Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige Magnus Halling Växjö möte 211-12-7 Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige - projekt 29-211 Magnus Halling, Växtproduktionsekologi (VPE), SLU Uppsala Mårten Hetta, Norrländsk jordbruksvetenskap (NJV), SLU, Umeå Rolf Spörndly, Husdjurens utfodring och vård (HUV), SLU Uppsala 1
Målsättning och hypoteser Målsättning Målsättningen med detta projekt är att systematiskt gå igenom och jämföra hur olika majssorter uppför sig i vårt klimat för att ta fram ett svenskt mognadsindex. Hypoteser Majssorter som odlas i Sverige får andra relationer i mognad jämfört vad FAO-talet anger Ett svensk mognadsindex för majs underlättar att välja sort beroende på odlingsförutsättningar Hur fungerar FAO-talet Det finns nio olika tidighetsklasser. Tidigaste klassen är 1-2 och den senaste klassen är >9 Tiotalssiffran anger sortens plats inom grundklassen Entalssiffran, som i Europa alltid är en nolla, betyder att fröfärgen är gul 1 enheters skillnad betyder en mognadsskillnad på 1-2 dagar eller 1-2 procent skillnad i torrsubstanshalt FAO-talet bestäms av en sorts förhållande i utveckling till en grupp standardsorter. 2
Beräkning av värmeenheter Corn Heat Units (CHU) Ekvation: CHU = (9/5(T min -4.4C)+ (3.33(T max -1.)-.84(T max -1.) 2 ))/2 CHU - medeltal för 1/5-3/9 åren 1999-27 3
Använd siffra Utvecklingsskala majs (MAO, 22) Stadium Värmeenheter Stadium VE 18 Majsgroddens uppkomst V1 33 Första bladet utvecklat V4 63 4 bladsnärp, 6 utvecklade blad V6 78 6 bladsnärp, 8 utvecklade blad V8 93 8 bladsnärp, 1 utvecklade blad V12 117 12 bladsnärp, 14 utvecklade blad, kolvanlag börjar synas.75 VT 131 Honblommornas silkeshår börjar växa till, hanblommor börjar synas 1 R1-Silke 148 Honblommornas silkeshår växer ut i en tofs i kolvtoppen 2 R2-Blåsa 1825 Kärnorna är vita, fyllda med klar vätska 3 R3-2 Kärnorna börjar bli gula, innehållet är mjölkvitt Mjölkmognad 4 R4-Degmognad 2165 Mjölkiga innehållet blir tjockare och degigt. Kärnformen kantigare 5 R5-Mjölmognad 2475 Hårt vitt lager av stärkelse i toppen av kärnan, mjölk-linjen syns 6 R6-Mognad Försöksmetodik När sorten uppnår R1, R3-R5 - graderas utvecklingsstadie När sorten uppnår R3-R5 - provtas kolv och övrigt (blad och stjälk) - ts-halt och stärkelsehalt bestäms R1-5 % silke (pollenslangar på hälften av kolvarna) R3 mjölkmognad (ts-halt 2 % i kärnan) R4 - degmognad (ts-halt 3 % i kärnan) R5 mjölmognad (ts-halt 45 % i kärnan) 4
Försöksplatser Län Skördeår Plats BC 29 St. Bärby, ÖRSUNDSBRO E 29 Vikingstad, Linköping I 29 Lilla Hulte Endre, Visby LA 29 Karsholm, KRISTIANSTAD BC 21 St. Bärby, ÖRSUNDSBRO I 21 Lilla Hulte Endre, Visby LA 21 Helgegården, KRISTIANSTAD E 211 Vikingstad, Linköping I 211 Rodarve Hogrån, VISBY LA 211 Helgegården, KRISTIANSTAD 29-4-29 29-1-15 29-5-1 29-1-13 29-5-1 29-1-1 21-5-21 21-1-13 21-5-2 21-1-18 21-5-2 21-1-13 211-4-28 211-1-5 211-4-3 211-1-5 211-4-28 211-1-11 Sorter och platser 29-211 Antal platser 29 Antal platser 21 Antal platser 211 Totalt Skördedatum Sådatum 29-4-2 29-1-26 FAOtal Sort 18 4 3 3 1 19 4 2 6 Saludo 19 2 2 Patrick 2 2 2 21 4 3 3 1 Ajaxx 22 2 2 Burli 23 2 2 4 24 4 4 5
CHU * utvecklingsstadium - CHU 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 R² =.9944 R² =.9415 1 2 3 4 5 6 Utvecklingsstadium BC 36 29 BC 42 21 E 146 29 E 33 211 I 238 29 I 293 21 I 342 211 LA 24 211 LA 4 29 LA 46 21 Linjär (E 146 29) Linjär (LA 4 29) Utvecklingsstadium 4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1.5 Utveckling Örsundsbro (BC) år 29 BC 29 1794 1987 2238 2246 CHU Första 27 augusti och sista 26 oktober 6
Stärkelse Örsundsbro (BC) år 29 Stärkelse, g/kg ts 25 2 15 1 5 BC 29 Provtagningstillfälle Utveckling Vikingstad (E) 29 7 6 E 29 Utvecklingsstadium 5 4 3 2 1 1528 174 195 2141 2224 CHU Första 14 augusti och sista 5 oktober 7
Stärkelse Vikingstad (E) 29 Stärkelse, g/kg ts 25 2 15 1 5 E 29 Provtagningstillfälle Utvecklingsstadium 6 5 4 3 2 1 Utveckling Karsholm (LA) 29 LA 29 155 1747 215 232 252 CHU Ajaxx Burli Patrick Första 6 augusti och sista 1 oktober 8
Stärkelse Karsholm (LA) år 29 Stärkelse, g/kg ts 45 4 35 3 25 2 15 1 5 LA 29 Ajaxx Burli Patrick Provtagningstillfälle Slutsatser I Mellansverige är det sämre samband mellan utveckling och FAO-tal än i Skåne Rankningen mellan FAO-tal och stärkelseinnehåll stämmer inte alltid. Avviker mer på nordligare platserna (E och BC) Sambandet CHU och utveckling varierar för olika breddgrader Ett mognadsindex bör innehålla odlingssäkerheten för en sort I England används en 11-gradig mognadsskala som går efter torrsubstansprocent vid skörd Swedish University of Agricultural Sciences 9
Litteratur MAO, 22. Corn Development Publication 811: Agronomy Guide for Field Crops. Ministry of Agriculture Ontario, Canada 1