntlig eller skriftlig underhålls- eller reparationsplan utföra en åtgärd inom det periodiska underhållet enligt maskinens servicebok (underhåll som görs med minst 1 000 timmars mellanrum) och byta ut slitdelar genom att använda sig av bruksanvisningar, serviceböcker och reservdelskataloger. I stället för att visa sina färdigheter i underhållsarbete kan examinanderna utföra reparationer av maskinen i en sådan omfattning att arbetet i fråga om kravnivå och varaktighet motsvarar det ovannämnda underhållet och att färdigheterna kan bedömas utföra reparationssvetsningar eller ge ett separat prov på sina färdigheter i svetsning både genom elektrodsvetsning och gasmetallbågsvetsning; om examinanden har ett giltigt intyg över svetsarens kompetens med båda svetsmetoderna separat behöver färdigheterna inte visas separat i svetsning skära med skärbrännare i en sådan omfattning att man kan bedöma om färdigheterna är tillräckliga för reparationsarbeten. Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de har den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, att de behärskar de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Examensprestationen kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och diskussioner samt med examinandens självvärdering, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade. 19

3.3 3D-positionering eller -styrning i anläggningsmaskiner Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats överföra planeringsdata till arbetsmaskinens 3D-mätinstrument och sätta mätinstrumenten i det skick som arbetsobjektet förutsätter arbeta utifrån instruktioner eller styrning från arbetsmaskinens 3D-mätinstrument. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Arbete på en anläggningsarbetsplats Behärskande av arbetarskydd använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna tolkar de ritningar och planer som behövs i arbetet i den utsträckning som arbetet kräver det utför självständigt de grundläggande mätningar som anknyter till arbetet använder de material som behövs i arbetet på ett korrekt och ekonomiskt sätt väljer arbetsmetoder som är lämpliga för objektet och rätt arbetsordning observerar förändringar i förhållandena, marken, materialen eller andra faktorer som inverkar på arbetet och kan lösa problem som beror på förändringarna. arbetar på ett säkert sätt och undviker risker använder personlig skyddsutrustning förutser faror och undanröjer dem om möjligt meddelar sin förman om säkerhetsbrister tar hänsyn till miljön och andra aktörer under arbetet. 20

har ett giltigt Arbetssäkerhetskort Vägskydd 1-kort (gäller inte vattenbyggnadsarbete) intyg över genomgången grundkurs i första hjälpen eller motsvarande kunskaper. kan överföra planeringsdata till arbetsmaskinens 3D-mätinstrument och sätta mätinstrumenten i det skick som arbetsplatsen förutsätter. Överföring av planeringsdata till arbetsmaskinen och iordningställande av mätinstrument för mätning ställer rutinerat och felfritt i ordning arbetsmaskinens mätinstrument för mätning överför planeringsdata till arbetsmaskinens styrenhet eller 3D-mätinstrument och utför de ändringar i inställningarna som behövs före arbetet kontrollerar mätinstrumentens funktion och fastställer behovet av underhåll och kalibrering av arbetsmaskinens utrustning ställer upp eller startar basstationen utan problem, om det behövs. kan arbeta utifrån instruktioner eller styrning från arbetsmaskinens 3Dmätutrustning. Arbete med assistans från 3D-instruktioner arbetar med assistans från 3D-mätutrustning smidigt, systematiskt, självständigt och produktivt kan lösa normala problem som uppkommer vid användning av utrustningen. Sätten att visa yrkesskicklighet Dessutom förvissar man sig om att kvaliteten på arbetsresultatet uppfyller kraven examinanden kan samarbeta väl med dem som arbetar på arbetsplatsen samtidigt. Examinanderna visar sin allmänna branschkompetens genom att på förhand göra upp en muntlig eller skriftlig beskrivning av de kommande arbetsfaserna. Av denna beskrivning framgår kvalitetskraven på det egna arbetet, arbetsmetoderna och arbetsfaserna i ordningsföljd examinandens kunskap om de material som används vid markarbetena på den egna arbetsplatsen (material som används och användningsändamål) riskerna som påverkar säkerheten i arbetet och sätten att undvika dem. 21

Examinanderna visar att de har färdigheter i användning av 3D-utrustning genom att göra en konstruktion eller en del av en konstruktion i tillräcklig omfattning med assistans eller styrning av 3D-utrustning, till exempel något av följande arbeten: göra ett konstruktionsskikt med väghyvel göra ett konstruktionsskikt (hjullastare + spridningslåda) göra en skärning eller ett konstruktionsskikt med grävmaskin göra en skärning eller ett konstruktionsskikt med schaktmaskin arbeta med en asfaltfräs eller asfaltspridare muddra under vatten. Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de har den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, att de behärskar de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Examensprestationen kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och diskussioner samt med examinandens självvärdering, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade. 3.4 Manuella markanläggningsarbeten Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats anlägga schaktbottnar för brunnar och rör eller något motsvarande bärande underlag i samband med markanläggningsarbeten utföra vanliga gräv-, fyllnings-, utjämnings- och packningsarbeten manuellt i anslutning till markanläggningsarbeten. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Arbete på en anläggningsarbetsplats använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna 22

Behärskande av arbetarskydd tolkar de ritningar och planer som behövs i arbetet i den utsträckning som arbetet kräver det utför självständigt de grundläggande mätningar som anknyter till arbetet använder de material som behövs i arbetet på ett korrekt och ekonomiskt sätt väljer arbetsmetoder som är lämpliga för objektet och rätt arbetsordning observerar förändringar i förhållandena, marken, materialen eller andra faktorer som inverkar på arbetet och kan lösa problem som beror på förändringarna. arbetar på ett säkert sätt och undviker risker använder personlig skyddsutrustning förutser faror och undanröjer dem om möjligt meddelar sin förman om säkerhetsbrister tar hänsyn till miljön och andra aktörer under arbetet. har ett giltigt Vägskydd 1-kort Arbetssäkerhetskort intyg över genomgången grundkurs i första hjälpen eller motsvarande kunskaper. kan anlägga schaktbottnar för brunnar och rör eller något motsvarande bärande underlag. Anläggande av en schaktbotten eller något motsvarande bärande underlag anlägger en schaktbotten eller någon motsvarande bärande konstruktion enligt planen kontrollerar att den övre ytan av konstruktionen är på angiven plats och höjd. kan i anslutning till markanläggningsarbeten utföra vanliga gräv-, fyllnings-, utjämnings- och packningsarbeten manuellt. Manuella markanläggningsarbeten lagrar och hanterar utrustningen och materialen på arbetsplatsen enligt instruktionerna är skicklig på att använda de handverktyg som behövs i arbetet beaktar förhållandena vid packningsarbetet och utför det enligt den packningsgrad som krävs arbetar ekonomiskt, raskt och effektivt 23

Sätten att visa yrkesskicklighet sköter dirigeringen av maskinarbetet på ett tydligt, tidsmässigt korrekt och ändamålsenligt sätt utför de behövliga vanliga kvalitetssäkringsåtgärderna. Examinanderna visar sin allmänna branschkompetens genom att på förhand göra upp en muntlig eller skriftlig beskrivning av de kommande arbetsfaserna. Av denna beskrivning framgår kvalitetskraven på det egna arbetet, arbetsmetoderna och arbetsfaserna i ordningsföljd examinandens kunskap om de material som används vid markarbetena på den egna arbetsplatsen (material som används och användningsändamål) riskerna som påverkar säkerheten i arbetet och sätten att undvika dem. Examinanderna visar sina färdigheter i manuella markanläggningsarbeten genom att självständigt eller som medlem i ett arbetslag utföra följande enligt de uppsatta kvalitetskraven: lagring av utrustning och material på arbetsplatsen manuella gräv-, fyllnings-, utjämnings- och packningsarbeten (till exempel rörbädd, förfyllning av rör och packningsarbeten) dirigering av maskinarbete som behövs i de ovannämnda objekten och mätningar som anknyter till det egna arbetet normala kvalitetssäkringsåtgärder som gäller arbetet och materialen. Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de har den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, att de behärskar de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Examensprestationen kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och diskussioner samt med examinandens självvärdering, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade. 24

3.5 Anläggning av rörledningar Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats se till att de material som används vid anläggning av rörledningar lagras på lämpligt sätt utföra de arbeten som behövs vid anläggning av rörledningar. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Allmän branschkompetens Behärskande av arbetarskydd använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna tolkar de ritningar och planer som behövs i arbetet i den utsträckning som arbetet kräver det utför självständigt de grundläggande mätningar som anknyter till arbetet använder de material som behövs i arbetet på ett korrekt och ekonomiskt sätt väljer arbetsmetoder som är lämpliga för objektet och rätt arbetsordning observerar förändringar i förhållandena, marken, materialen eller andra faktorer som inverkar på arbetet och kan lösa problem som beror på förändringarna. arbetar på ett säkert sätt och undviker risker använder personlig skyddsutrustning förutser faror och undanröjer dem om möjligt meddelar sin förman om säkerhetsbrister tar hänsyn till miljön och andra aktörer under arbetet. 25

har ett giltigt Vägskydd 1-kort Arbetssäkerhetskort intyg över genomgången grundkurs i första hjälpen eller motsvarande kunskaper Vattenarbetskort. kan se till att de material som används vid anläggning av rörledningar lagras på lämpligt sätt. Lagring, hantering och kontroll av material lagrar och hanterar rätt de material som används kontrollerar före monteringen de material som ska användas och säkerställer att de är användbara och lämpliga i det aktuella objektet. kan utföra de arbeten som behövs vid anläggning av rörledningar. Montering Kvalitetssäkring utför de åtgärder som arbetarskyddet och trafiksäkerheten förutsätter utför de vanliga mätningar som behövs i det egna arbetet tar hänsyn till väderförhållandena på det sätt som monteringen och materialen förutsätter skyddar rör och utrustning under arbetets gång utför arbetena i rätt ordningsföljd beaktar i sitt arbete kraven i Vattenarbetskortet monterar rör och tillbehör noggrant och med de rätta monteringsmetoderna arbetar smidigt och raskt och är en samarbetsvillig medlem i arbetslaget. kan utföra tryck- och täthetsprovningarna av nätet som medlem i arbetslaget utför felfritt de kvalitetssäkringsåtgärder och den dokumentering som krävs. Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin allmänna branschkompetens genom att på förhand göra upp en muntlig eller skriftlig beskrivning av de kommande arbetsfaserna. Av denna beskrivning framgår kvalitetskraven på det egna arbetet, arbetsmetoderna och arbetsfaserna i ordningsföljd 26

examinandens kunskap om de material som används vid markarbetena på den egna arbetsplatsen (material som används och användningsändamål) riskerna som påverkar säkerheten i arbetet och sätten att undvika dem. Examinanderna visar sitt kunnande i anläggning av rörledningar i anslutning till markanläggningsarbete självständigt eller som medlem i ett arbetslag genom att sköta lagringen av tillbehören och materialen för ledningsnätet på arbetsplatsen utföra anläggningsarbeten för en rörledning i ett markanläggningsobjekt i tillräcklig omfattning för att man ska kunna bedöma om kunnandet uppfyller kraven; i arbetet ska det ingå grundläggning för rörledningar (rörbäddar) montering av rör, fogar och förgreningar montering av rörutrustning (avstängningsventiler, brandposter etc.) monteringsarbeten för plast- eller betongbrunnar inledande fyllning och packning dirigera det maskinarbete som behövs i de ovannämnda objekten utföra de mätningar som behövs i det egna arbetet utföra de vanliga kvalitetssäkringsåtgärderna som gäller arbetet och materialen. I monteringsarbetet ingår att göra rörfogar (mekaniska fogar) samt att montera rörutrustning och brunnar. För svetsning av plaströr finns en separat examensdel, varför kunnande i det inte krävs i denna del. Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de har den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, att de behärskar de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Examensprestationen kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och diskussioner samt med examinandens självvärdering, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade. 27

3.6 Service och underhåll inom vattentjänsterna Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats utföra de typiska underhåll och reparationer i vatten- och avloppsnätet som ska göras med handhållna maskiner och små arbetsmaskiner. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Arbete på en anläggningsarbetsplats Behärskande av arbetarskydd använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna tolkar de ritningar och planer som behövs i arbetet i den utsträckning som arbetet kräver det utför självständigt de grundläggande mätningar som anknyter till arbetet använder de material som behövs i arbetet på ett korrekt och ekonomiskt sätt väljer arbetsmetoder som är lämpliga för objektet och rätt arbetsordning observerar förändringar i förhållandena, marken, materialen eller andra faktorer som inverkar på arbetet och kan lösa problem som beror på förändringarna. arbetar på ett säkert sätt och undviker risker använder personlig skyddsutrustning förutser faror och undanröjer dem om möjligt meddelar sin förman om säkerhetsbrister tar hänsyn till miljön och andra aktörer under arbetet. 28

har ett giltigt Vägskydd 1-kort Arbetssäkerhetskort intyg över genomgången grundkurs i första hjälpen eller motsvarande kunskaper Vattenarbetskort. kan utföra de typiska underhåll och reparationer i vatten- och avloppsnätet som ska göras med handhållna maskiner och små arbetsmaskiner. Inledande och avslutande arbeten Utförande av underhållsoch reparationsarbeten säkerställer att de berörda får information om reparationsåtgärder och störningar i distributionen skaffar de rätta tillbehören och verktygen för arbetsplatsen rengör och underhåller verktyg och maskiner före och efter arbetet monterar de skydds- och säkerhetsanordningar som behövs monterar de skydd som förhållandena kräver i slutet av arbetsskiftet. reparerar eller byter ut ett trasigt rör eller en annan komponent i vatten- och avloppsnätet gör en rörbädd enligt instruktioner och ritningar i den omfattning som reparationsarbetet förutsätter monterar brunnar och frostskydd i samband med reparationsarbetet. Sätten att visa yrkesskicklighet Dessutom förvissar man sig om att arbetsfaserna är nödvändiga och att de utförs i rätt ordningsföljd arbetet utförs självständigt, smidigt och raskt. Examinanderna visar sin allmänna branschkompetens genom att på förhand göra upp en muntlig eller skriftlig beskrivning av de kommande arbetsfaserna. Av denna beskrivning framgår kvalitetskraven på det egna arbetet, arbetsmetoderna och arbetsfaserna i ordningsföljd examinandens kunskap om de material som används vid markarbetena på den egna arbetsplatsen (material som används och användningsändamål) riskerna som påverkar säkerheten i arbetet och sätten att undvika dem. 29

Examinanderna visar sina färdigheter i service och underhåll inom vattentjänsterna genom att i enlighet med de uppsatta kvalitetskraven utföra minst tre av följande uppgifter: öppning av ett igensatt avloppsrör byte av rörutrustning (avstängningsventil, brandpost etc.) byte eller reparation av ett trasigt rör reparation eller montering av en brunn i ett vatten- eller avloppssystem reparationer i ett dagvattenavlopp. Dessutom visar examinanderna att de behärskar de inledande och avslutande arbeten som behövs i arbetsprestationerna och kan underhålla, justera och reparera handverktyg och handhållna maskiner. Examinanderna visar i en autentisk arbetsmiljö att de har yrkesskicklighet, att de har den kunskap som yrkesskickligheten baserar sig på, att de behärskar de rätta arbetssätten och principerna och att de har förmåga att tillämpa dessa rätt. Examensprestationen kompletteras vid behov med olika utredningar, produkter, uppgifter, intervjuer och diskussioner samt med examinandens självvärdering, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade. 3.7 Svetsning av plaströr Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan arbeta på en anläggningsarbetsplats göra svetsfogar i plaströr. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan arbeta på en anläggningsarbetsplats. Arbete på en anläggningsarbetsplats använder vid kommunikation begreppen inom markanläggningsbranschen kommunicerar i sitt arbete tillräckligt på ett av Finlands officiella språk iakttar de allmänna arbetsvillkoren inom branschen iakttar i sitt arbete de föreskrifter, författningar och kvalitetskrav som gäller arbetet agerar på ett positivt sätt med tanke på företagets framgång och kundernas behov samarbetar med arbetskamraterna, cheferna och kunderna 30