Kommunstyrelsens arbetsutskott

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-05-20 Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 20 maj 2014 kl. 8:30-10:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 56-58 Beslutande Anders Andersson (C) Per-Olof Jonsson (M) Johan Persson (S) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP) ordförande vice ordförande Ersättare Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson (FP) Sekreterare Anette Mellström Justeras Anders Andersson ordförande Johan Persson Anslaget på kommunens anslagstavla den 28 maj 2014.

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-05-20 2 (3) 56 Information om regional digital agenda i Kalmar län Bakgrund Landstinget, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Kalmar län har tillsammans undertecknat en avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital agenda för Kalmar län. Den övergripande målsättningen för agendan är att ta fram en långtidsstrategi för att på bästa sätt ta tillvara digitaliseringens möjligheter för Kalmar län. Fem tematiska arbetsgrupper har tagit fram förslag till det fortsatta arbetet. Förslagen har presenterats för programberedningen och för regionförbundets styrelse. Under maj-juni besöker företrädare för regionförbundet länets kommuner för att informera om arbetet med en regional digital agenda. Ett förslag kommer att skickas på remiss till länets kommuner för att samla in synpunkter. Beslut kommer under hösten att tas i Regionförbundets styrelse, landstinget, länsstyrelsen och respektive kommuner. Överläggning Lars Blomberg och Bengt Falke, Regionförbundet i Kalmar län, informerar om arbetet med regional digital agenda. Beslut Arbetsutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 57 Information om samarbetsavtal med Kalmar City Dnr KS 2014/0079 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 12 maj 2014 inklusive förslag till avtal. Bakgrund I slutet av sommaren 2013 utsåg den politiska majoriteten i Kalmar kommun en politisk arbetsgrupp som fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag för att utveckla Kalmar City. Arbetsgruppen har under hösten, tillsammans med olika aktörerer i stadskärnan, tagit fram en slutrapport med ett antal olika förslag för utveckling av stadskärnan. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2014 att godkänna avsiktsförklaringen tillsammans med fastighetsägarna och näringsidkarna i Kalmar City. Samtidigt fick Destination Kalmar AB och kommunledningskontoret i uppdrag att tillsammans med övriga parter som tecknat avsiktsförklaringen utreda former för den nya organisationen rörande Kalmar City.

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-05-20 3 (3) Kommunledningskontoret, tillsammans med fastighetsägarna och näringsidkarna som är parter i Kalmar City, har nu tagit fram ett förslag till samverkan. Föreningen Kalmar City kommer att äga ett icke-vinstdrivande aktiebolag vars syfte bland annat är att marknadsföra Kalmar City. Bolaget kommer att ha nio ledamöter, varav Kalmar kommun har tre ordinarie ledamöter och en suppleant. Finansieringen sker genom att varje part, fastighetsägarna, näringsidkarna och Kalmar kommun, medverkar med varsin tredjedel. Finansieringen ska vara lika stora andelar och styrs av insatserna från fastighetsägarna och näringsidkarna. Kalmar kommun tillför medel via Destination Kalmar AB. Kalmar City ska en gång varje år komma till kommunstyrelsen och berätta om arbetet i den nya organisationen. Överläggning Thomas Davidsson, kommunledningskontoret, informerar om ärendet. Beslut Arbetsutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 58 Information om Kalmar kommuns befolkningsprognos 2014-2023 Bakgrund Kalmar kommun gör varje år en befolkningsprognos. Årets befolkningsprognos utgår från befolkningen den 31 december 2013 och sträcker sig till år 2023. Överläggning Erik Broman, kommunledningskontoret, redogör för befolkningsprognosen. Enligt prognosen ska kommunens folkmängd öka med ca 3 770 personer, från 63 887 den 31 december 2013 till 67 660 den 31 december 2023. Beslut Arbetsutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen.

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 29 april 2014 kl. 8:30-9:35 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 52-55 Beslutande Anders Andersson (C) Per-Olof Jonsson (M) Johan Persson (S) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP) ordförande vice ordförande Ersättare Bertil Dahl (V) 52-54 Inger Hilmansson (FP) Sekreterare Anette Mellström Justeras Anders Andersson ordförande Per-Olof Jonsson Anslaget på kommunens anslagstavla den 6 maj 2014.

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 2 (6) 52 Presentation av forskningsprojekt till Linnéstipendiet 2014 Bakgrund I samband med Linnéuniversitetets bildande 2010 kom Kalmar och Växjö kommuner överens om att gemensamt instifta ett forskningsstipendium för att stödja det nya universitetets arbete inom ekologiskt hållbar utveckling. Kommunerna avsätter 250 000 kronor vardera under fem år till stipendiet. I år är det fjärde gången stipendiet delas ut och första gången det blir två vinnare, Elin Lindehoff och Eva Kumar, båda från institutionen för biologi och miljö på Linnéuniversitetet. Juryn var överens om att båda forskarna är delaktiga till att lösa allvarliga och mycket aktuella samhällsproblem. Därför får båda stipendiet på en halv miljon kronor var. Elin forskar kring mikroalger och möjligheten att använda dessa för att minska bland annat övergödningen av våra vatten. Eva forskar kring hur man genom nanoteknik kan få bort arsenik som finns kring våra gamla glasbruk i Småland. Överläggning Elin Lindehoff och Eva Kumar, båda forskare från institutionen för biologi och miljö på Linnéuniversitetet, redovisar sina projekt. Beslut Arbetsutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 53 Kulturcentrum förslag till fortsatt planering Dnr KS 2012/0264 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 9 april 2014. Kulturcentrum förslag till fortsatt planering. Bakgrund I budget för 2014 fick kommunledningskontoret i uppdrag att senast i maj 2014 ta fram ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om ett kulturcentrum vid Tullslätten. I den lägesrapport som tagits fram beskrivs hur långt arbetet kommit och möjliga alternativ för den fortsatta planeringen. I kultur- och fritidsnämndens utredning (KFN 2013/0078) beskrivs verksamhetens vision, tankar och lokalbehov för ett kulturcentrum. Utredningen har tidigare redovisats i kommunstyrelsen den 3 september 2013. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till fortsatt planering för kulturcentrum.

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 3 (6) Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 24 april 2014 att ställa sig bakom kommunledningskontorets förslag till fortsatt planering för kulturcentrum. Beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige godkänner förslaget till fortsatt planering för förverkligandet av ett kulturcentrum, med målet att byggstart ska ske senast 2016. Skapandet av ett kulturcentrum ska arbetas in i den ekonomiska planeringen för 2015-2017. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag om kulturcentrum ska byggas och drivas i kommunal regi eller om ett företag ska bygga och hyra ut det till kommunen. Uppdraget ska redovisas när detaljplanearbetet kommit längre och möjligheter till byggrätter m.m. har utretts. Den fortsatta planeringen ska ta hänsyn till landstingets och Regionförbundets planer för Byteaterns framtida verksamhet i kulturcentrum. Protokollsanteckning Inger Hilmansson (FP) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Kulturen är en viktig del i infrastrukturen för näringsliv, invånare och samhällets utveckling. Kultur är också ett viktigt vaccin mot fördomar och stimulerar ett kreativt tänkande som bidrar till både enskilda människors och Kalmars utveckling framåt. Speciellt viktigt är att barn och ungdomar kan ta del av kultur oavsett föräldrars ekonomi och att alla kulturupplevelser görs tillgängliga för alla. En mötesplats behövs i Kalmar och ett kulturcentrum var även på gång i valrörelsen 2010. I mars 2011 skrevs en avsiktsförklaring med Byteatern, Regionförbundet, gymnasieförbundet och Linneuniversitetet om ett gemensamt kulturcentrum. I mars 2012 presenterades slutrapporten för ett kulturcentrum i Kalmar. Där beskrevs fem nästa steg, men vad hände? Rapporten anger att en fördjupad ekonomisk utredning bör påbörjas omgående, men ännu två år senare finns ingen ekonomisk kalkyl presenterad. LNU och Gymnasieförbundet har lämnat projektet. Folkpartiet liberalernas lade tre tilläggsyrkande i juni 2013: - Att före årsskiftet 2013/ 2014 redovisa regionförbundets/ landstingets inställning till projektet. - Att före årsskiftet 2013/ 2014 redovisa ställningstagande angående Tigern 10 (Fryshuset). - Att före årsskiftet 2013/ 2014 redovisa tidplan och kostnadsram (investering och drift) för samtliga projekt i både Kulturcentrum och Fryshuset. Först nu, med en ny projektgrupp, har ett första möte med landstinget har ägt rum. Det är rimligt att förtroendevalda och allmänhet får del av minnesanteckningar, på samma vis som vid andra stora projekt. Projekt Tigern är

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 4 (6) avfört processen och Monokrom planeras nu att flytta ihop med fritidsgården Västra station och en Skatehall är på gång. Ett kulturcentrum har diskuterats i tio år och var på gång redan inför valet 2010 så det är lovvärt är att man satt upp en tidplan. Detaljplan för kulturcentrum sägs vara på gång, men på gång var detaljplanen också i juni 2013. Byggstart senast 2016, är dock inte särskilt realistisk med nuvarande politisk ledning, då så få inriktningsbeslut har tagits om landstingets/ regionförbundets engagemang och ännu har inget resursutrymme skapats i kommunens ekonomi. Folkpartiet liberalerna kommer att verka för ett kulturcentrum, värt namnet, i Kalmar och kräva att det under processen finns en stor öppenhet och insyn i processen. 54 Fortsatt uppdrag omfattande utvecklingsmöjligheter, kostnader och tidplan för Kalmars framtida simhall Dnr KS 2014/0386 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 24 april 2014. Bakgrund Kalmar Familjebad AB har i samverkan med externa konsulter och Kalmar kommuns serviceförvaltning visat på anläggningens behov av ombyggnad alternativt nybyggnad. Förslag på alternativ har tagits fram för renovering/ ombyggnad av fastigheten med nuvarande verksamhetsinriktning. I samverkan med upphandlade arkitekter har förslag och övergripande kostnadsberäkningar också tagits fram för en ombyggnad med tillkommande framtida verksamheter i fastigheten. Framtagna kostnadsberäkningar ryms inte i Kalmar kommuns investeringsbudget under planperioden. För att få en mer detaljerad kostnadskalkyl inför ny budgetperiod föreslås därför att uppdraget fortsätter med följande inriktning: VD i Kalmar Familjebad AB får fortsatt i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och andra intressenter utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och möjlig tidplan för Kalmars framtida simhall. Uppdraget ska omfatta framtida verksamhet i ny simhall kopplat till placering, ytor, tillgänglighet och ekonomi. Den fortsatta utredningen ska också ta hänsyn till andra aktörers intresse att hyra ytor i en framtida simhall. Överläggning Ola Johansson, kommunledningskontoret, redogör för ärendet. Beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen godkänner förslag till fortsatt uppdrag för en framtida simhall. Konsultkostnader som kan komma att belasta uppdraget ska rymmas

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 5 (6) inom befintligt projektkonto. Uppdraget ska redovisas senast november månad 2014. 55 Avtal om tågserviceverkstad i Kalmar Dnr KS 2014/0385 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 24 april 2014. Förslag till avtal om tågserviceverkstad i Kalmar. Bakgrund KIFAB och Industriparken i Kalmar har under en längre tid arbetat för att tågserviceentreprenörer och Kalmar Länstrafik (KLT)/Landstinget ska kunna skapa förutsättningar för en tågverkstad i anslutning till trafiksystemet i Kalmar. För KLT:s/Landstingets verksamhet är det av vikt att kunna erbjuda en tågserviceverksamhet som är långsiktig, hållbar och som skapar god service och tillgänglighet för tågtrafiken. Kalmar kommun ser ett värde i att det kan komma att etableras en tågserviceverksamhet i kommunen. Förutsättningarna är att det finns långsiktigt trygga ekonomiska förutsättningar för att uppföra en verkstadsbyggnad. Landstinget kommer att ha upphandlade entreprenörer som sköter tågservice och som ska hyra den framtida verkstadsbyggnaden av KIFAB. Produktionskostnaden för en ny tågverkstad är beräknad till 50 miljoner kronor exklusive moms. Landstinget garanterar KIFAB hela hyreskostnaden de tolv första åren efter att verkstadsbyggnaden uppförts och godkänts vid slutbesiktning. Därefter garanterar Kalmar kommun och Landstinget KIFAB hälften vardera av den framtida hyreskostnaden om KIFAB skulle stå utan hyresgäst och/eller användning för verkstadsbyggnaden helt eller delvis, till och med det år då verkstadsbyggnaden avskrivits, dock längst till och med det 33:e året efter att verkstadsbyggnaden uppförts och godkänts vid slutbesiktning. Kalmar kommun åtar sig att tillse att KIFAB aktivt söker efter ny hyresgäst/ nyttjare till verkstadslokalen om en framtida vakans skulle uppstå. Vid en eventuell försäljning av fastigheten upphör Landstingets garantiansvar omgående. Överläggning Ola Johansson, kommunledningskontoret, redogör för ärendet. Beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 6 (6) Kommunfullmäktige godkänner förslag till avtal mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län om tågserviceverkstad i Kalmar. Kommunstyrelsens ordförande Johan Persson får i uppdrag att underteckna avtalet.

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-23 Kommunstyrelsens personaldelegation Tid Onsdagen den 23 april 2014 kl. 13:00 Plats Nelsonska rummet Omfattning 8-10 Beslutande Bertil Dahl, ordförande (V) Anders Andersson, vice ordförande (C) Steve Sjögren (S) 8 Ersättare Kajsa Hedin (M) Beslutande 9-10 Övriga Mats Gustafsson, förhandlingschef Thomas Tryggvesson, förvaltningschef omsorgsförvaltningen 9-10 Eva Holm, PA-chef omsorgsförvaltningen 10 Cecilia Frid, förvaltningschef socialförvaltningen 9 Barbro Schött, PA-chef socialförvaltningen 9 Marie Simonsson, projektledare socialförvaltningen 9 Carina Hertzberg, enhetschef kommunhälsan Magnus Appert 10 Sekreterare Mats Gustafsson Justeras Bertil Dahl ordförande Anders Andersson Vice ordförande Justeringsdatum Justeringsdatum Anslaget på kommunens anslagstavla den Klicka här för att ange text.

Kommunstyrelsens personaldelegation PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-23 2 (5) Behandling av mötesärende 8 Löner 2014 Dnr KS 2014/0137 Handlingar Bakgrund Personaldelegationen beslutade inför löneöversyn 2014 att särskilt satsa på EC- SOL, EC-LSS, Rektorer/förskolechefer, Socialsekreterare, KL-kontorets personal och lärarkategorierna. Nedan kan man följa utfallet. Grupp Resultat EC SOL 3,21% EC LSS 2,95% Rektor & förskolechef 3,63% Socialsekreterare 3,51% KL-kontoret 2,84% Lärare tidigare år 2,94% Lärare senare år 2,76% Fritidspedagog 2,85% Förskollärare 2,85% Jämförelse med Växjö och Halmstad efter löneöversyn 2014 Medianlöner Kalmar Växjö Halmstad Lärare tidigare år 28670 28465 30000 Lärare senare år 29800 29136 30400 Fritidspedagog 27200 26412 27650 Förskollärare 26600 27250 27700

Kommunstyrelsens personaldelegation PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-23 3 (5) Kalmar kommun 2013-2014 Medianlöner 2013 2014 Lärare tidigare år 27800 28670 Lärare senare år 29000 29800 Lärare praktisk/estet 29443 30000 Special lärare 31418 32300 Specialpedagog 32250 33150 Fritidspedagog 26322 27200 Förskollärare 25700 26600 Barnskötare 23048 23569 Skillnader i medianlön under 2013-2014 Skillnaden mellan förskollärare och barnskötare ökande med 379 kr mellan 2013 och 2014 det skiljer nu mera 3031 kr mellan förskollärare och barnskötare. Skillnaden mellan Förskollärare och fritidspedagog minskade med 22 kr under samma period de skiljer nu mera 600 kr mellan fritidspedagoger och förskollärare. En förklaring kan vara att förskolan har haft kraftig utbyggnad vilket innebär många nyanställningar på ingångslöner vilket sänker medianvärdet. Skillnaden mellan lärare tidigare år och förskollärare minskade med 30 kr och skillnaden är nu 2070 kr mellan grundskollärare tidigare år och förskollärare. En förklaring kan vara att förskolan har haft kraftig utbyggnad vilket innebär många nyanställningar på ingångslöner vilket sänker medianvärdet. Beslut Personaldelegationen fattar inget beslut med anledning av informationen.

Kommunstyrelsens personaldelegation PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-23 4 (5) 9 Rätt till heltid, deltid en möjlighet på omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen Dnr KS 2013/0626 Bakgrund Omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen informerar om arbetet med rätten till heltid. Thomas Tryggvesson informerar att omsorgsförvaltningen har tagit hjälp av Ensolution för att utvärdera det provavtal som omsorgsförvaltningen har med Kommunal. Förvaltingsledningen kommer att tillsammans med förhandlingschef och Kommunal sätta sig och försöka komma fram till ett permanent avtal gällande omsorgsförvaltningen. Efter Ensolutions rapport kommer förvaltningen att se över grundbemanningen, skapa möjligheter till längre schemaperioder och säkerställa bemanningsprocessen för att förbättra de saker som upplevs som negativa ute i verksamheten. Cecilia Frid, Barbro Schött och Marie Simonsson redovisar hur arbetet med rätten till heltid går på socialförvaltningen. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden på socialförvaltningen har ökat från 92,39% till 98,04% från 2012 till 2013. Socialförvaltningen och Kommunal kommer att revidera tillämpningsanvisningarna som ska vara klara senast 2014-04-30 Beslut Personaldelegationen fattar inget beslut med anledning av informationen.

Kommunstyrelsens personaldelegation PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-23 5 (5) 10 Rutiner för sjukskrivningar Dnr KS 2014/0376 Bakgrund Thomas Tryggvesson och Eva Holm redovisar omsorgsförvaltningens arbete med att försöka minska korttidssjukskrivningarna. I arbetet med att försöka minska korttidssjukskrivningar frågar omsorgsförvaltningen om det finns en möjlighet att kommunhälsan kan ställa upp med en tjänst där personal som sjukskriver sig alltid först hamnar hos en sjuksköterska. Carina Hertzberg och Magnus Appert menar att kommunhälsan inte kan ta på sig något sådant uppdrag. Kommunhälsan anser att först behöver det göras en analys av orsakerna till sjukskrivningarna och därefter en handlingsplan för fortsatta åtgärder. Det pågående arbetet behöver också tas in i planen. Beslut Personaldelegationen fattar inget beslut med anledning av frågan

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 Kommunstyrelsens planutskott Tid Tisdagen den 29 april 2014 kl. 10:00-11:50 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 25-37 Beslutande Mattias Adolfson (S) ordförande Per-Olof Jonsson (M) vice ordförande Anders Andersson (C) Johan Persson (S) 25-33 Jonas Lövgren (M) 34-37 Inger Hilmansson (FP) Ersättare Jonas Lövgren (M) 25-33 Sekreterare Anette Mellström Justeras Mattias Adolfson ordförande Per-Olof Jonsson Anslaget på kommunens anslagstavla den 13 maj 2014.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 2 (14) 25 Stadsarkitekten informerar Överläggning Stadsarkitekt Björn Strimfors informerar om följande aktuella frågor: - Lägesrapport Rifaområdet - Kvarteret Gesällen - Utbyggnad av Kalmarsund hotell - Gota Medias utbyggnad Beslut Planutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 26 Omdisponering av investeringsbudgeten Dnr KS 2014/0381 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 24 april 2014. Kommundirektörens delegationsbeslut. Bakgrund Enligt kommunstyrelsens delegationsordning får kommunstyrelsens planutskott fatta beslut om omdisponering mellan befintliga investeringsobjekt som ingår i den beslutade budgeten för planeringsperioden, där värdet ligger över 100 gånger prisbasbeloppet. Omdisponering får göras mellan åren inom den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas. Kommunledningskontoret föreslår följande omdisponeringar av investeringsbudgeten: 1. Fastigheten Ugglan 1 ombyggnad för Monokrom I fastigheten Ugglan 1 (lokaler som gymnasieförbundet lämnat) påbörjades under 2013 ombyggnationer för att få in andra verksamheter. Bland annat finns nu fritidslokaler och kontorslokaler i denna byggnad. En ombyggnation för socialförvaltningen påbörjades också men detta projekt avbröts dock då det beslutades att Monokrom ska flytta in i lokalerna. Ombyggnad Monokrom är ett befintligt objekt i investeringsbudgeten och kostnaden för ombyggnaden beräknas till 8 457 000 kronor. Enligt överenskommelse med kultur-och fritidsförvaltningen ska kostnaden tas från beslutade medel för kulturcentrum som finns avsatta år 2015 och 2016.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 3 (14) 2. Södra vägen Under 2013 uppmärksammades att det befintliga projektet med ombyggnad av Södra vägen kommer bli dyrare än tidigare beräkningar. Projektet beräknas nu kosta ca 5 175 000 kronor mer än budget. Detta underskott föreslås tas av överskott i det befintliga projektet Snurrom, där det i dagsläget finns 5 170 000 kronor. Överläggning Annette Andersson, kommunledningskontoret, går igenom förslag till omdisponeringar av investeringsbudgeten samt informerar om de delegationsbeslut som tagits av kommundirektören. Beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar om följande omdisponeringar av investeringsbudgeten: 1. 8 500 000 kronor ska tas från objektet Kulturcentrum till objektet Fastigheten Ugglan 1 - ombyggnad Monokrom. 2. 5 170 000 kronor ska tas från objektet Snurrom till objektet Södra vägen. 27 Information om rondell Svaneberg Överläggning Rebecka Persson och Erik Mejer, samhällsbyggnadskontoret, informerar om arbetet med rondell Svaneberg, där Trafikverket är en viktig samarbetspart. Beslut Planutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 28 Försäljning av fastigheterna Tältet 4-7, Östra Vimpeltorpet Dnr KS 2014/0310 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 4 april 2014 inklusive karta och skisser. Bakgrund Myresjöhus har tagit fram ett förslag till bebyggelse på fastigheterna Tältet 4-7 i Östra Vimpeltorpet. Företaget vill på platsen uppföra fyra friliggande villor i två våningar.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 4 (14) Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige får kommunstyrelsen sälja mark i Östra Vimpeltorpet för friliggande villor som ska upplåtas med äganderätt för 400 000 kronor per bostad. Detta ger en total köpeskilling på 1 600 000 kronor exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp för de fyra fastigheterna. Marken är fastighetsbildad och den totala ytan som föreslås säljas är cirka 1 600 kvadratmeter. Kommunledningskontoret föreslås få i uppdrag att teckna markanvisningsavtal med Myresjö Mark för att reglera under vilka tider och förutsättningar som köp kan ske. Överläggning Anette Karlsson, kommunledningskontoret, går igenom förslag till markanvisningsavtal. Beslut Planutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen säljer fastigheterna Tältet 4-7 enligt kommunledningskontorets förslag till Myresjö Mark AB (org.nr 556070-7464) för ett pris om 400 000 kronor per tomt (total köpeskilling 1 600 000 kronor), exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att teckna markanvisningsavtal med bolaget. 29 Försäljning av fastigheterna Gungan 1-6, Östra Vimpeltorpet Dnr KS 2014/0311 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 17 april 2014 inklusive karta och skisser. Bakgrund Myresjöhus har tagit fram ett förslag till bebyggelse på fastigheterna Gungan 1-6 i Östra Vimpeltorpet. Företaget vill på platsen uppföra sex friliggande villor i en våning. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige får kommunstyrelsen sälja mark i Östra Vimpeltorpet för friliggande villor som ska upplåtas med äganderätt för 400 000 kronor per bostad. Detta ger en total köpeskilling på 2 400 000 kronor exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp för de sex fastigheterna. Marken är fastighetsbildad och den totala ytan som föreslås säljas är cirka 4 000 kvadratmeter. Kommunledningskontoret föreslås få i uppdrag att teckna markanvisningsavtal med Myresjö Mark för att reglera under vilka tider och förutsättningar som köp kan ske.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 5 (14) Beslut Planutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen säljer fastigheterna Gungan 1-6 enligt kommunledningskontorets förslag till Myresjö Mark AB (org.nr 556070-7464) för ett pris om 400 000 kronor per tomt (total köpeskilling 2 400 000 kronor), exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att teckna markanvisningsavtal med bolaget. 30 Försäljning av del av fastigheten Krafslösa 4:20, Östra Vimpeltorpet Dnr KS 2014/0184 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 3 april 2014 inklusive karta och skiss. Bakgrund Genomförandet av bostadsområdet Östra Vimpeltorpet har pågått sedan 2008. Området har utvecklats av 13 olika bygg-/fastighetsbolag samt 43 privatpersoner som tilldelats mark genom kommunens tomtkö. Utöver dessa har två gruppboenden byggts. Upplåtelse- och boendeformerna varierar inom området. Hittills har cirka 230 bostäder byggts och ytterligare cirka 70 nya bostäder beräknas att påbörjas under 2014. När hela området är fullt utbyggt beräknas det innehålla drygt 400 bostäder. Kärnhem har tidigare byggt cirka 50 bostäder i området i form av friliggande villor och parhus som upplåtits med bostads- och äganderätt. Nu har företaget lämnat in ett förslag på bebyggelse i kvarteret Kalaset och Långhelgen enligt karta. Förslaget innehåller 20 parhus i två plan och bostäderna ska upplåtas med bostadsrätt. Den totala ytan är cirka 7 000 kvadratmeter. Kommunledningskontoret har ansökt om fastighetsbildning av områdena. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige får kommunstyrelsen sälja mark i Östra Vimpeltorpet för radhus/kedjehus som ska upplåtas med bostadsrätt för 150 000 kronor per bostad, vilket ger en total köpeskilling på 3 000 000 kronor exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. Beslut Planutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen säljer del av fastigheten Krafslösa 4:20 enligt kommunledningskontorets förslag till Kärnhem Bostadsproduktion AB (org.nr 556653-3922) för ett pris om 150 000 kronor per rad-/kedje-

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 6 (14) /parhustomt, vilket ger en total köpeskilling på 3 miljoner kronor, exklusive anläggningsavgift för vatten och avlopp. 31 Förlängning av markreservation på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1, godsmagasinet Dnr KS 2012/0379 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 26 mars 2014 inklusive karta. Bakgrund Skanska Sverige AB har sedan 2008 en markreservation för del av fastigheten Kvarnholmen 2:1 (godsmagasinet) som i omgångar förlängts och nu gäller till och med den 31 mars 2014. Skanska planerar att på platsen uppföra ett hotell med tillhörande konferensmöjligheter, restaurang och annan verksamhet som ska öka attraktionen för området. Sedan den första reservationen beviljades har kommunen antagit den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen och tagit fram en trafikutredning för spårområdet, som båda behövs innan detaljplanearbete för hotellet kan påbörjas. Skanska har tillsammans med kommunen genomfört parallella uppdrag för platsen. Nu samarbetar intressenten med ett arkitektkontor som studerar den planerade byggnaden och platsens koppling till gästhamnen, stationsområdet och universitetet. Mellan kommunen och Skanska pågår samtal om ett antal frågor som ska regleras i ett föravtal innan planarbete för platsen påbörjas. Området för reservationen har minskats till ca 4 000 kvm. Reservationen föreslås gälla till och med 30 september 2014. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Mattias Adolfson (S) föreslår att planutskottet ska besluta i enlighet med kommunledningskontorets förslag. 2. Inger Hilmansson (FP) föreslår i första hand att beslut om markreservation ska tas i kommunstyrelsen med motiveringen att markreservationen har slutat gälla. I andra hand föreslår Inger Hilmansson (FP) att förslaget ska avslås till förmån för en kapacitetsökning av den spårbundna trafiken och medföljande ökning som krävs i området för övriga trafikantslag. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om ärendet ska avgöras i planutskottet eller i kommunstyrelsen. Han finner att ärendet ska avgöras i planutskottet.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 7 (14) Härefter frågar ordföranden om planutskottet vill bifalla eller avslå Mattias Adolfsons förslag. Han finner att planutskottet bifaller förslaget. Beslut Kommunstyrelsens planutskott förlänger markreservationen för Skanska Sverige AB, org.nr 556033-9086, på del av fastigheten Kvarnholmen 2:1 enligt kommunledningskontorets förslag till och med den 30 september 2014. Reservation Inger Hilmansson (FP) reserverar sig skriftligt mot beslutet och anför: Denna markreservation beslutades första gången år 2008. Den omfattade då 10000 kvm. Underlaget nu fanns redan i september 2012, och på fem år har Folkpartiet liberalerna inte sett kommunens ekonomiska beräkningar eller säkerhetsanalyser för området. Skanskas minskade markbehov till 4 000 kvm kan ge mera plats för utveckling av stationsområdet och det är i så fall en positiv utveckling, men det framgår inte av beslutsunderlaget. Riktlinjer om markreservationer beslutades i kommunfullmäktige 27 oktober 2008 och målet var att komma till försäljning så snabbt som möjligt och undvika långa reservationer. Nya markreservationer beslutas i kommunstyrelsen, förlängning beslutas i Ksau. Folkpartiet anser att ärenden som rör kommunens markmonopol kräver mera insyn och förordar beslut i kommunstyrelsen. Aktuell markreservation har slutat gälla, men behandlas nu av majoriteten som en förlängning och stannar i planutskottet. Regelverken bör även respekteras av de styrande. Efter fem års markreservation borde kommunens preliminära kostnader för säkerhet, markberedning, infrastruktur m.m. redovisas. Det bör också finnas en tydligare beskrivning av tidplaner och kontrollstationer för planprocessen. Folkpartiet vill möjliggöra en kapacitetsökning av den spårbundna trafiken. Närheten till hamnen, farligt gods, slottet och andra kulturhistoriska miljöer bör också beaktas. Beslut om ev. förlängning av markreservationer i centrala Kalmar ska ske i kommunstyrelsen. 32 Markreservation för del av för del av Smedby 1:3, Flygstaden Dnr KS 2014/0329 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 23 april 2014 inklusive karta. Bakgrund Modig Machine Tool AB har kommit in med en ansökan om markreservation för del av Smedby 1:3, för att utreda möjligheterna att bygga en ny industrilokal

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 8 (14) med tillhörande kontorsdel. Bolaget begär en markreservation som gäller under tolv månader. Områdets areal är cirka 15 000 kvadratmeter. Ett antal olika lägen i Flygstaden har utretts med hänsyn till geotekniska förhållanden, befintliga detaljplaner och förutsättningarna att ansluta tomten till vatten och avlopp. Det område som företaget nu begär markreservation för ligger intill Dokumentvägen och Logistikvägen. Företaget bedriver i dag verksamhet i Virserum med tillverkning av maskiner till flygplansindustrin. De har kunder över hela världen som t.ex. Boeing och deras underleverantörer. Företaget sysselsätter idag cirka 30 personer. Beslut Planutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen reserverar, enligt kommunledningskontorets förslag, del av fastigheten Smedby 1:3 för Modig Machine Tool AB (org.nr 556190-6982). Reservationen ska gälla till och med den 30 april 2015. 33 Information om projektdirektivet plan för hållbara transporter Dnr KS 2014/0275 Bakgrund I Budget 2012 fick kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till plan för hållbara transporter. Ett uppdrag som förnyades i Budget 2013. Överläggning Mikael Kalin, kommunledningskontoret, informerar om arbetsprocessen kring hållbara transporter. Björn Strimfors och Mikael Kalin, kommunledningskontoret, tillsammans med Rebecka Persson, samhällbyggnadskontoret, arbetar vidare med vad som ska ingå i uppdraget. Beslut Planutskottet fattar inte något beslut med anledning av informationen. 34 Motion från Jonas Lövgren (M) om busstrafiken i södra Kalmar Dnr KS 2013/0658 Handlingar Motion från Jonas Lövgren (M) den 27 augusti 2013. Kommunledningskontorets skrivelse den 8 april 2014.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 9 (14) Bakgrund Jonas Lövgren (M) föreslår i en motion att: - Kalmar kommunfullmäktige uttalar att kommunen aktivt ska verka för att alla eller några turer med stadsbuss 403 ska gå in i Rinkabyholm samhälle. - Kalmar kommunfullmäktige uttalar att kommunen aktivt ska verka för att alla eller några turer med länstrafiklinjen 121 ska gå in till Ljungbyholm bussknytpunkt. - Kalmar kommunfullmäktige ger i uppdrag till kommunledningen att tillse att denna vilja förs fram i förhandlingar och samtal med Trafikverket och KLT. - Kalmar kommun beslutar att se över placeringen av övergångsställen och busshållplatser vid Rinkabyholm och Ljungbyholm så att en högre grad av synkronisering och trafiksäkerhet uppnås. - Kalmar kommun beslutar att se över möjligheten till utplacering av cykelställ vid busshållplatserna längs E22 vid Rinkabyholm och Ljungbyholm. - Kalmar kommun beslutar att i fortsatt stadsplanering undersöka möjligheten till utbyggd gång- och cykelväg längs med E22 vid Rinkabyholm och Ljungbyholm. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande. Av yttrandet framgår följande: Sedan skatteväxlingen och Landstingets övertagande av kollektivtrafiken i länet 2012 har Kalmar kommun begränsad rådighet över trafikupplägg och trafikförsörjning. Trafikrådet och Trafikstyrelsen är de formella organ som länkar samman länets kommuner, Regionförbundet och Trafikverket med Landstingets trafikförvaltning, Kalmar Länstrafik (KLT). Förutom dessa två organ har Kalmar kommun regelbundna möten med KLT på tjänstemannanivå. De förslag som framförs i motionen har sedan linjeomläggningen i augusti 2013 framförts av Kalmar kommun till KLT. Synpunkterna från allmänheten har varit förhållandevis få och den samlade resandeutvecklingen visar på en ökning av antalet resor med cirka 12 % i stadstrafiken (sept-nov 2013 jämfört med sept-nov 2012). Enligt KLT är några justeringar av nuvarande linjer inte aktuella i dagsläget. - Linje 403:s sträckning genom Rinkabyholm behöver utvärderas innan eventuella juteringar i tidtabellen föreslås. Samtliga skolbussar går idag på Rinkabyholmsvägen. Trafiksäkerhetsåtgärder har vidtagits på befintliga E22 vid hållplats E22 Rinkabyholm och en hastighetssänkning till 50 km/h är under beredning. - Kalmar kommun ska verka för att bussturer med linje 121 ska gå in till Ljungbyholms bussknytpunkt. - Kommunledningskontoret ska fortsätta att regelbundet träffa och samverka med KLT i frågor som rör trafikupplägg, stadsbyggnad och infrastruktur. KLT kommer att bjudas in till kommunstyrelsens planutskott för avstämning.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 10 (14) - Ur trafiksäkerhetssynpunkt hänvisar KLT resenärer söderifrån, som måste byta för resa mot Ljungbyholm, till linjebyte vid hållplats Ekövägen där det finns en planskild passage. Möjligheten kvarstår dock för linjebyte vid Hossmo. De övergångsställen som finns utmed E22 vid Rinkabyholm är idag försedda med ATK (hastighetskamera) vilket bedöms vara en rimlig trafiksäkerhetsåtgärd då vägen ingår i det nationellt utpekade TEN-T-nätverket och framkomligheten för fordonstrafiken är en betydande faktor. Hastighetsgränsen vid övergångsställena är 50 km/h. Övergångsställen är ingen trafiksäkerhetsåtgärd i sig utan en framkomlighetsåtgärd för gångtrafikanter. Av den anledningen bör inga nya övergångsställen anläggas över E22. Eventuell flytt av befintliga övergångsställen bör kunna ske i samband med kommunens övertagande av vägen, och den omgestaltning som då bör ske, i samband med att förbifart Rinkabyholm byggs. - Standardhöjning av hållplatser i form av t.ex. funktionella cykelställ är önskvärd och fullmäktige ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder samt äska medel för genomförande av åtgärder. - Möjligheten till utbyggnad av gång- och cykelväg utmed befintliga E22 studeras i arbetet med Fördjupad översiktsplan för Södra staden. En grov förprojektering visar på en kostnad för kommunen på cirka 70 miljoner kronor för omgestaltning av vägen, inklusive anläggning av cykelbana. Beslut Planutskottet föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på Jonas Löfgrens (M) motion om busstrafiken i södra Kalmar. Motionen ska härmed anses vara besvarad. 35 Yttrande till Kalmar Länstrafik gällande ändrad sträckning av busslinje 402 Dnr KS 2014/0176 Handlingar Kalmar Länstrafiks skrivelse den 25 februari 2014. Kommunledningskontorets skrivelse den 8 april 2014 Bakgrund Kalmar Länstrafik (KLT) planerar för att i samband med kommande tidtabellskifte ändra en del av sträckningen för stadstrafikens linje 402 i Smedby.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 11 (14) KLT:s inriktning är att använda Dokumentvägen Ebbetorpsvägen Krooks väg istället för att som idag svänga vid Logistikvägen och köra Nybrovägen Smedbyvägen. Som skäl anges kundernas önskemål om förkortad restid samt att säkerställa en uppnådd restidsförkortning efter det att regionaltågstrafiken (Krösatågen) startar i augusti 2014. Fler tåg på Kust till kustbanan innebär fler bomfällningar, vilket ökar restiden med nuvarande linjesträckning. KLT önskar också på sikt få till en separat bussgata i Företagarvägens förlängning mellan järnvägen och Krooks väg. Med denna lösning kan restidsförkortning vidhållas och störningar från busstrafiken minimeras. Kalmar kommun har nu möjlighet att yttra sig över förslaget. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande. Av yttrandet framgår följande: KLT:s förslag på ändrad sträckning av busslinje 402 är att föregå utvecklingen i Smedby. Fördröjningseffekterna av den tillkommande tågtrafiken är inte klarlagda och Smedby industriområde är fortfarande under uppbyggnad. Tillgängligheten till kollektivtrafik för boende utmed Smedbyvägen skulle också försämras. Kalmar kommun kan inte heller i dagsläget tillåta busstrafik på Krooks väg eller Ebbetorpsvägen eftersom vägarna är i dåligt skick och inte klarar tung trafik. Ombyggnation är nödvändig innan en linjeändring enligt förslaget kan bli aktuellt. En separat bussgata, i Fölehagsvägens förlängning, anses inte ekonomiskt försvarbart då en bussgata parallellt med Krooks väg inte skulle medföra någon större tidsvinst. Föreslagen linjedragning har varit uppe för diskussion tidigare både internt på kommunen och i samråd med boende i Smedby. Utfallet blev då att denna sträckning inte är önskvärd. Eventuell framtida konflikt med den ökade tågtrafiken på Kust till kustbanan får utvisa om denna inställning kan komma att ändras. Beslut Kommunstyrelsens planutskott motsätter sig Kalmar Länstrafiks planer på ändrad sträckning av busslinje 402 genom Smedby.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 12 (14) 36 Motion från Jonas Lövgren (M) och Karl Holst (M) om lokal bostadskommission Dnr KS 2014/0104 Handlingar Motion från Jonas Lövgren (M) och Karl Holst (M) den 31 januari 2014. Kommunledningskontorets skrivelse den 16 april 2014. Bakgrund Jonas Lövgren (M) och Karl Holst (M) föreslår i en motion att Kalmar kommun ska tillsätta en lokal bostadskommission med externa aktörer och experter i syfte att öka bostadsbyggandet i Kalmar. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över motionen. Av yttrandet framgår följande: Kalmar kommun har idag en offensiv bostadspolitik med tydliga mål om tillväxt och ökat bostadsbyggande. De senaste åren har kommunen gjort stora satsningar för en ökad produktion av bostäder, bland annat genom en kraftig förstärkning av planberedskapen. Under 2012 och 2013 har kommunen planlagt för över 1600 bostäder och för över 500 000 kvadratmeter verksamhetsområden. Under 2014 pågår det en byggnation av över 400 bostäder i Kalmar kommun och fler bostäder är i försäljningsskede än på mycket länge. Uppåt 1 000 nya bostäder kommer att stå klara för inflyttning i Kalmar inom de närmsta åren. Den positiva utvecklingen är ett resultat av de satsningar som gjorts. Vid årsskiftet genomfördes dessutom en stor omorganisation på kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Syftet var och är att effektivisera planprocessen ytterligare genom tydligare prioritering. Vidare anser kommunledningskontoret att dialog med externa aktörer enligt motionens intentioner är av stor betydelse för en framgångsrik planprocess. Ett av kommunens mål är att i nära dialog med fastighetsägare och byggbolag, fortsätta bygga en planberedskap som möjliggör en årlig produktion av minst 300 bostäder. Ett exempel på hur kommunen vill jobba framöver är Fredriksskans, ett pågående projekt där det planeras för 300 nya bostäder. Projektets grundtanke är att bjuda in utvalda intressenter att vara med i detaljplanearbetets senare delar och på så sätt möta marknadens behov och önskemål. Utöver nämnda satsningar arrangerar kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret kontinuerligt informationsmöten där berörda aktörer bjuds in för att ta del av kommunens framtidsplaner och pågående projekt. Syfte med mötena är att i ett tidigt skede tillgodose marknaden med relevant information. Enligt samhällsbyggnadskontorets kommunikatör har mötena gett resultat, nya kontakter har knutits och nya projekt påbörjats.

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 13 (14) Kommunledningskontoret anser att Kalmar kommun för närvarande har de redskap som krävs för att upprätthålla ett offensivt bostadbyggande. Den omorganisation som nyligen genomförts måste först sätta sig innan en utvärdering kan göras. I nuläget saknas därför en verklig anledning till att skapa nya rutiner och forum för bostadsfrågan. Beslut Planutskottet föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion angående att tillsätta en lokal bostadskommission i Kalmar kommun. 37 Motion från Jonas Lövgren (M) om bullerdämpande åtgärder Dnr KS 2013/0818 Handlingar Motion från Jonas Lövgren (M) den 11 oktober 2013. Kommunledningskontorets skrivelse den 16 april 2014. Bakgrund Jonas Lövgren (M) föreslår i en motion att: - Kalmar kommunfullmäktige beslutar att Kalmar ska starta arbetet att tillsammans med Trafikverket komma överens om hur ett bullerskydd längs med Ölandsleden ska bli verklighet. - Kalmar kommun återkopplar till kommunfullmäktige senast den 1 april hur långt man kommit i detta arbete. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över motionen. Av förslaget framgår följande: Diskussionen om bullerskydd längst med Ölandsleden vid Djurängen har pågått sedan 2005 då kommunledningskontoret fick i uppdrag att redovisa förslag på åtgärder för att dämpa trafikbullret från väg E22 och Ölandsleden. Det konstaterades att anläggningskostnaden skulle bli betydande, men om nya bostäder tillskapades kunde detta bli en möjlighet att finansiera bullerskyddsåtgärderna, varför exploateringsmöjligheter undersöktes. Ett detaljplanarbete startade 2008 för del av Djurängen 2:4 Västra Djurängen. Dock var det område som ligger längs med Ölandsleden inte med i detaljplanområdet. Trots att Ölandsleden inte ingår presenterades i samrådshandlingen från den 23 juni 2010 kostnader för bulleråtgärder längs Ölandsleden men redovisades då som en kostnad utanför planområdet. Ett överskott i exploateringskalkylen beräknas täcka kostnaden även för buller-

Kommunstyrelsens planutskott PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-04-29 14 (14) skärm Ölandsleden. Dessa kalkyler fanns även med i utställningshandlingarna från den 16 juni 2011. Inför antagandet visar nya bullermätningar att kostnaden för ett bullerskydd utefter väg E22 skulle bli betydligt högre än vad som presenterats i samrådsoch utställningshandlingen. Det överskott som enligt tidigare exploateringskalkyler skulle täcka kostnaderna för en bullerskärm längst med Ölandsleden finns inte längre kvar. Finansiering av bullerskärm längst med Ölandsleden har därför tagits bort i antagandehandlingarna från den 19 december 2012, men nämns dock på följande vis: I anslutning till planområdet föreslås även en bullerskärm utmed Ölandsleden vilken kan byggas med stöd av gällande detaljplan. Bullerskärmen utformas som lätta, transparanta skivor som placeras nära vägen, vilket är lämpligt med anledning av vägens höjd i förhållande till bebyggelsen. Bullerskärmen ska vara ca 2 meter hög. Tidigare har det alltså funnits intentioner hos Kalmar kommun att finansiera hela eller delar av bullerskyddsåtgärderna längst Ölandsleden genom exploateringstäkter. Då exploatering i området inte visade sig resultera i något överskott finns i dagsläget inga planer eller medel avsatt för bullerskyddsåtgärder längs Ölandsleden. I januari 2014 träffade Kalmar kommun Trafikverket för att diskutera frågan vidare. Trafikverket gav klara besked om att de har utrett bullersituationen och inte kommer att vidta några bullerdämpande åtgärder utmed Ölandsleden då uppmätta värden ligger under aktuella gränsvärden för trafikbuller. Ölandsleden kommer dock att få en ny beläggning efter sommaren 2014, vilket kan minska vägbullret något. Kommunen anser att Trafikverket är ägare av trafikbullerproblematiken och Trafikverket har tydliga riktlinjer om vid vilka ljudnivåer bullerskyddsåtgärder ska prioriteras. Kalmar kommun har möjlighet att gå vidare med åtgärder i egen regi, men hänvisar i dagsläget till Trafikverkets ansvar och riktlinjer. Beslut Planutskottet föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på Jonas Lövgrens (M) motion angående bullerdämpande åtgärder. Motionen ska härmed anses vara besvarad.

DET KOMMUNALA INFORMATIONSANSVARET Läsåret 2012/2013 Leliis B-Wahlberg Kalmarsunds Gymnasieförbund 2013-11-20

Innehållsförteckning Kalmarsunds Gymnasieförbund och det kommunala informationsansvaret... 3 Kommunal uppföljningsverksamhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund... 3 KIA-verksamheten under läsåret 2012/2013... 4 Sammanställning av inkomna avskrivningar/studieavbrott... 5 Elever som genomfört skolbyten... 7 Elever som bytt program... 8 Elever som beviljats studieuppehåll/permission... 9 Ungdomar ej antagna till Gymnasieförbundets skolor höstterminen 2012... 9 Antagna ungdomar som ej kom till upprop... 10 Uppföljning efter matchning av elev- och folkbokföringsregister... 10 Uppföljning av ungdomar registrerade i IST/Extens bevakningssystem... 11 Höstterminen 2012... 11 Vårterminen 2013... 12 Ungdomar som registrerats in i bevakningssystemet under läsåret och som skall följas upp läsåret 2013/2014... 13 Ungdomar i bevakningssystemets behörighet till gymnasiet... 13 Avslutande kommentar... 14 Bilagor Utskickade brev/vykort 1 a. Brev till ungdomar 1 b. Brev till vårdnadshavare 1 c. Vykort till ungdomar Läsårssammanställningar 2. Borgholms kommun 3. Kalmar kommun 4. Mörbylånga kommun 5. Torsås kommun 2

Kalmarsunds Gymnasieförbund och det kommunala informationsansvaret Kalmarsunds Gymnasieförbund (GYF) har i uppdrag från sina medlemskommuner (Kalmar, Torsås, Borgholm, Mörbylånga) att administrera det kommunala informationsansvaret (KIA) enligt Skollagen (SFS 2010:800) om Information om icke skolpliktiga ungdomar. Skollagen, 29 kap föreskriver följande: 9 En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Kalmarsunds Gymnasieförbund har delegerats det administrativa informationsansvaret av medlemskommunerna vilket omfattar samtliga personer folkbokförda inom Kalmarsunds Gymnasieförbunds medlemskommuner from 16 år tom det första halvåret innan de fyller 20 år. I Kalmarsunds Gymnasieförbunds uppdrag ingår att kartlägga ovan nämnda ungdomars sysselsättning, erbjuda yrkes- och studievägledning samt studier inom ungdomsgymnasiet. Kommunal uppföljningsverksamhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Det kommunala informationsansvaret (KIA) som administreras inom Kalmarsunds Gymnasieförbund kan belysas utifrån fyra uppföljningsmoment: Intern uppföljning som innebär handläggning av inkomna anmälningar om permission, byte av studieprogram, studieavbrott, övriga handläggningsärenden etc. Denna handläggning sker kontinuerligt under läsåret. Till det interna uppföljningsarbetet hör även att bl a följa upp de ungdomar som ej blivit antagna till något gymnasieprogram samt de elever som ej varit närvarande vid Introduktionsprogrammets upprop. Extern uppföljning innebär att en matchning körs en gång per termin mellan folkbokföringsregistret och IST/Extens elevregister, så att man får fram alla folkbokförda i förbundets medlemskommuner, som är 16-20 år och som inte är inskrivna i ett gymnasieprogram/motsv. Uppföljning/bevakning består av uppföljning och bevakning av de ungdomar som finns i IST/ Extens elevregisters bevakningssystem och som inte har någon sysselsättning eller där sysselsättningen ej är varaktig. Uppföljningarna handlar i första hand om personliga kontakter både med ungdomar/vårdnadshavare som med eventuella skolor. Om ingen kontakt fås per telefon skickas även ett brev till vederbörande. Uppföljningen/kontakterna genomförs minst en gång per termin t o m det första halvåret innan eleven fyller 20 år. I bevakningsarbetet ingår även att se till att IST/Extens elevregister stämmer överens med uppgifterna i inkomna ansökningar etc. Återrapportering till uppdragsgivaren som i detta fall är Kalmarsunds Gymnasieförbunds styrelse en gång per år. Dels i form av en muntlig rapportering dels i form av en skriftlig läsårsrapport. Vid samtliga ovanstående beskrivna uppföljningsmoment ligger handläggarens huvuduppgift i att följa upp och bevaka de ungdomar mellan 16-19,5 år som inte har genomgått eller fullföljt ett fullständigt gymnasieprogram. 3

Från och med 1 november 2012 har en ungdomscoach projektanställts då förbundet startat en lokal verkstad inom ramen för det nationella projektet Plug In, Coachning för framtiden. Syftet var och är att knyta en ungdomscoach till KIA-verksamheten som ska träffa/ söka upp samt följa upp de ungdomar som är mellan 16-20 år och som KIA-handläggaren finner inte ha någon fast sysselsättning. Ungdomscoachens arbete skall bestå av motiverande samtal men också finnas till för ungdomarna då de behöver hjälp, råd och stöd i sin väg tillbaka till gymnasiestudier, arbete eller annan sysselsättning. Ungdomscoachens uppföljningsresultat ingår i aktuell KIA- redovisning. KIA-verksamheten under läsåret 2012/2013 Vid läsårets början (15/9-12) fanns det 3 518 gymnasieelever folkbokförda inom gymnasieförbundets medlemskommuner. Av dessa var 2 567 (73%) inskrivna vid förbundets skolor och 951 (27%) elever studerande i andra kommuner eller vid fristående gymnasieskolor Antalet elever som kom utifrån, dvs från andra kommuner och som studerade vid förbundets gymnasieskolor, var till antalet 577. Elevfördelningen på förbundets skolor inkl externa elever Stagneliusskolan (ST) 893 elever varav Enheten för elever med Aspergers syndrom 30 elever Jenny Nyströmsskolan (JN) 922 elever varav Gymnasiesärskolan 123 elever varav Introduktionsprogrammen 54 elever Lars Kaggskolan (LK) 1096 elever varav Introduktionsprogrammen 101 elever Mjölnergymnasiet (MJ/S4Y) 180 elever varav Introduktionsprogrammen 5 elever Ölands Gymnasium (ÖG) 53 elever Nyheter fr om läsåret 2012/2013 Under läsåret har en översyn över olika definitioner/händelser/begrepp som har använts inom KIA-verksamheten genomförts och lett till en del förändringar. Tidigare har t ex begreppet Studieavbrott använts när en elev hoppat av en skola oberoende om eleven har gått till en annan skola direkt eller inte. Om en elev gör ett avbrott från en skola idag och går direkt till en ny skola benämns det numera Skolbyte. Ett studieavbrott idag innebär således att en elev hoppar av skolan och gör något annat än att studera eller ingenting alls. Nedan finns aktuella begrepp/händelser/definitioner lite närmare beskrivna: Avskrivning inom GYF Avskrivning utom GYF Matchning Programbyte inom GYF Programbyte utom GYF Skolbyte/avbrott från GYF Skolbyte/avbrott inom GYF Skolbyte/avbrott till GYF Skolbyte/avbrott utom GYF Studieavbrott inom GYF Studieavbrott utom GYF Studieuppehåll inom GYF Studieuppehåll utom GYF Uppföljning/bevakning Övriga ärenden Rektor inom gymnasieförbundet avskriver en elev pga frånvaro Rektor i extern skola avskriver en elev pga frånvaro Matchning av elevregister gentemot folkbokföring. Byte av program inom gymnasieförbundets gymnasieskolor Byte av program i externa skolor Byte från en gymnasieförbundsskola till en extern skola Byter skola inom gymnasieförbundet men fortsätter samma program Byte från en extern skola till en gymnasieförbundsskola Byte mellan externa skolor Studieavbrott från skola inom gymnasieförbundet Studieavbrott från extern skola Studieuppehåll från en skola inom gymnasieförbundet Studieuppehåll från en extern skola Ungdomar i bevakningsregistret som inte studerar eller har annan fast sysselsättning och som skall följas tills de fyllt 20 år enligt KIA Ärenden från tex skolexp eller fakturakontroller/ekonomienheten 4

KIA-verksamhetens samtliga handläggningsärenden under läsåret 2012-2013 Typ av ärende/kommun Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Externa Antal Avskrivningar 1 13 0 4 1 19 Studieavbrott 6 48 12 3 25 94 Skolbyten 20 42 7 6 2 77 Programbyte 4 30 6 3 3 46 Matchning 22 196 24 11 0 253 Uppföljning/Bevakning 29 98 15 11 11 1 164 Ej antagna Ht 12 6 24 8 1 0 39 Ej upprop IM 0 1 0 0 1 2 Studieuppehåll 1 3 2 0 2 8 Övriga ärenden 8 14 3 2 5 32 Summa 97 469 77 41 50 734 1 9 ungdomar redan folkbokförda i annan kommun vid uppföljningstillfället och 2 ungdomar med skyddad identitet Sammanställning av inkomna avskrivningar/studieavbrott under läsåret 2012/2013 Under läsåret inkom totalt 113 studieavbrotts- och avskrivningsanmälningar till KIAverksamheten. 89 anmälningar kom från Gymnasieförbundets egna skolor och 24 från de externa gymnasieskolorna. Nedan presenteras resultaten från uppföljningarna. Avskrivningar/studieavbrott fördelat på kommun Kommun Antal Procent Borgholm 7 7 Kalmar 61 53% Mörbylånga 12 11% Torsås 7 7% Externa 26 22% Summa 113 100% Avskrivningar/studieavbrott fördelat på kommun, ålder, kön inom parentes Födelseår Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Externa Antal (k/m) 1992 6 (1k/5m) 1 (m) 7 (1k/6m) 1993 1 (m) 19 (6k/13m) 3 (1k/2m) 2 (1k/1m) 2 (k) 27 (10k/17m) 1994 3 (2k/1m) 15 (6k/9m) 4 (1k/3m) 5 (m) 6 (2k/4m) 33 (11k/22m) 1995 2 (m) 10 (3k/7m) 2 (m) 12 (3k/9m) 26 (6k/20m) 1996 1 (k) 11 (2k/9m) 2 m) 6 (2k/4m) 20 (5k/15m) 7 (3k/4m) 61 (18k/43m) 12 (2k/10m) 7 (1k/6m) 26 (9k/17m) 113 (33k/80m) 5

Avskrivningar/studieavbrott fördelat per gymnasieskola (kön inom parentes) Gymnasieförbundets skolor Folkbokf inom GYF Externa Antal Gymnasiesärskolan (GYSÄR) - - - Jenny Nyströmsskolan (JN) 17 (6k/11m) 2 (k) 19 Lars Kaggskolan (LK) 35 (7k/28m) 19 (5k/14m) 54 Mjölnergymnasiet (MJ) 5 (m) 1 (m) 6 Stagneliusskolan (ST) 6 (1k/5m) 3 (2k/1m) 9 Ölands Gymnasium (ÖG) - 1 (m) 1 Externa skolor 63 Calmar Internationella Skola (CIS) 2 (k) 2 Helgesbogymnasiet (HEGY) - Högalids Folkhögskola 1 (k) 1 Ingelstorpsgymnasiet (ITGY) 1 (m) 1 John Bauergymnasiet (JB) 6 (m) 6 Kalmar Praktiska Gymnasium (KPG) 7 (4k/3m) 7 Korrespomdensgymnasiet (TK) 1 (m) 1 Plusgymnasiet (PLU) 2 (k) 2 Transportgymnasiet (SYAB) 2 (m) 2 Waldorfgymnasiet (WA) 2 (1k/1m) 2 Summa avskrivningar/studieavbrott 87 26 113 Avskrivningar/studieavbrott per gymnasieprogram (kön inom parentes) Gymnasieförbundets program Folkbokf inom GYF Externa Antal Barn och Fritidsprogrammet 2 (k) - 2 Bygg- och anläggningsprogrammet 3 (m) 4 (m) 7 Ekonomiprogrammet 1 (m) - 1 El- och energiprogrammen 2 (m) - 2 Estetiska programmen 1 (k) 1 (k) 2 Fordons- och transportprogrammen 1 (m) 6 (1k/5m) 7 Handels- och administrationsprogrammen 3 (1k/2m) - 3 Hantverksprogrammen 2 (1k/1m) 3(k) 5 Industriprogrammet 1 (m) - 1 Introduktionsprogrammen 38 (9k/29m) 3 (1k/2m) 41 Naturvetenskapsprogrammet 1 (k) - 1 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 3 (m) 1 (k) 4 Vård-och omsorgsprogrammet - 1 (k) 1 Samhällsvetenskapsprogrammen 2 (m) 4 (2k/2m) 6 Teknikprogrammen 2 (m) 3 (m) 5 VVS- och fastighetsprogrammet 1 (m) - 1 Externa gymnasieskolornas program Bygg- och anläggningsprogrammet 1 (m) 1 Ekonomiprogrammen 1 (k) 1 El- och energiprogrammen 3 (m) 3 Estetiska programmen 1 (k) 1 Fordons- och transportprogrammen 2 (m) 2 Handels- och administrationsprogrammen 5 (3k/2m) 5 Hantverksprogrammen 2 (k) 2 Introduktionsprogrammen 2 (1k/1m) 2 Mediaprogrammen 1 (m) 1 Naturvetenskapsprogrammen 2 (1k/1m) 2 Naturbruksprogrammet 1 (m) 1 Teknikprogrammet 1 (m) 1 VVS- och fastighetsprogrammet 1 (m) 1 Högalids Folkhögskola Allmän inriktning 1 (k) 1 Summa avskrivningar/studieavbrott 87 26 113 6

Under det gångna läsåret har sammanlagt 113 studieavbrott (inklusive avskrivningar enligt gymnasieförordningen) inkommit till enheten för det kommunala informationsansvaret inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Till skillnad mot läsåret 2011/2012 då 16 elever gjorde minst 2 studieavbrott under läsåret har ingen elev gjort fler än ett studieavbrott under detta läsåret. Nedan finns uppföljningsresultatet på samtliga 113 inkomna avskrivningar/studieavbrott. Avskrivningar/studieavbrott fördelat på kommun, uppföljningsresultat och kön (kön inom parentes) Uppföljningsresultat Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Externa Antal Arbetssökande 1 (k) 6 (2k/4m) 1 (m) 2 (m) - 10 (3k/7m) Arbete < 20 år - 3 (2k/1m) - 1 (m) - 4 (2k/2m) Föräldraledig - 1 (k) 1 (k) - - 2 (k) Sökt gymnasiet till Ht 13 2 (1k/1m) 2 (m) 1 (m) - - 5 (1k/4m) Studerar utomlands - - 1 (m) - - 1 (m) Skyddad identitet - - - - 1 (k) 1 (k) Specialavtal 2 (1k/1m) 2 (1k/1m) - - - 4 (2k/2m) Flytt till hemland - 3 (m) - - - 3 (m) Flytt till annan kommun 1-9 (2k/7m) 1 (m) 1 (m) - 11 (2k/9m) > 20 år 2-15 (5k/10m) 3 (m) 2 (1k/1m) - 20 (6k/14m) Ej folkbokförd - 1 (k) 1 (m) - 25 (8k/17m) 3 27 (9k/18m) Ingen kontakt 1 (m) 10 (3k/7m) 2 (1k/1m) 1 (m) - 14 (4k/10m) Ingen sysselsättning 1 (m) 9 (1k/8m) 1 (m) - - 11 (1k/10m) 7 (3k/4m) 61 (18k/43m) 12 (2k/10m) 7 (1k/6m) 1 Flyttat till annan kommun men fortfarande folkbokförda inom GYF vid uppföljningstillfället 2 Fyllt/fyller 20 år inom det närmsta halvåret 3 Folkbokförda i annan kommun vid uppföljningstillfället 26 (9k/17m) 113 (33k/80m) Elever som genomfört skolbyten under läsåret 2012/2013 Med skolbyte i denna rapport avses att en elev gör ett avbrott på en skola för att direkt gå över till en annan skola och fortsätta sina studier, i motsats till studieavbrott då elever hoppar av sina studier för annan sysselsättning än studier. Tidigare läsår har skolbyten inkluderats i studieavbrottsredovisningen. Under läsåret har det inkommit totalt 77 anmälningar om skolbyten. Det handlar om skolbyten inom som utanför Gymnasieförbundet. Ett skolbyte inom Gymnasieförbundets skolor definieras i denna rapport som att en elev byter skola men fortsätter med samma program eller att en elev byter från en gymnasieskola till gymnasieförbundets vuxenutbildning, Komvux. Elever som bytt skola under läsåret fördelat på kommun och kön (inom parentes) Skolbyten Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal Skolbyte inom GYF 3 (1k/2m) 1 (m) 1 (m) - - 5 (1k/4m) Skolbyte från GYF 13 (4k/9m) 20 (9k/11m) 1 (m) 4 (2k/2m) 2 (k) 40 (17k/23m) Skolbyte till GYF 3 (2k/1m) 14 (6k/8m) 4 (2k/2m) 1 (k) - 22 (11k/11m) Skolbyte utom GYF 1 (k) 7 (5k/2m) 1 (k) 1 (m) - 10 (7k/3m) 20 (8k/12m) 42 (20k/22m) 7 (3k/4m) 6 (3k/3m) 2 (k) 77 (36/41) 7

Antal skolbyten fördelade på aktuella skolor Skolbyte Skolbyte Skolbyte Skolbyte Skolor inom GYF från GYF 1 till GYF 2 utom GYF Antal Stagnelius - 6 8 14 Jenny Nyström 1 8 8 17 Lars Kagg 3 23 5 31 Mjölnergymn - 2 1 3 Ölands G 1 1-2 John Bauer 4 4 Korrespondensgymn 1 1 Waldorfgymn 1 1 Ingelstorpsgymn 1 1 Gymn i annan kommun 3 3 5 40 22 10 77 1 Eleverna har lämnat en av gymnasieförbundets skolor för en extern skola 2 Eleverna har lämnat en extern skola för att börja i en av gymnasieförbundets skolor Av ovanstående 77 elever som bytt skola under läsåret har de flesta bytena skett i åk 2 med 42 byten, i åk 1 31 byten samt i åk 3 4 byten. Ingen elev har bytt skola 2 gånger under läsåret. Elever som bytt program under läsåret 2012/2013 Under läsåret har det inkommit 46 anmälningar om programbyte. Av dessa är 3 elever folkbokförda i annan kommun än medlemskommunerna (extern). 35 programbyten har skett inom Gymnasieförbundets skolor och 11 programbyten har skett inom de fristående skolorna. Elever som bytt program under läsåret fördelat på kommun och kön (inom parentes) Programbyte Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal Byte inom GYF 2 (k) 22 (14k/8m) 5 (3k/2m) 3 (2k/1m) 3 (k) 35 (24k/11m) Byte utanför GYF 2 (m) 8 (5k/3m) 1 (m) - - 11 (5k/6m) 4 (2k/2m) 30 (19k/11m) 6 (3k/3m) 3 (2k/1m) 3 (3k) 46 (29k/17m) Ungdomar som byter program faller egentligen inte inom ramen för det kommunala informationsansvaret men är ändå intressant att redovisa då det till viss del belyser rörligheten inom gymnasieskolan som i sin tur kan visa på olika orsaker som t ex felval i åk 9, programmet var inte som eleven förväntat sig, trivs inte etc. För många byten kan dessutom kanske leda till att en elev till slut väljer att hoppa av gymnasiet. Av ovanstående 46 elever som bytt program under läsåret har de flesta bytena skett i åk 1 med 24 byten, i åk 2 22 byten. Ingen elev har bytt program två gånger under läsåret. 8

Elever som beviljats studieuppehåll/permission under läsåret 2012/2013 Under läsåret har 8 elever ansökt och beviljats studieuppehåll. Inom gymnasieförbundets skolor är det 2 elever folkbokförda i andra kommuner och inom de fristående skolorna är det 6 elever samtliga folkbokförda inom förbundets medlemskommuner. Syftet med studieuppehållet är antingen arbete eller studier/vistelse utomlands. Fem av studieuppehållen beviljades i åk 2, två i åk 1 och en i åk 3. Elever som beviljats studieuppehåll läsåret fördelat på kommun och kön (inom parentes) Studieuppehåll Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal Inom GYF - - - - 2 (1k/1m) 2 (1k/1m) Utanför GYF 1(m) 3 (2k/1m) 2 (1k/1m) - - 6 (3k/3m) 1 (1m) 3 (2k/1m) 2 (1k/1m) 0 2 (1k/1m) 8 (4k/4m) Ungdomar ej antagna till GYF:s gymnasieskolor höstterminen 2012 Antagningsenheten inom Gymnasieförbundet skall ha genomfört allt antagningsarbete inklusive reservantagning till den 15 september det är först då man kan se om några ungdomar som sökt in till gymnasieskolan ej blivit antagna till något program. Den 15 september 2012 fanns 39 ungdomar på listan. 24 flickor och 15 pojkar. Samtliga ej antagna (efter 120915) till gymnasiet fördelat på kommun, ålder och kön (inom parentes) Födda Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal (F/P) -93-2 (k) 1 (m) - - 3 (2k/1m) -94 1 (m) 1 (m) 1 (k) - - 3 (1k/2m) -95 1 (k) 5 (k) 2 (1k/1m) - - 8 (7k/1m) -96 4 (3k/1m) 16 (8k/8m) 4 (2k/2m) 1 (k) - 25 (14k/11m) 6 (4k/2m) 24 (15k/9m) 8 (4k/4m) 1 (k) 0 39 (24k/15m) Ej antagna till gymnasiet (efter 120915) fördelat på kommun, uppföljningsresultat och kön (inom parentes) Uppföljningsresultat Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal Tillbaka till grundskola - 1 (k) - - - 1 (k) Till extern gymnasieskola 5 (4k/1m) 12 (6k/6m) 5 (2k/3m) 1 (k) - 23 (13k/10m) Till GYF-skola - 3 (k) 2 (1k/1m) - - 5 (4k/1m) Arbete < 20 år 1 (m) - - - - 1 (m) Arbetssökande - 1 (k) - - - 1 (k) Föräldraledig - 1 (k) - - - 1 (k) Specialavtal - 1 (k) - - 1 (k) Ej folkbokförd längre - 6 (3k/3m) - - - 6 (3k/3m) 6 (4k/2m) 24 (15k/9m) 8 (4k/4m) 1 (k) 0 39 (24k/15m) 9

Antagna elever som ej kom till upprop inför hösterminen 2012 Totalt fanns ett 60-tal ungdomar på Introduktionsprogrammets uppropslista. Ingen av ungdomarna behövde följas upp eftersom de blivit antagna på någon av gymnasieförbundets skolor alternativt på någon extern skola. Däremot kom två ungdomar inte till Mjölnergymnasiets upprop. En folkbokförd i Kalmar och en i Karlskrona. Vid uppföljningen av Kalmarungdomen visade det sig att hon börjat studera vid Ingelstorpsgymnasiet. Uppföljning av ungdomar som framkom vid matchning av IST/Extens och folkbokföringsregistret läsåret 2012/2013 Vid matchningarna under läsåret framkom totalt 334 ungdomar mellan 16-20 år, dvs ungdomar som var folkbokförda inom GYF:s medlemskommuner men ej fanns med i Extens elevregister. Efter borttagande av dem som fyllt/fyller 20 år inom det närmaste halvåret (81) kvarstod 253 ungdomar vars sysselsättning skulle kartläggas. Ungdomar som framkom vid matchning fördelat på kommun och termin Kommun Antal Ht 12 Antal Vt 13 Antal Procent Borgholm 13 9 22 9% Kalmar 174 22 196 78% Mörbylånga 21 3 24 9% Torsås 9 2 11 4% Summa 217 36 253 100% Ungdomar som framkom vid matchning fördelat på kommun, ålder, kön Födda Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Antal (k/m) -93 3 (2k/1m) 122 (72k/50m) 9 (7k/2m) 3 (k) 137 (84k/53m) -94 1 (m) 11 (8k/3m) 3 (1k/2m) 1 (m) 16 (9k/7m) -95 2 (k) 6 (2k/4m) 1 (m) 2 (m) 11 (4k/7m) -96 16 (10k/6m) 57 (24k/33m) 11 (5k/6m) 5 (1k/4m) 89 (40k/49m) 22 (14k/8m) 196 (106k/90m) 24 (13k/11m) 11 (4k/7m) 253 (137k/116m) Ungdomar som framkom vid matchning fördelat på kommun, uppföljningsresultat, kön Uppföljningsresultat Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Antal Stud Linnéuniversitetet - 99 (60k/39m) 1 (m) - 100 (60k/40m) Avslutat gymnasiet 1 (k) 2 (k) 1 (k) - 4 (k) Stud GYF-skola - 9 (1k/8m) - 1 (m) 10 (1k/9m) Stud extern gy-skola 3 (2k/1m) 15 (7k/8m) 5 (1k/4m) 3 (1k/2m) 26 (11k/15m) Stud Folkhögskola - - 4 (k) - 4 (k) Stud SFI Borgholm 2 (k) - - - 2 (k) Stud grundskola 6 (3k/3m) 37 (15k/22m) 8 (3k/5m) 3 (1k/2m) 54 (22k/32m) Hemstudier - 1 (m) - - 1 (m) Föräldraledig - 1 (k) 1 (k) Övrigt (sjkd, spec avtal mm) - 1 (k) 1 (k) - 2 (k) > 20 år* 1 (k) 17 (10k/7m) 3 (2k/1m) 2 (k) 23 (15k/8m) Skyddad identitet - 1 (k) - - 1 (k) Okänd hemvist - 1 (k) - - 1 (k) Flytt annan kommun 7 (5k/2m) - - 1 (m) 8 (5k/3m) Flytt hemland - 1 (k) 1 (k) - 2 (k) Ingen sysselsättning - - - 1 (m) 1 (m) Ingen kontakt 2 (m) 11 (6k/5m) - - 13 (6k/7m) 22 (14k/8m) * Fyllt/fyller 20 år inom det närmsta halvåret 196 (106k/90m) 24 (13k/11m) 11 (4k/7m) 253 (137k/116m) 10

Uppföljning av ungdomar registrerade i IST/Extens bevakningssystem Under läsåret 2012/2013 har 164 ungdomar registrerats in i KIA:s bevakningssystem. I detta avsnitt redovisas dessa uppföljningar terminsvis då det till viss del är samma ungdomar som figurerar vid båda uppföljningstillfällena. Under höstterminen fanns 76 ungdomar registrerade i bevakningssystemet och under vårterminen var de 88 till antalet. Bevakningssystemets register är inte konstant någon längre tid utan den förändras i princip dagligen. Höstterminen 2012 Uppföljning av ungdomar i IST/Extens bevakningssystem fördelat på kommun Kommun Antal Procent Borgholm 13 17% Kalmar 46 61% Mörbylånga 6 8% Torsås 4 5% Extern 7 9% S:a 76 100% Uppföljning av ungdomar i IST/Extens bevakningssystem fördelat på kommun och ålder (kön inom parentes) Födda Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal (F/P) -93 3 (m) 20 (6k/14m) 1 (m) 1 (k) 1 (k) 26 (8k/18m) -94 5 (4k/1m) 11 (3k/8m) 3 (m) 3 (1k/2m) 3 (m) 25 (8k/17m) -95 4 (m) 8 (3k/5m) 2 (k) - 2 (1k/1m) 16 (6k/10m) -96 1 (m) 7 (4k/3m) - - 1 (m) 9 (4k/5m) 13 (4k/9m) 46 (16k/30m) 6 (2k/4m) 4 (2k/2m) 7 (2k/5m) 76 (26k/50m) Uppföljning av ungdomar i IST/Extens bevakningssystem fördelat på kommun och uppföljningsresultat (kön inom parentes) Uppföljningsresultat Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal (F/P) Stud GYF-skola 1 (m) 5 (4k/1m) 1 (m) 1 (m) - 8 (4k/4m) Stud extern gy-skola - 1 (m) - - - 1 (m) Stud Komvux 1 (k) - - - - 1 (k) Arbetar < 20 år 1 (m) 1 (k) - 1 (k) - 3 (2k/1m) Arbetssökande 3 (2k/1m) 1 (m) - - - 4 (2k/2m) Praktik via Af 1 (m) - - 1 (k) - 2 (1k/1m) Sabbatsår 1 (m) - - - - 1 (m) Övrigt (sjuk, spec avtal mm) - 2 (1k/1m) - - - 2 (1k/1m) Flyttat till hemland - - 1 (m) - - 1 (m) > 20 år* 1 (m) 8 (2k/6m) 1 (m) - - 10 (2k/8m) Skyddad identitet - 1 (m) 1 (k) - 1 (m) 3 (1k/2m) Okänd hemvist - 1 (k) - - - 1 (k) Ej folkbokförd inom Gyf - - - - 6 (2k/4m) 6 (2k/4m) Ingen sysselsättning 1 (m) 3 (m) - - - 4 (m) Ingen kontakt 3 (1k/2m) 23 (7k/16m) 2 (1k/1m) 1 (m) 29 (9k/20m) 13 46 (4k/9m) (16k/30m) * Fyllt/fyller 20 år inom det närmsta halvåret 6 (2k/4m) 4 (2k/2m) 7 (2k/5m) 76 (26k/50m) 11

Vårterminen 2013 Vid uppföljningstillfället under vårterminen fanns 88 ungdomar i bevakningsregistret. 48 av dem är ungdomar som kvarstår från höstterminen -12 uppföljningstillfälle. Uppföljning av ungdomar i IST/Extens bevakningssystem fördelat på kommun Kommun Antal Procent Borgholm 16 18% Kalmar 50 57% Mörbylånga 9 10% Torsås 7 8% Extern 6 7% S:a 88 100% Uppföljning av ungdomar i IST/Extens bevakningssystem fördelat på kommun och ålder (kön inom parentes) Födda Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal (F/P) -93 4 (m) 16 (4k/12m) 1 (k) 1 (k) 2 (1k/1m) 24 (7K/17m) -94 6 (2k/4m) 14 (4k/10m) 4 (1k/3m) 5 (2k/3m) 2 (1k/1m) 31 (10k/21m) -95 5 (m) 10 (5k/5m) 2 (k) - 1 (m) 18 (7k/11m) -96 1 (m) 10 (5k/5m) 2 (1k/1m) 1 (m) 1 (m) 15 (6k/9m) 16 (2k/14m) 50 (18k/32m) 9 (5k/4m) 7 (3k/4m) 6 (2k/4m) 88 (30k/58m) Uppföljning av ungdomar i IST/Extens bevakningsystem fördelat på kommun och uppföljningsresultat (kön inom parentes) Uppföljningsresultat Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Extern Antal (F/P) Avslutat gymnasiet - 1 (m) - - - 1 (m) Stud GYF-skola 1 (m) 3 (1k/2m) - - - 4 (1k/3m) Stud FHSK - 1 (m) - - - 1 (m) Hemstudier - 1 (m) - - - 1 (m) Söker gymnasiet/fhsk Ht 13 1 (m) 5 (m) 1 (m) - - 7 (m) Arbetar < 20 år 2 (1k/1m) 5 (4k/1m) 1 (k) 1 (k) - 9 (7k/2m) Arbetssökande 3 (1k/2m) 5 (2k/3m) 1 (m) 3 (2k/1m) - 12 (5k/7m) Praktik via Af 2 (m) - - - - 2 (m) Praktik privat 1 (m) - - - - 1 (m) Sabbatsår 1 (m) - - - - 1 (m) Specialavtal - - 1 (m) - - 1 (m) Flyttat till hemland - - 1 (k) - - 1 (k) > 20 år* 3 (m) 11 (3k/8m) 1 (k) - - 15 (4k/11m) Skyddad identitet - 2 (1k/1m) 1 (k) - - 3 (2k/1m) Flyttat annan kommun - - - 1 (m) 1 (m) Vistelseort okänd - 1 (k) - - - 1 (k) Ej folkbokförd - - - - 6 (2k/4m) 6 (2k/4m) Ingen sysselsättning - 1 (m) - 1 (m) - 2 (m) Ingen kontakt 2 (m) 14 (6k/8m) 2 (1k/1m) 1 (m) - 19 (7k/12m) 16 (2k/14m) * Fyllt/fyller 20 år det närmaste halvåret 50 (18k/32m) 9 (5k/4m) 7 (3k/4m) 6 (2k/4m) 88 (30k/58m) 12

Ungdomar som registrerats in i bevakningssystemet under läsåret och som skall följas upp läsåret 2013/14 Som tidigare nämnt så finns det en stor rörlighet i bevakningssystemet. Förändringar sker dagligen eftersom ungdomarna kommer in på någon utbildning, flyttar och folkbokför sig i annan kommun eller så tillkommer nya ungdomar etc. Efter läsårets slut och inför läsåret 13/14 fanns 85 ungdomar registrerade och som skall följas upp under höstterminen 2013. 59 ungdomar från bevakningssystemet samt 26 ungdomar som registrerats in utifrån övriga uppföljningsinsatser under vårterminen 13. Antal uppföljningar som skall genomföras under höstterminen 2013 fördelat på vilken sysselsättning (uppföljningsresultat) de hade vid uppföljningen vårterminen 13 Uppföljningsresultat Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Antal Hemstudier - 1 (m) - - 1 (m) Studerar utomlands 1 (m) - 1 (m) Söker till gymnasiet/fhsk Ht 13 2 (1k/1m) 7 (m) 2 (m) - 11 (1k/10m) Arbetar <20 år 1 (k) 5 (4k/1m) 1 (k) - 7 (6k/1m) Praktik privat 1 (m) - - - 1 (m) Praktik Af 2 (m) - 1 (k) - 3 (1k/2m) Arbetssökande 3 (1k/2m) 5 (2k/3m) 1 (m) 2 (1k/1m) 11 (4k/7m) Föräldraledig - - 1 (k) - 1 (k) Sabbatsår 1 (m) - - - 1 (m) Specialavtal - 3 (1k/2m) 2 (1k/1m) - 5 (2k/3m) Skyddad identitet - 2 (1k/1m) 1 (k) - 3 (2k/1m) Okänd vistelseort/land - 1 (k) - - 1 (k) Flyttat annan kommun 1 (m) 3 (2k/1m) - 1 (m) 5 (2k/3m) Flytt till hemland - 1 (m) 1 (k) 2 (1k/1m) Ingen sysselsättning - 3 (1k/2m) - 1 (m) 4 (1k/3m) Ingen kontakt 3 (m) 20 (10k/10m) 3 (1k/2m) 2 (m) 28 (11k/17m) 14 (3k/11m) 51 (22k/29m) 14 (7k/7m) 6 (1k/5m) 85 (33k/52m) Behörighet till gymnasiet hos de ungdomar som är registrerade i KIA:s bevakningssystem inför uppföljningen höstterminen 2013 (enligt gymnasieförbundets antagningsregister vårterminen 2013) Behörighet till gy-program Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Antal Högskoleförberedande program 6 19 8 1 34 Yrkesprogram 2 3 - - 5 Introduktionsprogram varav 4 17 5 4 30 Programinriktat individuellt val 1 2 - - 3 Yrkesintroduktion 3 10 2 3 18 Språkintroduktion - 5 3 1 9 Ingen uppgift 2 12 1 1 16 14 51 14 6 85 Endast den högsta behörigheten redovisas. Ex är man behörig till högskoleförberedande program så är man även behörig till Yrkesförberedande program. En viss behörighet krävs till Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val. Ingen behörighet krävs till Yrkesintroduktion, Språkintroduktion samt Individuellt alternativ som ej redovisas ovan. Av de 34 som har behörighet till Högskoleförberedande program är 29 ungdomar behöriga till samtliga nationella program, dvs har den högsta/bredaste behörigheten. 13

Avslutande kommentar De nya definitionerna/begreppen som presenterades inledningsvis i denna rapport (s 4) och som också använts i denna rapport kan i vissa fall leda till svårigheter om man vill jämföra med föregående läsårsrapporter. Det gäller speciellt om man vill jämföra antalet studieavbrott då den största definitionsförändringen ligger i just begreppet studieavbrott. I tidigare läsårsrapporter användes begreppet studieavbrott när en elev hoppat av en skola oberoende om han/hon har gått till en annan skola direkt eller inte. Ett studieavbrott från och med detta läsår innebär att en elev hoppar av skolan och gör något annat än att studera eller ingenting alls. Om en elev gör ett avbrott från en skola idag och går direkt till en ny skola benämns det som ett skolbyte/avbrott. Under läsåren 2008/09-2011/12 har KIA:s slutrapporteringar av studieavbrott inkluderat även de som egentligen inte var studieavbrott utan enbart skolbyten. Av denna anledning har nedanstående tabell tagits fram där KIA har försökt att bena upp vad som var studieavbrott och vad som egentligen var ett skolbyte i de tidigare läsårsrapporterna så att man lättare kan se förändringar över tiden. Elevuppgifter från 15/9 varje läsår Läsår 08/09 Läsår 09/10 Läsår 10/11 Läsår 11/12 Läsår 12/13 Antal folkbokförda gymnasieelever inom förbundets 4 748 4 810 3 859 3 374 3 518 medlemskommuner Antal studieavbrott 68 65 91 89 87 Antal skolbyte/avbrott 80 67 68 80 75 Som vi ser i tabellen ovan så har det skett en ökning av studieavbrotten läsåret 10/11 för att sedan minska igen, även om minskningen är relativt liten. Det skall bli intressant och se om vi under läsåret 13/14 får en mer tydligare minskning av studieavbrotten då vi bättre kan se effekterna av de insatser som ungdomscoachen och projekt Plug In medfört. Annat som kan vara intressant är om det finns en liknande tendens inom KIA:s bevakningssystem dvs, finns det en tendens att även antalet ungdomskontakter under läsåren minskar? Nedan presenteras hur det har sett ut under de fem sista läsåren. KIA:s ungdomskontakter under läsåren Antal 2008/2009 87 2009/2010 95 2010/2011 91 2011/2012 109 2012/2013 164 Anm. Bevakningssystemet byggdes upp under läsåret 08/09 De två sista läsåren och speciellt under det sista läsåret har en ganska stor ökning skett. Möjliga orsaker som kan spela in är att vi läsåret 2011/2012 fick en ny gymnasiereform (GY11) och KIA hade fler ungdomskontakter pga detta. Ökningen av ungdomskontakter läsåret 2012/2013 kan kanske bero på att KIA fick då kopplingen till projekt Plug In och det projektanställdes en ungdomscoach som genom sitt motivationsarbete ökade KIA:s ungdomskontakter. 14

Bilaga 1 a Vad gör Du idag? Hallå där! Är Du mellan 16-20 år och inte slutfört Din gymnasieutbildning? Eller Du kanske aldrig har påbörjat den? Då är vi som kommun, enligt lag, skyldiga att ta reda på vad Du gör. Därför är det viktigt att Du hör av Dig och berättar vad Du gör idag, även om Du avslutat Dina gymnasiestudier, arbetar eller saknar sysselsättning. Vi kanske kan hjälpa Dig! Du kan höra av Dig via brev, mail, sms eller telefon. Eller varför inte med vårt Kontaktformulär som Du hittar via länken: www.korta.nu/kia Hälsningar Hör av Dig inom en vecka, men helst redan idag! Leliis B-Wahlberg Samordnare av det kommunala informationsansvaret Ring! 0480-45 15 28 Sms:a 072-513 56 23 Mail! leliis.bahlerud-wahlberg@gyf.se Kalmarsunds Gymnasieförbund Kommunal ungdomsuppföljning, KIA Box 832 392 28 KALMAR Besöksadress: Lars Kaggskolan, Lorensbergsgatan 56 Hemsida: www.korta.nu/kia-hemsida