Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen i Dalarnas län 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Kristina Homman 023-818 29, kristina.homman@lansstyrelsen.se Mats Mårtensson 023-818 43, mats.martensson@lansstyelsen.se 3. Hur sammanfattar du projektet? Vad är bakgrunden till projektidén? Bakgrunden och syftet med kompetensutvecklingprojektet Trädgård Dalarna-Gävleborg är att stötta en ökad lokal produktion av grönsaker/bär då marknadens efterfrågan av dessa produkter är större än tillgången. En ökad grönsaks/bär produktion i länen ger en långsiktig möjlighet till utveckling på landsbygden. Projektet syftar även till att uppnå våra läns miljömål (ett rikt odlingslandskap, giftfrimiljö och ingen övergödning) genom ökad ekologisk produktion. Projektet är också viktigt för att Matlandet ska utvecklas positivt. Projektet har alltså genomförts för att behov av rådgivning och kursverksamhet finns, både för befintliga yrkesmässiga grönsaks- och bär producenter som behöver utökad kunskap för att företagen ska utvecklas och finnas kvar men även för att stötta nya odlare. Marknadens efterfrågan av lokala och ekologiska grönsaker/bär är naturligtvis det som betyder mest för att grönsaks/bär produktionen ska öka men rådgivningen har en viktig roll att fylla för att stötta etablerade och nya företag. Ingen annan organisation arbetar med rådgivningsverksamhet riktad till grönsaks- och bärproducenter i länen. Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? Enskild rådgivning till ca 30 personer (ca 60-75 besök) Gruppaktiviteter, till ca 100 personer (ca 30 kurser) Artiklar i Landsbygdsnytt och Eko Bruk Norr Vad genomförde du i projektet? Kursverksamhet, enskild rådgivning både som besöks- och telefonrådgivning samt artiklar. Vad blev det för resultat? Ökad kunskap hos både etablerade och nya grönsaks/bär producenter om i första hand ekologisk produktion av grönsaker/bär. Vilka positiva effekter har projektet haft? Ökad kunskap hos både etablerade och nya grönsaks/bär producenter om ekologisk produktion av grönsaker/bär.
Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? I det här projektet har två personer arbetat. Det har varit en styrka att kunna diskutera kring olika frågeställningar som dyker upp, det är alltså bra om flera personer jobbar tillsammans i projekt. Projektet har varit sårbart trots två projektmedarbetare, det har stor inverkan på arbetet om en person är frånvarande. 4. Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Medverkande i projektets styrgrupp har varit: Per Wålstedt, grönsaksodlare, ekologiska producenterna Pirjo Gustafsson, LRF Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg Mats Mårtensson, Länsstyrelsen Dalarna Karin Ellgardt Fredlund, projektmedarbetare, Länsstyrelsen Gävleborg Kristina Homman, projektledare, Länsstyrelsen Dalarna Styrgruppen har haft fem möten under projektets gång. Är projektet förankrat? På vilket sätt? Ja, i Länsstyrelsens beslutsgrupp och hos länsledningen (ansökan undertecknades av länsrådet) samt LRF och ekologiska producenterna. Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? Samarbetet kring yrkesmässig trädgårdsrådgivning har utökats mellan länen då Länsstyrelsen Gävleborg medverkat med en egen rådgivare. Tidigare har bara en rådgivare i Dalarna arbetat i båda länen. Projektet har samarbetat med Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen Västmanland och Marie Hanson, Hushållningssällskapet Väst kring kursverksamhet. Har projektet skapat nya samarbeten? Samarbetet med LRF och Ekologiska producenterna har stärkts genom att dessa medverkat i styrgruppen. 5. Varför ville du genomföra projektet? Se punkt 3 bakgrund till projektidén. 6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Personer som planerar att starta och företag som nyligen startat yrkesmässig ekologisk grönsaks- eller bär produktion har haft mest nytta av projektet, då många kurser riktat sig till nybörjare. Kursdagar och rådgivning riktade till etablerade odlare har också genomförts. Konventionella jordgubbsodlare i Dalarna har också haft möjlighet till rådgivning genom projektet. En kursdag har riktat sig till handelsträdgårdar/gardencenters..
7. Vad genomförde du i projektet? När genomfördes projektet? Januari 2009-december 2011 Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? Kursdagar 16 st med 201 deltagare Besöksrådgivning 58 st (41 personer) Telefonrådgivning ca 130 st ( 41 personer) Artiklar 7 st Antalet telefonrådgivningar och deltagare är inte exakt då allt räknats för hand. Ingen statistik genom kompis har varit möjlig att ta del av för trädgårdsprojektet. Antal kursdeltagare är inte unika, däremot är de antal personer som fått rådgivning bara räknade en gång även om de fått rådgivning flera gånger. Se även bilaga 1. Genomförda aktiviteter Vad har gått som planerat? Antal deltagare som berörts av projektet har varit fler än de 130 personer som beräknades i projektplanen. Har något fungerat bättre än förväntat? Intresset för kurser har i stort varit hög även om tre kurser ställts in, varav två kurser genomförts vid senare tillfälle. Vad har inte gått som planerat? Förklara Antal kurstillfällen och rådgivningsbesök är färre än vad som fastställdes i projektplanen. Det beror delvis på att projektet inte haft tillgång på den personal som det planerades för. Under en stor del av 2009 och på hösten 2011 arbetade en person i projektet i stället för två. Det har påverkat hur mycket aktiviteter som projektet har klarat av att genomföra. Antal aktiviteter påverkas också av att varje kurs och rådgivningstillfälle är unika och inte återupprepas, vilket är tidskrävande. Det uppskattade tidsbehovet för den planerade mängden aktiviteter i projektet stämde inte med det verkliga behovet. Samordningen i projektet har krävt mer tid än vad som planerades, det har också påverkat mängden utåtriktad verksamhet. Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång? I det här projektet har två personer arbetat. Det har varit en styrka att kunna diskutera kring olika frågeställningar som dyker upp, det är alltså bra om flera personer jobbar tillsammans i projekt. Projektet har varit sårbart trots två projektmedarbetare, det har stor inverkan på arbetet om en person är frånvarande.
8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Projektets mål samt resultat Att 10 nya företag producerar ekologiska grönsaker/bär. Att arealen med certifierade ekologiska grönsaker ökar med minst 10 ha och att arealen med certifierade bär ökar med minst 10 ha till år 2012. Dessa mål kommer inte att uppnås. Vad vi känner till så har ca 5 företag startat eller utökat arealen med grönsaker/bär under perioden 2009-2011 eller strax innan projektet startade. Storleken på företagen varierar men de flesta har startat i mycket liten skala. Det tar också en tid innan företagen är stabila och varaktiga. Inte heller ökningen av den certifierade arealen grönsaker/bär kommer att uppnås, se nedan och bilaga 2 Certifierad ekologisk areal grönsaker, bär och växthusgrönsaker 2007-2011 i Dalarna och Gävleborg tillsammans. Siffran inom parentes anger hur många % av den totala ytan som odlas ekologiskt. Grönsaker Bär Växthusgrönsaker 2007 44 ha (90%) 76 ha (49%) 6000 kvm (74%) 2011 40 ha ( 77%) 59 ha (58%) 5500 kvm ( 71%) En produktionsutveckling sker ex inom kvalité, lagring, förädling, nya grödor Skapa nätverk mellan grönsaks/bär producenter En kursdag har hållits i ämnet kvalité och lagring. Kursdagen var särskilt lämplig för mindre odlare som i inte har något lager men som är i behov av ett. Dagen har inte följts upp så kunskap om någon kursdeltagare utvecklat sitt företag genom att bygga ett lager finns inte. Något formellt nätverk har inte skapats genom projektet däremot skapas många informella kontakter mellan kursdeltagare som sedan används ex vid gemensamma inköp av produktionsmedel så som krukor, jord eller biologisk bekämpning. Att minimera användandet av kemikalier i den konventionella bärodlingen Att biologiska bekämpningsmetoder används i så stor utsträckning som möjligt i konventionell produktion. Den konventionella jordgubbsodlingen i Dalarna har haft tillgång på rådgivning kring minskad bekämpningsmedelsanvändning och ökad användning av biologisk bekämpning av Kirsten Jensen, bärrådgivare i Västra Götaland.
Att växtnäringsläckaget från trädgårdsproduktionen minimeras. Någon särskild kursdag eller annan insats har inte genomförts för att minimera läckaget just från grönsaks/bärproducenter. På grundkurserna för ekologisk odling av grönsaker i växthus och bär på friland så har vikten av växtnäringsbalans påtalats. KRAVcertifierade odlare har växtnäringsbalans eftersom detta krävs för att vara godkänd. Odlare av trädgårdsgrödor på friland har möjlighet att få kostnadsfri hjälp att göra växtnäringsbalans genom projektet minskat växtnäringsläckage som också drivs av Länsstyrelsen. Vid rådgivning som rör gödsling i ekologisk växthusodling till tomat /gurka görs alltid en växtnäringsbalans utifrån förväntad skörd och grödans näringsbehov. Om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta? Det finns antagligen många orsaker till detta. En bidragande orsak är att småskalig grönsaks/bär produktion kräver en stor arbetsinsats till en förhållandevis låg lön, detta är säkert en anledning till den långsamma tillväxten bland odlingsföretagen. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Projektet har till största del arbetet för att öka den ekologiska produktionen av grönsaker och bär och en mindre del av projektet har också arbetet med rådgivning som syftar till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i konventionell odling. Projektet har alltså gynnat miljön och hållbar utveckling. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt? Alla kursinbjudningar m.m. har utformats på ett neutralt sätt för att locka deltagare oavsett kön, ålder och etnicitet. Utöver detta har projektet inte särskilt arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Sex kvinnor och två män under 25 år har varit med i något av projektets aktiviteter. Uppskattningsvis har fem personer med utländsk bakgrund deltagit i projektet Se även bilaga 3 Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja, kompetensutveckling i form av kurser och enskild rådgivning samt artiklar i Landsbygdsnytt och Eko Bruk Norr har varit en viktig del av projektet.
9. Vilka är projektets mätbara resultat? Se tabellen, bilaga 3 med projektets mätbara resultat, enligt EU:s riktlinjer, direkt efter projektets slut. Deltagare i kurser och enskild rådgivning: 278 totalt Åldersfördelning: < 25 år - 8 pers (3 %), Könsfördelning: Kvinnor: 138 st (47%), Män 140 st (50%) Kommentar: Vi förväntade oss att könsfördelningen skulle vara ca 40% kvinnor och 60% män. Någon beräkning av hur ålderfördelningen 25-40 år samt 40 år och över har inte gjorts då allt räknats igenom för hand och inte någon sammanfattande statistik genom kompis varit möjlig att få. Uppskattningsvis har fler personer som är äldre än 40 år deltagit i aktiviteterna än personer som är 25-40 år. 10. Hur har du spridit resultatet? Artiklar i Landsbygdsnytt som går ut till drygt 6000 prenumeranter i Dalarnas och Gävleborgs län. Information på Länsstyrelsens hemsida 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Projektets totala kostnader är 1 611 429 kr varav Löner: 823 050 kr Indirekta kostnader: 218 811 kr Övriga kostnader: 569 568 kr (Karin Ellgardt Fredlunds lön finns i övriga kostnader) Projektet har finansierats genom projektstöd från Landsbygdsprogrammet i Dalarna och Gävleborg.
12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Antal företag som startar grönsaks/bär produktion är låg trots att antal personer som deltagit i aktiviteterna varit god. Det är alltså många faktorer utöver möjlighet till kompetensutveckling som styr om nya företag startar eller inte Vilka mervärden har projektet tillfört? Ökat samarbete mellan Landsbygdsenheten Gävleborg- Lantbruksenheten Dalarna. Den ekologiska trädgårdsrådgivningen i Dalarna och Gävleborg har utökats genom projektet vilket är ett mervärde för ekologiska grönsaks/bär producenter i länen. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Det är viktigt att ha insikt i att mätbara förändringar i verkligheten så som ökat antal odlingsföretag eller ökat antal hektar grönsaker/bär tar tid. Många faktorer i samhället samt personliga skäl spelar stor roll om nya odlingsföretag startas och utvecklas.