STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet

Relevanta dokument
Svenska Russavelsföreningen

FNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT

Sto- & Unghästreglemente

Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Antaget av SNF s styrelse

Svenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Beslutat av SNFs styrelse

Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar

Svenska Russavelsföreningen

FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan- och Riktlinjer, Reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvensk Brukshästras.

Svenska Fjordhästföreningens

Sto- & Unghästreglemente

FNHs STOREGLEMENTE (VALACKER, i tillämpbara delar)

2 SYFTET MED AVELSVÄRDERINGAR OCH BEDÖMNINGAR

AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS

Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar

Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH

Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen

Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2018

HINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet

Utdrag ur Sto & Unghästreglemente

HINGSTREGLEMENTE 2014

Avelsprogram. Dartmoorponny. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2016

Hingstreglemente. Avelsföreningen Svensk Ridponny

SVENSKA TINKERHÄSTSÄLLSKAPETS REGLEMENTE OCH RASVISA BESTÄMMELSER 2018 ALLMÄNNA SAMT SPECIFIKA FÖR STO OCH HINGST. STS Reglemente - April 2018

Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst

Svenska Hästavelsförbundets (SH) regler och anvisningar för sommarpremieringar 2016.

Sto & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB

ASHR:s avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar i avel inklusive rasvisa bestämmelser

HINGSTREGLEMENTE 2013

HINGSTREGLEMENTE 2008

16 SYFTET MED AVELSVÄRDERING AV HINGSTAR OCH HÄSTKONTROLL

HINGSTREGLEMENTE 2013

Hingstreglemente för fjordhingstar i avel

Hingstreglemente för fjordhingstar i avel

Plan och riktlinjer för Föreningen Ölandshästens verksamhet som stamboks- och registerhållande förening för Ölandshästen.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

HINGSTREGLEMENTE 2009


Information till opponenter, betygsnämndsledamöter och ordförande vid disputation vid Örebro universitet

Avelsprogram. Haflinger. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

ASHR:s avelsvärderingsreglemente för hingstar i avel inklusive rasvisa bestämmelser

PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx. Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx

Svenska Russavelsföreningen

Sveriges Shetlandssällskaps HINGSTREGLEMENTE. Avelsvärderingsreglemente för hingstar. Antaget av Sveriges Shetlandssällskap (SSS)

3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge. Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

PLAN och RIKTLINJER samt Hingst och Storeglemente för Föreningen Nordsvenska Hästens verksamhet som avelsorganisation för Nordsvenska Brukshästar.

Plan- och riktlinjer för ASHR:s verksamhet som avelsorganisation i Sverige

Stamboksreglemente för morganhästar i Sverige. Gäller fr.o.m

Sto & Unghästreglemente

3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge

Avelsföreningen för specialhästraser (ASHR) STOREGLEMENTE samt rasvisa bestämmelser för de raser som ASHR är avelsorganisation för.

GRUNDPROPOSITION 2015

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor

Sto & Unghästreglemente

Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr.o.m )

Allmänna samt specifika för sto och hingst.

Svenska Russavelsföreningen

Avelsplan för svenska ardennerhästen

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan cm förekommer.

Svenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall augusti 2012

Arrangemang skall uppdelas i olika klasser med hänsyn till ålder och kön.

Tillägg i Övervakningskommitténs arbetsordning

Avelsprogram. Shire. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

HINGSTREGLEMENTE 2018

AVELSVÄRDERING SAMT BRUKSPROV FÖR Connemara-hingstar Grevagården, Skövde, 2-3 APRIL 2011

Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation

Avtalsmall alternativ 1 SH är serviceorganisation åt en annan avelsorganisation

PLAN OCH RIKTLINJER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL VERKSAMHET SOM AVELS OCH STAMBOK FÖRANDE ORGANISATION

Hur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad

AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från SWB. Fastställt den 12/ av ASVH Service AB.

Högskolan Dalarnas samarbete med Folkuniversitetet

REGLER U 2012/47. Regler för utlysning av doktorandplatser och antagning till utbildning på forskarnivå

Regler för Bohuscupen och DivII, samt Div I dressyr Version Ändringar från 2009 markeras med rött. Häst

Svenska New Forestföreningens. Avelsprogram

Beredningsarbetet för utlysningen SU - SLL 2017

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Vilka rättigheter och skyldigheter har en nämndrepresentant respektive en programstudierektor? Linnéa Littorin, Universitetsjurist

Jäv. Georg Lagerberg Marie Zernig Avdelningen för regler och behörighet/enheten för förvaltningsjuridik

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

Proposition för Bruksprovet 2015 Flyinge Kungsgård 9-14 mars

Program & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB)

PROPOSITION AVELSVÄRDERING SAMT BRUKSPROV för Connemarahingstar Vetlandaortens ryttarförenings anläggning i Vetlanda, mars 2013

Jäv, mutor och andra intressekonflikter 1. Jäv

Plan och riktlinjer för Svenska Connemarasällskapet (SCS) Antaget av SCS styrelse

Regler Ridsportallsvenskan 2017

FNHs REGLEMENTE FÖR NORDSVENSKA BRUKSHINGSTAR I AVEL. FNHs Reglemente för Nordsvenska Brukshingstar i avel

Hingst regl. Reviderade

Unghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening

Nu är det alltså fritt fram att anmäla hingsten till bruksprov/avelsvärdering som för en tre-årig hingst börjar med ett bruksprov.

Myndigheternas serviceskyldighet

Jävsregler för Vetenskapsrådet

ALLSVENSKABESTÄMMELSER FÖR GÄVLEBORG PONNY

8qje!&? Kontroll av Jävsförhallanden. Landstingets revisorer Revisionschef Lennart Ledin Certifierad revisor Ulf Rubensson,

Svensk författningssamling

Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen

Transkript:

STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet REGLEMENTE FÖR STON & UNGHÄSTAR Antaget av SCS s styrelse 2011-02-19

Innehållsförteckning 1. Syftet med avelsvärderingar och bedömningar... 3 2. Bedömningar av hästar... 3 2.1 Krav för deltagande...3 2.2 Bedömningar...3 3. Avelsvärdering av ston... 3 3.1 Krav för deltagande...4 3.2 Individprövning av ston...4 3.2.1 Härstamning... 4 3.2.2 Mankhöjd... 4 3.2.3 Färg... 4 3.2.4 Exteriör... 4 3.2.5 Prestationer... 4 3.2.6 Hälsotillstånd... 4 3.2.7 Krav för diplom... 4 3.3 Avelsvärdesklasser...5 3.3.1 Avelsvärdesklass G... 5 3.3.2 Avelsvärdesklass G II... 5 3.3.3 Avelsvärdesklass GI... 5 3.4 Avkommeprövning...6 3.4.1 Avelsvärdesklass A... 6 3.4.2 Avelsvärdesklass ELIT... 6 3.4.3 Poängskala - avkommepoäng... 6 3.5 Avelsvärderingsbevis och avelsvärderingsbeslut...8 4. Dispensansökan... 8 5. Överklagan av avelsvärderingsbeslut... 9 6. Jäv... 9 7 Regler för resultatgrundande avelsvärderingsarrangemang... 10 7.1 Domare... 10 7.2 Propositioner... 10 7.3 Klasser... 10 7.4 Bedömning... 10 7.5 Resultatredovisning... 11 2

1. Syftet med avelsvärderingar och bedömningar Syftet med premieringar är att främja kvalitet och utveckling av svensk hästavel samt att förebygga ärftliga sjukdomar hos djur. Avelsvärdering genomförs med hjälp av härstamningsvärdering, individbedömning och avkommeprövning. Avelsvärderingen ger möjlighet till urval av ston och unghästar satt i relation till uppsatta produktionsoch avelsmål för respektive ras, samt möjlighet till avelsrådgivning. Resultat från bedömningarna skapar dessutom underlag för planering, rådgivning och forskning inom hela hästsektorn. 2. Bedömningar av hästar Avelsvärderingsgrundande bedömningar är officiella utställningar och arrangemang genomförda eller sanktionerade av Svenska Connemara Sällskapet (SCS). Sto och avkommors resultat från officiella tävlingar, dvs tävlingar arrangerade av föreningar anslutna till SH, SPAF, Svenska Ridsportförbundet eller internationella motsvarigheter, är också avelsvärderingsgrundande. Även andra organisationers tävlingar kan vara officiella om det specificeras i rasvisa krav 2.1 Krav för deltagande Visning av hästar för bedömning av exteriör och hälsotillstånd är öppen för hästar som är registrerade hos SCS. 2.2 Bedömningar Hästens exteriör och rörelser skall bedömas och beskrivas i förhållande till hästens ålder, avelsmål och användningsområde för rasen samt aktuell rasstandard. Bedömningen skall omfatta minst följande moment: rastyp huvud, hals, bål extremiteterna rörelser Hästens identitet ska kontrolleras. I samband med exteriörbedömningen skall en bedömning av hälsotillståndet göras. Bedömningen skall omfatta allmän sundhet. Vid misstanke om defekt skall detta rapporteras till SCS styrelse. Ett protokoll där genomförda bedömningar antecknas skall finnas för varje häst. Särskilt utmärkande egenskaper, både positiva och negativa, skall anges i protokollet. Protokollet skall undertecknas av domaren, samt innehålla dennes namn i klartext. 3. Avelsvärdering av ston Avelsvärdering utförs utav avelsvärderingsnämnderna för ston. Ledamöterna ska ha goda kunskaper om avelsvärdering och ha goda kunskaper om den ras som de avelsvärderar. 3

3.1 Krav för deltagande Avelsvärdering av ston är öppen för alla ston som är införda i grundstambok, Svenskt Connemararegister (SCR) och avseende färg, mankhöjd och härstamning är berättigade för införande i riksstambok (RC) resp.bilaga till Riksstambok (RCB). 3.2 Individprövning av ston Individprövning av ston omfattar härstamning, exteriör, hälsotillstånd och i förekommande fall prestationer. 3.2.1 Härstamning Härstamningsbedömning skall utföras på basis av all tillgänglig officiell information om föräldrars och närbesläktade hästars egna meriter 3.2.2 Mankhöjd 128-148 cm. Giltigt svenskt officiellt mätintyg accepteras. 3.2.3 Färg Svart, gulsvart, brun, gulbrun, fux och isabell samt skimmelvarianter av dessa färger är tillåtna. 3.2.4 Exteriör Sker enligt 2.2 i detta reglemente. 3.2.5 Prestationer En hästs sammanvägda prestationer bedöms utifrån resultat från utställningar, bruksprov, officiella tävlingar, officiella utställningar eller årgångstester, varvid hänsyn skall tas till ålder, ras och användningsområde. Endast officiella resultat får ingå i bedömningen. 3.2.6 Hälsotillstånd Bedömningen av hälsotillståndet skall omfatta allmän sundhet. Vid misstanke om smittsam sjukdom, dålig hållbarhet eller ärftlig defekt kan hästen remitteras till veterinär. Alla avelsdjur skall kontrolleras och bedömas avseende defekter som anges i 3 Statens jordbruksverks föreskrift (SJVFS 2008:26) om djurskyddskrav vid avelsarbete samt i tillämpliga delar enligt SCS Defektlista (bilaga i hingstreglemente). Vid misstanke om nedärvning av defekter skall avelsvärderingsnämnden före beslut remittera ärendet till SCS styrelse. För diagnos av vissa defekter kan röntgenundersökning krävas. Denna bedömning kan ske vid visning eller genom veterinärintyg. Sto med man- & svansskorv kan inte erhålla annan avelsvärdeklass än G. Man- och svansskorv ska antecknas i protokollet. 3.2.7 Krav för diplom Diplom utdelas till sto som vid 3 års ålder erhållit minst 40 poäng exteriört, varav ingen delpoäng under 7, är av tillåten färg, uppfyller härstamningskraven för avelsvärdesklass G och mäter 128-148 cm. Ston som visar tecken på man och svansskorv kan ej erhålla diplom. 4

3.3 Avelsvärdesklasser Avelsvärdeklass tilldelas av rasvis nämnd. Ett avelssto kan tilldelas avelsvärdesklass vid lägst tre års ålder. Avelsvärdesklasserna G, GII, GI baseras på stoets egna meriter. Avelsvärde- klasserna A och ELIT är baserade på avkommornas resultat. Rasvisa bestämmelser gäller inom dessa ramar för utdelande av avelsvärdeklass till avelsston. Beslut om stamboksföring fattas av avelsorganisation oftast på basis av uppnådd avelsvärdesklass. Avelsvärderade ston tilldelas prisrosett enligt följande: Avelsvärdeklass ELIT A G GI GII Rosett Blå-gul Blå Grön Gul Röd 3.3.1 Avelsvärdesklass G Ett sto uppnår godkänt avelsvärderingsresultat och kan tilldelas avelsvärdesklass G om följande villkor är uppfyllda: stoet är infört i svenskt connemararegister (SCR, raskod 33) och har föräldrar som är införda i riksstambok (RC (motsvarande moderlandets Class 1), RCB (motsvarande moderlandets Class 2) eller motsvarande utländsk stambok). stoet är lägst tre år gammalt stoet har tillåten färg och mankhöjd. Om stoet är högst 10 år skall lägst 32 poäng exteriört varav ingen delpoäng under 5 ha uppnåtts vid avelsvärderingstillfället. Äldre ston skall bedömas vara av motsvarande kvalitet om de ej poängbedöms. 3.3.2 Avelsvärdesklass G II Stoet är lägst fyra år, uppfyller kraven för G samt har avlagt godkänt prestationsprov enligt SHs sto- och unghästreglemente eller genomfört offentlig tävling, kvalitetsbedömning eller liknande. 3.3.3 Avelsvärdesklass GI Stoet skall uppfylla minimikraven för avelsvärdesklass G samt uppfylla något eller några av följande villkor: erhållit avelsdiplom erhållit hopp- eller gångartsutmärkelse vid 3-årstest erhållit minst två guldplaketter, varav den ena erhållits vid lägst ett års ålder och den andra vid lägst tre års ålder, på avelsvärderingsgrundande bedömningstillfällen och bedömda av två olika domare. erhållit utmärkelse i gångarter, hoppning eller allround vid regional kvalitetsbedömning varit placerad lägst i regional ridtävling i dressyr LB (kat B) och LA (kat C och D), eller 0,80 hoppning (kat B), 1,00 hoppning (kat C), 1,10 hoppning (kat D), eller fälttävlan 90 cm. varit placerad i officiell galopptävling eller i körtävling i lägst nationell lätt klass. 5

eller har jämförbara utländska meriter. 3.4 Avkommeprövning Sto som är infört i RC eller RCB kan avkommeprövas. I de fall avkommor finns skall dessa vägas in i avelsvärderingen. Höjning av avelsvärdes - klass sker efter att stoägaren ansökt om detta hos SCS registrator. Ansökan ska åtföljas avåberopande av aktuella meriter för höjning av avelsvärdesklass. 3.4.1 Avelsvärdesklass A Stoet skall ha lämnat minst fem levande födda föl av god exteriör beskaffenhet och/eller visat god användbarhet. Avkomma äldre än sex månader skall vara införd i SCR. Bedömda avkommor skall vara fallna efter hingst införd i RC, RCB eller motsvarande klasser i utländsk stambok. Stoet skall uppnå minst 80 avkommepoäng, varav minst tre avkommor med lägst 20 poäng. Stoet skall uppnå minst 80 avkommepoäng, varav en avkomma med lägst 30 poäng samt en avkomma med lägst 20 poäng. 3.4.2 Avelsvärdesklass ELIT ELIT kan endast utdelas till sto som lämnat både exteriör och prestationsmeriterad avkomma. Avelsvärde elit utdelas postumt så länge avkomma finns i livet. Stoet skall ha minst sex levande födda föl av god exteriör beskaffenhet och som visat god användbarhet. Avkomma äldre än sex månader skall vara införd i SCR. Bedömda avkommor skall vara fallna efter hingst införd i RC, RCB eller motsvarande klasser i utländsk stambok. Stoet skall uppnå minst 120 avkommepoäng, varav minst två avkommor med 30 poäng eller mer och två avkommor med 20 poäng, alternativt 120 avkommepoäng varav lägst tre avkommor erhållit 30 poäng eller mer. 3.4.3 Poängskala - avkommepoäng Vid poängberäkning får varje avkomma endast räknas en gång. Avkommepoäng ska grundas på avkommor införda i rasens grundstambok SCR efter hingst införd i RC, RCB eller motsvarande klasser i utländsk stambok. Annan avkomma kan utgöra extra merit. 10 poäng levande föl registrerat i SCR eller i motsvarande utländskt register (class 3). - 20 poäng vid lägst tre års ålder erhållit lägst 38 poäng vid avelsvärdering eller utställning (vid utställning utan poängsättning krävs guld) med av SH auktoriserad domare varit placerad i lägst LB eller motsvarande på officiell ridtävling 6

varit placerad i nationell lätt körtävling varit placerad i officiell galopptävling eller jämförbara utländska meriter 30 poäng sto som erhållit avelsdiplom A-premierat sto erhållit utmärkelse vid 3-årstest erhållit utmärkelse vid kvalitetsbedömning kvalat till SPAFs ungponnychampionatsfinal eller motsvarande erhållit minst två guldplaketter, varav den ena vid lägst ett års ålder och den andra vid lägst tre års ålder, vid avelsvärderingsgrundande bedömningstillfälle och av två olika domare. varit placerad en gång i lägst LA hoppning på nationell nivå varit placerad en gång i lägst LA dressyr på nationell nivå varit placerad i körning nationell MSV klass varit placerad en gång i fälttävlan i lägst CNCP* eller jämförbara utländska meriter 40 poäng erhållit såväl hopp- som gångartsutmärkelse vid 3-årstest varit placerad i riksfinal för treårstest erhållit utmärkelse i såväl gångarter som hoppning vid regional kvalitetsbedömning placerad i riksfinalen på kvalitetsbedömning varit placerad två gånger i lägst Msv hoppning eller motsvarande på nationell nivå varit placerad två gånger i lägst LA dressyr på nationell nivå varit placerad i körning Elit MSV klass varit placerad två gånger i fälttävlan i lägst CNCP* varit placerad två gånger i officiell galopptävling placerad i SPAFs ungponnychampionatsfinal eller motsvarande eller jämförbara utländska meriter 50 poäng godkänd hingst berättigad till införande i riksstambok RC ELIT-premierat sto varit placerad i hoppning i lägst 1,00 (kat B), 1,20 (kat C), 1,30 (kat D) på nationell nivå eller genomfört felfri grundomgång i svår hoppning. varit placerad i lägst LA dressyr (kat B), FEI-ind.mästerskapsprogram, FEIlagprogram, FEI Kur program (kat C och D) vid nationell tävling varit placerad i körning Elit SVÅR Klass varit placerad i fälttävlan CNCP** eller jämförbara utländska meriter 7

3.5 Avelsvärderingsbevis och avelsvärderingsbeslut Tilldelning av avelsvärdesklass efter avkommeprövning sker enligt detta reglemente efter ansökan till SCS stambokförare. Beslut fattas av rasvis nämnd för Connemaraponny som utses årligen av SCS styrelse. Rasvis nämnd kan även fatta beslut om avelsvärdesklass efter individprövning baserat på resultat från en avelsvärderingsgrundande bedömning för rasen, vid behov kompletterat med ett gällande mätintyg. Ansökan om avelsvärdesklass skall ske på härför avsedd blankett. Åberopade av meriter/ avkommemeriter skall vara styrkta av sökanden i form av kopior på bedömningsprotokoll, mätintyg och resultatlistor. Ett avelsvärderingsbevis skall utfärdas av avelsvärderingsnämnden och innehålla följande uppgifter: identitetsnummer namn ras härstamning signalement uppfödare nuvarande ägare resultat av exteriörbedömning mått i förekommande fall prestationer i förekommande fall hälsotillstånd nedärvning av defekter i förekommande fall resultat från avkommeprövning i förekommande fall sammanfattande avelsvärde - kvalitetsklass Beviset skall även innehålla uppgifter om utfärdare, plats och datum för beslut samt motivering av resultaten. Ett skriftligt beslut med resultat från individprövningen och/eller avkommeprövningen samt avelsvärderingsbeviset i original skall tillsändas berörd stoägare omgående efter beslutet. Beslutet skall innehålla en motivering, datum för beslutet samt besked om hur överklagande till SH:s besvärsnämnd kan ske. Ovan gäller även när nytt beslut om avelsvärdering fattats. En kopia av avelsvärderingsbeviset och avelsvärderingsbeslutet skall arkiveras hos SH och avelsorganisationen. 4. Dispensansökan Premieringsförrättare, hästägare eller regional anordnare har möjlighet att söka dispens från regler enligt detta reglemente. Dispensansökningar skall ställas till SCS styrelse under adress: secretary@connemaraponny.org alternativt Svenska Connemarasällskapet Box 265, 311 23 Falkenberg Dispensansökan skall vara kompletterad med de handlingar sökanden önskar åberopa samt vara undertecknad av den sökande. Vid behandling av dispensärende 8

äger SCS rätt att begära in kompletterande uppgifter. Det åligger SCS att behandla inkomna dispensärenden skyndsamt. 5. Överklagan av avelsvärderingsbeslut Ett beslut om avelsvärdesklass får överklagas av den som beslutet angår. Beslutet skall överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas, den ändring i beslutet som han begär och de omständigheter han åberopar till stöd för sin begäran om ändring. Skrivelsen skall vara SCS tillhanda inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Ärendet överlämnas till besvärsnämnden för beslut samt lämnas till avelsvärderingsnämnden för yttrande. Vid behov inhämtas även yttrande från veterinärmedicinskt och/eller genetiskt råd. Klaganden eller annan berörd skall underrättas om innehållet i nämndens beslut Besvärsnämndens handlingar skall omfatta själva överklagan samt inkomna remissyttranden och namn på de personer som deltagit i besvärsnämndens beslut. Överklagan skall ställas till: secretary@connemaraponny.org alternativt Svenska Connemarasällskapet Box 265, 311 23 Falkenberg Besvärsnämnden är SCS s sista beslutande instans i överklagandeärenden. I de delar som berör SCS Plan- och riktlinjer kan dock beslut överklagas till SJV. 6. Jäv Förvaltningslagen (SFS 1986:223) 11 och 12 gäller vid avelsvärdering av ston och bedömning av unghästar. Förvaltningslagens regler beträffande jäv: 11. Den som skall handlägga ett ärende är jävig: om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba för troendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Exempelvis föreligger jäv då: 9

Domare, dennes make/maka/sambo eller dennes nära släkting (föräldrar, barn eller syskon) ägt, tränat eller under längre tid haft aktuell häst uppstallad. Domare under de senaste 5 åren varit ägare till aktuell hästs far eller mor. Domare anser sig själv jävig. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna." 7 Regler för resultatgrundande avelsvärderingsarrangemang 7.1 Domare Bedömning kan utföras av minst en med rasen och gällande svenska regler väl förtrogen svensk rasdomare, godkänd av SCS, eller utländsk domare, godkänd av rasens moderförening. Annan utländsk domare kan endast döma tillsammans med godkänd svensk domare. Endast när svensk domare deltar i bedömningen kan poängsättning ske och denne har då ansvaret därför. Undantaget är arrangemang där internationellt överenskommen poängsättning sker. Domare utför bedömningen av hästarna och genomför en bedömning av hälsotillståndet, såvida inte veterinär anlitas. 7.2 Propositioner Propositioner skall i god tid före arrangemanget upprättas av arrangören och på lämpligt sätt offentliggöras. De skall ange tid, plats, klasser, huvudansvarig, anmälningsmottagare, anmälningstidens utgång, anmälnings- och ev startavgift och domare. Anmälan om tid, plats och domare skall göras till SCS Styrelse innan propositionerna offentliggörs. Förändras av ursprungliga bestämmelser skall detta genast anmälas. Berättigad att deltaga är envar med häst som är registrerad i vederbörande rasförenings stambok och för vilken det finnes klass. Arrangören har rätt att uppställa som villkor att ägaren antingen är medlem i arrangörsföreningen eller erlägger av arrangören fastställd särskild deltagaravgift för icke medlem. Propositionen skall innehålla upplysning att ingen äger rätt att delta i arrangemanget med häst/ponny där domare är jävig. 7.3 Klasser Arrangemanget skall uppdelas i olika klasser med hänsyn till kön, ålder. När häst 3 år och äldre som icke är införd i Riksstambok (RC) skall den bedömas i särskild avdelning inom klassen. 7.4 Bedömning Efter bedömning av varje klass skall de deltagande rangeras, varefter muntlig kritik lämnas med angivande tilldelning av brons-, silver- eller guld (alternativt placering i klass I, II eller III eller andra belöningar) samt ev. poängsättning. Över bedömningen skall upprättas skriftlig handling, undertecknad av domare och/eller ringsekreterare. Placering som BIS och res BIS (eller BIM) skall särskilt anges. En kopia av denna handling skall vid utställningens avslutning eller senast 21 dagar därefter tillställas ägaren eller dennes företrädare. 10

7.5 Resultatredovisning Resultatet från arrangemanget skall av arrangören senast inom 2 månader redovisas till SCS kansli. 11