INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År 1919. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1919. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1919

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Arkivexemplar DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1919 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1921 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 204191

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1919 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L' ÉTAT. STOCKHOLM 1921 KUNGL. BOKTRYCKERIET: P. A. NORSTEDT & SÖNER 201191

Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom Medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Expeditioner 1. 2. Förordnanden m. m. 3. 3. Författningar, kungl. brev, ämbetsskrivelser och cirkulär 3. 4. Statens veterinärbakteriologiska anstalt 10. II. Veterinärernas antal och verksamhet 14. III. Undervisningsväsendet 16. IV. Sjukdomar bland husdjuren 17. 1. Mjältbrand 17. 2. Frasbrand 19. 3. Svinsjuka 20. 4. Rödsjuka 21. 5. Tuberkulos hos nötkreatur 21. V. Karantänsväsendet 24. VI. Sverges import och export av kreatur 24. VII. Köttkontrollen 25. 1. Offentliga slakthus 25. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 25. 3. Exportslakterier 25. 4. Andra, enskilda under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 25. 5. Köttimporten 25. 6. Köttexporten 25. a. I allmänhet 25. b. Till Norge 25. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 26. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och deras befattningar, länsvis, vid årets slut 28. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 30. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukdomar 34. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 36. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren 37. Tab. 6. Sverges import och export av kreatur 38. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus slaktade oeh besiktigade djur 40. Tab. 8. Antal vid offentliga slakthus helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 40. Tab. 9. Antal och vikt av vid offentliga slakthus särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 41.

IV Sid. Tab. 10. Beslagsorsaker för vid slakthusen besiktigat kött och vid beslagen vidtagna åtgärder 42. Tab. 11. Antal vid offentliga slakthus kasserade organ och kött samt vikten därav 44. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråerna besiktigade kött 45. Tab. 13. Antal vid köttbesiktningsbyråerna helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 46. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråerna kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 47. Tab. 15. Antal vid köttbesiktningsbyråerna besiktigade lösa organ 48. Tab. 16. Beslagsorsaker för vid köttbesiktningsbyråerna besiktigat kött 51. Tab. 17. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråerna särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 61. Tab. 18. Beslagsorsaker vid enbart organbesiktning 62. Tab. 19. Antal vid exportslakterierna slaktade och besiktigade djur 63. Tab. 20. Antal vid exportslakterierna helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 64. Tab. 21. Antal vid exportslakterierna kasserade organ och kött samt vikten därav 65. Tab. 22. Beslagsorsaker för vid exportslakterierna besiktigat kött 66. Tab. 23. Uppgift om utförsel av kött 74. Tab. 24. Antal och vikt av vid exportslakterierna särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 76. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Charges etc. 3. 3. Ordonnances, instructions gouvernementales, circulaires etc. 3. 4. Institut bacteriologico-vétérinaire de l'etat 10. II. Nombre et activité des vétérinaires 14. III. Enseignement 16. IV. Maladies des animaux domestiques 17. 1. Charbon bactéridien 17. 2. Emphysème du charbon 19. 3. Septicémie des porcs 20. 4. Rouget des porcs 21. 5. Tuberculose des vaches 21. V. Quarantaine 24. VI. Importation et exportation de bétail 25. VII. Contrôle des viandes 25. 1. Abbattoirs publics 25. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 25. 3. Boucheries pour exportation 25. 4. Autres boucheries privées sous le contrôle officiel 25. 5. Importation des viandes 25. 6. Exportation des viandes 25. 7 Contrôle de l'état sur les viandes 26.

V Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 28. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 30 Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 34. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 36. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les bestiaux 37. Tabl. 6. Importation et exportation de bétail 38. Tabl. 7. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics 40. Tabl. 8. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et les mesures prises en conséquence 40. Tabl. 9. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 41. Tabl. 10. Causes de saisie pour les viandes examinées aux abattoirs et les mesures prises lors des saisies 42. Tabl. 11. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics 44. Tabl. 12. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 45. Tabl. 13. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 46. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 47. Tabl. 15. Nombre des organes examinés aux bureaux d'inspection 48. Tabl. 16. Causes de saisie des viandes examinées aux bureaux d'inspection 51. Tabl. 17. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 61. Tabl. 18. Causes de saisie à l'inspection des organes seuls 62. Tabl. 19. Nombre des animaux abattus et examinés aux boucheries d'exportation 63. Tabl. 20. Nombre des corps saisis aux boucheries d'exportation et les mesures prises 64. Tabl. 21. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux boucheries d'exportation 65. Tabl. 22. Causes de saisie des viandes examinées aux boucheries d'exportation 66. Tabl. 23. Exportation de viandes 74. Tabl. 24. Nombre et poids des corps entiers traités ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 76.

VI Résumé. On paut à un certain degré juger de i activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de ladministration médicale de l'etat par le nombre des affaires y traitées. Au cour de l'année 2 970 affaires étaient portées devant le Bureau et 3 547 étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçns au Bureau s'élevait à 7 539 et ceux expédiés à 5 763. L'institut bactériologico-vétérinaire de l'etat a en à sa disposition cour. 83 991. A l'institut 341 épreuves de lait et 25 examens de tétines ont été effectués sur la tuberculose. En outre, il a été fait 868 examens diagnostiques de nature bactériologique, sérologique ou patologieo-anatomique. L'institut a fourni 37 000 gram. de tuberculiiie et 149 cm 8 mallein brut: par l'ordre de vétérinaires, l'institut a aussi fourni des quantités de serums (voir pag. 5 et 6) des propres fournitures contre les maladies des veaux et le rouget des porc. Enseignement. Le nombre des étudiants à l'école supérieure de medicine vétérinaire s'élevait au debut de l'année à 137 et à la fin à 112. Pendant l'année 15 étudiants ont subi l'examen complet de vétérinaire: 19 sont sortis sans le faire. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 479. G42 989 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon ainsi que le septicémie et le rouget des porc. Le charbon bactéridien a causé 74 décès et l'emphysème charbonneux 56. Le septicémie, des porcs s'est manifesté dans 14 groupes de porcs et le rouget dans 17. Par suite de la mammitc tuberculeuse 25 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Civildepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen far härmed jämlikt lo i den för Styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1919. B. BUHRE. GUST. KJERRULF. Stockholm den 31 december 1920. J. Hedqvist.

I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Expeditioner. En summarisk redogörelse utvisande antalet inkomna mål och utgående expeditioner å veterinärbyrån 1919 lämnas härnedan. Antalet inkomna mål under året uppgick till 4 332, varav 1 786 anmälningar och 748 räkningar; antalet titgående expeditioner voro 3 035. Inkomna mål. Utgående expeditioner. Antalet till veterinärbyrån under året inkomna skrivelser uppgick till 7 908, häri ej medräknade 1 008 å byrån granskade räkningar inkomna från statens veterinärbakteriologiska anstalt; antalet från byrån utgångna skrivelser uppgick till 4 667. En närmare specifikation av dessa ärendens natur lämnas i Tab. A. 1 204191. Civila vcterinärcä.tendtt år 1919.

2 Tab. A. Förteckning över inkomna och utgångna skrivelser från veterinärbyrån under år 1919. Härtill komina jämväl å veterinärbyrån granskade men å kameralbyrån diarieförda och expedierade räkningar frän statens veterinärbakteriologiska anstalt till ett antal av 10l>8 1 008 1 Därav 181 ansökningar. 2 Därav 949 rapporter angående scrumförrättningar. 3 Därav 646 rapporter. 4 Därav 475 rapporter. 5 Därav 118 rapporter. 6 37 rapporter. ' Därav 423 årsberättelser från veterinärer. 8 Därav 94 räkningar å desinfektionsmedel utöver diariets 748 nummer. Därav 401 ej diarieförda skrivelser och telegram till byrån. "' Därav 789 ej justerade skrivelser och telegram från byrån. ll Enl. registraturet 2 796 justerade skrivelser, vartill komma 239 justerade telegram, 789 skrivelser och telegram från byrån, 842 räkningar samt 1 årsberättelse eller inalles 4 667.

2. Förordnanden m. m. Under byråchefens, medicinalrådet G. Kjerrulf, semester ( 5 /<> 6 /s, 3 " 3 /' 8, 8 /9 11 /9 och 27 / 13 S1 / 13 ) uppehölls byråchefsbefattningen av byråveterinären K. E. Dunge. Under den senares semester ("/«28 /6 och 4 / 8 30 / 8 ) tjänstgjorde veterinäiamanuensen, regementsveterinären H. Ringdahl som byråveterinär. Statsinspektören över köttkontrollen i riket Hj. Hansson har åtnjutit semester under tiden u / 7 2] / 8 och 27 / 12 31 /is med legitimerade veterinären B. Englesson såsom vikarie. Notarietjänsten å byrån uppehölls under ordinarie notariens, K. J. Hedquist, semester ( 10 /6 18 /e och 2 s 15 /s) av e. o. amanuensen H. Lundqrist. 3 3. Författningar, knngl. brev och ämbetsskrivelser samt cirkulär rörande veterinärväsendet. A. Författningar. Under året hava utkommit följande författningar röradde veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling med nedan angivna nummer: Januari 2. Medicinalstyrelsens kungörelse angående de ställen i riket, till vilka införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur, hörande till hästsläktet, må äga rum.. 5. > 9. Medicinalstyrelsens kungörelse angående ändringar i gällande medicinaltaxa 1. 17. Kungl. kungörelse angående kontroll å från transoceanska länder i fruset tillstånd till riket infört kött av nötkreatur eller får. 10. Februari 4. Kungl. kungörelse angående ändrad omfattning av länsveterinärdistrikt i Gävleborgs län 31. 14. Kungl. kungörelse angående ändrad lydelse av 14 1 mom. och 20 i resereglementet den 13 december 1907 (N:rl31) 91. 25. Kungl. kungörelse angående villkor för erhållande på statens bekostnad av undersökning med tuberkulin av nötkreatur 133. Mars 1. Medicinalstyrelsens kungörelse med beskrivning av stämplar och märken å fruset, från Argentina utfört kött av nötkreatur eller får...... 117. 11. Kungl. kungörelse om ändrad lydelse av 1 1 mom. och 9 1 mom. i kungörelsen den 9 december 1898 (N:r 127) angående vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket.. 93.» Kungl. kungörelse om ändrad lydelse av 2 2 mom. i kungörelsen den 19 maj 1916 (N:r 152) med bestämmelser att iakttagas vid införsel landvägen från Norge eller Finland av vissa levande djur 94.

4 Mars 13. Medicinalstyrelsens kungörelse angående ny medicinaltaxa 114. April 7. Medicinalstyrelsens kungörelse angående ändrad lydelse av 7 i styrelsens kungörelse den 2 november 1911 angående fordringarna på viktigare proviantartiklar m. m. vid leverans för statens behov 144. > 15. Kungl. förordning om ändrad lydelse av 5, 12 och 23 i stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911.... 149. >» Kungl. förordning med vissa tillfälliga bestämmelser i fråga om skjuts väsendet 150. 26. Medicinalstyrelsens kungörelse med föreskrifter angående undersökning och stämpling av från transoceanska länder i fruset tillstånd infört kött ävensom taxa å avgifter härför 214. Maj 23. Kungl.kungörelse angående tillämpning å sjukdomen skabb hos djur, hörande till hästsläktet, av vissa föreskrifter i förordningen den 9 december 1898 angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren 243.» 30. Kungl. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg åt befattningshavare i statens tjänst 262. > 31. Medicinalstyrelsens kungörelse med beskrivning beträffande stämplar och märken å fruset, från Amerikas förenta stater utfört kött av nötkreatur eller får...... 460. Juni 13. Kungl. kungörelse angående ändrad lydelse av 1 1 mom. och 23 i förordningen den 9 december 1898 (N:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren 411.»» Kungl. skrivelse till Medicinalstyrelsen angående rätt för examinerad veterinär att åtnjuta tjänstårsberäkning för viss värnpliktstjänstgöring 573.» 19. Kungl. kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition enligt recept av läkemedel från apotek m. m. 334. > > Lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 i lagen den 11 oktober 1907 (N:r 85) angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension 399. i» Kungl. kungörelse angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för Statens veterinärbakteriologiska anstalt för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningar 498.»» Hälsovårdsstadga 566. Juli 1. Medicinalstyrelsens kungörelse angående ändrad lydelse av mom. l:o stycket B i styrelsens kungörelse den 22 juni 1916 angående giftiga och häftigt verkande läkemedels utlämnande från apoteken (N:r 243) 342.» 16. Kungl. kungörelse angående fastställande enligt kungö-

relsen den 30 maj 1919 (N:r 262) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst av nytt grundtal att gälla tills vidare från och med juli månad 1919 417. September 4. Medicinalstyrelsens kungörelse angående ny medicinaltaxa 593. s 10. Kungl. kungörelse angående dyrtidstillägg för år 1919 åt vissa distriktsveterinärer 582.» > Kungl. kungörelse om ändrad lydelse av 1 och 2 av kungörelsen den 17 januari 1919 (N:r 10) angående kontroll å från transoceanska länder i fruset tillstånd till riket infört kött av nötkreatur eller får 594. Oktober 10. Kungl. kungörelse om ändrad lydelse av 9, 12, 26 och 39 i giftstadgan den 7 december 1906 (N:r 114)... 724. 17. Kungl. kungörelse angående vissa bestämmelser angående införsel från Danmark till riket av idisslande djur eller svin 651. > 24. Kungl. cirkulär till samtliga länsstyrelser med föreskrifter i fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser i nya hälsovårdsstadgan 684. 80. Medicinalstyrelsens kungörelse angående kostnaden för erforderliga förvaringskärl vid utlämnande från apoteksinrättning av läkemedel m. m. som betalas av statsmedel 683. November 6. Medicinalstyrelsens kungörelse angående giftiga och häftigt verkande läkemedels utlämnande från apoteken. 757.» J> Medicinalstyrelsens kungörelse angående ändringar i gällande medicinaltaxa 674. > 7. Kungl. kungörelse om ändrad lydelse av 15 i stadgarna den 3 juni 1904 för lantbruksskolan vid Alnarp... 679. Kungl. kungörelse angående fortsatt tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 19 februari 1915 angående desinfektion av järnvägsvagnar, som med ångfärja från utlandet ankomma till Sverige 701.» 28. Kungl. kungörelse angående fortsatt provisorisk höjning av de i taxan för distriktsveterinärer den 31 juli 1914 (N:r 180) bestämda arvoden 722. December 4. 3Iedicinalstyrelsens kungörelse angående telefonering av recept till apoteksinrättning 771. 5. Kungl. kungörelse angående ändrad lydelse av 21 i instruktionen för Medicinalstyrelsen den 17 december 1914 (N:r 497) 788.» 18. Medicinalstyrelsens kungörelse med särskilda föreskrifter i anledning av kungl. förordningen den 1 juli 1918 angående handel med alkoholhaltiga apoteksvaror m. m. 816. 5

6 December 19. Kungl. kungörelse angående tillfällig extra avgift för expedition enligt recept av läkemedel från apotek m. m. 79li.» 20. Medicinalstyrelsens kungörelse angående ny medicinaltaxa 774. > > Medicinalstyrelsens kungörelse angående av Kungl. Maj:t fastställda förändrade grunder för läkemedels taxering å apotek 794. 22. Kungl. skrivelse till generaltullstyrelsen angående kontrollbestämmelser att tillämpas vid utförsel av salt amerikanskt fläsk 804. : 31. Kungl. kungörelse angående desinfektion av svenska järnvägsvagnar, som över svensk-finska gränsen ankomma till Sverige 819. B. Kungl. brev och ämbetsskrivelser. Av kungl. brev och ämbetsskrivelser rörande veterinärväsendet, hava under året inkommit följande av mera allmänt intresse. Januari 17 resestipendium åt läraren vid veterinärhögskolan A. Palman 2.» 24 rätt för föreståndaren för S. V. B. A. 1 att vid vissa regementen uttaga hästar för beredning av skyddssera m. m. 5.»» reg.-vet. Stålhammars stipendieresa till England.... 7. > 31 rätt för a.b. Sv. seruminstitutet att vid vissa regementen inköpa utrangerade hästar för beredning av serum.. 8.» eventuell köttimport från Argentina 10. Februari 14 kontroll i Canada vid export av kött 12.»» inställande av 1919 års kurs för länsveterinäraspiranter. 13. 21 bemyndigande för Medicinalstyrelsen och Lantbruksstyrelsen att tillkalla ytterligare en sakkunning vid utredning angående bekämpandet av nötkreaturstuberkolosen 16. > tjänstårsberäkning för vissa lärare vid veterinärhögskolan 17. 29 statsbidrag till avlönande av distriktsveterinärerna i Stockholms län 19. Mars 11 godkännande av åtgärder vidtagna i avseende på fall av skabb hos häst 21. 14 arrendering för S. V. B. A:s räkning av kyrkoherdebostället Sätra, Uanderyd, fr. o. m. 1 maj 1919 22. 28 beviljad tjänstledighet för länsveterinär C. H. F. Rosengren för sjukdom 24. > -.> ersättande av förskott till S. V. B. A. under år 1917.. 26. 1 förkortning för statens vcterinärbaktcriologiska anstalt.

April 11 bemyndigande för Medicinalstyrelsen och Lantbruksstyrelsen att tillkalla ytterligare sakkunniga vid utredning angående bekämpande av nötkreaturstuberkulosen.. 31. Maj 9 rätt för Malmöhus läns hushållningssällskap att vid vissa regementen uttaga utrangerade hästar för beredning av serum 38. Juni 6 tillstånd för Sv. fåravelsföreningen att införa avelsfår från England 44. > > d:o för Hj. Wernstedt, Näs, att införa 9 karakulfår från Tyskland 45.» d.o för Malmöhus läns hushållningssällskap att införa 4 avelssvin från England 46. > > d:o för Per Bondessons lantbruks-a.b. att d:o 47.»» bemyndigande för Medicinalstyrelsen att inom Stockholm såsom besiktningsmän förordna examinerade ännu ej legitimerade veterinärer under de ord. besiktningsmännens semester 49. 13 rätt för examinerad veterinär att åtnjuta tjänstårsberäkning för viss värnpliktstjänstgöring 53. 19 ny stat för S. V. B. A. (fr. o. m. 1920) 61.» riksdagens skrivelse n:r 337 angående ändringar i staten för veterinär högskolan 64.» riksdagens skrivelse angående pensionsunderlag för länsveterinärer 65.» utgifterna under tilläggsstatens för år 1919 nionde huvudtitel (riksdagsskrivelse 12 /6 19 n:r 9 B) 66.» > d:o d:o (riksdagsskrivelse 12 /«19 n:r 9 A) 67. Juli 31 utsträckt rätt för föreståndaren för S. V. B. A. att uttaga hästar för beredning av skydd ssera m. m 92. Augusti 1 godkännande av veterinärkontrollen i Australien beträffande utförsel av kött av nötkreatur och får 96. 8 köttimport från Australien 105. 21 eventuellt godtagande av den australiska officiella stämpeln å fruset nöt- och fårkött 128. 28 utanordnande av medel till utgifter för karantänsanstalten i Haparanda år 1920 148. September 12 bemyndigande för Medicinalstyrelsen i fråga om åtgärder mot epizootiskt uppträdande smittsam kastning hos nötkreatur inom Norrbottens län 175. 2 20 ändrad stationsort för och benämning å Trosa veterinärdistrikt 180. 26 utbildningskurs för bataljons veterinärer år 1919.... 183.» anvisande av anslag för anordningar för utövande av bakteriologisk köttkontroll 184. 7

8 Oktober 24 av t.f. distriktsveterinär K. A. Fagerberg anförda besvär över Medicinalstyrelsens förslag till distriktsveterinärtjänsten i Ullareds distrikt 224. November 12 bemyndigande för Medicinalstyrelsen att utse vissa tjänstemän hos Styrelsen för medverkan vid vissa förhandlingar mellan representanter för exportslakterierna och besiktningsmännen vid samma slakterier 256.» 28 förkortning av den tid, varunder legitimerad veterinär, som för år 1920 tilldelas resestipendium, skall vara i skyldig uppehålla sig å utrikes ort 274.» kostnader för åtgärder under år 1920 till förekommande och hämmande av tuber kelsjukdomar hos nötkreaturen 275. December 31 rätt för distriktsveterinären i Hossmo distrikt Aug. Frost, att hava tjänstestation i Vassmolösa by, Ljungby socken 333.» > inrättande av ett nytt veterinärdistrikt i Västernorrlands län. 334. C. Cirkulär. Följande cirkulär rörande veterinärväsendet hava under året av Medicinalstyrelsen utfärdats: Januari 14. Medicinalstyrelsens cirkulär n:r 1, angående årsberättelser och rapporter från veterinärer till Medicinalstyrelsen. -., 30 Medicinalstyrelsens cirkulär n:r 5, till samtliga apoteksföreståndare, läkare, veterinärer och tandläkare i riket med erinran om gällande bestämmelser angående telefonering av recept till apoteksinrättning. Februari 13. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till vissa djurägare angående skabb hos hästar. Mars 5. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsstyrelser, med hemställan om yttrande över en av särskilda kommitterade för veterinärmedicinska föreningen gjord framställning om inrättande av nya, fasta veterinärtjänster. 10. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga karantänsveterinärer i riket utom i Haparanda i anledning av utomlands förekommande talrika fall av sjukdomen skabb (scabies) hos hästar. 17. Medicinalstyrelsens cirkulär n:r 12, till samtliga veterinärer angående vissa uppgifter till de veterinära årsberättelserna för 1918.» Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsveterinärer i riket, angående vissa uppgifter till de veterinära årsberättelserna för år 1918.

Maj 2. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till vissa veterinärer angående av dem fullgjord assistenttjänstgöring. -, 27. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse angående sjukdomen rots till ledning för gränsbevakningen vid gränsen mellan Sverige och Finland. > Medicinalstyrelsens cirkulär n:r 19, med råd och anvisningar angående skabb hos hästar. Oktober 1. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsveterinärer angående årsberättelse. :> 8. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsstyrelser, med infordrande av yttrande över en av svenska distriktsveterinärföreningen gjord framställning om lönereglering för distriktsveterinärer m. m.» 14. Medicinalstyrelsens cirkulär till samtliga veterinärer och länsstyrelser i riket angående av Kungl. Maj:t fastställda ändringar i gällande bestämmelser om arvode för vikarierande länsveterinär och extra veterinär vid den allmänna husdjurssjukvården m. m. -> 21. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsstyrelser i riket, med infordrande av yttrande över Svenska djurskyddsföreningarnas centralförbunds framställning om vissa ändringar i gällande veterinärinstruktion i avseende å hästhandelns ordnande.» 31. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsstyrelser med infordrande av yttrande över en av föreningen»svenska städers offentliga slakthus» gjord framställning om ändring i gällande författningar angående köttbesiktning och slakthus m. m. November 5. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga slakthusstyrelser, hälsovårdsnämnder (respektive styrelser för köttbesiktningsbyråer) i samhällen med köttbesiktningstvång samt under offentlig kontroll ställda slakterier angående inköp av inventarier och instrument m. m. för s. k. bakteriologisk köttkontroll. 6. Medicinalstyrelsens cirkulär till samtliga legitimerade veteriaärer angående vad deltagare i utbildningskurs för länsveterinäraspiranter före kursens början bör hava inhämtat.» 7. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga länsstyrelser, med infordrande av uppgifter om de av landstingen för år 1919 beviljade dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. > 19. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga såsom besiktningsmän vid den offentliga köttkontrollen i riket förordnade veterinärer angående beslagsjournals egenskap av offentlig handling m. m. 9

10 December 11. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga karantänsveterinärer angående insändande av undersökningsmaterial från djur, som dött i karantänsanstalterna.» 12. Medicinalstyrelsens cirkulärskrivelse till samtliga karantänsveterinärer angående rapporters avgivande. 4. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. 1 Siffror inom parentes avse föregående år. Laboratorstjänsten vid anstalten har fortfarande varit vakant och har av brist på kompetenta sökande icke kunnat återbesättas. Tjänsten har uppehållits på förordnande. Avlöningsförmånerna såväl beträffande redan befintliga likartade tjänsterna som ock de nyinrättade hava fastställts till för vardera laboratorsbefattningen 5 600 kr. jämte två ålderstillägg, vardera å 500 kr., efter respektive 5 och 10 år, och för vardera assistentbefattningen 3 000 kr. jämte arvodesförhöjning av 400 kr. att utgå efter fem års väl vitsordad tjänstgöring. Efter annonsering av de nyinrättade tjänsterna äkensom den förut vakanta laboratorsbefattningen hade vid ansökningstidens utgång endast assistenten vid anstalten t. f. laboratorn T. I. Stadier anmält sig såsom sökande till endera av laboratorsbefattningarna, och blev Stadier den 31 december utnämnd till laborator vid anstaltene diagnostiska avdelning. I likhet med föregående år har anstalten genom kungl. brev den 24 jan. 1919 medgivits rätt att för sitt behov samt för statsmedicinska anstaltens räkning få från vissa regementen uttaga högst 30 st. kasserade stamhästar för beredning av skyddssera m. m. till ett pris av 500 kr. för häst. Från anstalten hava under året till offentliga myndigheter utgått 327 (329) skrivelser. Anstaltens personal har med avseende på sin sammansättning under året icke undergått någon förändring. Anstaltens anslagsstat för 1919 utgjorde 42 700 kr. samt ett reservationsanslag till diverse behov 28 900 kr. Härutöver har anstalten haft till sitt förfogande dels från anstalten till Medicinalstyrelsen under 1919 inlevererade 49 (544.4 2 kr. dels ett förslagsanslag till täckande av brist för år 1918 å anslag till anstalten, högst 13 700 kr., dels ock ett förslagsanslag för diverse behov vid anstalten, högst 2 000 kr., vadan sålunda summan av tillgängliga medel uppgått till kr. 136 944.42 (83 991.82). Anstaltens verksamhet. Under året hava för undersökning å juvertuberkulos insänts 346 (341) mjölkprov och 23 (25) juver, varom närmare under avdelning IV. A insänt material i övrigt hava verkställts 1 011 (868) diagnostiska undersökningar av bakteriologisk, serologisk eller patologisk-anatomisk natur. Undersökningsmaterialet härstammade med följande antal fall från: 1 Använd förkortning S. V. B. A.

11 Vidare har å anstalten verkställts serologiska rotsundersökningar av Modprov från importerade hästar (och åsnor) till antal av 1 751 prov emot 799 under år 1918, 710 under 1917 och 438 under år 1916 samt serologiska undersökningar av blodprov från nötkreatur för diagnostisering av infektiös abort till antal av 568 (609) insända prov. Tuberkulinberedning av bovina tuberkelbaciller har fortgått såsom under föregående år. Framställt tuberkulin har prövats såväl å tuberkulösa marsvin som på nötkreatur, vilka sedan slaktats och obducerats. Verkan har varit tillfredsställande. Till K. Lantbruksstyrelsen har under året levererats 33 000 (37 600) gram tuberkulin. För användning till människor har efter rekvisition av läkare försålts 65 (78) kbcm. tuberkulin av bovina tuberkelbaciller. Vidare har i mindre skala framställts tuberkulin av humana tuberkelbaciller samt av baciller, tillhörande typus avium; det senare för att användas vid diagnostiserande av kronisk, specifik tarminflammation, paratuberkulos, hos nötkreatur. Malleinberedning. Den under år 1915 påbörjade framställningen av mallein samt av rotsantigen för agglutination och komplementbindning för serologisk rotsundersökning har alltsedan dess fortsatts, och har malleinförrådet betydligt ökats. Till karantänsanstalterna ha sänts 397 (149) kbcm. råmallein för ögonprov jämlikt bestämmelserna i k. kungörelsen den 22 februari 1916 ang. åtgärder till förekommande av rotssjukdomens införande i riket. Dessutom har till linland sänts 500 (900) kbcm. råmallein. Vaccinberedning. Försök med vaccinering mot smittsam kastning började redan 1915 och hava sedan alltjämt utvidgats. Efterfrågan på abortvaccin har betydligt ökats och anstalten har under året utlämnat vaccin till 6 144 (2 478) djur. Användning av autogen vaccin har fortfarande försökts såväl å veterinärhögskolans kliniker, som av veterinärer i landsorten vid vissa hudlidanden hos häst, nöt och hund, förorsakade av strepto- eller stafylokokker. Metoden har dessutom försökts vid mankböld hos häst orsakad av kvarkstreptokocker

12 samt vid ett fall av botryomykos hos häst. Resultatet har i nästan alla fall varit synnerligen gynnsamt. Serumberedning. Av anstaltens egna sera hava på rekvisition av veterinär utlämnats : Av främmande sera hava till självkostnadspris tillhandahållits tetanusantitoxin samt mindre kvantiteter sera mot fölsjuka, hönskolera och valpsjuka. Ratinkontrollen. Svenska aktiebolaget Ratin har under året fört i marknaden flytande ratinkultur för råttor samt flytande ratinkultur för möss och sorkar. Supplementpreparatet ratin II, som visat sig vara ett synnerligen gott medel till utrotande av råttor, har ej kunnat levereras förrän under slutet av året till följd av brist på material för dess framställning. I stället har bolaget liksom under år 1918 släppt i handeln ett annat giftpreparat, som kallats ersättningspreparat för ratin II. Detta har dock använts i ringa skala, enär det ej så gärna fortares av råttor. Kontrollverksamheten har fortgått efter fastställd plan med utfodringsförsök och utrotningsförsök på försöksgårdar. Utfodringsförsöken hava icke kunnat fullt utföras enligt den av Medicinalstyrelsen fastställda planen, enär fast ratinkultur och fast ratin II i likhet med vad under föregående år varit fallet icke heller kunnat under är 1919 föras i marknaden. Såsom framgår av nedanstående sammanställning av utfodringsförsöken har ratinkulturen för möss såsom alltid hittills visat mycket tillfredsställande resultat. Även den flytande ratinkulturen för råttor har visat hög virulens, ehuru lägre än den förra. Med vardera av de båda komplementpreparaten har blott ett försök gjorts, och detta är väl litet för att bilda grund till ett omdöme därom.

Utrotningsförsök hava gjorts på 5 (10) av kontrollanten för dylika försök godkända ställen, och har resultatet blivit: att på 2 ställen uppnåtts nästan total utrotning av råttorna,» 2» någon minskning» råttornas antal,» 1»» intet resultat. Sjuka eller döda råttor hava efter ratinutläggningen observerats på 2 ställen. Lukt av döda råttor har förmärkts på ett försöksställe. I samband med utläggningen hava inga sjukdomsfall inträffat hos människor eller djur. I övrigt hänvisas till den av föreståndaren från trycket utgivna berättelsen över verksamheten vid anstalten under ar 1919. 13

14 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom parentes avse föregående år. Veterinärernas antal uppgick vid slutet av år 1919 till 490 (479), såsom av Tab. 1 närmare framgår, och voro däribland 16 i veterinäradministrationen anställda, 19 lärare, 32 länsveterinärer, 19 stads- och 93 vid den offentliga köttkontrollen anställda veterinärer, 59 militärveterinärer (därav 22 i fältveterinärkårens reserv), 2 stuteriveterinärer, 225 distriktsveterinärer (därav 21 icke legitimerade), 88 privata, legitimerade veterinärer och 15 privata, icke legimiterade veterinärer. Av militärveterinärerna hava 2 av dem på ordinarie stat och 9 av dem i fältveterinärkårens reserv anställda samtidigt varit distriktsveterinärer. Sedan 1912 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, under riksstatens nionde huvudtitel uppfört såsom bidrag till distriktsveterinärers avlöning ett förslagsanslag av 146 000 kr., utgår jämlikt kungl. kungörelse den 31 december 1912 till distriktsveterinär årligen av statsmedel såsom bidrag till lönen ett belopp av 600 kr. samt 200 kr. såsom bidrag till ett ålderstillägg efter fem år, allt under villkor att vederbörande landsting förbinder sig att till distriktsveterinärs avlönande årligen erlägga minst 1200 kr. till begynnelseavlöningen och 200 kr. till ålderstillägget. Efter det att riksdagen å tilläggsstat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag å 100 000 kr. för beredande av dyrtidstillägg åt med statsbidrag avlönade distriktsveterinärer har under år 1919 på sagda avlöningsbelopp utgått dyrtidstillägg enligt de närmare bestämmelser, som äro angivna i Kungl. kungörelsen den 10 sept. 1919. Av sålunda statsunderstödda distrikt funnos vid 1919 års slut i de olika länen följande antal: Tillsammans funnos sålunda 236 statsunderstödda distrikt, av vilka 12 voro vakanta.

Rätt till tj anstår sberäkning, i likhet med länsveterinärer, har under året genom särskilt kungligt brev den 21 februari 1919 medgivits för fyra tjänstebefattningar. Se vidare därom i förteckningen å kungl. brev sid. fi. Tolv veterinärer hava under året avlidit och tjugotre utexaminerats. Årsberättelser hava till Medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinär bakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Stockholm, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 32 länsveterinärer och 404 (391) övriga veterinärer. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 671 758 (642 989) djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. 15 Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1919. 1 Kliniskt.

16 III. Undervisningsväsendet. Siffror inom parentes avse föregående år. Kungl. Veterinär hög skolan. 1 Lärarkollegium har under året baft 21 sammanträden dels för att behandla frågor rörande högskolan och undervisningen, dels för att avgiva från offentliga myndigheter infordrade utlåtanden. Undervisningen har försiggått i huvudsaklig överensstämmelse med föregående läsårs läroplan. Lärarpersonalen har utgjorts av sex ordinarie professorer, en t. f. professor, en lärare i hovbeslag, en prosektor, tre laboratorer, fyra assistenter och tre extra lärare eller tillsammans Ii). De studerandes antal uppgick vid läsårets början till 134, varav nyantagna 22. Av dessa hava 29 (15) avlagt fullständig veterinärexamen, 3 avgått utan examen. Vid läsårets slut var antalet sålunda 102. Veterinärexamen avlades den 11 september, 8 oktober, 12 november och 17 december 1919 samt den 28 januari, 11 februari, 10 mars, 14 april och 29 maj 1920. Veterinärkandidatexamen avlades vid 7 olika examenstillfällen av tillsammans 17 studerande. I övrigt hänvisas till den av högskolans rektor med biträde av dess lärare av trycket utgivna berättelsen. Veterinärinrättningen i Skara. I likhet med föregående år har vid inrättningen pågått dels en fortsättningskurs (instruktörskurs) för militära hovslagare, dels en kurs för utbildning av civila hovslagare, varjämte därstädes underhållits en sjukvårdsanstalt för husdjur. Undervisningen har bestritts av en föreståndare och lektor (veterinär) och en instruktionssmed. Lärjungarna utgjordes av 7 (5) militära och 4 (8) civila hovslagarlärlingår. Samtliga lärjungar blevo under året utexaminerade. I avseende på inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt för husdjur samt beträffande dess verksamhet i övrigt hänvisas till den av föreståndaren avgivna, till trycket befordrade årsberättelsen. 1 Högskolans årsberättelse omfattar läsåret 1919 20.

17 IV. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom parentes avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av Medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 januari 1919. Redogörelser för tuberkulos i juvret hos nötkreatur samt mjältbrand, frasbrand och svinsjuka meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 december 1898 angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, nådiga kungörelsen den 3 november 1906 angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kungörelsen den 28 september 1906 angående åtgärder mot hönskolera och hönspest skola tillämpas, hava under år 1919 fall förekommit av mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfyseni), svinsjuka och rödsjuka hos svin, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, smittsam mul- och klövsjuka, skabb hos får, elakartad klövsjuka hos får och getter, vattuskräck, svinpest, hönspest och hönskolera icke ffirplrnmmit,. 1. Mjältbrand. Antalet av under år 1919 inträffade mjältbrandsfall har varit något större än under år 1918 eller 84 fall mot 74. Av de under år 1919 döda djuren voro 70 nötkreatur, 3 hästar, 1 svin och 10 får. 2 204191. Civila veterinärväsendet år 1919.

18 Av Tab. B framgår att sjukdomen icke förekommit inom tre län. Det största antalet smittade besättningar finner man i Malmöhus län, där sjukdomen uppträtt i tretton besättningar. Sammanlagt förekom mjältbrand inom 70 (72) besättningar. Tab. B. Förekomsten av mjältbrand inom de olika länen år 1919 jämte översikt för åren 1909 1918. Av Tab. C framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under juli månad med 10 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under månaderna januari och november, då under vardera 3 besättningar av K. Maj:ts vederbörande befallningshavande förklarades smittade. Tab. C. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1919. Antal landskommuner, inom vilka mjältbrand förekommit, var 62 eller 2-6 % av Sverges 2 373 landskommuner. Siffrorna ange antalet nötkreatur, därest ej annnt anmärkes genom särskild hänvisning. 1 Därav 7 får. D:o 1 häst. - ' fto 1 svin. 4 B:o 2 hästar. 6 D:o 3 får.

19 För äldre år må angivas följande jämförelsetal: Inom 2 (8) kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar.» 1 (2)»»»» 3 > s 1»»» ^ 5» Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 3:e kvartalet det största antalet besättningar eller 21 (27) var smittat samt under l:a, 2:a och 4:e kvartalen resp. 14, 18 och 17 (16, 13 och 16). Av veterinärernas rapporter framgår, att 23 (19) av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Av de angripna djuren ha 8 (1) blivit nedslaktade. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Kött efter i mjältbrand sjukt eller dött djur har icke i något fall torgförts för försäljning till människoföda, eller därför beslagtagits. Veterinärernas rapporter omnämna icke något (0) fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 140 (154) tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 2. Frasbrand. Antalet anmälda dödsfall av denna sjukdom var 40 mot 56 under 1918. De döda djuren voro 40 nötkreatur. Sammanlagt förekom sjukdomen inom 40 (55) besättningar. Av dessa tillhörde de flesta eller 18 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Jönköpings, Kronobergs och Ble-

20 kinge län. Se Tab. D. Av Tab. C framgår, att de flesta besättningar smittades under månaderna september och oktober. Antal landskommuner, inom vilka frasbrand förekommit, var 33 eller 1-4 ji av Sverges 2 373 landskommuner. För äldre år må angivas följande jämförelsetal: I 7 kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättningar. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så voro under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 20 (26) smittade samt under l:a, 2:a, och 4:e resp. 3, 5 och 12 (1, 15 och 13) besättningar smittade. Under betesgång störtade 19 (18) av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 64 (96) tjänsteresor för frasbrand. Tab. D. Förekomsten av frasbrand inom de olika länen år 1919 jämte översikt för åren 1913 1918. 3. Svinsjuka. Av Tab. E framgår att under året 21 (14) besättningar varit av denna sjukdom smittade. En svinbesättning, tillhörig Stjämarve gård i Eksta socken av Grottlands län, har under året nedslaktats mot ersättning av statsmedel. Besättningen utgjordes av sammanlagt 45 svin, och uppgick ersättningssumman till 9 573 kr. efter avdrag för värdet av till nytta användbara delar. Sjukdomen har under året föranlett 170 (97) tjänsteresor av veterinär.

Tab. E. Förekomsten av svinsjuka inom de olika länen år 1919. 21 4. Rödsjuka. Från K. Maj:ts Belallningshavande i riket har till Medicinalstyrelsen under året anmälts, att fall av rödsjuka förekommit inom 15 (17) svinbesättningar, som alla förklarats smittade. Sjukdomen har föranlett 54 (31) tjänsteresor av veterinär. 5. Tuberkulos hos nötkreatur. Av statsmedel utbetald ersättning för på grund av juvertuberkulos nedslaktade kor angives i nedanstående tabell: Av år 1919 nedslaktade 23 (25) kor blevo 5 (11) helt och 5 (3) delvis kasserade, övriga 13 (11) godkändes till människoföde efter frånskiljande av juver m. m. 1 Beträffande motsvarande uppgifter för vardera av åren 1898 1909 hänvisa9 till årsberättelsen för år 1917. Quant aux chiffra correspondants pour les années 1898 1909 roir le rapport de l'année 1917.

22 Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr. 111 16 (122-so)»»» delvis»»»»»» 42 55 (5O22)»»» godkända»»»» 34'9o (32.56) Antalet för juvertuberkulos nedslaktade kor inom de olika länen framgår av följande tabell: Till veterinärhögskolans bakteriologiska avdelning och efter den 1 november 1911 till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på tuberkelbaciller i juver och juversekret under nedannämnda år insänts följande antal prov. 1 Beträffande motsvarande uppgifter för vardera av aren 1898 1909 häavisas till årsberättelsen för år 1917. Pour les chijfres correspondants des années 1898 1909 voir le rapport de Vannée 1917.

Av de år 1919 insända 346 mjölkproven innehöllo 27 eller 7s % tuberkelbaciller. Ar 1918 var motsvarande procenttal 8-2 %, 1917: 16-- %, 1916: 16i %, 1915: 21-8 %, 1914: 22": % 1913: 19'7 %, 1912: 19 %, 1911: 19-5 %, 1910: 18-6 %. Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: 23 I 21 fall, då det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 2 gånger positivt resultat. Vid 1 tillfälle har det inträffat, att i det mot det tuberkulösa mjölkprovet svarande, insända juvret tuberkulos ej kunnat påvisas genom mikroskopisk undersökning. Marsvinsförsök har då företagits, varigenom ej heller tuberkulos kunde konstateras, Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av Lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. Förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren, vilket jämlikt riksdagens beslut år 1913 utgår med 50 000 kr. årligen, har under år 1919 haft att täcka följande utgiftsposter:

24 V. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av kungl. kungörelsen den 9 december 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade Medicinalstyrelsen den 2 januari 1919 kungörelse, att införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Hälsingborg, Härnösand, Landskrona, Luleå, Malmö, Stockholtn, Sundsvall, Söderhamn, Umeå och Örnsköldsvik. VI. Sveriges import och export av kreatur. Beträffande ifrågavarande import och export hänvisas till Tab. 6 i tabellavdelningen.

25 VII. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under år 1919 inom landet befintliga, offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen uti Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellbilagorna. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid slutet av år 1919 gällande uti 41 samhällen. Uti 21 av dessa tillämpades jämviil s. k. organtvång. Under året hava icke tillkommit några nya samhällen med köttbesiktningstvång. Se i övrigt tabellbilagorna. 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid utgången av år 1919 31 slakterier ställda Under offentlig kontroll. Antalet statskontrollerade exportslakterier var lika med det för år 1918. Se i övrigt tabellbilagorna. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika hava icke funnits under år 1919. 5. Köttimporten. Väntade författningar med ändamål att reglera köttimporten hava ännu icke utkommit. 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under år 1919 till utförsel ur riket godkänts 828 492 kg. kött, varav 538 103 kg vid offentliga slakthus och 290 389 kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av 358 316 kg.»kött andra slag» samt 470176 kg. slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 23.

26 b. Till Norge. Från 6 (3) personer (icke veterinärer), vilka jämlikt föreskrifterna i 1 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 29 januari 1909 angående utförsel till Norge av färskt kött av nötkreatur och häst äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för år 1919. Rapporterna äro avgivna av 4 (2) gränsstationsföreståndare, 1 landsfiskal och 1 kommunalnämndsordförande. Av rapportgivarna har icke under året besiktigats något för utförsel till Norge avsett kött. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till Medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 58 fall, varav 2 fall rört rapporter från offentliga slakthus, 38 fall rapporter från köttbesiktningsbyråer och 18 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 36 fall, varav 1 fall beträffande rapporter från offentliga slakthus, 22 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 13 fall beträffande rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 23, varav en med anledning bl. a. av polisförhör i Herrljunga på grund av vid exportslakteriet n:r 71 verkställd, otillåten stämpling av kött. En tjänsteresa förorsakades bl. a. av Kungl. Medicinalstyrelsens uppdrag att vid sammanträde i Malmö mellan representanter för de under offentlig kontroll ställda slakterierna samt de vid slakterierna förordnade veterinärerna leda förhandlingar angående nämnda veterinärers avlöningsförmåner. Någon avsyning av slakteri, avsett att ställas under offentlig kontroll, har icke ägt rum under året. Avsyning har verkställts av ändrings- eller tillbyggnadsarbeten vid under offentlig kontroll ställda slakterier i sammanlagt 3 fall. Inspektioner hava förrättats å 3 offentliga slakthus, 25 köttbesiktningsbyråer och 22 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga nämnda köttbesiktningsanstalter hava under året inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet inspektioner är 50. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i följande tabell. Få grund av de verkställda inspektionerna har Medicinalstyrelsen avlåtit skrivelser till ett antal av sammanlagt 7, varav på grund utav inspektion av köttbesiktningsbyråer 2 och under offentlig kontroll ställda slakterier 5. Till inspektören hava under året inkommit 255 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 381.