Korsnäs Din skogliga partner Naturvårdsplanering vid avverkning sid 2 Att planera inför en avverkning kräver mycket eftertanke. Kraven på hur skogsbruket sköter naturvården blir högre och högre. Därför ska vi inte köra sönder marken! sid 4 Ibland ser det riktigt illa ut där en skogsmaskin gått fram! Det är inte bara illa för ögat och framkomlig heten i skogen, utan det är även dåligt för miljön. Och det är framför allt vattenmiljöerna som drabbas! Egenuppföljning sid 6 Entreprenörens egenuppföljning är en viktig länk i kvalitetskedjan där den verkliga skogliga åtgärden jämförs med den planerade. 4.12 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Naturvårdsplanering vid avverkning Att planera inför en avverkning kräver mycket eftertanke. Kraven på hur skogsbruket sköter naturvården blir högre och högre. Det är viktigt att den svenska skogen, och det sätt vi brukar den på, ska kunna fortsätta bidra till den svenska välfärden på ett trovärdigt sätt. För att få ett lyckat resultat vid en avverkning eller annan skoglig åtgärd, krävs att planeringen är välgjord. Det är många led efter planeringen, till exempel underväxtröjning, avverkning, grotskotning och markberedning. På Korsnäs har vi höga krav på våra entreprenörer. De ska vara certifierade enligt PEFC och alla som jobbar med någon skogsbruksåtgärd, om det så gäller röjning, dikning eller gallring, ska ha gått utbildning i natur- och kulturvård. Det innebär att vi måste ha minst lika höga krav på oss själva när vi planerar inför dessa åtgärder. Handledningar Förutom att ha relevanta utbildningar och erfarenheter, finns det hjälpmedel för att kunna göra det bästa Att planera inför en avverkning kräver mycket av eftertanke. jobbet i skogen. Korsnäs har arbetat fram handledningar för alla skogsbruksåtgärder och även en handledning för just planering av avverkning. Där beskrivs hur vi på Korsnäs ska bete oss, både ur ett produktionsperspektiv och ur ett naturvårdsperspektiv. Vi har även utformat en checklista utifrån handledningen för att inte missa något. Det mesta sitter förstås i ryggmärgen, men att titta i handledningen och/eller checklistan innan en trakt påbörjas, är alltid en bra påminnelse och risken för misstag blir mindre. Mats Jonsson har jobbat med planering på Korsnäs i över 20 år. Att planera en trakt idag tar betydligt längre tid än det gjorde för bara 5 år sen. Det som går fortare idag är orienteringen i fält, med gps. Den 7 Naturvärdesträdskvalitet Gran Tall Löv Ädellöv Blan 8 Trädslag Sällsynt Brist i landskapet Stor blandnin 9 Död ved Torrakor Högstubb Lågor Dödendeträd Dödg 9 Lågakvalitet Gran Tall Löv Ädellöv 10 Kontinuitet Träd- Låga- Bestånds- 10 Ålder Hög bestånds- Hög träd- (>50 träd/ha) 11 Topografi Ravin/Dal Rasbrant Lodyta Bergvägg/block 11 Mark Kalk Hög näring Bärris Tjockförna 11 Vattenmiljöer Översilning Översvämmning Våtm Källa Bäck Sjöutlopp Opåverkad hydrologi 12 Naturliga processer Succesion Brandfält Svämskog Storm 12 Biotoper Bristbiotop- Sällsynt-typ Landskapsekologiskt vä 12 Rödlistade arter Arter som konstaterats i beståndet 13 Biologiskt kulturarv Skogsbete Trädbärandehage Löväng Hamling Antal betyg 1 Anteckningar: Antal betyg 2 Antal Ett betyg utsnitt 3 av blanketten för naturvärdes bedömning. Noteringar Kommentarer(målbild NO/NS,NS åtgärd+år) 14- PG Nyckelbiot 15 PF Värdekärn NO Retaurerin NS Forn-/kultu Tidigare hävdadmark Översvämnings mark Extensivt b Sociala värden: A S I Ett markerat kulturminne, en malmgrop, med en frivilligt uppsatt skylt på en sparad högstubbe. nya tekniken gör det även lättare att markera saker på kartan, t ex en kolbotten. Det hjälper nästkommande led i kedjan att göra ett bra jobb säger Mats. Korsnäs samlar in data från många olika instanser, t ex hämtar vi datoriserad kartinformation från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, där alla kända fornminnen eller värdefulla biotoper syns. Då vet jag innan jag åker ut i skogen vad jag ska leta efter. Hittar jag nya objekt markerar jag och registrerar dom i våra system och meddelar den ansvariga myndigheten. fortsätter Mats. 2 KORSNÄS SKOG 4.12
6-10 NVT beroende på kvalité(ålder,sprid,grov)=3-4 dade Unga och klena NVT=4 Många unga och klena NVT=3 g Sä <10% spridd förekomst av sällsynt trädslag=3-4 Brist<10%=4 Stor<4 trsl W-län,<5 trsl övr län=4 renv 1-5/ ha av enskilt trsl=4 <10/ha av flera trsl=4 6-10/ ha ev enskilt trsl (ålder,spridning,grovlek)=3-4 Låg ålder, liten varitation i nedbrytning <5 st/ha enskilt trsl>30cm,<10st/ha enskilt trsl<30cm=4 Träd <100 år äldre än huvudbestånd=4 Låga- < 50 år=4 Hög beståndsålder <120 år i söder och <150 i norr=4 Hög trädålder <160 år=4 Vardagligt inslag=4 ark Lav lucka rde op(andel) a gsskog rminne rukande O Naturvärdesbedömning En av de nya saker som Korsnäs alla B påverkat <2 trädgenerationer=4 planerare och virkesköpare gör vid åtgärdsplanering, är en naturvärdesbedömning. Det innebär att alla trakter som planeras ska bedömas efter hur höga naturvärden den innehåller. I första hand görs en okulär odokumenterad bedömning. Ser planeraren att det finns indikationer för att det i området finns höga naturvärden registreras detta i en blankett. På certifierad mark dokumenteras naturvärdesbedömningen alltid. Blanketten, där resultatet Kommentarer grundar sig på stickprov, används för att försäkra sig om att det inte är en nyckelbiotop. Korsnäs kan inte köpa virke från nyckelbiotoper och heller inte avverka i en sådan om åtgärden inte syftar till att höja naturvärdena i nyckelbiotopen. Det är också viktigt att hela tiden ha en dialog med markägaren, så att denne vet hur Korsnäs har tänkt gå tillväga vid den kommande åtgärden. Om all information finns från början kommer hela kedjan att fungera bättre vilket är en förutsättning för att alla ska bli nöjda i slutändan: skogs Kalk, Högn ej riklig=4 Bärris bara i bärrisfattig region Tjock- vanlig förnatjock=4 Lav<50 % av bottenskikt=4 Ej påtagligt inslag=4 Domineras ej av dessa kvaliteter=4 Ej värdefulla biotoper i landskapsperspektiv=4 Enstaka förekomst rödlistade (ej kategori EN,CR)=4 Ej hävdade, ej unika kulturmiljöer=4 Det är snart dags för den nya biopannan i Gävle att gå i drift. Vi frågade Conny Malmkvist, VD på Bomhus Energi AB som äger och ska driva den, hur projektet har fortskridit och hur han ser på framtiden för det nya bolaget. Den 10 november 2010 sattes spaden i marken för det nya kraftvärmeverket. Då hade vi målet att i december 2012 gå igång med provdrift. Där är vi nu och det känns väldigt bra. Nästa steg är att vi tar över drift och ansvar helt från leverantörerna den 2 februari 2013. Bomhus Energi AB ägs till hälften av Korsnäs AB och till hälften av det kommunala energibolaget Gävle Energi AB. Idag är det endast tre anställda i det nya bolaget. Det är Conny själv, en produktionschef och en driftingenjör. Tjänsterna för underhåll och drift köps in från Korsnäs, som har personal för detta. Det är viktigt att kommunikationen och rutinerna fungerar mellan våra företag, så att personalen känner sig delaktiga även om de inte är anställda av Bomhus Energi. Exempel på punkter som en planerare/virkesköpare ska ta ställning till, agera enligt eller göra: Naturvärdesbedömning Snitsla (rågångar, naturvård, kultur, ev basväg) Specialsortiment Skogsbilväg och basväg Avlägg (virke, GROT) Vattenöverfarter Elledningar Naturvärdesträd och hänsynsytor ägaren, entreprenören, åkaren och Korsnäs som köpare av virket och ansvarig för utförandet. Johanna Ydringer Virkesköpare i Gästrikland Medlem i redaktionsgruppen I dagsläget ser jag inga hinder för det. Samarbetet går väldigt bra. När det gäller verksamhetsmål har vi tre faktorer som väger tyngst. Det är hög tillgänglighet på anläggningen, låg produktionskostnad och låg miljöpåverkan. Dessa tre mål ska korrelera och inget ska egentligen bli lidande av något annat. Det nya kraftvärmeverket ska producera el, ånga och fjärrvärme. El och ånga ska användas av Korsnäs, i produktionen. Ånga kommer även att levereras till Setras sågverk, som ligger på samma område. Fjärrvärmen ska distribueras till Gävle Energis fjärrvärmenät, något som även innan har gjorts från Korsnäs gamla panna. Bomhus Energi är ett långsiktigt åtagande från båda ägarföretagen, därför är avtalen skrivna på många år. Det är en framtidslösning som ger el och värme på ett effektivare, renare och konkurrenskraftigt sätt. Effekten på den nya pannan kommer att vara 150 MW. Den kommer att eldas med biobränsle och kan toppeldas med beckolja, som är en Vi tar våra uppdrag på största allvar Det är många som anser sig ha rätt att tycka till om skogsbruket. Skogsbrukare framställs ofta som skövlare och naturmarodörer som drivs av kortsiktiga vinster. Vi som dagligen jobbar med skogsägare, skogsentreprenörer, skogsarbetare och skogliga tjänstemän har en helt annan bild. Ett gediget intresse och ofta djup kunskap om naturen är det vi möter i vardagen. Tyvärr bedöms vi för sådant som hände för 20, 30, eller 40 år sedan. Det är inte utan att det ibland känns som orättvis behandling. Naturvårdsplanering, vattenvård och kvalitetsuppföljning är exempel på hur vi arbetar idag. Som skogsbrukare planterar, vårdar och skördar vi med upp till hundraårig planeringshorisont. Vi vet inte vad som gäller då, men du som skogsägare kan vara säker på att vi tar vårt uppdrag på största allvar och använder senaste forskningen och kunskaper om såväl naturvårdsfrågor som teknik. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare AKTUELLA biprodukt från massaproduktionen hos Korsnäs. frågan Ungefär 80 % av biobränslet kommer att utgöras av bark, spån och annat träavfall från Korsnäsfabriken. Resterande 20 % av bränslet köps in externt och det är Korsnäs Skog som ansvarar för detta. Korsnäs Skog kommer även att stå för försörjningen av Gävle Energis andra biopanna, Johannesverket. KORSNÄS SKOG 4.12 3
Därför ska vi inte köra sönder marken! Ibland ser det riktigt illa ut där en skogsmaskin gått fram! Det är inte bara illa för ögat och framkomligheten i skogen, utan det är även dåligt för miljön. Och det är framför allt vattenmiljöerna som drabbas! En stig, som här till vänster i bilden, behöver snitslas för att inte riskeras att köras sönder. Den ska även hållas fri från avverkningsrester. En allvarlig körskada som dämmer en bäck. Erosion Det finns mängder av djur som lever på och i bottnarna i våra vattendrag. Vissa använder bottnarna som skydd, andra finner sin föda bland sjunket material och vissa använder botten som yngelplats. Om en skogsmaskin gör hjulspår som mynnar rakt ut i ett vattendrag är risken stor för att bottnarna slammar igen. I hjulspåren kan vatten snabbt transporteras ner i vattendraget och för då med sig lera och organiskt material (partiklar från multnande växter och djur) vilket Vad är en allvarlig körskada? Det finns en branschgemensam definition av vad som är en allvarlig körskada vilken är framtagen av skogsägare, forskare och Skogsstyrelsen. Utgångspunkten för vad som är en allvarlig körskada är hur allvarlig den är för miljön och för upplevelsevärdet i skogen. Bedömningen är körskador: 1. i eller i direkt anslutning till vattendrag och sjöar 2. som ökar erosionen till vattendrag och sjöar 3. som orsakar dämning 4. på torvmark nära vattendrag och sjöar 5. som påverkar naturvärden i lämnad hänsyn 6. som förstör ofta använda stigar och vandringsleder 7. som minskar upplevelsevärdet i välbesökta friluftsområden 8. på forn- och kulturlämningar Vill du läsa mer så finns hela definitionen av körskador på skogsmark på vår hemsida www.korsnas.com sedimenterar på botten. Detta förstör livsbetingelserna för bottenlevande arter. Många vattenlevande organismer finner sin föda genom att sila vattnet och därigenom fånga upp ätbara partiklar. Om vattnet grumlas av lerpartiklar får dessa organismer svårt att finna och fånga upp sin mat. Den ökade transporten av organiskt material till vattendragen leder till att detta material måste brytas ner i vattenmiljön istället för på land. Liksom i en kompost är det mikroorganismer som sköter denna nedbrytning. För att denna process ska fungera krävs syre, som det inte finns så mycket av i vatten. Den ökade nedbrytningen kan därför leda till syrebrist i vattendraget vilket är negativt för en mängd djur och växter. Kvicksilver Sveriges skogsmark innehåller höga halter av kvicksilver. Kvicksilvret transporterades hit i atmosfären på 1900-talet från Europas kraftiga industriutsläpp. Så länge marken är opåverkad så är kvicksilvret hårt bunden i marken. Men när marken rörs om, t.ex. av en skogsmaskin, blandas organiskt material med jorden. Efter en avverkning stiger även grundvattennivån i marken. När dessa två faktorer sker samtidigt kan det leda till att kvicksilvret reagerar med det organiska materialet och blir mer lättrörligt. Kvicksilvret kan då transporteras med vattnet ut i vattendrag och sjöar där det lätt tas upp av vattenlevande organismer. På så sätt kommer det in i näringskedjan och kan vandra vidare till fiskar, fåglar, andra djur och människor. 4 KORSNÄS SKOG 4.12
Vid denna bäck krävs extra mycket planering för att undvika körskador, troligtvis behövs en portabel bro vid överfart. Dämning Det är lätt att en körskada leder till att en bäck däms upp. Förutom att det hindrar vattenflödet så bidrar omrörningen av marken och det höjda vattenståndet till en ökad utlakning av kvicksilver. Om en skogsmaskin kör i eller längsmed en bäck finns risk för att bäckens vattenflöde ändras, och en ny bäckfåra bildas. Detta är förstås negativt för växter och djur som har sin livsmiljö i den ursprungliga bäcken. Minimera körskador Ibland är det svårt att inte köra sönder marken vid en skogsbruksåtgärd, till exempel under en blöt sommar eller vid tjällossning. Men det finns en del saker vi kan tänka på som gör att de flesta körskador kan undvikas: 1. Planera körningen med hänsyn till markens och vattnets läge i terrängen. Lägg basvägarna på höjder där marken är som torrast och bärigheten som störst 2. Kör inte i vattendrag, i blöta partier, i sjökanter och genom källor 3. Kör så långt som möjligt från vatten och blöta partier (försumpade ytor och torvmarksområden). Använd kranens räckvidd och att lägga virket så långt bort från vattendraget som det går 4. Förstärk marken i partier med dålig bärighet genom att lägga grenar och toppar i körvägarna 5. Undvik överfarter av vattendrag där så är möjligt. Om en bäck måste passeras så bygg en bro av virke eller använd portabla broar eller stockmattor 6. Markera forn- och kulturminnen och frekvent använda stigar och leder i kartan och med snitselband, så att dessa inte körs över av misstag. Planering Om du blir fundersam inför en avverkning med tanke på körskador, ta Visste du att... Caroline Rothpfeffer Miljöchef Centrala staben Korsnäs Skog Mellan 7 och 25 % av Sveriges skogsareal är undantagen från skogsbruk? Hur stor arealen är beror på vad man väljer att räkna in: Nationalparker, naturreservat & biotopskydd (inkl. fjällnära skog) 7,0 % Skogsägarnas frivilligt skyddade skogar (inkl. Sveaskogs Ekoparker) 3,9 % Skogsklädda impediment (myrar och hällmarker) 14,1 % TOTALT 25,0 % Utöver detta finns 6.4 miljoner hektar Natura 2000-områden i vilka skogsbruket är reglerat och 141 000 ha nyckelbiotoper som de flesta skogsägare väljer att inte avverka. Omkring 5 % av virkesvolymen lämnas också som generell hänsyn vid dagens föryngringsavverkningar vilket också värnar miljön och mångfalden. All statistik tagen från Skogsstatistisk årsbok 2012 då upp en diskussion med din lokale virkesköpare. Då kan ni planera i god tid med förslag på utläggning av basvägar och bäcköverfarter. KORSNÄS SKOG 4.12 5
Egenuppföljning En gren i kvalitétsträdet Entreprenörens egenuppföljning är en viktig länk i kvalitetskedjan där den verkliga skogliga åtgärden jämförs med den planerade. Den viktigaste delen i Korsnäs avverkningsarbete är att vi alltid håller högsta tänkbara kvalité, oavsett om det gäller naturhänsyn, aptering eller städning av kojplatsen. Genom hela kedjan av delmoment som ett leveransrotköp innefattar finns handledningar som styr Korsnäs kvalitetsarbete. Dessa handledningar* innefattar egenuppföljningar av egen personal, skogsentreprenörer och virkestransportörer. Genom egenuppföljningar av varje delmoment får Korsnäs en återkoppling på utfört arbete och redovisning av eventuella avvikelser. Underlag från engenuppföljningar ligger sen delvis till grund för åtgärdskvittot. Egenuppföljning ger också en kvalitetssäkring av utförd aptering av skogsägarens virke. Åtgärdskvittot är ett betyg på utfört arbete och även en rapport för justering av eventuella avvikelser. En avvikelse kan t.ex. vara en körskada. Åtgärdskvittot innefattar då en beskrivning på om och hur körskadan skall åtgärdas. Egenuppföljning i praktiken Teodor Bengtsson på TB Skogstjänst AB arbetar med flera olika typer av egenuppföljningar i sin egenskap som skogsentreprenör hos Korsnäs. Vi besökte Teodor och fick vara med i hans arbete med egenuppföljning. För att uppfylla Korsnäs krav på fullgod aptering krävs daglig kalibrering av apteringsdatorns mätningsfunktioner. Denna kalibrering utför Teodor genom kontrollmätning Teodor kontrollerar, med hjälp av provytor, att uttaget i gallringen är i enhet med traktdirektivet. av utvalda provträd. Kontrollmätningen av längd och diameter görs med hjälp av dataklave. Mätvärdena kalibreras sedan mot apteringsdatorns mätvärden för samma provträd. Korsnäs har sedan 1 augusti 2012 infört att åtgärdskvitto ska bifogas slutavräkningen/fakturan för avverkningsuppdrag och skogsvårdsåtgärder. *) Handledningarna finner du på http:// www.korsnas.com/sv/om-korsnas/skogsbruk/skogsbruket Teodor Bengtsson gör daglig kalibrering av skördarens apteringsdator med hjälp av dataklave. 6 KORSNÄS SKOG 4.12
Viktigt är att välja ett bra provträd för mätningskalibreringen. Väljer man ett knöligt och krokigt träd riskerar man att få en felaktig kalibrering av utrustningen. När det gäller uppföljning av apterat sortiment skall däremot valet av provträd vara slumpvis förklarar Teodor. Tillika kalibrerar Teodor sig själv genom att mäta kontrollytor för uttagen volym i gallring. Det sker också med hjälp av dataklave och ger ett kvitto på att uttaget är i fas med gallringsmallen och uppsatta traktdirektiv. Här lägger han ut ytor slumpvis i den utförda gallringen. Egenuppföljningen en del i kvalitetsarbetet Vi får dagligen uppdatering på att vi mäter rätt och att vi följer traktdirektivets gallringsuttag. Genom detta skapar vi både god ekonomi för oss själva och för skogsägaren. Vrak (ur kvalitetssynpunkt underkänt virke) blir ju ingen intäkt för någon av parterna. Egenkontrollen medför en del extra administration, men i slutänden spar vi både tid och pengar på att ha utrustningen i trim. Känns också bra att veta att man utfört ett bra arbete för skogsägaren och uppdragsgivaren avslutar Teodor. Vid avslutad avverkning fyller Teodor, tillsammans med sina arbetskamrater, i en speciell egenuppföljningsblankett, vilken bl.a. innehåller uppgifter om sparade naturvärdesträd, högstubbar och övrig sparad hänsyn. Frågor kring avverkningens utförande besvaras specifikt mot uppsatta traktdirektiv. Eventuella avvikelser från det normala eller klagomål från utomstående antecknas för åtgärd. En bifogad karta markerar exempelvis ett körspår eller en sparad hänsynsyta. En checklista med maskingruppens samlade synpunkter innefattas också i egenuppföljningen. Dessa synpunkter ger värdefull återföring till planerare, virkesköpare och produktionsledare. Patrik Hellblom Virkesköpare Sala Skogsägandet är för de flesta väldigt långsiktigt och kräver god planering både skogligt och ekonomiskt. Därför bör man som skogsägare stämma av sitt ägande minst en gång om året. Det finns ett flertal möjligheter att jämna ut sina skogsintäkter över tid och på så vis få ett jämnare kassaflöde samt anpassa intäkterna mot övriga inkomstslag. Vi kontaktade Markus Forsbäck, kundrådgivare och jägmästare på Landshypotek i Stockholm om några tips. Det är viktigt att man har en egen strategi och vilja med sitt skogsbruk. Det kan vara idéer man själv vill prova eller så diskuterar man det med sin skogliga partner på marknaden. Med rätt planering kan man passa på att avverka rätt bestånd vid rätt tidpunkt då efterfrågan på ett visst sortiment är bra. Det är viktigt att ha ett varierat skogsbrukande med en sund fördelning av ålder och trädslag, allt för att sprida riskerna. Här följer några av de viktigaste instrumenten för att jämna ut intäkterna i sin enskilda näringsverksamhet. Skogskonto En del av skogslikviden kan sättas in på ett skogskonto och beskattas vid uttagstillfället. Källskatten på intäktsräntan är 15% och läggs till kontot. Även den beskattas först vid uttag. 60% av av intäkten från en avverkningsrätt samt 40% av en leveranvirkeslikvid kan sättas in, men en skogskontoinsättning får inte skapa ett underskott i verksamheten. Det är därför viktigt att vänta till deklarationen är gjord innan en insättning sker. Skogskontot är personligt och ett konto per inkomstår kan öppnas. Kontot får finnas i högst 10 år innan det ska avslutas. Redan öppnade konton kan även flyttas mellan banker utan att beskattning sker. Skogsavdrag Vid fastighetsförvärv får man på den del som avser skogen ett skogsavdragsutrymme, vilket man kan använda för att minska skattebelastningen vid kapitaluttag från skogen. Det man ska ha med i beräkningen är att det är en latent skatteskuld man bär med sig, vilken ska beskattas om fastigheten säljs längre fram. 50% av skogens köpeskilling är avdragsutrymmet. För respektive år kan man utnyttja 50% av likviden för en avverkningsrätt samt 30% för leveransvirke. Tips inför deklaration Andra möjligheter Det finns även andra möjligheter att fördela intäkter över tid såsom räntefördelning och expansionsfonder, vilka underlättar näringsidkande i enkild form för att likna beskattning i bolag. Det är klokt att gå igenom dessa punkter inför varje års deklaration för att få en bild av sin egen ekonomi på kort och lång sikt. Det finns exempel på skogsägare som fått betala 70 % i skatt efter avverkning, hade de fått ekonomisk rådgivning kunde skatten ha minskats till 30 %. Vid långsiktigt företagande är det viktigt att ha en bra likviditet över åren samt ha en strategi som bibehåller en välskött fastighet med skogliga och finansiella möjligheter. Se till att ha en god kontakt med en skoglig ekonomisk rådgivare samt kontakta din lokala virkesköpare inför tänkta skogliga åtgärder. Dan Öhman Virkesköpare Distrikt Frövi KORSNÄS SKOG 4.12 7