SVENSKA TRENDER 1986-18 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
Innehållsförteckning SAMHÄLLSTRENDER Bedömning av Sveriges ekonomi Bedömning av den egna ekonomin Bedömning av utvecklingen i Sverige Förtroende för samhällsinstitutioner: Polisen, domstolarna och försvaret Kungahuset och svenska kyrkan Bankerna, storföretagen, de fackliga organisationerna och Riksbanken Riksdagen, kommunstyrelserna, regeringen och de politiska partierna EU-parlamentet, EU-kommissionen och FN Radio/tv och dagspress Sjukvård, universitet/högskolor & grundskola Förtroende för yrkesgrupper Fritidsaktiviteter: Bio, teater och restaurang Sport/idrott, friluftsliv, motion Bett till Gud, besökt gudstjänst Alkoholvanor Mellanmänsklig tillit Nöjd med livet 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 14 15 16 Vad svenskar oroar sig för: Arbetslöshet och ekonomisk kris Miljöförstöring och förändringar i jordens klimat 21 Terrorism och organiserad brottslighet 22 Sociala klyftor och ökat antal flyktingar 23 17 18 19 POLITISKA TRENDER Politiskt intresse, diskuterat politik, 25 partimedlemskap och deltagit i demonstration Partisympati 26 Partiövertygelse 27 Partiledarpopularitet: Vänsterpartiet 28 Socialdemokraterna 29 Centerpartiet Folkpartiet 31 Kristdemokraterna 32 Moderaterna 33 Miljöpartiet 34 Sverigedemokraterna 35 Ideologisk vänster-höger-placering 36 Bedömning av regeringens arbete 37 Nöjd med hur demokratin fungerar 38 Förtroende för svenska politiker 39 POLITISKA SAKFRÅGOR Viktiga samhällsproblem 41 Kärnkraftsopinion 42 Satsa mer än idag på olika energikällor 43 Minska den offentliga sektorn 44 Inställning till privatisering av den offentliga sektorn 45 Införa sex timmars arbetsdag 46 Ta emot färre flyktingar 47 Vinstutdelning ska inte tillåtas i skattefinansierad vård, skola, omsorg 48 Inställning till miljö, jämställdhet och alkohol 49 Inställning till rättigheter och lika värde Inställning till straff och begränsningar 51 MEDIETRENDER Regelbunden nyhetsanvändning 53 Morgontidning: regelbunden läsning och 54 prenumeration Regelbundet lyssnande på public service-radio 55 respektive kommersiell radio Regelbundet lyssnande på Sveriges radio 56 Regelbundet tittande på olika tv-kanaler 57 Tekniktillgång i hushållet 58 Internetanvändning 59 Användningsområden på internet Regelbunden bokläsning 61 SVERIGE OCH OMVÄRLDEN Minska biståndet till utvecklingsländerna 63 Minska försvarsutgifterna 64 Åsikter om EU-medlemskapet 65 Inställning till att införa Euro 66 Åsikter om svenskt medlemskap i NATO 67 BAKGRUNDSFAKTORER Subjektiv klass 69 Sysselsättning Föreningsmedlemskap 71
Svenska trender 1986-18 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier inom ämnesområdet Samhälle, Opinion och Massmedia. Institutet drivs i samarbete mellan Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Organisation SOM-institutet leds av föreståndare Johan Martinsson. SOM-institutets styrgrupp består av professor Sverker Jagers, Statsvetenskapliga institutionen (GU), professor Gunnel Hensing, Institutionen medicin (GU) samt docent Monica Löfgren Nilsson, prefekt på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (GU). Den nationella SOM-undersökningen Varje år svarar mellan och svenskar på SOM-institutets frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. Den nationella SOM-undersökningen är den mest omfattande undersökningen och har genomförts varje höst sedan 1986 med ett slumpmässigt urval personer boende i Sverige. Från och med 8 års undersökning är åldersintervallet 16 85 år Mätningarna genomförs som flera delundersökningar med olika inriktningar. 18 hade varje delundersökning ett urval om 3 personer. De återkommande huvudfrågorna i de nationella SOM-undersökningarna gäller politiskt beteende, medievanor och livsstil samt attityder till massmedier, politik och offentlig service. Dessutom ställs regelbundet frågor om energi, miljö, hälsa och kultur. Resultat Resultaten från SOM-undersökningarna presenteras årligen i bokform. Därtill publicerar institutet temaböcker, och löpande rapporter publiceras från särskilda forskningsprojekt. Samtliga publikationer finns också tillgängliga på SOM-institutets hemsida (). Datafiler från undersökningarna finns lagrade hos Svensk Nationell Datatjänst (SND) och går att beställa med ett års fördröjning (www.snd.gu.se). Finansiering SOM-institutets undersökningar är ett gemensamt åtagande för ett flertal forskningsprojekt vid Göteborgs universitet samt även vid Chalmers, Stockholms universitet, Örebro universitet, Uppsala universitet, Mittuniversitetet, Sahlgrenska akademin och Södertörns högskola. SOM-institutet åtar sig även mindre samverkansprojekt i den mån de sammanfaller med den inriktning som forskningen har vid institutet. Exempel på samverkansparter är Västra Götalandsregionen, Statskontoret, Energimyndigheten, och Sveriges Television. Kontakta oss: Seminariegatan 1b Tel: +46 31 786 3 Box 7 Mejl: 5 Göteborg Webb: 1
BEDÖMNING AV SVERIGES EKONOMI Sveriges ekonomi jämfört med hur den var för tolv månader sedan 32 21 19 Försämrats 18 Förbättrats Kommentar: Svarsalternativen är "klart förbättrats"; "förbättrats något"; "förblivit ungefär densamma"; "försämrats något"; " klart försämrats". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 månaderna? Den svenska ekonomin Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 2
BEDÖMNING AV DEN EGNA EKONOMIN Den egna ekonomin jämfört med för tolv månader sedan 24 24 Förbättrats 18 15 Försämrats Kommentar: Svarsalternativen är "klart förbättrats"; "förbättrats något"; "förblivit ungefär densamma"; "försämrats något"; " klart försämrats". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 månaderna? Din egen ekonomiska situation Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 3
BEDÖMNING AV UTVECKLINGEN I SVERIGE 39 54 Åt fel håll 24 Åt rätt håll 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Svarsalternativen är "åt rätt håll", "åt fel håll" samt "ingen uppfattning". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 12 18 4
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Polisen, domstolarna och försvaret +52 +37 +56 Polisen + Domstolarna Balansmått - +13 +23 Försvaret - - - - Kommentar: Svarsalternativen är mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Balansmått avser andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket eller ganska litet förtroende. Balansmåttet kan variera mellan + (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). basen utgörs av de som har besvarat frågan. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 5
+ FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Kungahuset och svenska kyrkan + + + +41 Balansmått + - +13 + Kungahuset +8 Svenska Kyrkan - - - - Kommentar: Svarsalternativen är mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Balansmått avser andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket eller ganska litet förtroende. Balansmåttet kan variera mellan + (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994 18 6
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Bankerna, storföretagen, de fackliga organisationerna och riksbanken +62 +46 + Riksbanken Balansmått - +8-6 +2 Storföretagen +1 Bankerna ± De fackliga organisationerna - - - - Kommentar: Balansmåtten bygger på procentberäkningar bland personer som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet kan variera mellan + (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). Fem svarsalternativ: mycket stort förtroende; ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende; ganska litet förtroende; mycket litet förtroende". Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 7
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Riksdagen, kommunstyrelserna, regeringen och de politiska partierna +36 Balansmått - - +32-31 -39 +9 Riksdagen +9 Regeringen +1 Kommunstyrelserna -21 De politiska partierna - - - Kommentar: Svarsalternativen är mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Balansmått avser andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket eller ganska litet förtroende. Balansmåttet kan variera mellan + (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). basen utgörs av de som har besvarat frågan. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 8
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER EU-parlamentet, EU-kommissionen och FN Balansmått - - -39 +23 +27 FN -3 EU-parlamentet -3 EU-kommissionen - -42 - - 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Svarsalternativen är mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Balansmått avser andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket eller ganska litet förtroende. Balansmåttet kan variera mellan + (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). basen utgörs av de som har besvarat frågan. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998 18 9
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Radio/TV och dagspress +47 + Radio/TV Balansmått - +9 +8 Dagspress - - - - Kommentar: Svarsalternativen är mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Balansmått avser andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket eller ganska litet förtroende. Balansmåttet kan variera mellan + (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). basen utgörs av de som har besvarat frågan. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER Sjukvården, universitet/högskolor och grundskolan +69 Balansmått - +22 +55 Sjukvården +47 +53 Universitet/högskolor +36 Grundskolan - - - - Kommentar: Svarsalternativen är mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; " varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Balansmått avser andelen som svarat mycket eller ganska stort förtroende minus andelen som svarat mycket eller ganska litet förtroende. Balansmåttet kan variera mellan (alla svarspersoner anger stort förtroende) och - (alla svarspersoner anger litet förtroende). basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 11
FÖRTROENDE FÖR YRKESGRUPPER 85 Sjuksköterskor 86 Sjukvårdspersonal 66 67 64 Grundskolelärare 72 Lärare 62 62 62 Forskare 62 Forskare 57 Poliser 39 Journalister 29 32 Rikspolitiker 24 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Svarsalternativen är: mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; "varken stort eller litet förtroende"; "ganska litet förtroende"; "mycket litet förtroende" samt "ingen uppfattning. Resultaten avser andel som svarat "mycket" eller "ganska stort förtroende". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2 18 12
FRITIDSAKTIVITETER Bio, teater och restaurang 46 Bio 42 Restaurang 22 27 18 Teater Kommentar: Svarsalternativen är: ingen gång"; "någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i kvartalet"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan" samt "flera gånger i veckan. Resultaten redovisar aktivitet minst en gång i halvåret för bio- och teaterbesök samt minst en gång i månaden för restaurangbesök. basen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988 18 14
FRITIDSAKTIVITETER Sport/idrott, friluftsliv, motion 68 71 Motionerat/tränat 33 53 62 Varit ute i naturen/friluftsliv 28 Sysslat med sport/idrott Kommentar: Svarsalternativen är: ingen gång"; "någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i kvartalet"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan" samt "flera gånger i veckan. Resultaten redovisar aktivitet minst en gång i veckan. I 12 års undersökning ändrades frågan "Sysslat med sport/idrott" till "Motionerat/tränat". basen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998 18 15
FRITIDSAKTIVITETER Bett till Gud, besökt gudstjänst 19 11 14 Bett till Gud 8 Besökt gudstjänst eller religiöst möte Kommentar: Svarsalternativen är: ingen gång"; "någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i kvartalet"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan" samt "flera gånger i veckan. Resultaten för besökt gudstjänst eller religiöst möte redovisar aktivitet minst en gång i månaden. Resultaten för bett till Gud redovisar aktivitet minst en gång i veckan. basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988 18 16
ALKOHOLVANOR 32 27 45 Män Alla 35 Kvinnor 23 Kommentar: Svarsalternativen är: ingen gång"; "någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i kvartalet"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan" samt "flera gånger i veckan. Resultaten avser konsumtion minst en gång i veckan. basen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. 17 Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Druckit vin/sprit/starköl?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1992 18
MELLANMÄNSKLIG TILLIT 58 57 Hög tillit (7 ) 27 28 Medelhög tillit (4 6) 9 Låg tillit ( 3) Kommentar: Skalan går mellan och där innebär att det går inte att lita på människor i allmänhet, och att det går att lita på människor i allmänhet. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996 18 18
NÖJD MED LIVET 63 53 Ganska nöjd 39 Mycket nöjd 7 8 Inte nöjd Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket nöjd"; "ganska nöjd"; "inte särskilt nöjd" samt "inte alls nöjd". "Inte nöjd" består av de som svarat "Inte särskilt" respektive "inte alls nöjd". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996 18 19
VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Arbetslöshet och ekonomisk kris 56 18 Stor arbetslöshet 14 Ekonomisk kris Kommentar: Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1991 18
VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Miljöfrågor 73 46 51 Försämrad havsmiljö Miljöförstöring 49 Förändringar i jordens klimat 38 Kommentar: Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 21
VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Säkerhet och demokrati 65 31 45 46 Terrorism 45 Organiserad brottslighet 45 Politisk extremism 36 Försvagad demokrati 31 27 Situationen i Ryssland 16 Kommentar: Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 22
VAD SVENSKAR OROAR SIG FÖR Välfärd och migrationsfrågor 39 38 42 Ökad främlingsfientlighet 36 Ökat antal flyktingar 31 Sociala klyftor 28 Försämrad välfärd 25 22 Kommentar: Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993 18 23
POLITISKA TRENDER 24
POLITISKT INTRESSE, DISKUTERAT POLITIK, PARTIMEDLEMSKAP OCH DELTAGIT I DEMONSTRATION 64 Politiskt intresse 46 Diskuterat politik 25 14 7 Partimedlemskap 5 6 Deltagit i demonstration Kommentar: Resultaten avser dem som angett mycket och ganska intresserade av politik, diskuterat politik någon eller flera gånger i vecka, andel partimedlemmar samt deltagit i demonstration under de senaste 12 månaderna. Svarsalternativ för politiskt intresse: mycket intresserad"; "ganska intresserad"; "inte särskilt intresserad" samt "inte alls intresserad. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur intresserad är du i allmänhet av politik?, "Är du medlem i något politiskt parti/förbund?", "Hur ofta har du de senaste 12 månaderna diskuterat politik?", "Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna deltagit i demonstration?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 25
PARTISYMPATI (procent) 1986 1987 1988 1989 19 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Vänsterpartiet 3 3 5 7 7 5 4 3 7 13 13 13 15 16 12 9 9 6 6 6 6 5 4 5 5 6 6 7 6 7 8 Socialdemokraterna 45 43 43 35 29 32 43 45 43 31 31 33 36 31 32 39 41 38 35 36 33 39 39 29 27 28 33 31 31 26 29 33 29 Miljöpartiet 5 8 8 7 5 4 3 3 5 12 9 8 6 6 5 4 4 6 6 6 8 8 8 11 11 12 11 9 7 5 4 5 Centerpartiet 8 6 8 9 7 6 5 7 6 6 5 5 4 4 6 7 8 7 7 8 6 5 4 5 4 4 3 7 8 8 13 Liberalerna 18 12 15 13 9 7 9 8 5 6 6 5 5 5 4 17 12 11 9 7 9 7 8 8 7 6 6 7 6 6 6 6 Kristdemokraterna 1 2 3 3 5 8 3 4 3 3 4 4 12 13 13 11 8 8 5 4 7 5 4 4 4 3 3 4 4 4 3 3 7 Moderaterna 18 17 16 22 28 22 22 22 22 27 27 22 25 23 21 12 17 23 27 27 22 24 29 33 34 27 23 22 24 16 18 Ny demokrati - - - - - 7 11 6 1 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Sverigedemokraterna - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 2 4 4 4 5 7 9 15 14 14 13 Feministiskt initiativ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1 2 2 2 2 1 Övriga partier 1 1 2 2 3 6 2 3 3 3 3 4 2 2 2 3 3 3 5 4 3 2 2 7 3 1 1 3 2 2 4 3 3 Summa procent Inget parti 9 12 12 15 11 8 8 5 9 11 13 7 11 11 7 11 8 9 7 9 7 8 9 7 8 11 13 9 8 Kommentar: Resultaten är oviktade och bygger på samtliga som besvarat frågan. I kolumnen 'Inget parti' redovisas de som inte har svarat på frågan och som inte ingår i basen. Frågeformulering: "Vilket parti tycker du bäst om idag" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 26
PARTIÖVERTYGELSE 66 61 Övertygade anhängare Kommentar: Frågan är endast ställd till dem som uppgivit sig sympatisera med något politiskt parti. Resultaten visar andelen personer som svarat "mycket "eller "något övertygade". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: "Anser du dig vara en övertygad anhängare av detta parti?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 27
PARTILEDARPOPULARITET (Vänsterpartiet) +37 +41 V-sympatisörer Medelpoäng - -4-3 Samtliga - - - - Kommentar: Mätningen gäller Lars Werner 1986 1992, Gudrun Schyman 1993 2, Ulla Hoffman 3, Lars Ohly 4 11 och Jonas Sjöstedt 12 18. Motsvarande resultat för Jonas Sjöstedt 11 är 21 bland V-sympatisörer respektive - bland samtliga. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 28
PARTILEDARPOPULARITET (Socialdemokraterna) +35 + +28 S-sympatisörer Medelpoäng - +2 Samtliga - - - - Kommentar: Mätningen gäller Ingvar Carlsson 1986 1995, Göran Persson 1996 6, Mona Sahlin 7, Håkan Juholt 11 och Stefan Löfven 12 18. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 29
PARTILEDARPOPULARITET (Centerpartiet) +31 +39 C-sympatisörer Medelpoäng - -1 +4 Samtliga - - - - Kommentar: Mätningen gäller Karin Söder 1986, Olof Johansson 1987 1997, Lennart Daléus 1998, Maud Olofsson 1 11 och Annie Lööf 12 18. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18
PARTILEDARPOPULARITET (Liberalerna) +33 +26 L-sympatisörer Medelpoäng - +9 ± Samtliga - - - - Kommentar: Mätningen gäller Bengt Westerberg 1986 1994, Maria Leissner 1995 1996, Lars Leijonborg 1997 6, Jan Björklund 7 18. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 31
+42 PARTILEDARPOPULARITET (Kristdemokraterna) +34 KD-sympatisörer Medelpoäng - -3-1 Samtliga - - - - Kommentar: Mätningen gäller Alf Svensson 1988 3, Göran Hägglund 4 14 och Ebba Busch Thor 15 18. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988 18 32
PARTILEDARPOPULARITET (Moderaterna) +27 +31 M-sympatisörer Medelpoäng - -7 +2 Samtliga - - - - Kommentar: Mätningen gäller Carl Bildt 1986 1998, Bo Lundgren 1999 3, Fredrik Reinfeldt 4 14, Anna Kinberg Batra 15 17 och Ulf Kristersson 18. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 33
PARTILEDARPOPULARITET (Miljöpartiet) Medelpoäng - +16 - +16 MP-sympatisörer -11 Samtliga - - - - Kommentar: Resultaten gäller för MP:s manliga språkrör Birger Schlaug t o m 1997. Därefter är resultaten sammanvägda för kvinnliga och manliga språkrör. 1998 Birger Schlaug och Marianne Samuelsson, 1999 Birger Schlaug och Lotta Nilsson-Hedström, 1 Matz Hammarström och Lotta Nilsson-Hedström, 2 Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, 11 15 Åsa Romson och Gustav Fridolin, 16-18 Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen multipliceras resultaten med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993 18 34
PARTILEDARPOPULARITET (Sverigedemokraterna) +36 SD-sympatisörer +18 Medelpoäng - - -18-17 Samtliga - - - 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Mätningen gäller Jimmie Åkesson 7 18. Respondenterna fick använda sig av en skala mellan -5 (ogillar) och 5 (gillar). I redovisningen har resultaten multiplicerats med. Medelpoängen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar de olika partiledarna Källa: Den nationella SOM-undersökningen 7 18 35
IDEOLOGISK VÄNSTER-HÖGER-PLACERING 45 Höger 35 33 34 33 34 Vänster 25 26 Varken vänster eller höger Kommentar: Svarsalternativen är: klart till vänster"; "något till vänster"; "varken till vänster eller till höger"; "något till höger" samt "klart till höger. basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 36
BEDÖMNING AV REGERINGENS ARBETE 56 33 Bra Dåligt 12 Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra"; "ganska bra"; "varken bra eller dåligt"; "ganska dåligt" samt mycket dåligt. Resultaten redovisar andel svarande som angett "mycket" eller "ganska bra" respektive "mycket" eller "ganska dåligt". en 1991, 1994, 6 och 14 var det regeringsskifte mitt i undersökningsperioden. Dessa mätningar bör tolkas med viss försiktighet. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 37
NÖJD MED HUR DEMOKRATIN FUNGERAR 66 64 57 74 i Sverige 68 i kommunen 64 i landstinget/regionen 57 i EU 27 Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket nöjd"; "ganska nöjd"; "inte särskilt nöjd" samt "inte alls nöjd". Resultaten visar andel som svarar "mycket" eller "ganska nöjd". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: På det hela taget, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1999 18 38
FÖRTROENDE FÖR SVENSKA POLITIKER Mycket eller ganska stort förtroende Kommentar: Svarsalternativen är: mycket stort förtroende"; "ganska stort förtroende"; "ganska litet förtroende" samt "mycket litet förtroende. Resultaten visar andel som svarat "mycket" eller "ganska stort förtroende". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1998 18 39
POLITISKA SAKFRÅGOR
MEDBORGARNAS VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM (procent) 1987 1988 1989 19 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Sjukvård 24 22 23 23 19 22 18 15 24 35 41 39 42 38 42 32 27 29 25 24 24 26 24 23 28 33 24 29 37 45 Integration/immigration 7 8 11 14 13 19 26 12 14 13 12 11 13 12 11 15 15 14 13 15 19 14 22 27 53 45 43 38 Skola/utbildning 12 8 8 8 7 22 32 37 36 38 32 23 18 19 24 21 22 21 26 25 24 29 34 34 Miljö/energi 61 68 55 42 39 22 19 21 12 12 11 11 11 7 8 12 15 23 24 23 15 15 14 13 12 11 9 16 Miljö/energi 61 68 55 42 39 22 19 21 12 12 11 11 11 7 8 12 15 23 24 23 15 15 14 13 12 11 9 16 Lag och ordning 22 14 12 16 9 9 12 26 15 14 16 17 16 13 12 18 19 17 15 15 16 9 6 7 7 4 5 12 17 16 Sociala frågor/problem 14 18 18 13 14 8 13 12 12 9 21 6 9 9 11 12 14 11 12 15 11 11 16 17 14 14 12 12 12 15 14 Arbetsmarknad 17 8 3 8 49 59 51 59 52 16 15 16 15 21 34 46 23 22 38 35 38 33 24 21 13 9 7 Demokrati/rättigheter 1 3 2 2 2 2 1 2 2 3 4 3 3 3 3 3 4 4 5 4 5 4 4 4 3 3 3 4 3 3 5 5 Ekonomi 8 9 33 24 29 14 7 9 6 4 8 8 8 6 6 8 17 14 8 15 11 7 7 7 6 4 4 Bostäder/byggnadsfrågor 6 7 6 5 5 3 1 1 1 1 1 1 2 2 3 2 1 1 2 2 2 1 2 3 3 4 3 7 6 5 4 Familjepolitik 9 11 11 8 9 11 8 6 7 9 9 8 9 11 9 7 7 7 6 6 4 5 4 4 3 3 2 3 3 Skatter 6 9 14 12 6 2 2 2 2 3 5 7 5 8 7 7 6 7 9 7 5 4 5 4 3 3 3 2 3 2 3 3 Svensk utrikespolitik 3 2 2 5 2 2 2 1 3 5 3 3 2 2 1 2 2 2 3 1 2 1 1 2 2 1 1 4 3 4 3 2 Styrelseskick/politik 1 1 2 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 2 3 2 1 1 1 1 1 2 2 2 3 2 2 2 Antal svarande 1672 1643 1578 1582 1573 1889 1857 1777 17 1779 1754 3561 33 3546 3638 39 3675 3612 3499 3336 3435 3259 4926 7 47 6289 6688 3431 4829 48 5344 5368 Kommentar: Frågan är öppen utan svarsalternativ. basen utgörs av samtliga svarande. Respondenterna ombads att ange högst tre frågor/samhällsproblem. Tabellen redovisar de 15 största kategorierna det gällande året. Frågeformulering: "Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987 18 41
KÄRNKRAFTSOPINION 75 52 Avveckla 28 Använd 12 Kommentar: Frågeformuleringen har varierat något genom åren. För mer information, se Holmberg, Public Opinion on Nuclear Power 1986 13, tillgänglig på. Svarsalternativen 1 och 2 har definierats som Avveckla medan svarsalternativen 3 och 4 indikerar Använd. basen utgörs av samtliga svarande. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 Frågeformulering: Sedan SOM-undersökningen lyder frågan Vilken är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige?" Det finns fem svarsalternativ: Avveckla kärnkraften snarast; Avveckla kärnkraften men utnyttja de kärnkraftsreaktorer vi har tills de tjänat ut; Använd kärnkraften och ersätt de nuvarande reaktorerna med som mest nya reaktorer; Använd kärnkraften och bygg fler reaktorer än de nuvarande i framtiden; Ingen uppfattning. 42
SATSA MER ÄN IDAG PÅ OLIKA ENERGIKÄLLOR Andel svenskar som anser att Sverige, mer än idag, skall satsa på följande energikällor 76 83 Solenergi 75 64 Vindkraft 41 44 Vattenkraft 41 Biobränslen 29 21 53 15 Fossil-/naturgas 9 15 Kärnkraft 1 1 Olja 1 1 Kol 49 Vågkraft Kommentar: Svarsalternativen är: "satsa mer än idag"; "satsa ungefär som idag"; "satsa mindre än idag"; "helt avstå från energikällan" samt "ingen åsikt". basen utgörs av de som besvarat respektive delfråga. Frågeformulering: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5 åren? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1999 18 43
MINSKA DEN OFFENTLIGA SEKTORN Dåligt förslag 34 27 Bra förslag Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om följande förslag?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 44
INSTÄLLNING TILL PRIVATISERING AV DEN OFFENTLIGA SEKTORN Balansmått +8 +28 +2 Överföra statlig affärsverksamhet i privata händer +35 Förhindra företag med vinstsyfte att driva sjukhus - - -4-22 -6-29 Bedriva mer av sjukvården i privat regi -32 Låta privata företag svara för äldreomsorg -35 Satsa mer på friskolor - Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag"; "mycket dåligt förslag. Balansmått avser andelen som svarat "mycket" eller "ganska bra förslag" minus andelen som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". Förhindra företag med syfte att driva sjukhus: Före 4 löd frågan "Förhindra företag med vinstsyfte att driva akutsjukhus". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om följande förslag?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987 18 45
INFÖRA SEX TIMMARS ARBETSDAG 61 55 Kvinnor 47 Samtliga 39 Män Kommentar: Svarsalternativen är: mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag. Resultatet redovisar de som svarat mycket eller ganska bra förslag bland kvinnor respektive män. basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om följande förslag?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1996 18 46
TA EMOT FÄRRE FLYKTINGAR 61 53 Bra förslag 22 17 24 Varken bra eller dåligt förslag 23 Dåligt förslag Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". "Bra förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". "Dåligt förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om följande förslag?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 19 18 47
VINSTUTDELNING SKA INTE TILLÅTAS I SKATTEFINANSIERAD VÅRD, SKOLA, OMSORG 65 Bra förslag 19 16 24 Dåligt förslag 16 Varken bra eller dåligt förslag 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". "Bra förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". "Dåligt förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om följande politiska förslag?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 12 18 48
INSTÄLLNING TILL MILJÖ, JÄMSTÄLLDHET OCH ALKOHOL 72 83 85 Satsa på ett samhälle med ökad jämställdhet mellan kvinnor/män 79 Satsa på ett mer miljövänligt samhälle 75 Öka det ekonomiska stödet till glesbygden 58 49 Tillåt försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker 23 28 Höja koldioxidskatten på bensin Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag"; "mycket dåligt förslag" samt "ingen uppfattning". Resultaten redovisar andel som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Nedan finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993 18 49
INSTÄLLNING TILL RÄTTIGHETER OCH LIKA VÄRDE 62 68 Stärka djurens rätt 44 53 Tillåta aktiv dödshjälp 55 Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället 39 32 Tillåta homosexuella par att adoptera barn 13 15 Förbjuda forskning på befruktade ägg (embryon) 7 Begränsa rätten till fri abort 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Resultaten visar andel som svarat mycket eller ganska bra förslag bland personerna som besvarade värderingsfrågorna. Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag"; "mycket dåligt förslag" samt "ingen uppfattning".resultaten redovisar andel som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". basen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Frågeformulering: "Nedan finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1 18
INSTÄLLNING TILL STRAFF OCH BEGRÄNSNINGAR 56 63 Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats 61 Förbjuda tiggeri 49 15 Införa dödstraff för mord 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Resultaten visar andel som svarat mycket eller ganska bra förslag bland personerna som besvarade värderingsfrågorna. Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag"; "mycket dåligt förslag" samt "ingen uppfattning".resultaten redovisar andel som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". basen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Frågeformulering: "Nedan finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din uppfattning om vart och ett av dem? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 4 18 51
MEDIETRENDER 52
REGELBUNDEN NYHETSANVÄNDNING 81 54 35 28 25 47 Riksnyheter i SVT 44 Kvällstidning på internet 35 Riksnyheter i TV4 33 Morgontidning på internet Morgontidning 28 Riksnyheter i SR 3 9 5 Kvällstidning Kommentar: Resultaten redovisar andelen som läser en morgontidning på papper minst fem dagar i veckan, ser respektive lyssnar på radio- och tv-programmen minst fem dagar i veckan läser morgontidning på internet samt kvällstidning minst tre dagar i veckan. "Morgontidning på internet" inkluderar "Annan lokal morgontidning", Svenska Dagbladet" och "Dagens nyheter". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur ofta brukar du ta del av följande nyhetsprogram i radio och TV?; Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar regelbundet? Frågan gäller inte läsning på internet.; Läser eller tittar du regelbundet i någon eller några morgontidningar på internet?; Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? Aftonbladet/Expressen/GT eller Kvällsposten på papper respektive på webben." Källa: Den nationella SOM-undersökningen 19 18 53
MORGONTIDNING: REGELBUNDEN LÄSNING OCH PRENUMERATION 81 77 48 Har prenumeration Läser minst 5 dagar i veckan 3 6 Läser 1 2 dagar i veckan Kommentar: Resultaten redovisar andel som angett att de har en morgontidningsprenumeration respektive läser en morgontidning åtminstone fem dagar i veckan. basen utgörs av samtliga svarande. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 19 18 Frågeformulering: "Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar regelbundet? Om ja, ange den eller de tidningar du läser och hur många dagar per vecka du vanligen läser eller tittar i den/prenumererar du eller någon annan i ditt hushåll på någon morgontidning?" 54
REGELBUNDET LYSSNANDE PÅ PUBLIC SERVICE-RADIO RESPEKTIVE KOMMERSIELL RADIO 64 44 Någon av Sveriges Radios kanaler 13 Någon kommersiell radiokanal Kommentar: Svarsalternativen är: "Dagligen; "5 6 dagar/vecka"; "3 4 dagar/vecka"; "1 2 dagar/vecka"; "Mer sällan" samt "Aldrig". Resultaten redovisar andelen som lyssnar minst fem dagar/vecka på någon av Sveriges Radios kanaler respektive någon privat lokalradiokanal. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994 18 55
REGELBUNDET LYSSNANDE PÅ SVERIGES RADIOS KANALER 42 23 28 P4 17 P1 6 7 P3 3 P2 Kommentar: Svarsalternativen är: "Dagligen; "5 6 dagar/vecka"; "3 4 dagar/vecka"; "1 2 dagar/vecka"; "Mer sällan" samt "Aldrig". Resultaten redovisar andelen som lyssnar på respektive radiokanal minst fem dagar/vecka. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: "Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994 18 56
REGELBUNDET TITTANDE PÅ OLIKA TV-KANALER 74 71 procent 41 51 SVT1 42 TV4 41 SVT2 23 7 14 Kanal 5 13 TV3 Kommentar: Svarsalternativen är: "Dagligen; "5 6 dagar/vecka"; "3 4 dagar/vecka"; "1 2 dagar/vecka"; "Mer sällan" samt "Aldrig". Resultaten redovisar andelen som ser på respektive tv-kanal minst fem dagar/vecka. basen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Frågeformulering: "Hur ofta brukar du titta på program i följande TVkanaler?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1992 18 57
TEKNIKTILLGÅNG I HUSHÅLLET 96 Mobiltelefon 92 Internet 89 Persondator 86 Smartphone 67 Surfplatta 37 Spelkonsol 19 19 9 3 2 Kommentar: Svarsalternativen är: "Ja" samt "Nej". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: "Har du för närvarande tillgång till något av följande i ditt hushåll?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987 18 58
INTERNETANVÄNDNING 98 16 19 år 97 Högutbildade 92 Män Alla 89 Kvinnor 73 65 85 år 65 Lågutbildade 5 4 2 1 11 Kommentar: Svarsalternativen är: aldrig"; "någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan"; "flera gånger i veckan" samt "dagligen". Resultaten redovisar andel som använt internet minst "flera gånger i veckan". basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna använt internet? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995 18 59
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN PÅ INTERNET 88 Informationssökning 85 E-post 82 Nyhetstjänst 72 Sociala medier 57 55 48 53 Bankärenden 33 21 21 Läst blogg 19 Onlinespel 16 Köpt varor/tjänster 8 14 Myndighetsärenden 4 4 3 2 2 Skrivit blogg 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Kommentar: Svarsalternativen är: aldrig; någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan" samt "flera gånger i veckan". Resultaten redovisar andel som gjort respektive aktivitet minst någon gång i veckan. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: Hur ofta har du gjort följande på internet? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 5 18
REGELBUNDEN BOKLÄSNING 35 29 21 45 Kvinnor 37 Alla 28 Män Kommentar: Svarsalternativen är: "aldrig"; "ingen gång"; "någon gång under de senaste 12 månaderna"; "någon gång i halvåret"; "någon gång i månaden"; "någon gång i veckan" samt "flera gånger i veckan". Resultaten redovisar andelen som läst bok minst en gång i veckan. basen utgörs av samtliga svarande. Frågeformulering: "Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna läst någon bok?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1988 18 61
SVERIGE OCH OMVÄRLDEN 62
MINSKA BISTÅNDET TILL UTVECKLINGSLÄNDERNA 45 Dåligt förslag 21 21 Bra förslag Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". "Bra förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". "Dåligt förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Minska biståndet till utvecklingsländerna?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987 18 63
MINSKA FÖRSVARSUTGIFTERNA 42 47 Dåligt förslag 35 17 Bra förslag Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". "Bra förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". "Dåligt förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Minska försvarsutgifterna?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 64
ÅSIKTER OM EU-MEDLEMSKAPET 59 För 31 16 Emot Kommentar: Svarsalternativen är: "i huvudsak för det svenska medlemskapet i EU; "i huvudsak emot det svanska medlemsskapet i EU" samt "ingen bestämd åsikt i frågan". basen utgörs av de som besvarat frågan. Frågeformulering: "Vilken är din åsikt om det svenska EUmedlemskapet?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1992 18 65
INSTÄLLNING TILL ATT INFÖRA EURO 66 Dåligt förslag 54 16 13 Bra förslag Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". "Bra förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". "Dåligt förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Bör Sverige införa euro som valuta?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995 18 66
ÅSIKTER OM SVENSKT MEDLEMSKAP I NATO 48 33 Dåligt förslag 29 Bra förslag 15 Kommentar: Svarsalternativen är: "mycket bra förslag"; "ganska bra förslag"; "varken bra eller dåligt förslag"; "ganska dåligt förslag" samt "mycket dåligt förslag". "Bra förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket bra förslag". "Dåligt förslag" avser dem som svarat "ganska" eller "mycket dåligt förslag". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Sverige bör söka medlemskap i NATO" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1994 18 67
BAKGRUNDSFAKTORER 68
SUBJEKTIV KLASS 52 42 Arbetarhem 37 Lägre tjänstemannahem 25 9 4 Högre tjänstemannahem 8 Företagarhem 3 Jordbrukarhem Kommentar: 19 1:"Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj". 2 8: "Högre tjänstemanna-/akademikerhem". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: "Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst?" Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 69
SYSSELSÄTTNING 73 64 76 Förvärsarbetande 16 64 år 61 Förvärvsarbetande 16 74 år 4 5 Arbetslös 16 64 år Kommentar: Svarsalternativen är: "Förvärvsarbetande (även sjukskriven, föräldraledig)"; "Ålderspensionär/avtalspensionär"; "Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning"; "Har sjuk-/aktivitetsersättning"; "Studerande" samt "Annat".I resultatredosningen inkluderas "Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning i kategorin "Arbetslös". basen utgörs av dem som besvarat frågan. Frågeformulering: Till vilken av följande grupper hör du? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18
FÖRENINGSMEDLEMSKAP 52 42 39 Facklig organisation 33 Idrotts- eller friluftsförening 17 9 14 Kulturförening 13 Pensionärsförening 6 Miljöorganisation Kommentar: Resultaten redovisar andelen som är medlemmar i olika typer av föreningar. basen utgörs av samtliga svarande. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 Frågeformulering: Ange nedan vilken/vilka föreningar du är medlem i samt hur aktiv du är i dessa föreningar? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986 18 71
72
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan 1B Box 7, 5 Göteborg 31 786 3