1(5) Kursbeskrivning Kursnamn: Sociala faktorer och hälsa Högskolepoäng: 7.5 hp Kursens innehåll Kursen syftar till att ge studenten en grundläggande översikt kring sociala faktorers betydelse för hälsa. Studenten introduceras till centrala teoretiska och empiriska aspekter av social ojämlikhet i hälsa. Kursen behandlar både empiriska beskrivningar kring hur hälsa skiljer sig mellan olika sociala grupper samt förklaringsmodeller kring hur dessa skillnader uppstår. Kursen behandlar även hur förhållandet mellan sociala faktorer och hälsa skiljer sig åt internationellt, över tid, under livets olika skeden samt mellan män och kvinnor. Förväntade studieresultat For godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - Framställa en övergripande beskrivning av förhållandet mellan sociala faktorer och hälsa. - Redogöra för hur förhållandet mellan sociala faktorer och hälsa varierar mellan livets olika skeden samt mellan män och kvinnor. - Presentera och diskutera olika förklaringsmodeller for kopplingen mellan social position och hälsa. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar samt lärarledda seminarier. Närvaro vid alla seminarier är obligatorisk. Frånvaro kompenseras med ersättningsuppgifter. Undervisningen sker på svenska. Delar av kurslitteraturen är på engelska. Institutionen för folkhälsovetenskap
2(5) Schema Datum Sal Typ Ämne Lärare Litteratur 25 mars 27 mars 1 april 3 april 8 april 032 Föreläsning Kursintroduktion Introduktion av ämnet 032 Föreläsning Sociala skillnader globalt och i västländer 032 Föreläsning Boende och socialt kapital 032 Föreläsning Levnadsvanor och ojämlikhet i hälsa 032 Föreläsning Kön, genus och ojämlikhet i hälsa Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 1 och 2 Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 3, 5 och 7 Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 8, 10 och 12 Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 11 Sydén, L mfl (2017) Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 4 Toivanen, S mfl (2012). 10 april 15 april 17 april 24 april 29 april 3 maj Fredag 13.00-17.00 032 Kunskapstest Seminarium 09.00-10.00 Kunskapstest 10.30-12.00 Introduktion till seminarieuppgift 033 Föreläsning Arbete, arbetslöshet och ohälsa 033 Föreläsning Livslopp och sociala skillnader i hälsa 033 Seminarium Gruppredovisningar av seminarieuppgift Liinason, M (2008) Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 13 och 17 Albin, M mfl (2015) Rostila & Toivanen (2018): Kapitel 14-18 033 Föreläsning Utbildning och hälsa Lager & Bremberg (2013) 032 033 Tentamen Mirowsky & Ross (2005)
3(5) Examination a) Kursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen samt med ett skriftligt individuellt kunskapstest vilket genomförs i klassrum. I det fall studenten inte genomfört kunskapstestet vid ordinarie tillfälle examineras dessa i anslutning till salstentamen. Salstentamen betygssätts med en målrelaterad sjugradig betygsskala (A-F) medan kunskapstestet bedöms enligt en tvågradig betygsskala (U = Underkänd, G = Godkänd). Principerna för sammanvägning av de enskilda examinationsuppgifterna framgår av betygskriterierna. b) Betygsättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd, något mer arbete behövs F = Underkänd, mycket mer arbete behövs c) De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. d) För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på tentamen, godkänt betyg på kunskapstesten och fullgjord närvaro vid alla seminarier. e) För varje kurstillfälle erbjuds två examinationstillfällen. Den termin kurstillfälle saknas erbjuds ett examinationstillfälle. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till studierektor. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. f) Möjlighet till komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på tentamen medges om studenten ligger nära gränsen for godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betyget A-E. Vid godkänd komplettering av brister som gäller förståelsekaraktär används betyget E. Om kompletteringen av betyget Fx bedöms som underkänd används betyget F. Möjlighet till komplettering av U till G för kunskapstesten medges. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Referenshantering APA:s system ska användas för all referenshantering. Vi rekommenderar att du använder ett referenshanteringsprogram för detta ändamål. Läs mer här: https://www.su.se/biblioteket/guider/guider/referenshanteringsprogram-1.242365
4(5) Plagiat Plagiat, fusk och självplagiat är förbjudet i samband med alla delar av kursen. Misstanke om dess förekomst kommer att rapporteras till Disciplinnämnden vid Stockholms universitet. Läs mer här: https://www.su.se/medarbetare/organisation-styrning/styrdokumentregelboken/utbildning/riktlinjer-f%c3%b6r-disciplin%c3%a4renden-vid-stockholmsuniversitet-1.62397 Kontaktinformation Kursansvariga E-post grund3.publichealth@su.se Utbildningsadministratör/studievägledare Linda Rämö, studievagledare.publichealth@su.se Studierektor, grundnivå och avancerad nivå Ylva B Almquist, studierektor.ga.publichealth@su.se
5(5) Litteraturlista Kursnamn: Sociala faktorer och hälsa Obligatorisk litteratur Mikael Rostila och Susanna Toivanen (red.): Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Upplaga 2. Liber 2018. Albin M, Gustavsson P, Kjellberg K, Theorell T. Arbetsmiljö och jämlik hälsa. Underlagsrapport nr 5 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02 Lager, A. C. J., & Bremberg, S. (2013). Utbildningens betydelse för hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), 715-725. Mirowsky, J., & Ross, C. E. (2005). Education, learned effectiveness and health. London Review of Education, 3(3), 205-220. Sydén L. Sidorchuk A, Mäkelä P, and Landberg J. (2017) The contribution of alcohol use and other behavioural, material, and social factors to socioeconomic differences in alcoholrelated disorders in a Swedish cohort. Addiction 112(11): 1920-1930. Toivanen, S., Gisselmann, M., & Lindfors, P. (2012). Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män: Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Liinason, M. (2008). Vad är genus?. Socialmedicinsk tidskrift, 85(3), 260-265. Rekommenderad litteratur Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser 2014. Folkhälsa. Stockholm: Socialstyrelsen, 2014.