Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Christina Dalman Henrik Dal- Susanne Wicks 218-9-12
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 4 31 Stockholm ces.slso@sll.se Rapport 218: xxx ISBN Klicka här för att ange text. Författare: Klicka här för att ange text. Layout: Klicka här för att ange text. Stockholm september 218 Rapporten kan laddas ner från Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se
Innehåll Övergripande metod... 4 Andel personer som diagnosticerats med psykiatriska tillstånd i Stockholms läns landstings 211-217, per åldersgrupp... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Andel personer (%) med besök på psykiatriska öppenvårdskliniker under åren 1998-217 i Stockholms län, per åldersgrupp... 9 Metod... 9 Resultat... 9 Andel personer (%) med besök på beroendekliniker öppenvård, åren 1998-217 i Stockholms län, per åldersgrupp... Metod... Resultat... Andel personer med vård för psykisk ohälsa inom primärvård i Stockholm år 2-217, per åldersgrupp.... 11 Metod... 11 Resultat... 11 Andel personer som får stöd för psykisk ohälsa inom primärvården jämfört med specialiserad psykiatri/beroendevård, i Stockholms län år 217... 14 Metod... 14 Resultat... 14 Psykofarmakaförskrivning från primärvården, barnmedicin, specialiserad psykiatri respektive äldreboenden för olika åldersgrupper, Stockholms län år 217...15 Metod...15 Resultat...15 Förekomst av diagnosticerade psykiatriska tillstånd per kommun/stadsdel år 216 för barn och unga.... 19 Metod... 19 Resultat... 19 En beskrivning av första linjen psykisk ohälsa barn och unga i Stockholm län, år 216. 23 Metod... 23 Resultat... 23 3
Övergripande metod Allt materialet hämtades ur Stockholms läns landstings befintliga vårdregister, de så kallade VAL-databaserna som innehåller uppgifter från landstingsfinansierad vård (d.v.s. även privata aktörer med landstingsavtal). Antal personer relaterades till antalet personer i aktuell åldersgrupp i befolkningen (%) Andel personer som diagnosticerats med psykiatriska tillstånd i Stockholms läns landstings 211-217, per åldersgrupp Metod Antalet personer som hade ett fysiskt besök eller en inläggning i Stockholms läns landsting under året med någon av diagnoserna redovisade i tabell 1 togs fram. En person som hade mer än en registrerad diagnos redovisas i samtliga relevanta diagnosgrupper. Antal personer med viss diagnos relaterades till antalet personer i befolkningen (%). Tabell 1. Gruppering av diagnoser. Diagnos Förstämningssyndrom Ångest ADHD AST (autism spektrum tillstånd) Psykos Ätstörning Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Bipolär sjukdom Sömnstörning Demens Någon psykiatrisk diagnos ICD- kod F3-F39 F4-F43 F9 F84 F2-F29 F5 F-14, F16, F18-F19 F3-F31 F51 F-F3, F3 F-F69, F84, F9- F95 4
Resultat Andelen personer som diagnosticerats med någon psykiatrisk diagnos varierade stort mellan olika åldersgrupper (figur 1-6), från 5,6 % för -17-åringarna år 217, till 16,7 % bland de äldsta (75 år och äldre). Cirka 12-13 % av de tre mellersta åldersgrupperna hade någon psykiatrisk diagnos medan det var 9,1 % av 65-74-åringarna. Att den psykiska hälsan är relativ t god i denna grupp är något vi också sett i enkätundersökningar (Folkhälsoenkäten i SLL) Bland barn och ungdomar var ADHD den andelsmässigt absolut vanligaste diagnosen med nästan 3 % av populationen år 217 (figur 1). Därefter följer ångest och autismspektrum tillstånd. Ångest var den vanligaste diagnosen i övriga åldersgrupper (figur 2-5), med undantag för den äldsta gruppen där demens var vanligast (figur 6). I gruppen unga vuxna 18-24 var förstämningssyndrom och ADHD de andelsmässigt vanligaste diagnoserna efter ångest. Förstämningssyndrom var en av de vanligaste diagnoserna i samtliga vuxenåldrar medan sömnstörning var vanligare i åldersgrupperna 45 år och uppåt. Andelen personer med psykiatrisk diagnos och framför allt diagnosticerad ångest och ADHD ökade över tid. Om detta beror på reella ökningar av ohälsa och/eller minskande mörkertal är oklart. Man ser också en vidgning av vissa diagnos kriterier vilket kan tolkas som en ökad medikalisering. Frågan om vad som är ett vårdbehov är komplicerad. Det centrala är dock att människor söker och har behov av stöd för psykisk ohälsa och detta bör vården anpassas efter. Figur 1. Andelen -17-åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård. % 2-17 år 18 16 14 12 8 6 Förstämningssyndrom Ångest ADHD AST Ätstörning Psyk. störn. orsakade av psykaktiva substanser Sömnstörning Någon psykiatrisk diagnos 4 2 211 212 213 214 215 216 217 5
Figur 2. Andelen 18-24-åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård. % 2 18-24 år 18 16 14 12 8 6 4 Förstämningssyndrom Ångest ADHD AST Psykos Ätstörning Psyk. störn. orsakade av psykaktiva substanser Bipolär sjukdom Sömnstörning Någon psykiatrisk diagnos 2 211 212 213 214 215 216 217 Figur 3. Andelen 25-44-åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård. % 2 25-44 år 18 16 14 12 8 6 4 Förstämningssyndrom Ångest ADHD AST Psykos Ätstörning Psyk. störn. orsakade av psykaktiva substanser Bipolär sjukdom Sömnstörning Någon psykiatrisk diagnos 2 211 212 213 214 215 216 217 6
Figur 4. Andelen 45-64-åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård. % 2 45-64 år 18 16 14 12 8 6 4 Förstämningssyndrom Ångest ADHD AST Psykos Ätstörning Psyk. störn. orsakade av psykaktiva substanser Bipolär sjukdom Sömnstörning Demens Någon psykiatrisk diagnos 2 211 212 213 214 215 216 217 Figur 5. Andelen 65-74 -åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård. % 2 65-74 år 18 16 14 12 8 6 Förstämningssyndrom Ångest ADHD Psykos Psyk. störn. orsakade av psykaktiva substanser Bipolär sjukdom Sömnstörning Demens Någon psykiatrisk diagnos 4 2 211 212 213 214 215 216 217 7
Figur 6. Andelen personer 75 år och äldre i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård. % 2 75+ år 18 16 14 12 8 6 Förstämningssyndrom Ångest Psykos Psyk. störn. orsakade av psykaktiva substanser Bipolär sjukdom Sömnstörning Demens Någon psykiatrisk diagnos 4 2 211 212 213 214 215 216 217 8
Andel personer (%) med besök på psykiatriska öppenvårdskliniker under åren 1998-217 i Stockholms län, per åldersgrupp Metod Materialet redovisas, per kön, efter öppenvård på psykiatriska kliniker. Vuxenpsykiatri redovisas från 1998, BUP redovisas från 22 på grund av varierande täckningsgrad i vårdregistren. Resultat En gradvis ökning av besök inom psykiatrisk öppenvård har skett över perioden (figur 7). Könsskillnaden med högre andel kvinnor än män är konstant under hela perioden. Unga människor mellan 13-24 år är de åldrar som andelsmässigt ökar mest för både män och kvinnor. Kvinnorna ligger hela tiden högre än männen i samtliga åldersgrupper över 12 år. För barn -12 år är det vanligare med psykiatribesök hos pojkarna. Könsskillnaderna vad gäller kontakt med den psykiatriska vården bör uppmärksammas. Inte bara utifrån att kvinnor söker vård utan också med frågeställningen varför män inte söker vård. Figur 7. Andel (%) med besök på psykiatriska kliniker öppenvård under åren 1998-217, uppdelat på kön Personer (%) Personer (%) 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Män 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 217-12 år 13-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 217 9
Andel personer (%) med besök på beroendekliniker öppenvård, åren 1998-217 i Stockholms län, per åldersgrupp Metod Materialet redovisas, per kön, efter öppenvård på beroendekliniker. Resultat Besök inom beroendevården är vanligare bland män än bland kvinnor och det handlar framför allt om unga människor (figur 8). Värt att notera är att endast cirka 1,5 procent av befolkningen har kontakt med beroendevården vilket är en betydligt lägre andel jämfört med psykiatriska öppenvårdskliniker eller andelen besöker för psykisk ohälsa inom primärvården. Figur 8. Andel (%) med besök på beroendekliniker öppenvård, under åren 1998-217 uppdelat på kön Personer (%) Personer (%) 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Män 1998 2 22 24 26 28 2 212 214 216 13-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år 12 11 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor 1998 2 22 24 26 28 2 212 214 216
Andel personer med vård för psykisk ohälsa inom primärvård i Stockholm år 2-217, per åldersgrupp. Metod Andelen personer som får vård för psykisk ohälsa inom primärvården definierades som vård på husläkarmottagning med 1) psykiatrisk diagnos (relevanta diagnoser inom F kapitlet ICD (F-F69, F84, F9-F95) samt vissa Z-diagnoser eller 2) besök hos psykolog/kurator/psykoterapeut/d.v.s. psykosocialt besök eller 3) förskrivning av antidepressiva läkemedel eller ADHD-läkemedel, se figur 9. Anledningen till detta är att psykiatriska diagnoser inte sätts på alla de personer som får vård för psykisk ohälsa varför detta mått bättre fångar den verksamhet som bedrivs. Figur 9. Insatser för psykisk hälsa i primärvård, Stockholms län år 217. Procent av befolkningen. 2% 18% 16% 14% 12% % 8% 6% 4% 2% % -17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år Psykiatrisk diagnos i primärvården (F eller Z) Antidepressiva medel via primärvården Psykosocial verksamhet i primärvården Någon form av psykiatrisk hjälp i primärvården Resultat Som framgår av figur 9 är det delvis olika individer i grupperna 1-3. Detta beror på att många personer som får psykosociala insatser inte har en psykiatrisk diagnos. Bland de äldre ser man också att antidepressiv medicinering förekommer utan psykiatrisk diagnos. Andelen som får stöd för psykisk ohälsa inom primärvården ökar med stigande ålder förutom gruppen 65-74 år. Antidepressiv behandling ökar dock tämligen linjärt med ökande ålder medan psykosociala insatser framförallt ges till 25-44 åringar, drygt 5 % av åldersgruppen. 11
Vård för psykisk ohälsa inom primärvården är således vanligast i den äldsta åldersgruppen både bland män (15 % år 217) och bland kvinnor (23 % år 217), d.v.s. anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Det är framför allt åldersgrupperna 18-24 och 25-44 som ökat över tid. År 217 är andelen kvinnor i åldersgruppen 25-44 ungefär lika stor som bland 65-74 - åringarna, cirka 16 %. Effekten av införandet av ersättning första linjen psykisk ohälsa barn och unga besök framgår tydligt 1. Den streckade linjen (figur och 11) visar hur utvecklingen skulle se ut om dessa besök exkluderas, d.v.s. ligga på en lägre nivå, speciellt för tonåringarna. Figur. Andelen (%) män som fått vård för psykisk ohälsa inom primärvården fördelat på åldersgrupper. % 25 Män 2 15-12 år 13-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år -12* 13-17* 5 2 211 212 213 214 215 216 217 *Besök med ersättning för första linjen psykisk ohälsa barn och unga som infördes 214 är exkluderade 1 År 214 infördes ekonomisk ersättning för första linjen psykisk ohälsa barn och unga, s.k. psykosociala besök för barn och unga. Antalet sådana besök ökade från cirka 6 214 till cirka 3 år 216. Av den anledningen redovisas siffror för barn och unga på två vis; med och utan de nya psykosociala besöken. 12
Figur 11. Andelen (%) kvinnor som fått vård för psykisk ohälsa inom primärvården fördelat på åldersgrupper. % 25 Kvinnor 2 15-12 år 13-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år -12* 13-17* 5 2 211 212 213 214 215 216 217 *Besök med ersättning för första linjen psykisk ohälsa barn och unga som infördes 214 är exkluderade 13
Andel personer som får stöd för psykisk ohälsa inom primärvården jämfört med specialiserad psykiatri/beroendevård, i Stockholms län år 217 Metod Se föregående avsnitt. Resultat Andelen personer som får hjälp för psykisk ohälsa inom primärvården ökar (som vi sett ovan) med stigande ålder (figur 12); bland tonåringar är det endast 5 % medan det bland personer över 75 år är nära 2 %. Ett omvänt mönster ses vad gäller psykiatrisk specialistvård; den åldersgrupp som får mest stöd av psykiatrin är unga vuxna mellan 18-24 år. Figur 12. Insatser för psykisk hälsa i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård, Stockholms län år 217. Procent av befolkningen. 2% 18% 16% 14% 12% % 8% 6% 4% 2% % -17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75+ år Någon form av psykiatrisk hjälp i primärvården Besök på psykiatrisk klinik eller i beroendevård 14
Psykofarmakaförskrivning från primärvården, barnmedicin, specialiserad psykiatri respektive äldreboenden för olika åldersgrupper, Stockholms län år 217 Metod Medicinering omfattar uttagna recept. Mediciner som redovisas här är antidepressiva (ATC:N6A), lugnande (N5B), sömnmedel (N5C) och ADHD-läkemedel (N6BA exkl N6BA7). Resultat Skillnader i medicinering mellan åldersgrupper följer de tidigare redovisade besöksskillnaderna. Med ökande ålder ökar förskrivningen från primärvården framförallt av antidepressiva och sömnmedel. Bland de allra äldsta tillkommer förskrivning från äldrevården. ADHD-läkemedel får endast skrivas ut av barnläkare och läkare med psykiatrisk specialisering, vilket förklarar den låga andelen i primärvården. Observera att skalorna skiljer sig åt i figurerna. Figur 13. Förskrivning av psykofarmaka till barn -17 år i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård och barnmedicin, Stockholms län år 217. Minst ett läkemedelsuttag. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Primärvård Psykiatri, beroendevård Barnmedicin % Antidep. Antidep. Antidep. 15
Figur 14. Förskrivning av psykofarmaka till personer 18-24 år i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård, Stockholms län år 217. Minst ett läkemedelsuttag. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Primärvård Psykiatri, beroendevård % Antidepressiva Antidepressiva Figur 15. Förskrivning av psykofarmaka till personer 25-44 år i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård, Stockholms län år 217. Minst ett läkemedelsuttag. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Primärvård Psykiatri, beroendevård % Antidepressiva Antidepressiva 16
Figur 16. Förskrivning av psykofarmaka till personer 45-64 år i primärvård respektive specialiserad psykiatri/beroendevård, Stockholms län år 217. Minst ett läkemedelsuttag. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Primärvård Psykiatri, beroendevård % Antidepressiva Antidepressiva Figur 17. Förskrivning av psykofarmaka till personer 65-74 år i primärvård, specialiserad psykiatri/beroendevård respektive äldreboenden, Stockholms län år 217. Minst ett läkemedelsuttag. 25% 2% 15% % 5% Primärvård Psykiatri, beroendevård Äldreboenden % Antidep. Antidep. Antidep. 17
Figur 18. Förskrivning av psykofarmaka till personer 75+ år i primärvård, specialiserad psykiatri/beroendevård respektive äldreboenden, Stockholms län år 217. Minst ett läkemedelsuttag. 25% 2% 15% % Primärvård 5% Psykiatri, beroendevård Äldreboenden % Antidep. Antidep. Antidep. 18
Förekomst av diagnosticerade psykiatriska tillstånd per kommun/stadsdel år 216 för barn och unga. Metod Vi använde uppgifter om var patienterna är skrivna. Resultat Figur 19-24 visar att det är stora variationer mellan olika geografiska områdena. För det sammanslagna måttet av alla de undersökta diagnoserna (depression, ångest, stressreaktioner, ätstörningar, psykotiska tillstånd, bipolära tillstånd, ADHD och autismspektrumtillstånd (ICD koder F2-F29, F3-F34, F38-F39, F4-F43, F5, F84, F9)) varierar andelarna från 3,5 till 7,2 % för -17 åringarna och från 7,4 till 17, % för 18-24 åringarna. Andelar personer som vårdas för ADHD varierar mellan,6 och 4,9 % bland -17 åringarna, och för 18-24 åringar är motsvarande siffror mellan,8 % och 6,6 %. Andelar personer som vårdas för ångest varierar för -17 åringar mellan,7 % och 2,4 % medan för 18-24 åringar varierar andelen mellan 4, % och 9,4 %. Sammantaget är således variationen mellan de geografiska områdena större för unga vuxna jämfört med barn och tonåringar. Detta kommer vi undersöka ytterligare t.ex. vad gäller korrelation med sociala faktorer. Figur 19. Andelen -17 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvården. 18, 16, 14, 12,, 8, 6, 4, 2, -17 år, någon av de aktuella diagnoserna, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL 19
Figur 2. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos inom öppenvård eller slutenvård 18-24 år, någon av de aktuella diagnoserna 18, 16, 14, 12,, 8, 6, 4, 2,, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 21. Andelen -17 åringar i Stockholms län med en ADHD-diagnos inom öppenvård eller slutenvården., ADHD -17 år 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL 2
Figur 22. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län med en ADHD-diagnos inom öppenvård eller slutenvården., ADHD 18-24 år 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL 21
Figur 23. Andelen -17 åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården., Ångest -17 år 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL Figur 24. Andelen 18-24 åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården., Ångest 18-24 år 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör SL 22
En beskrivning av första linjen psykisk ohälsa barn och unga i Stockholm län, år 216. Metod Sedan år 214 är det möjligt att ansöka om tilläggsuppdrag (uppdragstyp 32) gällande första linjen psykisk ohälsa hos barn och unga för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar(bumm) respektive husläkarmottagningar (HLM) i Stockholms läns landsting. Redovisningen är baserad på dessa besök år 216. Resultat Sammanlagt var det 8 265 personer i åldern -18 år (motsvarar ca 2 % av befolkningen) som gjorde nästan 3 besök på första linjen mottagningar år 216. Merparten av dessa barn och unga var över 9 år (75 %) och endast 13 % var i åldern -5 år (figur 25). Detta kan vara rimligt utifrån att första linjen inte har ett förebyggande uppdrag men pekar också på vikten av att komplettera med annan verksamhet som fokuserar på de första åren då det förebyggande arbetet ger bäst effekt. Figur 25. Andel barn och unga som fick tidiga insatser för psykisk ohälsa inom uppdraget Första linjen psykisk ohälsa barn och unga, i Stockholm län, år 216 12 Åldersfördelning (%) av antalet personer och besök Procent 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 15 16 17 18 Ålder besök personer Figur 26 visar att det finns avsevärda skillnader mellan andelar av invånarna i Stockholms olika kommuner och stadsdelar som fick vård inom första linjen psykisk ohälsa barn och unga (uppdrag 32). Till exempel gjorde drygt 4 % av Lidingös -18 åringar minst ett besök inom första linjen medan det var mindre än,5 % i Rinkeby- Kista. 23
Figur 26. Antal personer per antal invånare (%) i aktuell ålder år 216, som vårdades inom tilläggsuppdraget första linjen psykisk ohälsa barn och unga under 216 och som vid besöket var folkbokförd i Stockholms län, fördelat per kommun/stadsdel. Gråa staplar=ingen mottagning med första linjen psykisk ohälsa barn och unga inom kommunen/stadsdelen. Blå staplar=mottagningen inom området har väldigt få besök. Personer Procent 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykva rn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Na cka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrt älje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kung sholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Vid undersökning av förhållandena mellan den specialiserade vården (BUP) och första linjen framkom att det sammantaget var 5,5 % av den aktuella befolkningsgruppen som hade BUP-kontakt och 2, % hade kontakt med första linjen (figur 27). Således är det en betydligt större andel av befolkningen som har kontakt med specialistnivån jämfört med första linje verksamheten vilket är ett omvänt förhållande jämfört med många andra specialiteter inom vården. Figur 27. Antal personer per antal invånare (%, -18 år) per bostadsort och vårdtyp d.v.s. BUP och/eller första linjen. 24
Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel personer ( %) per bostadsort och vårdtyp Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Skarpnäck Farsta Älvsjö Skärholmen Rinkeby-Kista Hägersten-Liljeholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Bara förstalinjen Bara BUP Förstalinjen och BUP SL 25
ISBN Klicka här för att ange text.