i-tree SVERIGE FÖR STRATEGISKT ARBETE MED TRÄDS EKOSYSTEMTJÄNSTER Johanna Deak Sjöman

Relevanta dokument
i-tree - Träds ekologiska och ekonomiska värde Johan Östberg

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

GRÖNA FAKTA. I-Tree räknar ut värdet av stadsträd. Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter

GRÖNA FAKTA. i-tree räknar ut värdet av stadsträd. Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Krydda med siffror Smaka på kartan

HSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

HSBs BOSTADSINDEX (10)

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Transport- och energienheten (Ht)

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

HSBs BOSTADSINDEX 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

På väg mot friskare luft i Skåne

ST inom Försäkringskassan Avdelning 102

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

ST inom Försäkringskassan Avdelning 102

Inledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Leadership in Filtration. ISO En guide till den nya standarden för luftfiltrering.

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Detaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet. SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

Objektiv skattning av luftkvalitet för Nordanstigs kommun


Varför modellering av luftkvalitet?

Utredning Distriktsindelning Svenska Bangolfförbundet Remissversion

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Einar Schuch och Christer Agerback

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Den biologiska klockan

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Lokalt anpassad, miljövänlig stadstrafik i världsklass

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Vad har hänt med urbaniseringen

Varför bildas Trafikverket?

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

- Hur trädkronstäckning kan användas för att värdera urbana träds reglerande ekosystemtjänster

Luftutredning Distansgatan

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Transkript:

i-tree SVERIGE FÖR STRATEGISKT ARBETE MED TRÄDS EKOSYSTEMTJÄNSTER Johanna Deak Sjöman

Begreppet ekosystemtjänster används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Som när växter renar luft, buskar dämpar buller, bin pollinerar grödor eller att vår hälsa ökar i naturen. Det är också att stadens gräsmattor renar regn- och snövatten från tungmetaller och skadliga partiklar eller att bakterier och maskar gör jorden bördig. Trots att tjänsterna är grunden i vår välfärd är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut. Naturvårdsverket, 2018

stödjande reglerande försörjande kulturella Illustration: Deak Sjöman, 2016

stödjande reglerande försörjande kulturella Illustration: Deak Sjöman, 2016

USDA United States Department of Agriculture Forest Service 2006 Vetenskapliga studier under en 20-års period i-tree Street, i-tree Canopy, i-tree Eco,etc. Gratis programvara

... år 2013 hade i-tree använts i 105 länder... och antas ha över 30 000 användare (Östberg, Konijnendijk van den Bosch & Fredriksson, 2015)

Källa: Local Ecologist, 2017

.. kartläggning över gatuträd i New York City Källa: New York City Department of Parks & Recreation

.. kartläggning över gatuträd i New York City Källa: New York City Department of Parks & Recreation

London i-tree Eco Project

Källa: Greater London Authority, 2018

i-tree SVERIGE FÖR STRATEGISKT ARBETE MED TRÄDS EKOSYSTEMTJÄNSTER 2017-2020... ett brett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och flertalet svenska kommuner, kyrkogårdsförvaltningar och företag. Partners i i-tree Sverige Arbor konsult, Stockholm Borlänge Energi, Borlänge kommun Borås kommun Bostads AB Poseidon, Göteborg Eskilstuna kommun Familjebostäder, Göteborg FSK, Fören. Sveriges Kyrkogårdschefer Göteborgs stad Halmstad kommun Hässleholm kommun Kristianstad kommun Luleå kommun Malmö stad Movium partnerskap Naturresursinstitutet, Finland Norkst Institut för naturforskning Skövde kommun Stockholmshem Trafikkontoret Stockholm stad Trädföreningen Trädliv AB, Bagarmossen Umeå kommun Uppsala kommun Uppsala kyrkogårdsförvaltning Ystad kommun

Sedan augusti 2018 finns i-tree för svenska förhållanden det vill säga att alla beräkningar med hänsyn till klimat- och föroreningsdata är skräddarsydda för Sverige

Vilket kapital har svenska stadsträd i form av ekosystemtjänster?

KOLINLAGRING REDUCERING AV LUFTFÖRORENINGAR KOLUPPTAGNING Kvävedioxid (NO2) Svaveldioxid (SO2) Ozon (O3) Kolmonoxid (CO) PM2.5 MINSKAD YTAVRINNING (dagvatten) 3 m

Variation i ålder- och artsammansättning RESILIENS Skadedjur- och sjukdomsangrepp

METOD -hur gör vi?

METOD -hur gör vi? För medverkande kommuner och företag: AVGRÄNSNING, RESURSER, KOMMUNIKATIONSVERKTYG

METOD -hur gör vi? För medverkande kommuner och företag: AVGRÄNSNING, RESURSER, KOMMUNIKATIONSVERKTYG För forskning: KONSEKVENT METODIK, RESURSER, KOMMUNIKATIONSVERKTYG

Inventeringsdata Kolinlagring Luftkvalitet Träddatabas 6 400 + spp. Geografisk databas Dagvatten V O C Energiförbrukning P R O G N O S Väderdata per timme Föroreningsdata per timme Eco Uppbyggnad Värde

Inventeringsdata Kolinlagring Luftkvalitet Träddatabas 6 400 + spp. Geografisk databas Dagvatten V O C Energiförbrukning P R O G N O S Väderdata per timme Föroreningsdata per timme Eco Uppbyggnad Värde

i-tree SVERIGE 2017-2020 Arbor konsult, Stockholm Borlänge Energi, Borlänge kommun Borås kommun Bostads AB Poseidon, Göteborg Eskilstuna kommun Familjebostäder, Göteborg FSK, Fören. Sveriges Kyrkogårdschefer Göteborgs stad Halmstad kommun Helsingborgs kommun Hässleholm kommun Kristianstad kommun Luleå kommun Malmö stad Movium partnerskap Naturresursinstitutet, Finland Norkst Institut för naturforskning Skövde kommun Stockholmshem Trafikkontoret Stockholm stad Trädföreningen Trädliv AB, Bagarmossen Umeå kommun Uppsala kommun Uppsala kyrkogårdsförvaltning Ystad kommun

PROVYTOR (plot/s) INVENTERING (complete inventor ** *** * * * *** * * * * ***** * ** * * * **** * ** * ** ** * ** * * ** * **** ** * **** * *** * * * ** ** *** * * * * ** * * ** ** ** * * **** * * * * * *

PROVYTA x 11,3 m TRÄD Markanvändning % Marktäcke % Andel som inventeras % Trädkronstäckning %

Fördelar och mindre bra fördelar sett utifrån i-tree Sverige-projektet PROVYTOR (plot/s) Representativ bild av hela tätortens trädbestånd Ger möjlighet till detaljerad data per inventering på begränsad tid Ger i-tree Sverigeprojektet en enhetlighet Skapar ett bra policyunderlag Mindre bra som förvaltningsunderlag ** *** * INVENTERING (complete inventor Får en total och detaljerad översikt av samtliga träd (trädpopulationens *** * * diversitet över staden) * * ***** * ** * * Kan ta lång tid att genomföra * * ** * För i-tree projektet **** * kan ** ** * ** * ** * **** ** * **** *** kompletteringar behöva * genomföras ** * för redan utförda inventeringar för att * undvika schablonsberäkningar * * *** ** *** * * * ** * * ** ** ** * * **** * Kan vara svårt att skapa en rättvis stratifiering om inventeringen inte är * * * fullständig * Skapar ett bra förvaltningsunderlag *

Provytor antal och slumpmässig fördelning Diagrammet nedan visar på den standardavvikelse som antalet provytor bidrar till. Enkelt förklarat kan man säga att varje asterisk ger en indikation på hur pass sannolikt det är att antalet provytor ger en missvisande bild av kommunens/stadens/tätortens trädpopulation. * 50 st provytor innebär en missvisande representation på 25% (sannolikt) 250 st provytor innebär en missvisande representation på 12% (sannolikt) * * * * 8

Provytor antal och slumpmässig fördelning i-tree Sverige, Kristianstad, 2018

Provytor antal och slumpmässig fördelning Provytor kan hamna lite varstans på grund av den slumpmässiga fördelningen. Till exempel kan provytor landa mitt på ett järnvägsspår eller uppe på ett tak på en industribyggnad. Oavsett om detta inträffar (stor sannolikhet!) så får dessa INTE bytas ut det vill säga att man flyttar på provytan lite längre bort där det finns träd. Skulle alla provytor landa på platser där det finns träd skulle det ge en bild av att det växer träd precis överallt i tätorten.

Provytor antal och slumpmässig fördelning Provytor på privat mark.

Inventeringsparametrar för både provytor och fullständiga inventeringar Trädart vetenskapligt och svenskt namn Träd ID Markanvändningskategori där trädet växer Gatuträd eller parkträd Privat eller offentlig mark Fröförökad eller planterad Stamdiameter Trädets totala höjd Höjd till levande topp Höjd till kronbasen Krondiameter (Nord till syd) Krondiameter (Öst till väst) Mängd av kronan som saknas Mängden toppdöd (dieback) Andel av kronans som får solljus Trädets riktning till närmsta byggnad Avstånd från trädet till byggnaden (Endast för energiberäkning som baseras på amerikansk data och för byggnader med maxhöjd 3 våningar. Ett amerikansk schablonsvärde räknas ut)

Inventeringsparametrar för både provytor och fullständiga inventeringar Trädart vetenskapligt och svenskt namn Träd ID Markanvändningskategori där trädet växer Gatuträd eller parkträd Privat eller offentlig mark Fröförökad eller planterad Stamdiameter Trädets totala höjd Höjd till levande topp Höjd till kronbasen Krondiameter (Nord till syd) Krondiameter (Öst till väst) Mängd av kronan som saknas Mängden toppdöd (dieback) Andel av kronans som får solljus Trädets riktning till närmsta byggnad Avstånd från trädet till byggnaden (Endast för energiberäkning som baseras på amerikansk data och för byggnader med maxhöjd 3 våningar. Ett amerikansk schablonsvärde räknas ut)

Inventeringsdata Kolinlagring Luftkvalitet Träddatabas 6 400 + spp. Geografisk databas Dagvatten V O C Energiförbrukning P R O G N O S Väderdata per timme Föroreningsdata per timme Eco Uppbyggnad Värde

Inventeringsdata Kolinlagring Luftkvalitet Träddatabas 6 400 + spp. Geografisk databas Dagvatten V O C Energiförbrukning P R O G N O S Väderdata per timme Föroreningsdata per timme Eco Uppbyggnad Värde

P R O G N O S

P R O G N O S Enligt Statistiska centralbyrån bodde 87 procent av Sveriges befolkning i städer år 2015 (SCB, 2016),... det är framförallt storstadsregionerna i Öresund, Stockholm, Göteborg och Umeå som beräknas öka i sin befolkningstillväxt (Boverket 2018).

P R O G N O S Bild från Computor Sweden,IDG

P R O G N O S Det totalt beräknade årliga antalet dödsfall till följd av luftföroreningarna uppskattas till 7600 för 2015 [i Sverige]. Hälsoeffekter från förhöjda halter av NO2 och PM2.5 kan med konservativa bedömningar skattas orsaka samhällsekonomiska kostnader på ca 56 miljarder svenska kronor år 2015. UMEÅ UNIVERSITET, NATURVÅRDSVERKET & IVL, 20 Bild från Computor Sweden,IDG

P R O G N O S Bild från SVT.SE

P R O G N O S Översvämningar till följd av ökad nederbörd kommer att bli allt vanligare i framtiden. År 2012 investerade svenska samhället upp till 975 miljoner kronor i att förebygga och mildra konsekvenser av översvämningar. MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSKYDD & BEREDSKAP med RAMBÖLL 2014 Bild från SVT.SE

P R O G N O S Illusration: ATLASlab 2011

SAMMANFATTNING PROGNOS...resultaten från i-tree Sverige kommer att ge en övergripande och omfattande bild över hur svenska städers träd bidrar till flertalet samhällsnyttor utifrån trädens population. Illustration från Kristian Raey, 2015

Klimatsimuleringar i ENVImet av Deak Sjöman, 2012

STRATEGISKT ARBETE MED TRÄDS EKOSYSTEMTJÄNSTER... ÄR KONTEXTUELLT & SAMMANHANGSBUNDET... ÄR KOPPLAT TILL SKALA

STRATEGISKT ARBETE MED TRÄDS EKOSYSTEMTJÄNSTER... ÄR KONTEXTUELLT & SAMMANHANGSBUNDET... ÄR KOPPLAT TILL SKALA i-tree Eco, som verktyg, använder de parametrar som rimligen går att analysera utifrån ett helhetsperspektiv

I N V E N T E R I N G 2018 nuläge 2020 november 2017 avstämning och uppstart 2019 analysarbete framställning av slutresultat/produkt

i-tree SVERIGE FÖR STRATEGISKT ARBETE MED TRÄDS EKOSYSTEMSTJÄNSTER Johanna Deak Sjöman Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Email: johanna.deak.sjoman@slu.se