Var går egentligen den undre gränsen för Sandelinområdet?
Det finns många olika uppgifter om var gränserna för Sandelinområdet går. Tidigare har vi i Sverige uppgivit att Sandelinområdet, där reaktiviteten är mycket hög och skikt med rå yta och dålig vidhäftning bildas, ligger i intervallet 0.04-0.14 % kisel + fosfor. Den undre gränsen har angivits som Si+P <0.04 Tvärsnitt genom ett Sandelinskikt
I Danmark har formeln Si+2.5P < 0.05 % använts I Norge används: Si+P < 0,04 % I Finland används Si+P < 0.04 % I Tyskland används Si+P < 0.03% I den nya utgåvan av Europastandarden EN 10025, gällande varmvalsade stål, anges följande villkor: Si < 0.03 och Si+2.5 P < 0.09
Vad gäller egentligen - vilket gränsvärde är rätt? Behöver man skilja mellan varm- och kallvalsat gods?? Ska fosforhalten ha en koefficient på 2.5?? Vi lät forskningsinstitutet FORCE Technology i Danmark göra en studie...
Jämförelse mellan de två olika uttrycken för Sandelinområdets undre gräns som har använts i Norden Figuren visar att med formel 2 är det betydligt fler stål som klarar kravet att ligga under Sandelinområdet. Formel 1 utgör ett strängare villkor.
FORCE har undersökt 26 kallvalsade stål med kisel+ fosforhalter runt Sandelinområdets undre gräns. Utseende och skikttjocklek har dokumenterats. Överenstämmelsen med formlerna Si+P < 0.04 samt Si+2.5 P < 0.05 har jämförts.
Prover som ingick i FORCE:s studie
Resultat från studien: Studien visade att formeln Si+P < 0.04 gav fel utslag i 9 av de 26 fallen. Stål som hade en Si+P-halt mindre eller lika med 0.04 procent gav ändå upphov till Sandelineffekt vid varmförzinkning. Formeln Si+2.5 P < 0.05 gav fel utslag i 2 av de 26 fallen. Stål som hade Si+2.5 P mindre än 0.05 procent gav ändå upphov till Sandelineffekt vid varmförzinkning.
Exempel på två kallvalsade prover som inkommit till till NG:s kontor för utredning: Skiktets yta efter varmförzinkning är rå och grov Vissa områden är mörkgrå Flagning förekommer Analys av bulksammansättningen gav följande resultat: Sample C Si Mn P S Al Cr Mo Co 1 0.036 0.009 0.338 0.025 0.016 0.019 0.031 0.010 0.009 2 0.044 0.009 0.363 0.027 0.017 0.018 0.034 0.011 0.011
Ett av två fyrkantsrör med mycket rå yta efter förzinkning
Tvärsnittsbild på zinkskiktet från ett av fyrkantsrören. Typisk Sandelinstruktur.
Kisel- och fosforsumma enligt Si+P blir följande: Prov 1: 0.034 % Prov 2: 0.036 % Si+ P är under 0.04%. Stålet skulle vara lämpligt att varmförzinka enligt denna formel, men ger Sandelineffekt. Kisel- och fosforsumma enligt Si+2.5P blir följande: Prov 1: 0.0715 % Prov 2: 0.0765 % Si+2.5 P är över 0.04 %. Stålet är inte lämpligt att varmförzinka enligt denna formel, vilket stämmer.
Förekommer skillnader i reaktivitet mellan kalloch varmbearbetat stål? FORCE:s studie har omfattat kallvalsat/kallbearbetat stål. Skiljer sig varm- respektive kallbearbetat material åt? Enligt FORCE:s erfarenhet så är det så. Fosfor har stor inverkan på reaktiviteten hos kallbearbetade stål. För varmbearbetade stål är fosforhalten inte lika kritisk, men där har istället kisel större inverkan.
Föreningens rekommendationer med den kunskap vi har idag - baserat på FORCE:s studie samt annan samlad erfarenhet: Vid höga krav på ytfinish, tex för produkter som ingår i modern arkitektur, skall följande villkor användas: För kallvalsat/kallbearbetat stål: Si < 0.03 och Si + 2.5 P < 0.04 viktsprocent För varmvalsat/varmbearbetat stål: Si <0.02 och Si + 2.5 P < 0.09 viktsprocent Vid normala krav på ytfinish kan Si+P < 0.03 viktsprocent användas för både kall- och varmvalsat stål. Ger tillfredställande ytkvalitet i de flesta fall och är vedertaget internationellt.
Viktigt att vi går ut med den här informationen så snabbt som möjligt! Råa, fula ytor är dålig marknadsföring för varmförzinkat stål Föreningens hemsida är uppdaterad, se under Val av stål Broschyren Val av stål skall uppdateras, på samtliga språk.