Framtid Mullhyttan med omnejd Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Lekebergs kommun 1
Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Vad är syftet med en lokal utvecklingsplan?... 3 3 Hur har processarbetet bedrivits?... 3 3.1 Stormöte som inledning på arbetet... 3 3.2 Möten i arbetsgruppen... 4 3.3 LUP presenterades på avslutande stormöte... 4 3.4 Studie av gällande offentliga planer... 4 3.5 Studie av andra dokument... 5 4 Geografisk avgränsning... 5 5 Mullhyttans historia... 5 6 Nulägesbeskrivning... 6 7 Orten om 15 år... 7 8 Fokusområden... 8 8.1 Boende... 8 8.2 Näringsliv/Företag... 10 8.3 Infrastruktur... 11 8.4 Kollektivtrafik... 13 8.5 Bredband och mobiltelefoni... 14 8.6 Offentlig service... 14 8.6.1 Utveckling av skolan och förskolan... 14 8.6.2 Äldreboende och hemtjänst... 15 8.6.3 Distriktssköterska... 16 8.7 Övrig service (bl.a. kommersiell service)... 16 8.7.1 Dagligvaruförsörjning... 16 8.7.2 Postservice... 16 8.7.3 Apoteksvaror... 16 8.7.4 ATG och Svenska Spel... 17 8.7.5 Utlämning för systembolaget... 17 8.7.6 Drivmedelsstation... 17 8.7.7 Betaltjänster... 17 8.7.8 Återvinningsstation... 18 8.8 Den yttre miljön (park- och grönområden m.m.)... 18 8.9 Turism... 18 2
1 Bakgrund Den lokala utvecklingsplanen, fortsättningsvis benämnd LUP har tagits fram inom ramen för ett projekt med Länsstyrelsen i Örebro län som projektägare och Hela Sverige Ska Leva/Länsbygderådet Örebro län som rådgivare/konsult. För Länsstyrelsens räkning har Patrik Pettersson varit projektledare. Länsbygderådet har representerats av ordföranden Sivert Gustafsson. Projektet har finansierats genom Tillväxtverket och Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsens och Länsbygderådets roll har varit att styra och leda arbetsprocessen mot en färdig LUP och säkerställa att LUP blir ett strukturerat och strategiskt dokument som beskriver olika behov av utvecklingsinsatser på orten för de boende, föreningarna och företagen. De förslag och idéer som LUP innehåller har utarbetatas av boende, företag och föreningar i Mullhyttan med omnejd. Underifrånperspektivet har varit utmärkande för att få en bred och djup förankring av förslagen på lokal nivå. 2 Vad är syftet med en lokal utvecklingsplan? Det övergripande målet för LUP är att vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort. LUP beskriver de förutsättningar i form av service, kommunala aktiviteter, föreningsengagemang m.m. som de boende, företagarna och föreningslivet upplever som oundgängliga för att den egna orten ska vara en bra plats att bo på och verka i. LUP riktar sig därför i betydande grad till beslutsfattare i offentlig verksamhet. LUP ska vara av sådan kvalitet att den av beslutsfattarna kan användas som en viktig komponent vid utredning och beslut. Det inkluderar också att då så är aktuellt bevaka att ärendet tas med i budgetprocessen för att säkerställa den ekonomiska plattformen för ett genomförande. LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat beskrivas. Under arbetet med LUP har det kommit fram förslag som snarare hör hemma i en aktivitetsplan, eller som arbetsgruppen inte ansett vara genomförbart eller värt att prioritera. Alla sådana uppslag finns samlade i bilagan till LUP (bilaga 1). De förslag som går att arbeta vidare med bygger mer på engagemang och fördjupad samverkan mellan de boende, företagen och föreningarna och bedöms kunna genomföras på lokal nivå utan beslut av kommun eller andra myndigheter. 3 Hur har processarbetet bedrivits? Följande processupplägg har tillämpats. 3.1 Stormöte som inledning på arbetet Mullhyttans Bygdeförening gick via annons i NA, flygblad och affischering ut med en bred inbjudan till ett stormöte som ägde rum i Ordenshuset den 27 augusti 2012. På mötet beskrev Länsstyrelsen och Länsbygderådet nyttan med en LUP och hur processen på vägen fram till en färdig plan ser ut. Ca. 50 personer deltog i stormötet. Även KSordförande Charlotta Englund och dåvarande kommunchef Eva Jonsson medverkade på mötet. Stormötet avslutades med att deltagarna bildade mindre grupper. Varje grupp skrev på stora plakat ner de behov som man anser viktiga för orten. Behoven kan avse den 3
service m.m. som finns i nuläget, vad som har försvunnit och som man vill få tillbaka, samt vad man inte har haft men bedömer som nödvändigt att den tillförs. Som sista aktivitet på stormötet lämnade deltagarna förslag på personer att ingå i en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av: Sara Björkeroth, Hasselberga Screentryck Mikael Boman, Salemförsamlingen Wivianne Högman, ordförande i Mullhyttans Bygdeförening och styrelseledamot i Mullhyttans IF Milis Ivarsson, delägare och VD Av jord AB (miljödrivet företag med besökare från hela riket, webbutik och produktion i Vekhyttan) samt styrelseledamot i föreningen Kilsbergskanten Rolf Ivarsson, delägare Av jord AB, ordförande i Naturskyddsföreningen Västernärke samt medlem i föreningen Kilsbergskanten. Jörgen Johansson, VD B.R.A Maskiner AB Tommy Johansson (f.d. boende i Mullhyttan) Inger Jonsson, ICA Träffen Mullhyttan samt ordförande i Mullhyttans IF Mona Nilsson John-Olov Ohlsson, politiker Elisabet Söder, Butiken Fyra Systrar (med bl.a. återbruk och Fair- Trade produkter). Pelle Widlund, P G Merkantil AB samt ordförande i Mullhyttans Vägförening Samtliga i gruppen är boende i Mullhyttan förutom Milis och Rolf Ivarsson som bor i Vekhyttan. 3.2 Möten i arbetsgruppen Arbetsgruppen har arbetat vidare med de förslag som framfördes på stormötet. En viktig uppgift för gruppen har varit att identifiera vem som är rätt part för en viss fråga, vilka utredningar, övrig information etc. som redan finns i ärendet. Arbetsgruppen har träffats totalt åtta gånger. 3.3 LUP presenterades på avslutande stormöte Som en sista aktivitet i arbetet inbjöd arbetsgruppen de boende, företagen och föreningarna till ett nytt stormöte den 12 mars 2013. Syftet var den gången att presentera utvecklingsplanen och även att få en sista möjlighet för eventuell korrigering av någon detalj. Från kommunen deltog KS ordförande Charlotta Englund. 3.4 Studie av gällande offentliga planer Gällande planer inom kommunen, landstinget, länstrafiken m.fl. har studerats i syfte att konstatera i vilken utsträckning behovsområden inom Mullhyttan redan är dokumenterade alternativt helt saknas. De planer som har granskats är dessa: Översiktplan/fördjupad översiktsplan (ny ÖP är under framtagning) Detaljplan 4
Utvecklingsplan 2012 Näringslivsprogram 3.5 Studie av andra dokument Lokal ekonomisk analys LEA har från SCB levererats till arbetsgruppen och har avgränsats så att den sammanfaller med gränsen för LUP (bilaga 2) 4 Geografisk avgränsning Vid fastställande av den geografiska avgränsningen för LUP har det varit många parametrar att beakta. Förenklat kan de beskrivas som faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet i Mullhyttan nu och i framtiden. Förutom företeelser inom orten har även medtagits faktorer som finns utanför det geografiska området men som har inverkan för orten. Området för LUP omfattar hela Mullhyttans postnummerområde, Vekhyttan upp till och med Ribboda samt åt öster vid Skärlingstorp. 5 Mullhyttans historia För att förstå nuläget har arbetsgruppen bedömt det som angeläget att översiktligt beskriva ortens historia och förändringar under årens lopp. Historien i korthet är denna. År 1641 fick tolv storbönder privilegium att starta en mulltimmerhytta och bönderna blev bergsmän. Hyttan genererade många arbetstillfällen dels med gruvdrift, kolmilning och körningar till och från hyttan. 1870 lades hyttverksamheten ner. Men hyttlaget, som bl.a. består av ättlingar till de ursprungliga bergsmän, finns kvar som ett av Sveriges två numera existerande hyttlag. Vadmalsstamp med färgeri, ett garveri, kvarn och såg finns antecknade i skattelängden från 1700-talet. Mullåns vattenkraft började användas mer och mer. Under 1800- talet fanns en spånhyvel som drevs med vattenkraft. Två nya kvarnar byggdes och ett nytt garveri byggdes söder om landsvägen. Samhället fick sin första handelsbod 1860, den drevs i över 100 år och lades ner 1963. 1897 invigdes järnvägssträckan Örebro Svartå. Järnvägsstationen fick heta Mullhyttemo. I början på 1900- talet flyttade många familjer hit från Småland och Västergötland. Samhället blomstrade, under första hälften av 1900-talet hade vi fått tre snickerifabriker, en mekanisk verkstad, en såg, smedja och flera små företag som sysselsatte en eller två personer samt en skofabriksfilial där ett 10-tal kvinnor fick nåtlingsarbete. I mitten av 1900-talet fanns ett sjukhem som senare blev pensionat och ett pensionat som blev Landstingets vårdhem, men båda är nu nedlagda. 1925 bildades en brandskyddsförening. 1951 byggdes brandstationen med tyfon och sökare. 1975 var det 12 brandsoldater som var indelade i jourtjänst, men 1990 blev det brandvärn och jourtjänsten försvann. 1999 lades Mullhyttans brandkår ner. 5
På 1940-talet fanns här i Mullhyttan fyra handelsbodar för livsmedel, slakteri, mjölkaffär, manufaktur, järnhandel, bageri, konditori, två skoaffärer, två banker och en gång i veckan kom en fiskbil. Ny skola byggdes och invigdes 1958. Där den gamla skolan låg byggdes ett ålderdomshem som nu är nedlagt och ombyggt till seniorboende och förskola. 1 6 Nulägesbeskrivning 1 280 personer bor inom det område som LUP omfattar. Under 2000-talet har befolkningsmängden ökat om än inte så mycket. Mullhyttan uppvisar således ingen trend som indikerar att orten är en avflyttningssort (LUP-området). Den demografiska strukturen visar att det finns många i åldersspannet 45-64 år. De yngre i åldern 25-44 som kan tänkas bilda familj har blivit fler över tiden (se LEA för mer siffror om befolkning och befolkningsutveckling). De flesta fastigheter utgörs av lantbruksfastigheter, 499 st. varav 138 inkluderar bostadshus för 314 personer. Majoriteten av de boende, 838 personer bor dock i småhus/villor både i mer förtätade bostadsområden och i friliggande hus. Totalt finns 452 småhusfastigheter. Av 12 hyresfastigheter finns lägenheter med boende i 8. 57 personer bor i lägenhet. Sett till näringslivsstrukturen dominerar de areella näringarna. Flera företag i branschen är små och har inga anställda, vilket tyder på att många på egen hand försörjer sig på jord- och skogsbruket. Det finns också en hel del bygg- och entreprenadföretag. Småföretag med inriktning mot friskvård och hälsa börjar också växa fram. Därutöver finns även ett antal tillverkningsföretag som generar viktiga arbetstillfällen. Sammantaget finns 238 arbetsställen i LUP-området. ICA Nära Träffen tryggar den kommersiella servicen och har en bred kringserviceverksamhet. En drivmedelsanläggning med bensin och diesel är snart under uppbyggnad vid den gamla bensinstationen. I Mullhyttans skola som är en F-6 skola går för närvarande ca. 90 barn. Sedan 2007 har fler barn fötts och behovet av förskolplatser är stort. En utbyggnad av antalet plaster är i nuläget nödvändig för att alla barn i Mullhyttan ska få plats i förskoleverksamheten. Ca. 70 barn i åldrarna 1-5 år är idag inskrivna på förskolan. Det finns många aktiva föreningar som är engagerade i ortens utveckling. Ett stort årligen återkommande arrangemang är Mullhyttemarken som lockar närmare 15 000 besökare varje år. Marknaden är ett samarbetsprojekt mellan idrottsföreningen och bygdeföreningen. På orten finns följande föreningar och religiösa samfund: Dammlyckan Dormens Hembygdsförening 1 Det historiska avsnittet är sammanställt av Barbro Jansson. 6
FTG:s Byalag Hem- och Skolaföreningen IOGT-NTO Strömsborg Kilsbergskanten Knista församling (Svenska Kyrkan) LRF Mullhyttans Bygdeförening Mullhyttans Hyttelag Mullhyttans Idrottsförening Mullhyttans Ridklubb Mullhyttans Vägförening Naturskyddsföreningen Västernärke No Surrender PRO Lekeberg Salemförsamlingen SPF Kvistbro-Mullhyttan Trafiksituationen inne i Mullhyttan medför en stor risk både för vuxna och barn. Gällande hastighetsgräns överskrids av många bilister och lastbilar. Ett flertal tunga transporter går genom samhället dagligen. De boende har agerat för att få till lösningar som ska öka säkerheten för de oskyddade trafikantgrupperna, men hittills utan positiv reaktion från kommunen och Trafikverket. 7 Orten om 15 år Mulhyttan med omnejd ingår i en större arbetsmarknadsregion där möjligheten att pendla till olika orter för jobb och utbildning är goda. Befolkningsnettot är positivt och området i och runt omkring Mullhyttan har utvecklats till ett mycket attraktivt område att bo och leva i. Här finns flera boendealternativ både för yngre och äldre. Antalet barnfamiljer som bor i villor har blivit fler. För äldre som vill bo kvar finns nu seniorbostäder med bra standard. Fler barnfamiljer har medfört att skolan finns kvar. Skolan är en modern skola med hög kvalitet som hängt med i den samhällsförändring som skett. Skolan lever upp till de krav som ställs för att barnen ska komma väl förberedda till vidareutbildning och arbete senare i livet. Fritids- och friluftslivet är utbrett och antalet föreningar har växt. Fler arrangemang anordnas och det stora evenemanget Mullhyttemarken drar nu till sig mer än 20 000 besökare varje år. I takt med den positiva utvecklingen har också servicen kunnat upprätthållas på en bra nivå. Butiken lever vidare och drivmedelsanläggningen fyller en viktig funktion för de boende, företagen och kommunen. Trafiksituationen är avsevärt bättre än den är idag och betydligt säkrare för både barn och vuxna. En god entreprenörsanda präglar företagen och näringslivet i stort. Många småföretag har växt fram bl.a. som en effekt av fiberutbygganden. Arbetstillfällen finns också inom de industriföretag som genom ett innovativt tänkande står sig väl i en internationell konkurrens som blivit allt tuffare. 7
Turismen- och besöksnäringen ger ett stort tillskott till tillväxten och genererar många nya arbeten. Fler turister besöker området som förutom den vackra naturen med skogar och sjöar kan erbjuda ett brett utbud av sevärdheter, upplevelseaktiviteter och boenden lämpade för olika målgrupper. 8 Fokusområden 8.1 Boende Även om storstäderna växer finns en trend som tyder på att en ökad inflyttning också sker i den tätortsnära landsbygden då avstånden till arbete, service, nöjen m.m. inte är oacceptabelt långa. Med den prisbild som råder på bostäder inne i Örebro ökar möjligheterna för omgivande kommuner och orter att få inflyttning om dessutom pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknadsregion blir bättre. Lekebergs kommun har under de senaste åren haft ett positivt flyttningsnetto. Som LEA:n visar har befolkningen inom det område som LUP omfattar ökat sedan år 2000 så Mullhyttan tycks följa den utveckling som kommunen uppvisar som helhet. Det går att bo här och pendla till arbete och studier i Örebro eller det omvända pendla in till Mullhyttan. För att fler på sikt ska kunna bo och leva i Mullhyttan med omnejd är det väsentligt att olika boendeformer kan erbjudas som passar olika målgruppers efterfrågan och behov. Om rätt boende inte finns i attraktiva boende- och livsmiljöer bromsar det givetvis en fortsatt befolkningsexpansion i området. De som bor och lever här idag ska också känna en stark längtan att stanna kvar. Att få fler människor att bosätta sig här även permanent är ett uttalat mål från de boende, föreningar, företag m.m. som på ett eller annat sätt varit med och utformat LUP. Ska inflyttningen öka är det dock fler faktorer att ta hänsyn till. Det är t.ex. viktigt att grundläggande samhällsfunktioner finns och fungerar. Det har stor inverkan på människors vilja att bosätta sig på en plats så boendet ska inte ses avskilt från t.ex. bredbandsutbygganden, tillgången på kommersiell och offentlig service, fritids- och kulturlivet, kollektivtrafiken m.m. Förhållandet blir särskilt påtagligt om fler barnfamiljer ska bo och leva i Mullhyttan. Att den lokala bostadsmarknaden blir funktionell så att utbud och efterfrågan kan matchas ihop över tiden ska också vägas in. Äldre kanske inte vill eller känner att de orkar bo kvar i sina hus eller gårdar, men de vill stanna i sin hemmiljö även fortsättningsvis. De som vill bo i Mullhyttan ska kunna göra det. Då måste det finnas bra och för målgruppen ändamålsenliga bostäder i områden som passar deras behov. En sådan boendeform kan t.ex. vara ett seniorboende (+55) i marknära plan utan trappor i form av lägenheter eller mindre radhus med närhet till service och kollektivtrafik etc. Om dessa boendealternativ finns till en kostnad som inte är allt för hög i förhållande till den boendekostnad man haft tidigare fås en mera rationell flyttkedja. Villor och gårdar frigörs till de som efterfrågar sådant boende och inflyttning och utflyttning kan ske mera naturligt än idag allt eftersom behoven av olika bostäder uppstår. På så vis kan den totala befolkningsmängden öka. I Mullhyttan finns idag lägenheter för +55 i form av seniorboende med gemensamhetslokaler. Vid Furuhöjden finns 11 sådana lägenheter som måste finnas kvar. 8
Arbetsgruppen för LUP har fått fram siffror från Lekebergs Bostäder AB som visar att ca. 10 personer i målgruppen efterfrågar en annan form av boende än vad de har idag och att Mullhyttan är deras första val som bostadsort. Det kan också finnas de som säger sig vilja bo i Fjugesta då de utgår ifrån att inga lediga bostäder står till buds eller kommer att finnas med de krav på prestanda och behov i övrigt som önskas i Mullhyttan. Det behövs således fler bostäder i marknära plan för äldre. Ca. 10-12 lägenheter med 3-4 rum och kök inom en tioårsperiod är ett rimligt antagande. Det är många i åldersspannet 55-65 år som även framledes väntas efterfråga lägenheterna. Byggnation bedöms främst ske i privat regi. Kommunen får ta ansvar för det arbete som måste göras runt omkring med VA, vägar/logistik och i övrigt, tillstånd m.m. Orten ska också kunna erbjuda några lediga tomter för nybebyggelse av villor. En uppskattning är att ca. 5 tomter ska finnas inom en tioårsperiod. Det är i nuläget inte känt att det finns privata tomter till försäljning. Finns tomter marknadsförs de för dåligt. Ett behov som också måste beaktas i LUP är gruppboende för unga vuxna. Något sådant alternativ finns inte i Mullhyttan, men ska kunna erbjudas. Det boende som står till buds för tillfället är Oxelgården i Fjugesta, men där råder platsbrist då samtliga 8 platser är fyllda. Furugården hade varit lämpligt, men där finns inga möjlighetar till sådant boende idag. Att inrätta något gruppboende i någon villa kan vara en lösning, men det bästa alternativet är att kombinera ett gruppboende med det seniorboende som planeras. 3-4 sådana lägenheter bedöms kunna inrymmas i anslutning till seniorboendet. Det område som anses bäst lämpat för ett nytt seniorboende med anslutet gruppboende respektive nya villor finns utritat på den karta som medföljer LUP som bilaga (fastigheterna 1:109-1 och 1:148, bilaga 3). Marken är kommunal. Den detaljplan som finns från 1990 med byggklara tomter där fastigheten 1:148 ingår ihop med 1:149 anses härmed i nuläget inte vara det främsta alternativet för nybyggnation. LUP ställer upp kraven att: Seniorbostäderna vid Furuhöjden ska finnas kvar. Det i översiktsplanen säkerställs att inga hinder föreligger för att exploatera marken 1:109-1 och 1:148 för nybyggnation av ett seniorboende/gruppboende och villor med den infrastruktur som krävs i form av VA, vägar m.m. En inventering ska göras för att säkerställa om det finns privata markägare som är beredda att stycka av villatomter för försäljning. Om någon privat aktör vill exploatera mark för nybebyggelse ska översiktsplanen möjliggöra sådan exploatering (se punkten ovan). 9
Finns privata byggklara tomter som markägare vill sälja ska kommunen medverka till att dessa marknadsförs på rätt sätt, i rätt sammanhang och mot rätt målgrupper (kan vara på bomässor eller dylika sammanhang). Ungdomar måste hitta bra och för deras behov ändamålsenliga boenden. Utbudet av lägenheter med möjlighet till fiberuppkoppling får inte vara bristfälligt så att ungdomar som vill bo i Mullhyttan måste flytta till andra orter. Om det uppstår brist på sådana lägenheter och någon privat aktör vill iordningsställa hyresfastigheter alternativt uppföra nya fastigheter ska det som för övriga boendeformer inte föreligga några hinder för detta i kommunala planer. Vård- och omsorgsboende (särskilt boende) prioriteras inte i LUP. Den bedömning som görs är att kvaliteten och omfattningen av vården och omsorgen i övrigt är det primära och inte boendets lokalisering till Mullhyttan. De alternativ som finns i Fjugesta anses uppfylla kraven vad gäller vården och omsorgen. Vad gäller fritidshus är det i första hand inte ett förtätat område med hus intill varandra som ses som mest attraktivt. Det är och anses vara fritidsbostäder, både större hus och mindre stugor i den mera perifera landsbygden som efterfrågas. Det ska även för de privata markägare som vill stycka av och sälja sådana tomter eller för de som vill renovera och bygga ut befintliga hus/stugor inte finnas hinder för detta i kommunala planer. 8.2 Näringsliv/Företag Det finns inte så många tillverkningsföretag på orten. Mullhyttan skulle behöva något produktionsföretag till som kan generera några fler arbetstillfällen. Att fler småföretag överlag, både befintliga och nya ges möjlighet att växa är väsentligt för att mer jobb ska skapas. Det kanske inte är realistiskt att anta att ett större antal företag etablerar sig i Mullhyttan och bygger helt nya industrilokaler. Prioriteringen för att skapa nya företag och fler jobb ligger mer på att få fram ändamålsenliga lokaler för små tjänsteföretag. I nuläget är lokalbeståndet ytterst begränsat för den typen av verksamheter. Det utgör självfallet ett hinder för att få befintliga företag att växa och fler att starta när efterfrågan uppstår. En del driver sina företag hemifrån, fiberutbyggnaden ger ökade möjligheter för det, men det är inte alltid praktiskt lämpligt att så göra. Några företagare kan också känna ett behov av att vara nära andra företag för att utbyta erfarenheter och om så går inleda en samverkan för sin affärsutveckling. Då är lokaler som ligger nära varandra i samma hus ett bra sätt att få företagen att samarbeta. En form av företagshotell skapar även förutsättningar för att dela på OH-kostnader och i förlängningen kanske även ha viss gemensam personal. Ska småföretag startas och befintliga ges bra förutsättningar att verka och ta tillvara på fiberutbygganden på orten så att fler arbetstillfällen kan tillkomma måste lokalbeståndet förbättras. Några lokaler finns som kan vara tänkbara för mindre företag, men det är inte säkert att de i nuvarande skick uppfyller de krav som företagen ställer. 10
En i sammanhanget intressant byggnad är Centrumhuset (det blåa). Där har tidigare funnits bokföringsbyrå, café (Carlbergs Kafé), bank, kontor och lager. Lokalerna skulle kunna renoveras och iordningsställas för företag. Det finns även lokaler i vilka det förr i tiden har bedrivits skofabriker och vid Skogstorp som kan vara möjliga alternativ. I LUP föreslås att: Kontakt tas med de aktuella fastighetsägarna för att se om intresse finns för att renovera och iordningsställa fastigheterna till företagslokaler. En behovsanalys görs bland befintliga företag som anses vara en potentiell målgrupp för att få en bild av efterfrågan på lokaler. LEA kan här vara till hjälp. Kommunens näringslivsenhet ska bistå med den assistans som behövs. Även om behovet av industrimark för nybyggnation av lokaler för industriföretag inte finns i nuläget måste det finns med i planeringen för framtiden om efterfrågan uppstår. Om det av olika skäl inte går att renovera några av de identifierade fastigheterna som pekas ut som lämpliga för mindre företag, typ tjänsteföretag och det visar sig att behovet av sådana lokaler finns måste det finnas ett utpekat markområde för att bygga sådana lokaler. Det är ytterligare ett skäl till att i LUP skriva in att det i den kommande översitsplanen måste beaktas att mark för nyproduktion av lokaler pekas ut i planen. Det område som är mest funktionellt som industriområde och som tänkbart område även för lokaler anpassade för andra företag är marken vid Selhagen (1:150). Området är utpekat i tidigare planer. Marken ska även fortsättningsvis utgöra mark för företagslokaler. Det vore även fullt möjligt att avsätta marken som utgör fastighet 1:30 precis bredvid väg 204 för att upprätta nya lokaler. Det krav som LUP ställer upp är att: Den kommunala översiktsplanen medger att ovan nämnda markområden med den infrastruktur som behövs (VA, vägar m.m.) kan beredas för att uppföra lokaler. 8.3 Infrastruktur Inom ramen för insatsområdet infrastruktur har arbetsgruppen diskuterat trafiksituationen genom Mullhyttan (väg 204) samt övriga vägar och behovet av cykeloch gångvägar. 11
Grunden är att den fysiska infrastrukturen ska vara sådan att både barn och vuxna kan känna sig säkra i trafiken. Att få till stånd en helhetslösning på trafiken där också cykeloch gångvägar beaktas ger förutom ökad säkerhet ett lyft för hela Mullhyttan. Även belysning och uppskyltning har ingått i arbetet med att kartlägga vart det behövs förbättringar ur trafiksäkerhetssynpunkt och för att få en trevligare miljö för både boende och besökare. Underhållet av vägar är en annan viktig del för att trafiken ska fungera. Det LUP ställer upp som krav är: Att arbetet med den trafiklösning som Trafikverket utarbetat påbörjas omgående innan någon allvarlig olycka inträffar (bilaga 4). De förslag som finns med i den dokumentation som gjordes efter trygghetsvandringen 2011-10-06 då även kommunen deltog och som inte åtgärdas genom Trafikverkets plan genomförs omgående (bilaga 5, finns ej med i detta utkast). Att hastigheten sänks från 70 km/h till 50 km/h genom Vekhyttan. De förslag som kom in från stormötet kan vara sådana att de mer eller mindre berör de åtgärder som finns med i Trafikverkets förslag och/eller ingår i dokumentationen från trygghetsvandringen. För att trycka extra mycket på behovet av att insatser genomförs och för att visa att arbetsgruppen för LUP beaktat det som framfördes på stormötet räknas förslagen upp nedan. Säkrare övergångar längs väg 204 genom Mullhyttan samt fartdämpande åtgärder i form av avsmalningar och/eller fartkameror alternativt farthinder genom Mullhyttan. Cykel- och gångväg från Brovägen till skolan, längs väg 204 och genom samhället. Överlag måste fler cykelvägar anläggas som är separerade från övrig trafik. Gör en gångväg från Furuhöjden till Mogården så att äldre slipper att gå uppför backen. Att få till en cykelväg till Sixtorp och badet vid Multen ska också prioriteras. Trottoar med räcke på båda sidor om väg 204 från Ålundavägen bortom förskolan fram till Brovägen. Tunnel eller övergång vid ICA så att barnen får en säker skolväg. Staketet som finns vid vägen i anslutning till förskolan ska flyttas då det står för nära vägen. Staketet måste också höjas så att barnen inte kan klättra över. 12
Vad som i övrigt lyftes fram på stormötet i augusti 2012 samt förslag som inkommit till arbetsgruppen är: Bättre vägunderhåll av vägar. Skyltar med texten Välkommen till Mullhyttan sätts upp vid infarterna från båda håll. Skyltarna kan också innehålla information om aktiviteter i Mullhyttan och om de företag som finns. Kommunen tar över vägnätet i samhället. Likvärdiga vägavgifter inom hela kommunen. Kommunalt VA-system ska omfatta hela orten (LAG 2006:412 om allmänna vattentjänster ålägger kommunen att hantera frågan). Bättre skyltning till exempelvis Sixtorpsbadet, Kvarngården och Åsavallen. Att det på lämplig plats anslås en informationstavla med aktuell information t.ex. för turister, kan avse sevärdheter, boenden, matställen m.m. Informationen kan även gälla sådant som berör de boende, föreningarna och företagen i området. 8.4 Kollektivtrafik Kommunikationerna till och från Mullhyttan måste bli bättre än de är i dag. Det väsentligaste som tas in i LUP är att: De bussar som går mellan Örebro och Lekebergs kommun får inte stanna enbart i Fjugesta. Bussarna måste gå hela vägen fram till Mullhyttan. Om en linje inte körs hela vägen direkt till Mullhyttan måste anslutningstrafiken till och från Mullhyttan från Fjugesta förbättras så att inga större väntetider uppstår. Kommunikationerna till södra länsdelarna och Värmland måste ses över så att det går att åka mera frekvent mot t.ex. Kumla, Hallsberg, Askersund, Laxå, Degerfors och Karlskoga. Behovet av arbetspendling till andra orter än Örebro ska utredas. Det kan finnas personer som är beroende av att det går att åka kollektivt för att ta sig till sitt arbete på annan ort (kopplas ihop med punkten ovan om resmöjligheter till de södra länsdelarna och Värmland). Den frekvens av helgtrafik som går för ungdomar som fungerar tillfredsställande idag ska bibehållas på samma nivå. 13
Busshållsplatserna som finns längs väg 204 genom Mullhyttan blir säkra och funktionella (belysning m.m.). En översyn av hållplatserna och vad som behöver åtgärdas görs lämpligast i samband med arbetet för att lösa trafiksituationen genomförs (bl.a. krävs en upphöjd angörning vid busshållsplatsen vid kiosken). Lösningar med olika former av anropstrafik blir allt vanligare. Att få fler linjer baserade på anropstrafik kan om möjligt lösa en del av de behov av kollektivtrafik som finns och väntas uppstå för flera målgrupper. Det ska därför: Göras en utredning om fler turer kan köras som anropstrafik som också omfattar Mullhyttan. Utredningar och diskussioner om kollektivtrafiken har gjorts och pågår fortfarande kontinuerligt bl.a. inom den nya kollektivtrafikmyndigheten som bildades i Örebro under 2012 (en del av Landstinget). I LUP skrivs därför in: Att kommunen gemensamt med representanter för de boende och företagen i Mullhyttan bevakar aktuella utredningar och förslag till kollektivtrafiklösningar så att behoven för olika målgrupper i Mullhyttan utreds och vägs in när besluten om linjeval och tidtabeller fattas. 8.5 Bredband och mobiltelefoni Fiberutbyggnaden på orten är mycket god vilket gör att alla hushåll och företag som vill kan ansluta sig till fiber. Bristerna finns utanför orten i de mer perifera landsbygdsområdena. Frågan om vilka områden och hushåll/företag som berörs får utredas senare. Vad gäller täckningen för mobiltelefoni får kontakt tas med ansvarig operatör om täckningen är dålig. Inga särskilda förslag till aktiviteter skrivs nu in i LUP. 8.6 Offentlig service 8.6.1 Utveckling av skolan och förskolan En skola på orten är en absolut förutsättning för att nya barnfamiljer ska välja Mullhyttan som bostadsort. Skolan i Mullhyttan är en F6-skola och antalet skolelever är ca. 90 (från förskoleklass t.o.m. 6:e klass). Skolbyggnaden ligger centralt och trivsamt belägen mitt i Mullhyttan. Verksamheten kännetecknas av en modern syn på pedagogik och har en hög beredskap för de förändringar som sker i samhället som ställer nya krav på lärandet. Delaktighet från både föräldrar och elever och ett gott samarbestklimat mellan elever, föräldrar och skolpersonal är också utmärkande för skolan. Flera olika råd finns som engagerar eleverna (elevråd, matråd, miljöråd). Skolan arbetar även aktivt för att förebygga och förhindra mobbing. 14
Då skolan fungera väl och har en god kvalitet och hög attraktionskraft är kravet i LUP att: Det skrivs in i kommunala planer att skolan ska finnas kvar och utvecklas så att inga försämringar av verksamheten sker. Förskoleverksamheten/dagis ska också finnas på orten. Fler platser på förskolan behövs. Många barn på förskolan ger en bra grund för att bevara och bygga ut skolan i framtiden. Ca.25 barn bedöms ha behov av en dagisplats till våren 2013. Det är nu på gång med en utbyggnad av antalet förskoleplatser så att de barn som tidigare p.g.a. av platsbrist fått åka till Fjugesta nu kan få en plats i Mullhyttan. I LUP är kravet att: Om ytterligare förskoleplatser behövs så måste mer medel avsättas i den kommunala budgeten till ytterligare plaster inom de närmaste åren. I Vekhyttan finns ingen förskola alls. De barn som finns där är nu hänvisade till Fjugesta och Hidinge. Inte heller finns någon fritidsverksamhet för de barn som går i skolor på annan ort när de kommer hem senare på dagen. De har framkommit önskemål om både förskola och fritids i Vekhyttan. Totalt handlar det om ca. 20 barn. I LUP skrivs därför in: Att kommunen med berörda barn och föräldrar ser över möjligheten att i Vekhyttan bedriva förskola och fritids i någon form. 8.6.2 Äldreboende och hemtjänst Särskilt boende för äldre finns i Fjugesta med bra kvalitet. I LUP ställs inga krav på att sådant boende ska finnas i Mullhyttan. Mer viktigt är att de äldre som fortfarande kan bo kvar i sina hem, men ändå är i behov av viss vård och omsorg får sådan i den omfattning och med den kvalitet som krävs. Den hemtjänstverksamhet som nu finns bedrivs inte rationellt arbetsmässigt och inte effektivt kostnadsmässigt. Nu utgår hemtjänsten som omfattar Mullhyttan från Fjugesta. Mycket tid spills bort på resor då ingen hemtjänstpersonal finns i direkt anslutning till Mullhyttan. Den tiden skulle kunna användas till de äldre i hemmen istället. Det är inte heller ut miljösynpunkt försvarbart att låta personalen tillägna flera mil på vägarna i onödan. I LUP skrivs in: Att en hemtjänstgrupp ska utgå från Mullhyttan för att komma närmare äldre som har behov av hemtjänstpersonal. 15
Att en studie genomförs inom kommunen för att utreda hur stor del av tiden som hemtjänstpersonal tillbringar i bil och vilka kostnader och miljökonsekvenser det för med sig. Studien ska inte enbart omfatta Mullhyttan utan hela kommunens hemtjänstverksamhet. 8.6.3 Distriktssköterska Många äldre skulle vara betjänta av att det fanns en distriktssköterskemottagning i Mullhyttan. Att få till en permanent mottagning är inte realistiskt, men att få tillgång till en distriktssköterska några timmar varje vecka anses fullt möjligt. Nu får många äldre åka in till Fjugesta för att träffa en sköterska. Det tar oftast lång tid då det inte går att åka kollektivt på ett smidigt sätt fram och tillbaka. Även de som åker färdtjänst kan uppleva att väntetiderna vid vårdcentralen i Fjugesta är långa och mycket tid får offras för besöken. Att ha en distriktssköterska på plats i Mullhyttan ses som en trygghetsfaktor för de äldre på orten. Hemtjänstpersonalen har inte den utbildning som behövs för att göra de vårdinsatser som en distriktssköterska kan utföra och kan därmed inte ersätta en sådan. En distriktssköterskemottagning kan också kombineras med andra insatser för äldre, fotvård, tandvård m.m. I LUP skrivs in: Att distriktssköterska ska finnas i Mullhyttan minst 1 dag/vecka. Det ska utredas vilka andra vårdinsatser som är möjliga att kombinera med distriktssköterskemottagningen. Även lokalfrågan ska ingå i en sådan utredning. 8.7 Övrig service (bl.a. kommersiell service) 8.7.1 Dagligvaruförsörjning ICA Träffen fyller en viktig funktion på orten för att trygga den kommersiella servicen. Att affären finns och även fortsättningsvis har en stark köptrohet i kundupptagningsområdet är också av betydelse för att andra kringserviceverksamheter ska kunna upprätthållas (se nedan). 8.7.2 Postservice Finns i butiken och fungerar väl och uppfyller behoven för de som behöver ha tillgång till postens tjänster. Då posten haft en tendens att dra bort små ombud på landsbygden ska alla tecken på hot om indraget ombudsmanaskap bemötas direkt av butiken, ortens befolkning och företag, kommunen och övriga berörda myndigheter och organisationer som kan påverka Postens beslut (t.ex. Länsstyrelsen som ansvariga för Regionalt serviceprogram och Länsbygderådet). Postleveranser med paket till företagen tycks också motsvara behoven och ska ligga kvar på nuvarande servicenivå. 8.7.3 Apoteksvaror Apoteksvaror går att köpa i butiken. Inga neddragningar av sortimentet är planerat. Önskemål finns om utökat sortiment, men det är i första hand en förhandlingsfråga mellan affären och Apoteket. 16
Det går även att ta ut receptbelagda mediciner men alla tycks inte känna till den möjligheten. Informationen på ICA om apoteksvarorna och att det går att hämta ut receptbelagda mediciner ska bli tydligare så att ortsbefolkningen vet vad som gäller. 8.7.4 ATG och Svenska Spel Svenska Spel finns i butiken (lott- och onlineombud). ATG finns ej, men det är högst osannolikt att ATG låter butiken få ombudsmanaskap så inga vidare aktiviteter föreslås för att få ATG till orten. 8.7.5 Utlämning för systembolaget Finns ej i butiken, men inget behov anses föreligga då efterfrågan på tjänsten är mycket låg. I Fjugesta finns ett systembolag. 8.7.6 Drivmedelsstation Frågan om en drivmedelsanläggning på orten har drivits av en särskild grupp med John-Olov Ohlsson i spetsen. Namnlistor har samlats in med namn på personer som ser ett behov av att en drivmedelsstation kommer på plats, både boende och företagare finns på listan. Flera förslag har utretts, men valet föll slutligen på företaget PR Slamsugning AB som under våren 2013 kommer etablera en ovanjordsanläggning med bensin 95 oktan och diesel vid gamla macken under förutsättning att alla tillstånd blir klara. Ansökningar för att få de tillstånd som krävs har lämnats in till Nerikes Brandkår samt Sydnärkes Byggförvaltning. Trafikverket ska även godkänna skyltningen i anslutning till vägen. Markberedningar har påbörjats. Det kan behövas ytterligare markberedningar för att få till in- och utfarten. Kommunen har sagt sig vara beredd att ta en del av den kostnaden. För att komma vidare i planeringen föreskriver LUP: Att gruppen som arbetar med planeringen av drivmedelsanläggningen bevakar så att erforderliga tillstånd blir utfärdade. Om det behövs kommunala medel för att finansiera markberedningar för in- och utfarten ska boende, företag och föreningar begära de pengar som krävs ur den kommunala budgeten. 8.7.7 Betaltjänster Lekebergs Sparbank har fortfarande kontanthanteringen kvar. Så länge privatpersoner och företag har behov av dessa tjänster ska påtryckningar göras mot banken så att kontanthanteringen inte försvinner. 17
De privatpersoner som har ICA-kort kan sätta in och ta ut pengar i ICA-butiken (kortet kopplat till Swedbank och Nordea) 8.7.8 Återvinningsstation En återvinningsstation som fungerar måste finnas. Stationen ska vara funktionell och säker. En bra belysning måste finnas. Det ska i samband med att drivmedelsstationen byggs prövas om: Återvinningsstationen kan iordningsställas intill på samma plan. 8.8 Den yttre miljön (park- och grönområden m.m.) Det kan finnas park- och grönområden som behöver snyggas till så att den yttre fysiska miljön blir trevlig och upplyftande både för de boende och för besökare t.ex. tursiter som besöker Mullhyttan. Områdena kan vara både privata och kommunala. Vid stormötet i augusti nämndes bl.a. förslag om att plantera bärbuskar vid Furuhöjden samt att få till en avskärmning mot industriområdet vid kyrkans minneslund. LUP föreslår: Att kommunen i samråd med de boende, föreningarna och företagen (förslagsvis genom Mullhyttans Bygdeförening) gör en inventering av de områden som behöver iordningsställas och därefter skötas kontinuerligt. För den fortsatta skötseln ska om kommunen inte själva kan tillhandahålla en god skötsel av områdena det prövas om ett skötselavtal kan upprättas med någon aktör i Mullhyttan, ideell föreningen eller något företag. En liknande inventering görs av privata områden. Kontakt tas med respektive ägare till området för att få till en bättre skötsel (eventuellt går det att få till avtal om skötsel även med privata ägare). 8.9 Turism Turism och besöksnäringen är något som många boende, föreningar och företag ser stora möjligheter i. Det finns en del sevärdheter i området, men betydligt mer kan göras för att locka till sig fler besökare både från regionen och övriga delar av Sverige likväl som från utlandet. Även upplevelseturismen går att vidareutveckla. Det som är en brist i området är att boendealternativen för turister är för få. Utbudet av olika boendeformer för besökare måste öka för att de som kommer hit ska kunna stanna kvar både kortare och längre tider. Det är också svårt för de med husbilar och husvagnar att hitta attraktiva och funktionella uppställningsplaster med en viss service som krävs. Att få till några sådana platser och gärna någon i nära anslutning till orten Mullhyttan skulle medföra att fler med husbilar och husvagnar säkerligen stannar till och övernattar. Det gör att många kringverksamheter i närheten såsom ICA-butiken, caféer m.m. kan få en ökad kundtillströmning. Därför föreslås i LUP: Att marken mittemot gamla macken (där den nya drivmedelsanläggningen kommer att finnas) som ägs av Mullhyttans Bygdeförening görs om till en 18
ställplats för husbilar och husvagnar. Ställplatsen ska utformas så att det finns möjlighet att tömma latriner, få tillgång till el och i förlängningen även tvättstuga och toaletter. Marknadsföringen av det som finns att se och göra samt om de boenden som finns måste bli mera omfattande och mera kvalitativ. En del i ett förbättrat informationsarbete om turism och besöksnäring är: Att en lokal turistbyrå finns i Mullhyttan under sommarmånaderna då turismsäsongen är som intensivast. 19
Bilaga 1 Näringsliv/företag Några av de förslag som fördes fram på stormötet i augusti 2012 berör sådant som går att relatera till affärsutveckling och utveckling av både befintliga och nya företag. Följande del är en sammanfattning av uppslagen från stormötet och kan ingå som en del i ett kommunalt näringslivsprogram. De mindre hantverksföretagen i och runt omkring Mullhyttan fyller en viktig servicefunktion både för andra företag och privatpersoner. Att stimulera dessa så att de känner att det finns en stabil lokal marknad är betydelsefullt. Det är väsentligt att både boende och andra företag använder sig av deras tjänster så att de kan leva kvar i området. De affärer som finns förutom livsmedelsbutiken måste leva kvar. Samma förhållande råder som för hantverksföretagen. De som bor och driver företag här måste köpa företagens varor och tjänster för att de ska fortleva på sikt. Ett matställe att gå till och äta lunch ska finnas. I nuläget finns restaurang Korea som är en pizzeria. Därutöver finns cateringföretag som kör ut mat i Fjugesta. Ta fram en gemensam hemsida för hela Mullhyttan där även företagen kan presentera och marknadsföra sig. Att utveckla ett koncept för en trivsam torghandel är väsentligt även för kringliggande affärsverksamheter (drar folk till orten) Turism/besöksnäring Ett flertal förslag som kommit upp bl.a. på stormötet i augusti har direkt koppling till turism- och besöksnäring. Det går att arbeta vidare med förslagen och få entreprenörer inom branschen att utveckla olika koncept som bygger på sådana uppslag som finns dokumenterade här. Utveckling av naturturismen. Hur kan Mullhyttan med omnejd använda sig av kringliggande natur för att utveckla orten? Fler övernattningsalternativ ska tas fram. Camping, vandrarhem, stugor i Sixtorp eller i samhället Mullhyttan. Satsning på Bergslagsleden och cykelleder. Guidade turer till fots eller till häst med övernattning. Gör om Svartåbanan till en cykel- och ridled. Samlingslokaler Kartläggning av samtliga samlingslokaler ska göras. Kontakt med respektive huvudman görs dels för att kunna få en beskrivning av lokalen, utrustning, möjligheter till nyttjande etc. Ordenshuset, Kvarngården, skolans lokaler, Åsavallen, Salem är några av lokalerna som avses. 20
Fastigheter Det finns en del fastigheter som står och förfaller som eventuellt skulle kunna användas till föreningsverksamhet eller eventuellt nyttjas som lokaler för företagsverksamhet. Om fastigheterna är i så dåligt skick att det inte går att bedriva någon verksamhet i lokalerna och renoveringsbehoven är för stora kostnadsmässigt så att ingen vill genomföra investeringar i lokalerna får kommunen utreda huruvida de åligger fastighetsägarna att riva husen. Fritids- och friluftsliv Ett av de områden som alstrade mest förslag och idéer från stormötet var fritids- och friluftsliv. Här sammanfattas dessa. Det orten måste bevara och utveckla är: Carlforsbron som måste renoveras så att det blir möjligt att promenera över bron. Elljusspåret som måste rustas upp och få träningsplatser efter spåret. Grusplanen för barnen vid skolan. Här planeras för att bygga en s.k. spontanidrottsplats vid gamla rinken. Det kommer att bli en inhägnad plan som sommartid används för exempelvis fotboll, basket, innebandy, tennis m.m. Vintertid kommer den att spolas så att det går att åka skridskor och spela hockey där vilket gör att någon form av sarg måste sättas upp. Ett förslag är även att komplettera platsen med motionsredskap. Badplatserna som är i behov av upprustning så att de blir attraktivare. Idrottsplatsen (Åsavallen) Tennisbanan En större bollhall/sporthall för t.ex. innebandy och fotboll. Ungdomsgården Naturskolan Naturvårdsföreningen Västernärke (se under nulägesbeskrivning). Bokbussen En samlingsplats mitt i byn med anslagstavla t.ex. vid blomsteraffären med flaggstång och julgran (se förslag under rubriken om infrastruktur). Föreningslivet överlag. Hur samverkar föreningarna? Vet en förening vilka andra föreningar som finns och vad de gör? Att kommunen lämnar bidrag till föreningslokaler. 21
Att kommunen även ger bidrag till vuxenverksamhet. En lokaltidning om och för föreningslivet. En ökat kulturliv. Satsning på kulturcentrum, aktivitetshus (blå huset Mats och Marita Nyströmmer) för t.ex. konstnärer, korttidsboenden, kursverksamhet, musik, dans och konserter. 22