-en erfarenhetsinsamling före och efter stormen Gudrun Författare: Helgesson Håkan, räddningstjänsten Älmhult Nilsson Johan, räddningstjänsten Gislaved-Gnosjö Uppdragsgivare: Johansson Bo, SRV Karlsson Gunnar, Skogsbrandgruppen sydlänssamverkan Juli 2006
Sammanfattning En av konsekvensen av orkanen Gudrun som drog in över södra Sverige i januari 2005 blev att stora arealer skog fälldes. Arealerna motsvarar i flera områden ca tio års avverkning. Huvuddelen av det stormdrabbade området fanns i Kronbergs län men även grannlänen blev delvis hårt drabbade. Denna rapport har tillkommit för att utvärdera det förebyggande arbetet som gjordes inför skogsbrandssäsongen 2005 samt att sammanfatta det faktiska utfallet. Vidare presenteras även praktiska erfarenheter från släckning av skogsbränder både i stormskadad och i ej skadad skog. Under våren 2005 påbörjades planeringen inför eventuella skogsbränder i de stormdrabbade områdena. Planeringsarbetet skedde i samverkan mellan olika kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Fler grupper bildades med specifika frågeställningar såsom resurser, intern och extern utbildning, kartstöd, taktik/ledning och information till allmänhet. Resultatet av gruppernas arbeten lades ut på bl.a. RäddsamF:s hemsida för att alla inblandade skulle få tillgång till det gemensamma materialet. Många räddningstjänster använde hela eller delar av planeringen till sin egna förberedelse. I rapportens första del presenteras statistik kring de skogsbränder som inträffade 2005. Under våren 2005 befarades det att gnistor från skogsmaskiner skulle antända stormfälld skog. Vid tio tillfällen skedde detta vilket inte kan anses vara mycket i förhållande till antalet skogsmaskiner som brukades inom skogsnäringen i de stormdrabbade länen. Jämförelsen mellan riket i övrigt och de stormdrabbade länen visar på en markant skillnad i antalet skogsbränder orsakade av grillning/öppen låga. I de stormdrabbade länen var denna brandorsak 14 procentenheter lägre än riket i övrigt. Orsaken till detta kan tillskrivas den massiva informationsinsatsen till allmänhet och mediafokusering på brandrisken i skog och mark. Rapportens andra del sammanfattar erfarenheter kring inträffade skogsbränder under 2004 och 2005. Några av slutsatserna är att: Vattenbombande helikopter har vid ett flertal tillfällen varit avgörande för att rädda bebyggelse från brand. Behovet av bakre ledning ökar vid en skogsbrand. För de mindre räddningstjänsterna kan detta förorsaka att uthålligheten bland befälen blir lidande. Skogsbrandflyget användes vid ett flertal tillfällen till att dirigera räddningstjänstens personal till brandplatsen och att kontrollera om flygbränder uppkom. Vid inringt larm angående skogsbrand med oklar position kunde skogsbrandflyget vid något tillfälle söka av det aktuella området och därefter konstatera att det inte fanns någon brand. Det uppkom färre bränder i stormfälld skog än befarat. Endast tio bränder kan med säkerhet härledas till skogsmaskiner. Detta trots det intensiva arbetet med upparbetning även under den varma och torra delen av sommaren. Under tidigare år har det varit brukligt att ej upparbeta med maskiner under denna tidsperiod. Väderparametrar såsom nederbörd och temperatur hade större inverkan på brandens uppkomst och utbredning än om branden började i stormfälld skog eller ej. 3
4
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Mål... 7 1.4 Metod... 8 1.4.1 Osäkerheter... 8 1.5 Analys... 8 1.5.1 Del 1 Statistik... 8 1.5.2 Del 2 Praktiska erfarenhet... 8 1.6 Avgränsningar... 8 2 Metoder för skogsbrandsprognoser... 9 2.1 Allmänt... 9 2.2 Brandriskprognos Hydrologiska Byråns Vattenbalansberäkning... 9 2.3 Brandriskprognos Fire Weather Index... 9 2.4 Blixtnedslagsregistrering... 10 3 Statistisk data över skogsbränder 2005...11 3.1 Allmänt... 11 3.2 Antalet skogsbränder... 11 3.3 Skogsbrändernas omfattning samt förekomst i stormfälld skog... 15 3.3.1 Skogsbränder över 1 hektar... 16 3.4 Skogsbrändernas orsak... 17 3.5 Resursutnyttjande vid skogsbränder... 20 4 Förberedelser inför skogsbrandssäsongen 2005...21 5 Större skogsbränder 2005...22 5.1 Sanna, Värnamo... 22 5.1.1 Värnamos förberedelser... 22 5.1.2 Händelseförlopp... 22 5.1.3 Erfarenheter från Sanna... 23 5.2 Långshult sydöst om Bor, Värnamo... 24 5.2.1 Värnamos förberedelser... 24 5.2.2 Händelseförlopp... 24 5.2.3 Erfarenheter från Långshult... 25 5.3 Håå, Ljungby... 25 5.3.1 Ljungbys förberedelser... 26 5.3.2 Händelseförlopp... 26 5.3.3 Erfarenheter från Håå... 27 5.4 Vashult och Brommeshult, Älmhult... 28 5.4.1 Älmhults förberedelser... 28 5.4.2 Händelseförlopp, Vashult... 28 5.4.3 Händelseförlopp, Brommeshult... 29 5.4.4 Erfarenheter från Vashult och Brommeshult... 30 5.5 Erfarenheter från samverkande parter... 31 5
6 Skogsbränder 2004...32 6.1 Horkarlamossen... 32 6.1.1 Händelseförlopp... 32 6.1.2 Erfarenheter... 32 6.2 Skogbrand Boarp... 34 6.2.1 Händelseförlopp... 34 6.2.2 Erfarenheter... 34 6.3 Klämmestorp, Jönköping - brand i 10 000 m 3 virke... 36 6.3.1 Händelseförlopp... 36 6.3.2 Erfarenheter... 37 6.4 Generella erfarenheter från Horkarlamossen, Boarp och Klämmestorp... 38 7 Analys...39 7.1 Del 1- Statistik... 39 7.2 Del 2 Operativa erfarenheter... 40 8 Slutsatser och diskussion...41 8.1 Allmänna slutsatser... 41 8.2 Förslag till vidare studier... 42 Referenslista...43 Bilaga A Förfrågningsunderlag från länsstyrelserna till räddningstjänsterna...45 Bilaga B Utrustning och materiel...47 Utrustning för vått vatten... 47 Smalslangsystem med strålrör för skogsbrand... 48 Skotare med egen vattentank... 49 6
1 Inledning 1.1 Bakgrund I januari 2005 drog stormen Gudrun, som egentligen var en orkan, fram över i huvudsak södra Sverige. Särskilt hårt drabbades Jönköpings och Kronobergs län. Ovädret fick ovanligt stora konsekvenser för hela samhället. Skogsvårdsstyrelsen bedömer att 75 miljoner kubikmeter skog fälldes eller bröts av. Denna skog föll över vägar, järnvägar, elledningar, telefonledningar, bebyggelse m.m. Flera personer dog i stormen. Infrastrukturen skadades både av nedfallande träd och direkt av orkanvindarna. Elnäten slogs ut. Telekommunikationer bröts och en hel del människor isolerades 1. Under sommaren 2005 fanns en hel del av de nedfallna träden fortfarande kvar i skogarna. De liggande träden innebar en ökad brandrisk eftersom de ger en större brandeffekt per kvadratmeter. Detta medför i sin tur att konsekvenserna blir större genom att en uppkommen brand ger ett snabbare brandförlopp och större spridningsrisker. Andra faktorer som också ökade brandrisken under sommaren 2005 var att: ovanligt många skogsmaskiner befann sig ute i skogarna. virke och ris som torkade snabbare än normal vegetation som fortfarande suger vatten fanns i skogarna. möjligheterna för räddningstjänsten att komma åt att släcka bränder var sämre p.g.a. rasrisken, träd i spänn och faror med rotvältor i samband stormfälld skog. tillgängligheten för räddningstjänstens fordon till brandområden och vattendrag i vissa fall var högst begränsad. Rapporter från skogsbruket tyder på att upparbetningen och tillvaratagandet av stormvirket fortskrider fortare än vad som befarades den första tiden efter Gudrun. 85-90% av den stormfällda virket hade tagits omhand 2005-12-31 2. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att utvärdera planering inför skogsbrandsäsongen 2005, samt beskriva det faktiska utfallet genom att presentera statistik från insatser. Vidare har även praktiska erfarenheter från skogsbränder dokumenteras för att öka kommunernas förmåga att hantera kommande liknande bränder. 1.3 Mål Målet med rapporten är att komma med förslag till hur kommuner, länsstyrelser och statliga verk kan förbättra sin planering inför kommande skogsbrandsäsonger med avseende på att: förebygga skogsbränder. öka förmågan att bekämpa skogsbränder. Målet är också att delar av denna rapport ska kunna nyttjas som underlag för SRV:s skogsbrandskurser. 1 Pärnerteg F., Erfarenheter från krishanteringsarbetet efter Gudrun, 2005-04-25 2 http://www.skogsstyrelsen.se/minskog/templates/page.asp?id=17745, 2006-06-26 7
1.4 Metod Utvärderingen är genomförd som en empirisk undersökning. Under våren 2005 skickade länsstyrelserna i Kronoberg (G), Jönköping (F), Kalmar (H), Skåne (LM), Blekinge (K) och Hallands (N) län skickade ut ett förfrågningsunderlag, se bilaga A, till samtliga räddningstjänster i respektive län rörande insatser vid skogsbrand. Utifrån svaren på detta utskick gjordes urvalet vilka personer som skulle intervjuas. Genom intervjuer med utvalda räddningsledare inom F- och G-län dokumenterades framgångsfaktorer och lärdomar (taktik, teknik, metod och utrustning). Studier av länsstyrelsens sammanställning av svaren från förfrågningsunderlaget och räddningstjänsternas insatsrapport har också tjänat som underlag. 1.4.1 Osäkerheter I svaren på förfrågningsunderlaget finns det stora variationer på vad räddningstjänsterna definierar som en skogsbrand. Det varierar även i svarsfrekvensen vilket innebär att alla skogsbränder troligen ej har rapporterats till länstyrelserna. 1.5 Analys I denna del av rapporten (kapitel 7) kopplar författarna ihop de olika fakta delarna i statistik 1.5.1 Del 1 Statistik Rådatan kommer från den enkät som är inskickat från kommunerna till länsstyrelserna. Analyser har skett utifrån bl.a. brändernas storlek, resursåtgång, brandorsak och ledningsuppbyggnad. 1.5.2 Del 2 Praktiska erfarenhet Genom intervjuförfarande med räddningsledare och stabspersonal samt interna rapporter har problem identifieras och framgångsfaktorer lyfts fram. Utvärdering av skogsbrandssäsongerna 2004 och 2005 belyser hur taktik, teknik, metod och utrustning nyttjades. En sammanställning över egentillverkad materiel/utrustning från olika räddningstjänster finns i bilaga B. 1.6 Avgränsningar Storleken på den empiriska undersökningen är mycket begränsad eftersom endast ett fåtal större skogsbränder inträffade under 2005. Rapporten visar på den uppfattning som ett antal beslutsfattare (oftast räddningsledare) har om den planering som genomförts och hur denna kunde nyttjas i ett operativt skede av en större skogsbrand. Det är endast data från räddningstjänsterna i FGHKMN-län som har beaktats i denna rapport. 8
2 Metoder för skogsbrandsprognoser 2.1 Allmänt Under vår och sommar utfärdar SMHI allmänna varningar när det bedöms vara stor brandfara i skog och mark. Varningarna grundas på flera olika beräkningsmetoder som utvecklats på SMHI i samarbete dels med SRV och dels med internationella metrologiska institut. Dagliga beräkningarna ger detaljerade kartor som visar prognoser för markfuktighet, skogsbrands- och gräsbrandsrisk. Metoderna utnyttjar observationer och prognoser för nederbörd, temperatur, vindhastighet och luftfuktighet. Brandriskprognoserna utgör bland annat underlag för planering av släckningsinsatser och för utfärdande av eldningsförbud. Bedömningen av faran för skogsbränder grundas på två olika beräkningsmetoder (HBV och FWI) som kompletterar varandra. 2.2 Brandriskprognos Hydrologiska Byråns Vattenbalansberäkning SMHI har arbetat fram en beräkningsmodell, Hydrologiska Byråns Vattenbalansberäkning (HBV), som beskriver markfuktigheten. Beräkningarna beskriver markfuktigheten i två markskikt ett ytligt och ett djupare skikt som tillsammans görs om till ett enda index. Graden av uttorkning i marken påverkar vegetationens vattentillgång och vatteninnehåll och har därmed stor betydelse för hur elden kan få fäste och spridas i skogsmark. Detta index kalibreras med hydrologiska avrinningsdata. Markförhållandena beskrivs på kartan med sex olika markfuktighetsindex (HBV värde), där indexen E, 5 och 4 representerar torra förhållanden då antändningsrisken är stor. Indexen E och 5 förekommer i samband med långvarig torka vilket innebär att det är mycket torrt även i djupare markskikt. Eftersom vegetationen är uttorkad leder antändning ofta till att svåra bränder utvecklas. Vid prognos 1 är det blött i skog och mark och då föreligger ingen skogsbrandsrisk. 2.3 Brandriskprognos Fire Weather Index Skogsbrandsfaran bedöms även med ett kanadensiskt modellsystem (FWI) som i första hand beskriver brandbeteende och spridningsrisk. Även FWI-idexet bygger på en skala mellan 1-5E. 5E - Extremt stor brandrisk Förekommer ofta i samband med långvarig torka och högsommarvärme. Här kan det vara extremt torrt eller att brandförhållandena är exceptionellt svåra. Bränder blir ofta häftiga och får en snabb utveckling. Toppbränder kan förekomma. Här ska man vara mycket försiktig vid eldning. I många kommuner innebär "E" eldningsförbud. 5 - Mycket stor brandrisk En brand kan utveckla sig mycket snabbt och häftigt. Toppbränder kan förekomma. Här ska iakttagas stor försiktighet vid eldning. I många kommuner innebär "5" eldningsförbud. 4 - Stor brandrisk Här sprider sig en brand normalt av sig själv. Det är påtaglig risk för brandspridning. 3 - Normal brandrisk Vegetationen brinner, men inte med särskilt stor spridningshastighet. 9
2 - Liten brandrisk I vissa skogstyper kan det vara svårt för en brand att sprida sig. 1 - Mycket liten brandrisk Figur 2.1 Exempel på brandriskprognoser 3. Mer information kring HBV och FWI finns att läsa i Brandrisk skog & mark handbok 4 eller Skogsbrandsläckning. 5 2.4 Blixtnedslagsregistrering Genom ett samarbete mellan SMHI och Svenska Kraftnät sker en fortlöpande registrering av blixturladdningar mellan moln och mark, inom moln och mellan olika åskceller. Registreringar och positioneringar sker med 11 mottagarstationer i Sverige och 8 mottagarstationer i Norge. På SRV:s och SMHI: s webbsida för brandrisk skog och mark 6 kan man översiktligt se i vilka områden som blixtnedslag registrerats. Denna information kan utgöra incitament för utökad skogsbrandsbevakning t.ex. vid förekomst av särskilt utsatta områden, vid höga brandriskvärden etc. Mer detaljerad information fås via SMHI. 3 www.srv.se, 2005-07-07 4 Brandrisk skog & mark handbok, SRV (se http://www.raddningsverket.se/upload/räddningstjänst/skogsbrand/handbok.pdf). 5 Hansen R., Skogsbrandsläckning SRV,2003 6 http://www.srv.se/templates/srv_areapage 14518.aspx (2006-06-30), www.srv.se-förebyggande-brandförebyggande-skogsbrand 10
3 Statistisk data över skogsbränder 2005 3.1 Allmänt Stormen Gudrun som svepte in över södra Sverige den 8 januari 2005. I Gudruns fotspår följde stora områden med stormfälld skog och vissa omfattade upp emot 10 årsavverkningar. Såväl enskilda som myndigheter befarade att stor skogsbränder vars utbredning såväl till yta som till tid och omfattning skulle bli onormalt stora under 2005 eftersom så mycket torkat virke fanns i skog och mark. 3.2 Antalet skogsbränder Antalet skogsbränder fördelade sig per månad enligt figur 3.1 3.3: Juni, 2005 Figur 3.1 Antalet skogsbränder juli 2005. Väderlek: Så gott som hela landet fick svalare väder än normalt i juni. Nederbördsmängderna blev över de normala i stora delar av landet men mindre nederbörd än normalt föll i västra Svealand och sydvästligaste Norrland liksom i delar av västra och sydligaste Götaland. 11
Juli, 2005 Figur 3.2 Antalet skogsbränder juli 2005. Väderlek Julivädret blev varmare än normalt i hela landet tack vare en värmeböljan under den första hälften av månaden. Ett högtryck förstärktes över Sverige under månadens inledning med uppehåll och allt varmare väder. Den 15 juli blev det allmänt ostadigt i landet med de största regnmängderna i södra hälften av landet. Inledningen av månaden gav en markant ökning av antalet skogsbränder i området. Skogsbrändernas frekvens kulminerade samtidigt som det varma och torra vädret kulminerade. Under andra hälften av juli uppkom det få skogsbränder. 12
Augusti, 2005 Figur 3.3 Antalet skogsbränder augusti 2005. Väderlek: Augusti blev varmare än normalt i hela landet. Månaden inleddes med ganska varmt väder och långsamt stigande temperaturer. I södra Sverige stannade värmen kvar men den 14 augusti hade svalare luft nått även dit då det återigen blev ostadigare väder på många håll i landet. Under de sista dygnen fortsatte det svala vädret i hela landet. Den förändring av väderläget som inträffade i slutet av augusti innebar skogsbränderna återigen avtog. 13
Sammanställning av antalet skogsbränder 2005 Sammanfattningsvis kan man konstatera att skogsbränderna fördelade sig enligt nedan över perioden april november 2005: 120 100 80 Antal (st) 60 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Skogsbränder 24 37 36 106 3 3 8 1 Figur 3.4 Sammanställning av antalet rapporterade skogsbränder i FGHKMN-län perioden maj - nov 2005. Figur 3.4 visar på att väderleken haft en avgörande inverkan på skogsbrändernas uppkomst. Från andra hälften i juli var det riklig nederbörd. Under höstmånaderna augusti september förekom det längre perioder av tämligen varmt och torrt väder men brandrisken reduceras då av en högre relativ luftfuktighet samt kvarvarande dagg under morgon och kväll. 14
3.3 Skogsbrändernas omfattning samt förekomst i stormfälld skog Inför skogsbrandssäsongen år 2005 befarades omfattande skogsbränder i stormfälld skog. Figur 3.5 redovisar antalet skogsbränder i stormfälld skog. Figur 3.5. Skogsbränder i stormfälld skog under 2005. 15
3.3.1 Skogsbränder över 1 hektar I enkäterna skulle räddningstjänsterna även uppge arean på skogsbranden. Figur 3.6 visar skogsbränder som berört en större yta än 1 hektar. De skogsbränder som haft störst utbredning i yta fanns huvudsakligen i samma områden där skadorna efter stormen Gudrun var som störst. Figur 3.6 Skogsbrändernas utbredning i yta sommaren 2006. I enlighet med figur 3.5 så följer skogsbränderna i stormfälld skog tämligen väl skadorna på skogen till följd av Gudrun. De skogsbränder som var över 1 ha inträffade mera spritt över länen än de i stormfälld skog. 16
3.4 Skogsbrändernas orsak I de stormdrabbade områdena pågick upparbetning av skog även under de månader då den typen av verksamhet normalt ligger nere. Det befarades att skogsbränder orsakade av gnistbildning från skogsmaskiner samt motorsågar skulle öka drastiskt. Utfallet blev dock enligt figur 3.7. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Okänd Blixtnedslag El-ledning Upparbet. skog Grillning / Öppen eld Rökning Antal insatser som en funktion av orsak 91 33 20 18 39 3 7 11 Figur 3.7 Antalet insatser i skog till följd av olika brandanstiftare, gäller för FGHKMN-län. Brandorsaker Anlagd brand Övrigt Åska 20% Okänd 33% Elledning 15% Anlagd 2% Rökning 3% Eldning av ris 3% Grillning 7% Maskinskogsarbete 17% Figur 3.8 Beskrivning av fördelningen av brandorsaker i G-län. 17
Brandorsak antal bränder Åska/Blixtnedslag 12 Elledning 9 Maskin- skogsarbete 10 Grillning 4 Eldning av ris 2 Rökning 2 Anlagd 1 Okänd 20 Totalt 60 Tabell 3.1 Beskrivning av antalet brandorsaker i G-län. Brandorsaken okänd tyvärr utgör den största kategorin. En förklaring kan vara att orsaken till skogsbränder i många fall kan vara svåra att fastställa utifrån faktumet att primärbrandsområdet ej kan fastställas pga brist på vittnen, tydlig alternativt rimlig brandorsak och stora geografiska brandplatser. Detta skapar naturligtvis en osäkerhet vid fastställningen av de olika brandorsakerna. Från figur 3.7, 3.8 och tabell 3.1 är det intressant är att konstatera att rökning och anlagd utgör en förhållandevis låg andel av alla skogsbränderna. I G-län konstaterades med säkerhet att skogsmaskiner orsakade 10 av 40 bränder. En del av de okända (20 st) kan även vara orsakade av skogsmaskiner. En effekt av Gudrun var att stora delar av elnätet skadades. Inom enbart Sydkrafts nätområde (i hela Sverige) fälldes ca 150 miljoner träd och ca 2000 mil elledningar skadades. Drygt 200 mil av ledningarna var så skadade att det krävdes en utbyggnad av helt nya 7. Vid reparationsarbetet lades en stor del av ledningarna direkt på marken eller hängdes upp i träd eller andra tillfälliga upphängningsanordningar. Då ett avbrott uppkommer finns en automatisk påkoppling vilket kan resultera i gnistregn som kan antända närliggande vegetation. Figur 3.7 visar på att elledningar endast orsakade ett fåtal bränder i de undersökta länen. Med avseende på att det stora antalet utslagna elledningarna fanns i Kronobergs län är det troligt att flertalet av bränderna som startade till följd av elledningar just startade i Kronobergs län. 7 Pärnerteg F., Erfarenheter från krishanteringsarbetet efter Gudrun, Svenska Kraftnät, 2005-04-25 18
Övrigt Anlagd Rökning Öppen eld Blixtnedslag Okänd 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Okänd Blixtnedslag Öppen eld Rökning Anlagd Övrigt 2002 Riket 43% 4% 27% 2% 9% 16% 2003 Riket 36% 3% 32% 1% 8% 19% 2004 Riket 36% 2% 30% 1% 10% 20% 2005 FGHKMN 41% 23% 13% 0% 5% 19% Figur 3.9 Jämförelse av statistik kring brandorsaker i stormdrabbade län och riket i övrigt. Generellt kan det konstateras att trenderna i analyserat område följer trenderna för riket i stort. Dock är antalet bränder som är förorsakade av blixtnedslag klart överrepresenterat vilket har sin förklaring i att delar av Jönköpings och Kronobergs län ligger i ett område där åska förekommer mera frekvent nä i övriga landet. Viktigt att beakta är att öppen eld/grillning som brandorsak konstateras vara betydligt lägre i det stormdrabbade området jämfört med riket i övrigt. Enligt figur 3.9 uppgår okänd till 36-42%. I denna kategori kan det döljas ny brandorsaker som normalt inte ses som ett problem men ett antagande är att en stor del egentligen tillhör någon av de fem andra kategorierna. Vidare kan det antas att det i en del fall inte gjorts någon djupare undersökning för att fastställa brandorsaken. 19
3.5 Resursutnyttjande vid skogsbränder En viktig del av förberedelsearbetet inför skogsbrandsäsongen år 2005 bestod i att bygga upp resurser för den skadeavhjälpande räddningstjänsten. I figur 3.10 presenteras hur resurserna utnyttjades vid de olika skogsbränderna år 2005: 50 45 40 Antal räddningsinsatser (st) 35 30 25 20 15 10 5 0 Främre Ledningsstöd Bakre ledningsstöd Skogsbrands-depå Helikopter Stöd skogsbrandflyg Militär Resursförbrukning skogsbrand 18 46 4 17 20 6 Figur 3.10 Presentation av resursbehovet vid skogsbränder 2005. Generellt kan det konstateras att i många fall ökade ledningskapaciteten i ett tidigare skede än normalt vid skogsbrand vilket i flertalet av fallen givit räddningsledaren i fält ett bättre ledningsstöd såväl operativt som strategiskt och normativt. Räddningsverkets skogsbrandsdepåer utnyttjades vid fyra tillfällen varvid skogsbranden i Vashult i Älmhults kommun förbrukade två delenheter. En skogsbrandsdepåenhet består av fyra mindre delenheter. 20
4 Förberedelser inför skogsbrandssäsongen 2005 Efter stormen Gudrun uppstod snart ett behov från kommunerna av att samarbeta kring förberedelser av brand i stormfälld skog. I början var det enskilda kommuner eller grupper av kommuner som påbörjade planeringen men snart bildades arbetsgrupper med personal från de drabbade kommunerna tillsammans med statliga myndigheter, skogsägare och företag som planerade utifrån stor brand i skog. Länsstyrelserna fick/tog samordningsansvaret för att kontakterna med de statliga verken samt den kommunövergripande planeringen. De arbetsgrupper som bildades berörde följande områden: Utbildning, extern Utbildning, internt Info till allmänhet och media GIS/Kartor Lagrum Resurser, material och externa resurser Ledning/samordning, analys, bedömning, teknik/taktik Samband Samverkan med andra myndigheter Resultatet av de olika gruppernas arbete lades bl.a. ut på RäddSam F :s hemsida 8. Här finns exempelvis ÖvningsPM, förslag till sambandsplan och resurslistor. En intensiv kampanj riktad till allmänhet och personer som skulle vistas i skogen påbörjades. Massmedia rapporterade i stor omfattning kring riskerna med stormfälld skog. Turistbyråer i de drabbade länen informerade sina besökare vad som var viktigt att tänka på när de vistades i skog och mark. SRV ordnade en endagsutbildning på våren 2005. Innehållet i detta seminarium gav inte svar på alla de frågor som kommunerna hade. Det resulterade att F- och G-län genomförde ytterliggare en seminariedag (vid fyra olika tillfällen) som omfattade FM:s (FM) möjlighet att ge stöd, info från skogsvårdsstyrelsen, statligt stöd från SRV, SMHI om hur man skall tolka HBV och FWI-värde samt Rickard Hansen delgav åhörarna sina erfarenheter kring skogsbrand. RäddSam F och räddningstjänsterna i N-län valde även att köpa in Bizmettjänsten (metrologisk webbtjänst från SMHI). På så sätt kan räddningstjänsterna kontinuerligt få detaljerade och uppdaterade kort- och 10-dygns prognoser. 8 www.raddningstjansten.com/raddsam-f 21
5 Större skogsbränder 2005 Nedan finns en kort beskrivning av förberedelser, händelseutveckling och erfarenheter från de bränder som inträffade 2005. Det som är speciellt med en del av dessa bränder är att de inträffade i eller i anslutning till stormfälld skog. 5.1 Sanna, Värnamo Fakta: Larmet inkom 2005-07-06, kl.13.15 och räddningstjänst avslutades kl. 08.15 följande dag. 9,2 ha avbränt i stormfälld skog. Vind SO ca 5-10 m/s. Trolig brandorsak var en elledning. Koordinater: 6327500, 1385500, se figur 5.1. Resurser: 6 räddningsstyrkor, 1 helikopter med dropptank, 1 polishelikopter med värmekamera samt 7 gödseltunnor och 3 skördare nyttjades. 5.1.1 Värnamos förberedelser Insatsledarna och Brandingenjörerna i Gislaved-Gnosjö och Värnamo hade genomgått utbildning kring faror med stormfälld skog (2-2,5 h). Listor på lokala aktörer var uppdaterade. Hel- och deltidsstyrkorna utbildades i riskerna med stormfälld skog. 5.1.2 Händelseförlopp När styrkorna kom till platsen var det svårt att lokalisera samt att komma intill branden. Nötkreatur var tvungna att flyttas då hagen de gick i fanns nära skogsbranden och i dess vindriktningen. Snart framgick det att närliggande området i vindriktningen med bl.a. bostäder och främst ladugård var hotat. Ett sågverk, ca 200 m från branden, antändes av flygbrand. Vatten togs från en sjö relativt nära branden men medförde skytteltrafik med tankbil och gödseltunnor. Närliggande större väg spärrades av för att vattentransporterna skulle kunna avlöpa effektivare. Dock hade polisen viss resursbrist vilket resulterade i att det uppkom luckor i avspärrningarna som utnyttjades av journalister och nyfikna. De begränsningslinjer som utnyttjades var gator för elkraftledningar och vägar. Strömmen i de elledningar som utgjorde begränsningslinjer fick brytas. På det stora hela fungerade begränsningslinjerna bra men det uppkom flera flygbränder vilket försvårade möjligheten för RL att få överblick över skadeutbredningen. Skogsbrandflyget kontrollerade brandspridning och flygbränder i avvaktan på helikopter. Med hjälp av helikopter kunde sedan punktinsatser genomföras. Enligt RL hade det varit svårt att klara av att skydda närliggande byggnader om inte det skett vattenbombning av helikopter. En av skadeplatscheferna genomförde en kort utbildning av deltidsstyrkor i släckning med vått vatten (0,1-0,5 % skumvätska som blandas i släckvattnet). Vått vatten används för att minska ytspänningen och därigenom kan vattnet lättare tränga ned i marken och släcka glödbränder [se bilaga B för utrustning för vått vatten]. Detta hade så god släckeffekt att räddningsledningen beslöt att efter natten använda skördare för att lyfta undan träd. Räddningspersonal gick efter skördaren och genomförde punktsläckning. Beredskap i Värnamo för andra larm upprätthölls av styrkor från grannkommunerna liksom avlösning av insatta styrkor. 22
Figur 5.1 Utbredning av skogsbranden i Sanna, Värnamo. 5.1.3 Erfarenheter från Sanna Ledning När det var dags för avlösning av personal så skedde detta kommunvis med en viss förskjutning. På så sätt minskas risken för avbrott i släckningen pga överlämningsproceduren. Svårt att överblicka branden eftersom det uppstod flygbränder vilka inte alltid kunde upptäckas från marken. Insatsledaren åkte med polishelikoptern för att skapa sig en uppfattning av skadeutbredningen. Fara för brandpersonalen att gå in i området eftersom det brann i stormfälld skog. Skogsbrandflyget Flög på annan plats i länet när branden började men dirigerades till Sanna för att hjälpa till. Helikopterhjälp Vid Sanna-branden uppstod problem med brandspridning när helikoptern var tvungna att bryta för bränslepåfyllning. Släckinsatsen blev defensiv under den tid som helikoptern var borta. Avbrotten blev nästan en timme för att lossa vattentanken, flyga till Växjö, tanka, återvända och koppla vattentanken igen. Samtidigt medförde detta mycket flygtid till ingen nytta. Övrigt En del träd som till synes var hela och stabila visade sig inte vara detta när de blev brandpåverkade. 23
5.2 Långshult sydöst om Bor, Värnamo Fakta: Larmet inkom 2005-07-09, kl.13.21 och räddningstjänst avslutades på morgonen följande dag. 11,2 ha avbränt i stormfälld skog. Vind O 2-5 m/s. Koordinater: 6306500,1429500, se figur 5.2. Resurser: 5 räddningsstyrkor, 1 helikopter med dropptank, samt 2 gödseltunnor och 1 skördare nyttjades. 5.2.1 Värnamos förberedelser Se 5.1.1. 5.2.2 Händelseförlopp Området i vindriktningen med bl.a. bostäder och främst ladugård var hotade, totalt cirka 10 byggnader. Brandfronten var cirka 300 meter och spred sig mot byggnaderna. Vattentillgång, en sjö, fanns relativt nära men det krävde skytteltrafik med tankbil och gödseltunnor. En tidig order var att hålla personalen utanför den stormfällda skogen. Risk förelåg gällande ändrade spänningsförhållanden i mark och vegetation till följd av brand i stormfälld skog. Andra risker var elledningarna vilka inventerades i ett inledningsskede. Personalen fick explicit order om att inte närma sig elledningarna. En tekniker från elbolaget kom till platsen och gjorde nätet strömlöst. Beredskapen uppehölls i Värnamo kommun med hjälp av en räddningsenhet från Jönköping samt vattenenhet från Bankeryd. De var under denna tid larmade på två räddningsuppdrag. Figur 5.2 Utbredning av skogsbranden i Långshult, Värnamo. 24
5.2.3 Erfarenheter från Långshult Ledning RCB-funktionen underlättade mycket för RL. De normativa och strategiska besluten överlämnades automatiskt till RCB:n. [I RäddSam F fungerar en av de tre brandingenjörer som är i beredskap i länet som RCB. Vid behov inkallas en stab till SOS/räddningstjänsten i Jönköping för att understödja RL. Det är RCB:n uppgift att, i möjligaste mån, förse RL med de resurser och information som denne behöver samtidigt som beredskapen skall vara fortsatt hög. Alla räddningsstyrkor i länet står till RCB:n förfogande]. I Långshult kom två styrkor bakom branden. Tipset är att ta god tid på sig som RL (OBBO 9 5-10 min) innan personal sätts in i släckningsarbetet. Jobbigt att flytta styrkor och slangsystem. Körde slut på brandmännen i Värnamo på kort tid. En erfarenhet är att använd FM:s resurser mer, speciellt för eftersläckning. Fördelen med hemvärnet är att de har lokalkännedom, har personliga nätverk i området och ofta tidigare erfarenheter att arbeta vid skogsbränder. Massmedia kom till ledningsplatsen. Knackade ibland på rutan till ledningsbilen (718). Inga avspärrningar var uppsatta vilket medförde att journalister fick fritt tillträde till skadeplatsen. Borde ha avtalat tid och plats för kontakt med dem. RCB:n i F-län skötte pressreleaserna från SOS i Jönköping och ringde upp RL inför ett nytt pressmeddelande. Denna arbetsmetod fungerade bra. Bra att rita på OH-papper ovanpå kartan så blir det inte så kladdigt. Skogsbrandflyget Flög tills helikoptern anlände. Styrde utryckande styrka på väg ut, dvs. vilken väg de skulle ta som var farbara. Borde ha haft mindre helikopter för bara rekognoscering. Helikopterhjälp Begärde ut helikopter redan på vägen ut. Vattenbombade sedan i stormfälld skog. Övrigt Under insatsen användes vått vatten. Detta gjorde att ytspänningen släppte vid eftersläckningen. Borde också ha använt detta i ett tidigare skede, vilket underlättat. Frivilliga (bönder med gödseltunnor) användes för att förstärka begränsningslinjer. Detta innebar en stor arbetsmiljörisk i form av att de utgjorde en kraftigt ökad trafikbelastning både vad gäller frekvens och hastighet. 5.3 Håå, Ljungby Håå Fakta: Larmet inkom 2005-07-04, kl.15.15 och räddningstjänst avslutades 2005-07-07, kl. 09.00. ca 10 ha avbränt i bl.a. stormfälld skog. Resurser: Totalt 88 personer varav 16 frivilliga, 2 helikoptrar med dropptank, 1 polishelikopter med värmekamera samt flertal gödseltunnor och 1 skördare nyttjades. 9 OBBO - (Orientering, Bedömning, Beslut, Order) 25
5.3.1 Ljungbys förberedelser Ljungbys förberedelser bestod i att en extra brandman fanns i tjänst från 08.00, skulle dock vara på station efter 12.00 (innan kunde han utföra arbeten utanför station). Vidare hade Ljungby ett extra befäl (lilljouren) på station mellan 08.00 20.00 för att bistå utryckningsstyrkan från station vid skogsbrand. En av Räddningsverkets släckbilar från räddningsskolan i Revinge placerades i Ljungby för att användas vid skogsbrand. Denna släckbil utrustades med skogsbrandsutrustning och sattes som förstahandsbil vid sådana larm. På så sätt kunde ordinarie släckbil utnyttjas för andra larm. Personalen på kommunens planavdelning (ansvariga för kartmaterial m.m.) lade frivilligt sina semestrar så att det fanns bemanning hela sommaren till skillnad mot det normala då all verksamhet på avdelningen håller stängt några veckor på sommaren. Ljungby kommun skickade redan på våren ett brev till sommarhusägare gällande de risker som fanns med den stormfällda skogen. En mycket stor andel av ägarna var boende i utlandet (främst Danmark och Tyskland) och i de fallen översattes texten till det aktuella språket. Turistbyrån i Ljungby delade ut en flerspråkig broschyr kring skogsbrandrisker till sina besökare. En överenskommelse med Sydkraft (nuvarande EON) hade gjorts gällande att det inte skulle ske någon automatisk påkoppling av strömmen vid ett avbrott. Detta innebar att Sydkraft skickade ut reparatörer direkt vid ett avbrott och därmed förlängdes den tid som hushållens blev utan el i de fall som det inte var något direkt fel på ledningen eftersom reparatörerna var tvungna att felsöka manuellt. Faran med automatsäkring (strömmen släpps på igen direkt efter ett avbrott) är att denna påkoppling kan orsaka gnistbildning som antänder omgivande vegetation. Även hushållen i Ljungbytrakten var informerade om detta. På våren hade både befäl och brandmän utbildats. Det övningsmaterial som finns på RäddSam F :s hemsida användes som grund vid dessa övningar. 5.3.2 Händelseförlopp I början av insatsen antogs en defensiv inriktning men när resurser anlänt övergick det till en offensiv inriktning i takt med att helikoptrarna anlände. Redan vid första OBBO:n rekvirerades helikoptrar för vattenbombning. Gödseltunnor och helikoptrar var de offensivaste verktygen. Begränsningslinjerna var dike och befintliga vägar, dock var det tvunget att använda skördare för att kunna använda en av vägarna till begränsningslinje. Beredskapen återställdes genom att en deltidsstyrka ställdes på räddningsstationen i Ljungby. I förväg hade kontakter tagits med bl.a. Malmö brandkår så att de skulle kunna placera en räddningsstyrka i Ljungby vid en långvarig skogsbrand. Detta behövdes dock inte ske. RL utnyttjade Chef I Beredskap (CiB) i Växjö som bollplank vad gäller frågor kring beredskap och resursbehov. Markaryd och Älmhult bistod med räddningstjänstpersonal. Två fyrhjuliga motorcyklar användes för att frakta personal och material samt till rekognosering. 26
I samband med att den stormfällda skogen brandpåverkades brann de rötter av som tidigare förhindrade träden från att falla. Innan branden nått fram till träden verkade de till synes friska men under mark hade flera rötter förstörts i stormen. Ingen personal skadades under insatsen. 5.3.3 Erfarenheter från Håå Ledning och samverkan Ett flertal samverkansparter engagerades under denna skogsbrand. Polisens resurser användes till att spärra av området, hänvisa journalister till speciella medieplatser, förberedde boende på eventuell evakuering samt ta fram uppgifter kring ägandeförhållande av drabbad skog. Varje dag kontaktades SMHI för att få aktuella väderprognoser. Under de dagar som det förekom skogsbränder intensiverades kontakter. Tekniska förvaltningen utnyttjades till att utför olika logistikuppgifter. Skogsbrandflyget Skogsbrandsflyget användes till att leta efter skogsbrand efter ett inringt larm kring röklukt. Flyget kunde konstatera att det var en brand i Värnamo kommun som spred denna lukt. I samband med en annan brand ledde flyget de utlarmade styrkor till rätt plats. Innan helikoptrarna kom på plats rekognoserade de efter spridning. De problem som fanns med skogsbrandsflyget var både tekniska och kunskapsbrister. Någon radio fungerade ej och piloterna hade ej tillräcklig kunskap om B96:ans funktion. Helikopterhjälp RL rekvirerade två av FM:s helikoptrar för vattenbombning. Även en polishelikopter med värmekamera anlände något senare. En av besättningsmedlemmarna (navigatören) verkade som koordinator mellan räddningsledningen och piloterna. När polishelikoptern anlände användes denne som bulldog dvs dirigerade var vattenfällningen skulle ske. Då det uppkom nya bränder dirigerades resurserna dit och på så sätt kunde flygeldar snabbt släckas innan började spridas. I ett efterskede utnyttjades värmekameran på polishelikoptern till att söka av stora geografiska ytor efter eventuella glödbränder och på så sätt kunde personella resurser omfördelas till släckningsarbete istället för tidsödande efterkontroll. Helikoptrarna användes även för rekognosering. RL tog med PIC (polisinsatschef) och politiker för att skapa en gemensam lägesbild och därmed en ökad förståelse för insatsens hjälpbehov. Detta var, enligt RL, en framgångsfaktor. Tankning av helikopter skedde på Växjö flygplats och Feringe flygplats. Detta medförde att helikoptrarna hade en tankningstid på ca en timme. 27
Övrigt I SRV:s skogsbrandsdepå fanns för lite motorsprutor och smalslang men i övrigt var det en stor tillgång att kunna utnyttja denna materiel. Uttaget av materialen från SRV:s skogsbrandsdepå till de olika sektorerna bokfördes ej. En skogsbrand medför ofta ett ökat tryck från massmedia. Insatsen i Håå var inget undantag. Totalt fanns ett 15-20 journalister på plats. Det var både tidningar, radio och TV som var representerade. En speciell samlingsplats ordnades till massmedia. Därifrån skjutsades journalisterna på släpvagnssläp fram till brandplatsen där de fick ta sina bilder och skaffa sig en uppfattning om räddningsinsatsen. Här intervjuades även RL. 5.4 Vashult och Brommeshult, Älmhult Fakta, Vashult: Larmet inkom 2005-07-09, kl.16.22 och räddningstjänsten pågick i fem dagar. Området som berördes av skogsbranden omfattade totalt ca 64 hektar med huvudsakligen myrmark. Koordinater: 6271000;1417000 Resurser: 16 räddningsstyrkor, ledningsfordon från Värends (116), 1 helikopter med dropptank. Vid tre tillfällen användes polishelikopter med värmekamera. Som mest arbetade 125 personer på skadeplatsen. Det var både räddningstjänstpersonal, hemvärnspersonal och frivilliga. Fakta, Brommeshult: Larmet inkom 2005-06-20, kl.15:45 och räddningstjänst pågick i tre dagar. Området som berördes av skogsbranden omfattade ca 8 hektar stormfälld skog. Koordinater: 6276800;1413900 Resurser: 6 räddningsstyrkor, 1 helikopter med dropptank. 5.4.1 Älmhults förberedelser I Kronobergs län bildades en skogsbrandsgrupp som tillsammans med RäddSam F arbetade med flera olika projekt. Räddningstjänsten i Älmhult lade ner stor kraft på att informera drabbade skogsägare om farorna med skogsbrand i stormfälld skog. Deltidspersonalen fick extra utbildning i skogsbrand. En detalj i förberedelserna under sommaren vara att heltidspersonalens lunch spontant flyttades en halvtimme tidigare på dagen. Av erfarenhet visste personalen i Älmhult att de flesta bränder i skog och mark började strax efter eller i anslutning till normal lunchtid. Föreläsningssalen på brandstationen dukades för stabsarbete. Befälen i Älmhult hade en outtalad rutin att alltid ha arbetstelefonen påslagen även under semestern. På så sätt kan tjänstgörande befäl alltid få viss hjälp vid större insatser. 5.4.2 Händelseförlopp, Vashult När RL närmade sig det branddrabbade området begärdes helikopter för vattenbegjutning. I Vashultsbranden var alla närliggande helikoptrar upptagna. Alla samtal gällande prioritering av helikoptrarna gick till ARCC och inte mellan de båda räddningsledarna. I ett initialskede användes skogsbrandsflyget som vägvisare. 28
Utvärdering av skogsbrandsäsongerna 2004 och 2005 Både en främre och bakre stab skapades i Älmhult. Den främre staben fungerade som en sambands- och ledningsplats medan bakre stöd främst inriktades på analys, logistik och avlösning. Personal från Värends räddningstjänst utgjorde, till stora delar, den främre staben. Ledningsfordonet 116 från Värends räddningstjänst användes som ledningsplats. Bakre ledning anordnades på stationen i Älmhult med egen personal understödda av personal från Ljungby räddningstjänst samt hemvärnet. Fållen 1:43 1:45 1:56 1 Kilen 1:55 5 1:9 2 1:19 1:5 1 1:32 1:33 1:55 1:55 6 7 1:9 1 Femlingslund 2:6 1:31 1:44 VASHULT 1:55 8 1:55 1:55 9 10 1:55 2 Vashultsmaden Stora Vashult 1:38 s:1 Vashult 1:46 1:39 1:30 1:57 1 1:29 1:10 1:22 1:11 2 4:1 1:11 1 1:7 1:37 Flyen 1:8 1:34 1:25 2 1:11 HÄRADSBÄCK Figur 5.3 Brandens utbredning Vashult, Älmhults Kommun. 150 m 5.4.3 Händelseförlopp, Brommeshult Då det rörde sig om brand i stormfälld skog fanns det uppenbara risker med att skicka in brandpersonal i skogen. Inriktningen på insatsen blev därför inledningsvis defensiv med inväntande av branden vid förberedda begränsningslinjer till dess att erforderliga förstärkningar anlänt och FM:s vattenbombning med helikopter givit effekt. Begränsningslinjerna förlades till naturliga begränsningslinjer i form av grusvägar i norr och söder samt lövskogsimpediment/ängsmark i väster. De begränsningslinjer som beslutades var väl tilltagna eftersom RL befarade att spridningshastigheten skulle vara större än vid normala förhållanden. Den effektiva helikopterinsatsen i kombination med markpersonalens agerande resulterade dock i att skogsbranden kunde hejdas innan den nådde begränsningslinjen i norr. 29
s 3:1 1:3 Brommeshult s Granhult 1:16 1:17 1:14 1:12 GYLTEBODA GYLTEBODA 1:13 1:9 GYLTEBODA 75 m Figur 5.4 Brandens utbredning Brommeshult, Älmhults kommun. 5.4.4 Erfarenheter från Vashult och Brommeshult Ledning och samverkan Deltidsbefäl användes som sektorbefäl. Här framkom ett utbildningsbehov kring ledningsfilosofi och dess nivåtänk. Då bränderna kom under semestertider var befäl till sektorer en bristvara. I vissa fall användes brandmän som sektorschefer. De personliga nätverk som skapades under efterdyningarna av Gudrun kom väl till pass och anses av flera av de inblandade som mycket viktigt för att smidigt lösa de problem som uppkom. Ledningsplatsen på bägge bränderna valdes utifrån att den skulle vara lätt att hitta och ha bra sambandsmöjligheter. All personal som skulle avlösa eller kom från skogsbranden registrerades av personal i främre staben. Ett problem som framkom var att det inte fanns någon informationsöverföring mellan LUPP anteckningar i främre respektive bakre stab. Avsaknaden av en komplett RC i Älmhult med fullt tekniskt ledningsstöd var påtagligt i den bakre ledningen (den planerade byggnationen av ny RC år 2008 hade avsevärt underlättat och effektiviserat arbetet). 30
Helikopterhjälp Vid bägge bränderna utnyttjades vattenbombning via helikopter. När FMs helikoptrar kom på plats utnyttjades en av besättningsmännen (navigatören) som sambandsperson mellan RL och den vattenbombande helikoptern. Den mindre av helikoptrarna (tillhörande polisen) användes till att rekognosera brandens utveckling och att scanna av med värmekamera för att hitta glödbränder och/eller friskförklara områden. Fördelen med denna friskförklaring var att personal effektivare kunde omfördelas vid eftersläckning. Ett förslag är att besättningen i alla helikoptrar borde ha mörkerglasögon och värmekamera för att öka antalet användningstimmar. Den andra fördelen är att besättningen i den vattenfällande helikoptern lättare kunde se effekten av sin egen fällning. Skogsbrandsflyg Initialt användes skogsbrandflyget som vägvisare vid skogsbranden i Vashult. Övrigt Uttaget av materialen från SRV:s skogsbrandscontainer till de olika sektorerna bokfördes ej. Detta innebar att först till kvarn -principen gällde men upplevdes ej som något problem eftersom alla sektorer fick det som de behövde. Hackor och spadarna som fanns i containrarna var överflödiga medan det fanns ett större behov av smalslang och armatur t ex vattentjuvar och grenrör. En erfarenhet är att antalet flygbränder var större i samband med brand i stormfälld skog än vid normal skogsbrand. I mån av tid ställdes RL till massmedias förfogande. Inte i några av bränderna i Älmhult hänvisades journalister till en utsedd plats. Detta tycks ha fungerat bra ändå. 5.5 Erfarenheter från samverkande parter Skogsbrandflyget har möjlighet att styra och informera ankommande styrkor. Detta är en viktig hjälp vid skogsbränder. Samverkan bygger på ett utbyte mellan två parter. Det som skulle hjälpa skogsbrandflygets piloter är 10 : Att alla befäl bör har kompass med sig i sin personliga utrustning. Piloterna kan i så fall styra en styrka rätt i svår terräng genom att ange riktningen i grader. Att ha en egen kanal till räddningsledaren medför att piloten inte behöver vänta på att brandfolket har pratat klart (vilket kan dröja i ett inledningsskede). Genom att använda en kanal för diskussion med räddningsledningen kan skogsbrandflyget enklare utföra uppdrag åt RL istället för att ge den information som piloten tror är viktig. Märka ut den plats där befälet styr styrkorna från genom att lägga ett tygstycke på marken. På så sätt kan det fungera som en referenspunkt istället för en vägkorsning. På så sätt slipper befälet vända kartan i huvudet och det blir en enklare dialog mellan pilot och befäl. 10 Nilsen Å., pilot Frivilliga FlygKåren, 2006-06-14 31
6 Skogsbränder 2004 I detta kapitel finns beskrivningar av skogsbränder från 2004. Det som skiljer är att det under 2004 inte fanns riskmomentet med stormfälld skog efter Gudrun. Då denna rapport även skall presentera erfarenheter från skogsbränder i allmänhet är även dessa av intresse. 6.1 Horkarlamossen Fakta: Larm inkom 2004-05-07, NÖ om Vaggeryd. Slutgiltig utbredning: 4 ha. Larmet inkom som Brand i traktor 3 km öster om Bondstorp Resurser: BIB, IL Jkpg (108), IL Nässjö, 3 räddningsenheter (XX1), 1 terrängfordon (XX2, XX3), 3 vattenenheter (XX5 + 506 dvs tankbilar eller lastväxlare med tank). 6.1.1 Händelseförlopp Larmet hade inkommit från ett flygplan via tornet på Axamo flygplats. Detta larmbesked resulterade i Litet larm i Vaggeryd och IL vilket denna dag blir 118 (BIB) då IL från Jönköping var upptagen med stormskador på annat håll i kommunen. På vägen fram ändras adressangivelsen till Trollamossen och med infart via Grälebo. På denna indikation larmar BIB Litet larm i Norrahammar med begäran om räddningsenhet. Branden förmodas nu ligga i zon 1558. På plats konstateras att det inte brinner på Trollamossen men att det kommer rök från Horkarlamossen som är en frästorvmosse med aktiv brytning. Vinden är mycket kraftig med medelvind över 10-12 m/s. Framme på Horkarlamossen möts räddningsenhet (581) och BIB av en omfattande brand på mossen på 3 ha samt överhängande risk för spridning till skogen. Under rekognoseringsvarv larmar BIB en räddningsenhet (R), vattenenhet (V) och specialenhet slang (SE:slang) från Skillingaryd samt vattenenhet från Jönköping och terränghjuling från Habo. Larmet i Norrahammar ändras till stort larm med begäran om R;V. Larmet i Habo ändras till Stort Larm med begäran om R;V;SE:terrängtransport samt litet larm i Jönköping med begäran om R, SE:depå samt SE:slang. Personal från mossen finns på plats och försöker släcka torvaggregatet som brinner men har inte begränsat branden mot skogen. De kör runt med en harv och luckrar upp mossen runt branden norrut. Under insatsen biträdde personalen med tankvagn och pump samt traktor för transport av materiel. RCB (Räddningschef i beredskap) som sökts av SOS försökte nå BIB för besked men i detta läge var denne ytterst upptagen med insatsen och kunde inte lämna några bra besked. RCB flyttade räddningsenheten 251 från Malmbäck till Vaggeryd för beredskap. 6.1.2 Erfarenheter Ledning och samverkan Det var för lite med bara en ledningsenhet. IL 808 reserverades för andra larm i Jönköping i första läget vilket visade sig vara fel. Han hade behövts bättre på branden. Ett ensamt befäl (BIB i detta fall) klarade inte att både organisera vattentransporter, ta emot enheter, ge vägbeskrivningar via radio, samverka med personal på mossen, samverka med RCB och ge rapporter till SOS och SOL (Stab- och ledningscetral) samt ha överblick och leda insatsen i stort. 32
Tillfällighet att BIB (grundplacering i Jönköping) kände till lämpliga pumpplatser i både Vaggeryd och Jönköpings kommun. SOL och SOS borde ha alla pumpplatser tillgängliga på kartdator och frågan är om inte SOS/SOL skulle svara för all trafikledning av motorspruta och tankbilar tills det arbetet är igång. Det tar mycket kraft från ledningen på plats i början av insatsen. När en skogbrand väl är begränsad så minskar resursbehovet nästan momentant till under hälften. Detta var vi inte beredda på och hade inte planlagt för hemgång vilket gjorde att enheter fanns kvar onödigt länge på brandplatsen. Övrigt Personal på mossen uppger att de larmat SOS om vart branden var men den informationen kom inte fram till räddningsenheten 581 och 118. En vattenenhet välte i diket strax före branden och kunde ha skurit av den enda vägen fram för tunga fordon. Bärgningen av den dikeskörda tankbilen försenade också hemresan. Sugsilen på motorsprutan i branddamm på mossen slammade igen med torv från mossen. Viktigt att alltid arbeta med vattenförsörjning från både motorspruta/slang om det är möjligt samt vattenkörning med tankbilar. Tankbilar fungerar alltid, slang fungerar ibland. Habo saknade kartor över Vaggeryds kommun och hamnade i Bondstorp. Slangledning över mossen till brandfronten i skogen brann av flera gånger pga glöd. Matarledning borde ha dragits i lä från branden eller längre bort från flanken. Mycket rök i brandfronten från mossbranden pga den kraftiga vinden vilket gjorde arbetet väldigt tungt. Filtermask var nödvändig. I vissa lägen var det svårt att orientera sig i fronten. Vaggeryd som tillämpar system med brandmannaradio hade mycket bättre samband än övriga styrkor där endast befälet bär radio. Vått vatten i vattenspridare gjorde stor nytta. 33