Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet

Länsstyrelsens roll och ansvar i arbetet med konsumtion Länsstyrelsens roll och ansvar Förstudie konsumtion Utvärdering och utveckling av former för extern samverkan i energi- och klimatarbetet i arbetet med konsumtion

Länsstyrelsernas roll och ansvar i arbetet med konsumtion En förstudie Veronica Moraeus, Maria Saxe, Anita Lundmark och Emilie Vejlens Länsstyrelserna Gotland och Dalarna, LEKS och RUS

Förord Konsumtionens stora påverkan på vår miljö och frågans ökade prioritering genom inte minst riksdagens tillägg till generationsmålet år 2010 samt den direkta kopplingen till många av länsstyrelsernas andra arbetsområden har bidragit till att en förstudie genomförts av Dalarnasoch Gotlands länsstyrelser. Resultatet belyser hur länsstyrelsernas roll ser ut idag, genom att visa på de insatser som utförs, samt ge förslag på hur det fortsatta arbetet med hållbar konsumtion kan se ut för att bäst använda länsstyrelsernas erfarenheter och arbetsstruktur. Det är angeläget att visa vad länsstyrelserna gör idag och kan göra i samverkan med andra aktörer för att tillsammans bygga ett mer hållbart samhälle, i enlighet med vårt uppdrag och genom att använda de verktyg vi har. Ett av våra viktigaste verktyg är regional samordning, att inom länen stödja olika aktörer som i sin tur påverkar konsumtionen och konsumenterna. Förstudien ger inspel till ett fortsatt spännande arbete inom hållbar konsumtion. Länsstyrelserna behöver också, på samma sätt som andra offentliga inköpare, agera föregångare och arbeta vidare med vilka krav vi kan ställa på vår egen konsumtion. Det har varit en fördel att arbetsgruppen har bestått av deltagare från flera länsstyrelser för att ta tillvara kunskap och dra nytta av olika erfarenheter. Arbetsgruppens deltagare: Maria Saxe, Veronica Moraeus Länsstyrelsen i Dalarnas län samt Emilie Vejlens, Länsstyrelsen i Gotlands län. Delfinansiering av projektet har skett via: LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, arbetar för att stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. LEKS bildades 1 juli 2013 som en följd av pilotlänssatsningen för grön utveckling och finansieras av Energimyndigheten. Inom LEKS bedrivs ett antal utvecklingsprojekt. Dessa syftar till att lyfta länsstyrelsernas energioch klimatstrategiska arbete inom områden såsom miljöprövning, miljötillsyn, fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och övergripande styrning och samverkan. Denna rapport är slutrapport för ett av dessa utvecklingsprojekt. RUS, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter i miljömålssystemet, inklusive nationella myndigheter och kommuner. Det innebär uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdarbete. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket och har funnits sedan år 2001. Våren 2015 Inger Eriksson Länsråd i Dalarnas län Peter Molin Länsråd i Gotlands län Kristina Zetterström Länsråd i Östergötlands län Robert Andrén Länsråd i Värmlands län 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Definitioner och avgränsningar... 6 Överblick konsumtionsområdet... 7 Nationellt och internationellt arbete... 7 Konsumtionens miljöpåverkan och ett konsumtionsperspektiv... 10 Hållbara trender inom konsumtion... 13 Konsumtion, livskvalitet och tillväxt... 14 Länsstyrelsernas ansvar och verktyg... 18 Har länsstyrelserna ett uppdrag kring konsumtion?... 18 Länsstyrelsernas övriga uppdrag och kopplingen till konsumtionsområdet... 19 Länsstyrelsernas styrmedel... 23 Konsumtion ett tvärsektoriellt arbete... 23 Genomförda insatser... 25 Exempel på genomförda insatser... 25 Sammanfattning av genomförda insatser... 29 Förslag på insatser... 30 Insatser där länsstyrelserna kan ha en drivande roll... 30 Insatser där länsstyrelserna kan ha en stödjande roll... 31 Att belysa och beräkna konsumtionens miljöpåverkan... 34 Vilka indikatorer och metoder finns?... 34 Sammanfattning gällande att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan... 36 Diskussion och slutsats... 38 Länsstyrelsernas roll inom konsumtionsområdet... 38 Länsstyrelsernas uppdrag... 38 Prioriterade insatser för länsstyrelserna... 39 Verktyg och/eller indikator för regional uppföljning... 40 Fortsatt arbete... 40 Referenser... 43 Bilagor... 44 3

Sammanfattning Generationsmålets strecksats, som beskriver att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt, är en tydlig signal till alla myndigheter, inklusive länsstyrelser, att vi har ett ansvar att verka inom konsumtionsområdet. Ingångarna till området, via länsstyrelsernas uppdrag och sakområden, är flera och det är viktigt att dra nytta av och erfarenheter från det arbete som redan utförs och belysa vad mer som kan utföras inom området. Redan idag genomförs många olika insatser av länsstyrelserna för att minska konsumtionens miljöpåverkan. Det råder samtidigt en otydlighet i frågan om vilken roll som länsstyrelserna bör ha bland de regionala aktörerna inom området för att uppnå mest effekt. Det innebär att länsstyrelserna idag arbetar på olika sätt och med olika typer av insatser utan gemensam samordning vilket inte är effektivt. För att utveckla det regionala arbetet, både med insatser specifikt riktade mot hållbar konsumtion och inom länsstyrelsernas olika sakområden, har därför förslag på fortsatt arbete tagits fram. För att länsstyrelsernas arbete med hållbar konsumtion ska utvecklas och bli effektivt finns behov av övergripande insatser på nationell nivå. Länsstyrelsernas ansvarsroll kan behöva bli tydligare, omfattningen av arbetet behöver konkretiseras och möjligheterna att följa upp effekterna behöver förbättras. Behov av insatser på nationell nivå är: En nationell strategi, som bygger på en tydlig politisk viljeyttring behövs, vilket ger förutsättningar för ett strukturerat och brett myndighetsarbete med en gemensam målbild Förtydligande av länsstyrelsernas ansvar, antingen genom ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet eller genom ett tillägg i länsstyrelseinstruktionen, företrädesvis för miljömålsuppdraget. Genom en tydligare ansvarsroll kopplad till finansiering och andra resurser kan länsstyrelserna prioritera konsumtionsområdet och arbeta effektivare inom området Verktyg och/eller indikator, för att mäta konsumtionens miljöpåverkan på regional och kommunal nivå behövs. Detta för att skapa ett lokalt engagemang och möjliggöra uppföljning av konsumtionsarbetet. Oavsett om länsstyrelserna får ett förtydligat ansvarsuppdrag eller inte kommer länsstyrelserna att arbeta vidare med frågan. Därför är ett länsstyrelsegemensamt arbete en viktig del för att göra arbetet mer effektivt. Föreslagna insatser på intern länsstyrelsenivå är: Forum för länsstyrelsegemensamt arbete, för att effektivt samordna det arbete och de insatser som utförs i olika län (RUS/LEKS) Identifiera möjliga samarbeten med andra aktörer, på regional nivå exempelvis kommuner, näringsliv, landsting, regionförbund och folkrörelseorganisationer/ folkbildning för att peka ut områden där tydliga synergieffekter kan uppnås genom samarbete Metodstöd för insatserna offentlig upphandling och bransch/sektor, för att underlätta länsstyrelsernas insatser inom två, av förstudien, prioriterade insatsområden Gemensamma riktlinjer för länsstyrelsernas egna inköp, som innefattar miljö och sociala krav, för att underlätta vid inköp samt agera föregångare, föregå med gott exempel Bredda ansvaret från miljöaspekt till hållbarhet (miljömässig, social och ekonomisk), då länsstyrelsernas breda ansvar inom många sakområden nyttjas bäst genom att öka förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete. 4

Inledning Länsstyrelserna har sedan början av 2000-talet haft i uppdrag att arbeta med strategier och åtgärdsprogram som styrts av internationella och nationella mål för att minska miljöpåverkan, energianvändning och klimatpåverkan. Under arbetets gång har behovet av att ta hänsyn till konsumtionens totala och globala miljöpåverkan inom dessa områden blivit allt tydligare. Exempelvis ger ökad import av varor och tjänster en felaktig bild av att man på nationell nivå lyckats minska miljöpåverkan, när problemen i realiteten ökar genom ökad miljöpåverkan och utsläpp i de producerande länderna. När generationsmålet fick sitt internationella tillägg 2010, fick alla myndigheter i miljömålssystemet, inklusive länsstyrelserna, ett tydligare ansvar att ta hänsyn till konsumtionens miljö- och hälsopåverkan, också i andra länder. Sedan dess har mycket skett på nationell nivå, med ett antal pågående arbeten nationellt gällande konsumtionens miljöpåverkan 1. I och med konsumtionens direkta koppling till många av länsstyrelsernas arbetsområden har insatser utförts av en del länsstyrelser inom området, både i samarbete med andra aktörer och på eget initiativ. Förstudiens syfte är att kartlägga hur länsstyrelserna arbetar med offentlig och privat konsumtion utifrån den roll och rådighet som finns idag samt att identifiera förbättringsmöjligheter för fortsatt arbete med att minska konsumtionens miljöpåverkan. Den huvudsakliga målsättningen är att ta fram en rapport som ger praktisk och användbar vägledning i länsstyrelsernas fortsatta arbete med konsumtion. Förstudien innefattar tre delar: Exempel på insatser som genomförts av länsstyrelserna Möjliga verktyg för att mäta och beräkna konsumtionens miljöpåverkan på regional och lokal nivå Diskussion kring länsstyrelsernas framtida roll och ansvar i arbetet med konsumtion. Projektet vill verka för en samverkan kring området i det regionala arbetet. Projektet syftar även till att samla kunskap om och ge feedback på pågående nationellt och internationellt arbete utifrån länsstyrelsens regionala perspektiv, inte minst fokusområdet hållbar konsumtion i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 (FU15) 2 och det pågående arbete med att implementera FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion i Sverige. Det sker genom kontakter under projektets gång, dels medverkan i arbetsgruppen för FU15 och dels genom information till miljömålssamordnare och energi- och klimatsamordnare via LEKS och RUS hemsidor. 1 En nationell utredning om möjliga åtgärder och vilka myndigheter som ska vara ansvariga för dessa, framtagande av indikatorer för konsumtionens klimatpåverkan och utredningar om metoder att mäta den globala miljöpåverkan, fördjupad utvärdering 2015 av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, FNs tioåriga ramprogram 10YFP och ett antal projekt som finansieras av naturvårdsverket. Mer om detta återfinns i kapitlet Översikt inom konsumtionsområdet. 2 Fördjupad utvärdering 2015 av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen 5

Målgrupp för förstudie/rapporten är: Länsledning Sakområden på länsstyrelserna som genom sina uppdrag/styrmedel direkt eller indirekt kan påverka konsumtionen, särskilt miljömåls- och energisamordnare Motsvarande sakområden (se ovan) inom kommuner Andra berörda offentliga aktörer. Målgrupperna för länsstyrelsernas insatser inom området är dock delvis andra och skiljer sig från fall till fall, se kapitlet Genomförda insatser. Inom ramen för förstudien har dialog förts med några av Dalarnas respektive Gotlands Länsstyrelse befintliga nätverk för att även inkludera dem som länsstyrelsernas föreslagna insatser kommer att beröra. Projektorganisationen för förstudien bestod av en arbetsgrupp, en styrgrupp och en referensgrupp 3. Definitioner och avgränsningar Förstudien fokuserar på länsstyrelsernas roll och ansvar i arbetet med konsumtionens miljöpåverkan. Målet är att hitta arbetsätt och insatser som främjar en övergripande hållbar utveckling och en hållbar konsumtion, vilket inkluderar alla tre aspekter av hållbarhet; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Förstudien fokuserar dock på den miljömässiga dimensionen av hållbarhet, men övriga aspekter nämns och diskuteras i vissa fall. Med konsumtion avses i förstudien den slutliga användningen av varor och tjänster. Detta innebär att det framförallt är privat och offentlig konsumtion av varor och tjänster som inkluderas. Användning som sker i syfte att producera varor eller tjänster ingår inte i förstudien. Konsumtionens miljöpåverkan uppkommer på grund av utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar till luft, utsläpp av kemikalier, påverkan på biodiversitet samt användning av markoch vattenresurser. Konsumtionen i Sverige tillgodoses både av inhemskt producerade och importerade varor och tjänster. För att beräkna den totala miljöpåverkan belastas varje vara och tjänst med alla de utsläpp den orsakat under hela produktionskedjan, oavsett var den producerats. Förstudiens analys av exempel och förslag på fortsatta insatser innefattar åtgärder som påverkar efterfrågan men också ökar kompetensen vilket främjar miljömässigt hållbara konsumentbeteenden, utbudsskyltning som synliggör de miljömässigt bättre valen i butik och/eller att erbjuda nya affärsmodeller, som bidrar till ökad resurseffektivitet och minskad materiell konsumtion. Analysen innehåller bidrag från genomförda eller pågående insatser i arbetet med konsumtion där länsstyrelserna medverkat. En fullständig kartläggning av de insatser som genomförts på regional nivå ingår inte. Förklaringar till en del särskilda uttryck finns som fotnoter. 3 Läs mer om projektets organisation, genomförande och analys i bilaga 1 Om projektet 6

Överblick konsumtionsområdet Nationellt och internationellt arbete Sverige var relativt tidigt ute med att inse betydelsen av att analysera och ta fram insatser för att leda konsumtionen mot ökad hållbarhet. På FN-konferensen i Johannesburg 2002 lovade Sverige att arbeta för en omställning till en mera hållbar produktion och konsumtion. Konferensen var en uppföljning av FN- konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, vars slutdokument Agenda 21, tar upp behovet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Sedan dess har ett antal nationella strategier och handlingsplaner för hållbar produktion och konsumtion har utarbetats 4 och ett resultat av arbetet blev en utredning om en handlingsplan för hållbar konsumtion, som resulterade i slutbetänkandet Bilen, biffen och bostaden - Hållbara laster smartare konsumtion år 2005 5. För en framtida vision och färdplan behövs en aktuell nationell och brett förankrad strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för hållbar konsumtion. Detta har också Naturvårdsverket föreslagit i sin redovisning av ett regeringsuppdrag. 6 År 2008 kom Naturvårdsverket ut med sin rapport Konsumtionens klimatpåverkan, där Sveriges utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv beräknas. I rapporten påvisas att utsläppen som orsakas av konsumtionen i Sverige är större än de utsläpp som orsakas direkt och av produktionen i landet. Rapporten drar slutsatsen att det är viktigt att även analysera växthusgasutsläppen från ett konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom landet, eftersom konsumtionsperspektivet ger en bättre bild av hur våra egna konsumtionsmönster påverkar de globala utsläppen och därmed klimatet. Samtidigt med detta pågick arbete med att beräkna ekologiska fotavtryck 7 och rättvisa miljöutrymmen. Detta arbete drevs av miljörörelsen. Beräkningar av Sveriges rättvisa miljöutrymme presenterades 1997 av Miljöförbundet Jordens Vänner i rapporten Ställ om för rättvist miljöutrymme. Mål och beräkningar för ett hållbart Sverige. I Det saknade miljömålet 8 från 2004 föreslog samma organisation att konsumtionsperspektivet skulle lyftas fram mer i miljömålssystemet. År 2006 kom den första standarden för beräkning av ekologiska fotavtryck, vilken uppdaterades 2009 9. År 2010 gav Naturvårdsverket ut rapporten Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Rapporten var ett resultat av att dåvarande Miljömålsråd lyft fram frågan om svensk konsumtions 4 Några exempel: Konsumenterna och miljön En handlingsplan för hållbar utveckling (Skr. 1997/98:67), Nationell strategi för hållbar utveckling (Skr. 2001/02:172), Trygga konsumenter som handlar hållbart Konsumentpolitikens mål och inriktning (Prop. 2005/06:105), Tänk om! En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen (Skr. 2005/06:107), Strategi för hållbar ekologisk produktion och konsumtion 2006 5 SOU 2005:51 6 Se http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion- 20140915.pdf 7 Indikatorn ekologiskt fotavtryck (EFP) mäter människornas förbrukning av naturresurser. Ofta presenteras den som en genomsnittsinvånares förbrukning per år. 8 Om miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål, Miljöförbundet Jordens Vänner, Björn Möllersten, 2004 (2:a uppl. 2009) 9 Standarden gällande ekologiska fotavtryck är framtagen inom Global Footprint Network, se mer http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/gfn/page/application_standards/ 7

globala miljöpåverkan i den fördjupade utvärderingen 2008. Rapporten presenterar olika sätt att beräkna miljöpåverkan och även en ungefärlig uppskattning av omfattningen av miljöpåverkan inom valda delar av de fem områdena klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. År 2010 kompletterades generationsmålet för den svenska miljöpolitiken med globala aspekter. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. En av sju strecksatser till generationsmålet är dessutom att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Att det i generationsmålet uttrycks så tydligt att miljömålen ska uppfyllas utan att det orsakar ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige innebär att det behövs kunskap om hur vår konsumtion påverkar miljön och hälsan i andra länder. Området hållbar konsumtion har nyligen fått ett ökat fokus även internationellt. I Rio 2012 kom världens länder efter många års förhandlingar överens om ett tioårigt ramprogram för hållbar konsumtion och produktion (10 YFP). Totalt har omkring 130 länder skrivit på en avsiktsförklaring om att arbeta med dessa frågor. Implementeringen av detta FN-arbete är nu igång med Naturvårdsverket som sammanhållande i Sverige. Länsstyrelserna deltar med en representant i den nationella referensgruppen för detta arbete. Tanken är att hela samhället ska engageras för att genomföra åtgärder och att goda exempel rapporteras till en gemensam webbplats 10. Ramprogrammet innehåller fem delprogram. Sverige vill särskilt jobba med delprogrammen Hållbara livsstilar och utbildning samt Offentlig upphandling. Övriga program är Turism, Bygg och Livsmedel. Det finns även andra pågående arbeten med direkt koppling till konsumtion, bland annat Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program 11, Konsumentverkets arbete med en ny rikstäckande upplysningstjänst kallad Hallå konsument, Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets arbete för att minska matsvinnet 12 samt Kemikalieinspektionens arbete med att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag 13. Nordiska ministerrådet har en arbetsgrupp för Hållbar Konsumtion och Produktion som under 2013 2014 har jobbat med grön offentlig upphandling, miljöinformation och hållbara livsstilar samt miljöteknologi. Nordiska ministerrådet har även gett ut ett policy- sammandrag om myter inom konsumtionsområdet med syfte att förbättra nordiskt beslutsfattande 14. Under det sista året har mycket hänt inom området. I Sverige pågår den fördjupade utvärderingen av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (FU15) där hållbar konsumtion är ett av tre fokusområden. I FU12, tre år tidigare, hade ett av huvudbudskapen varit att det behövs strategier för hållbar konsumtion. Inom ramen för det nu pågående arbetet tas ett antal underlagsrapporter inom viktiga områden fram: 10 http://www.scpclearinghouse.org/ 11 Läs mer om det avfallsförebyggande programmet på http://www.naturvardsverket.se/ 12 Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att under 2013-2015 att minska det onödiga matavfallet, matsvinnet, i alla led av livsmedelskedjan. Uppdraget genomförs i samverkan med Naturvårdsverket och Jordbruksverket och flera rapporter med studier och faktakunskap kring mat har tagit fram inom uppdraget. Läs mer om uppdraget på http://www.slv.se/ 13 https://www.kemi.se/start/handlingsplan-for-en-giftfri-vardag/ 14 Nordiskt policy-sammandrag - Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion, Nordiska Ministerrådet, 2013. 8

Styrmedel och andra insatser för att minska svensk konsumtions påverkan på hälsa och miljö i andra länder, har identifieras och sammanfattats i en rapport av SEI. Scenarier, strukturella hinder och möjligheter avseende en omställning mot mer hållbara konsumtionsmönster har analyserats av Chalmers tekniska högskola. Köttkonsumtion och flygresande har särskilt studerats i rapporten. Behovet av åtgärder för att kunna dra nytta av digitalisering i omställningen av mer miljömässigt hållbara konsumtionsval och beteenden har analyserats av Center for Sustainable Communications (CESC) på Kungliga tekniska högskolan. I den tredje underlagsrapporten har IVL identifierat framgångsfaktorer vid användning av styrmedel med syfte att påverka konsumtionsbeteenden i en miljömässigt hållbar riktning. Den fördjupade utvärderingen om konsumtion ska resultera i en syntesrapport som kommer beskriva nuläge, hinder, möjligheter och utmaningar, och även ge förslag på åtgärdsområden och insatser. Uppdraget slutredovisas i september 2015. Länsstyrelserepresentanter delar i arbetet. I juni 2014 kom EUs meddelande om cirkulär ekonomi; Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa 15. I meddelandet betonas vikten av ett ökat kretsloppstänk, med mer återvinning och minskat utflöde av material från Europa. I en värld där efterfrågan på och konkurrensen om begränsade och ibland knappa resurser kommer att fortsätta att öka och ansträngda resurser leder till ökad miljöförstöring och sårbarhet, kan Europa få ekonomiska och miljömässiga fördelar om man utnyttjar dessa resurser på bästa sätt. /EU COM(2014) 398 final/2 Europeiska miljöbyråns (EEA) årsrapport 16 2014 handlade om miljöpåverkan från produktion och konsumtion och EEAs årliga tidskrift Signals handlade 2014 om Livskvalitet och Miljö 17. Naturvårdsverket har efter ett regeringsuppdrag i september 2014 redovisat förslag 18 på 23 åtgärder som kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Åtgärderna som är riktade mot 24 myndigheter kommer att påverka utbud eller efterfrågan för privatkonsumtion. Det handlar bland annat om boende, konsumtion av mat och transporter. De förslag till åtgärder och styrmedel som presenteras är sådana som Naturvårdsverket bedömer kan genomföras på kort sikt. De konstaterar också att därutöver behöver befintliga styrmedel ses över, nya styrmedel utvecklas och det behövs en svensk nationell strategi för hållbar konsumtion. Länsstyrelserna har genom RUS lämnat synpunkter på förslagen. Arbetet med hållbar konsumtion har, enligt beskrivningarna ovan, pågått i många år men det är först de senaste åren som frågan kommit upp mer på den politiska agendan. Detta genom pågående viktiga utredningar gällande konsumtionens miljöpåverkan, åtgärder inom hållbar konsumtion och alternativa mått som kan komplettera BNP som mått på välfärd. Förutsättningarna för det fortsatta arbete inom området beror till stor del på hur resultatet från dessa utredningar tas om hand. 15 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/pdf/?uri=celex:52014dc0398r(01)&from=en 16 Environmental indicator report 2014 Environmental impacts of production-consumtion systems in Europe. 17 http://www.eea.europa.eu/signals 18 Se http://www.naturvardsverket.se/nerladdningssida/?filetype=pdf&downloadurl=/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2014/hallbar-konsumtion/ru-hallbar-konsumtion- 20140915.pdf 9

Konsumtionens miljöpåverkan och ett konsumtionsperspektiv Vår konsumtion orsakar både lokal och global miljöpåverkan. Sedan 70-talet har produktionen och energianvändningen i Sverige förändrats och den lokala miljöpåverkan har minskat betydligt 19. Konsumtionen i landet har dock ökat avsevärt på senare år 20 och en allt större andel av konsumtionsvarorna importeras från länder med kraftigt växande produktion av varor och tjänster så som Kina och Brasilien, vilket betyder att den miljöpåverkan som uppkommer på grund av vår konsumtion i allt större utsträckning sker utomlands 21. För att uppnå generationsmålet behöver vi ta hänsyn till all miljöpåverkan vår konsumtion orsakar. Konsumtions- och produktionsperspektiv Traditionellt mäts miljöpåverkan i ett produktionsperspektiv, d.v.s. ett lands miljöpåverkan beräknas utifrån den miljöpåverkan som uppkommer av produktionen och den direkta användningen inom landets gränser. Det är tillexempel utsläpp av växthusgaser ur ett produktionsperspektiv som inrapporteras till EU och används som indikator av bland annat IEA, OECD samt inom Kyotoprotokollet. Även annan miljöpåverkan, så som utsläpp av kemikalier, vattenanvändning m.m. mäts och begränsas oftast nationellt. För att beräkna konsumtionens totala och globala miljöpåverkan används istället ett konsumtionsperspektiv. I konsumtionsperspektivet inkluderas den miljöpåverkan som varje vara och tjänst orsakat i andra länder medan den miljöpåverkan som uppkommer i Sverige på grund av varor som exporteras exkluderas, se Figur 1. På så sätt får man ett mått på hur mycket miljöpåverkan vår slutliga användning av varor och tjänster ger upphov till globalt. Produktionsperspektiv Miljöpåverkan i Sverige för varor vi exporterar Miljöpåverkan i Sverige Miljöpåverkan utomlands för varor vi importerar + Internationella transporter Konsumtionsperspektiv Figur 1. I ett produktionsperspektiv beräknas och redovisas all miljöpåverkan i Sverige, oavsett var varan används. I ett konsumtionsperspektiv exkluderas miljöpåverkan som uppkommer på grund av produktion av varor vi exporterar och miljöpåverkan kopplat till importerade varor och tjänster tillkommer. Ekologiska fotavtryck är ett sätt att mäta den totala miljöpåverkan som konsumtionen ger upphov till i ett land. Sverige har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10:e plats i listan över länder med störst fotavtryck per person. Det tillgängliga globala utrymmet är 1,7 globala hektar. Om alla andra länder hade ett lika stort avtryck som 19 Exempel på miljöpåverkan som minskat nationellt är växthusgaser, svaveloxider och kväveoxider. 20 Som exempel kan nämnas att detaljhandelns försäljningsvolym ökat med över 100 % sedan 1995, enligt SCBs data om Detaljhandelns försäljning, 1956 2013 21 Exempel på konsumtionsvaror som till stor del importeras idag är mat, elektronik och kläder. Dessa tre kategorier analyseras djupare i Europeiska miljöbyråns årsrapport (EEA, 2014). 10

Sverige skulle det behövas 3,7 jordklot, i stället för det enda vi har. 22 Även Sveriges utsläpp av växthusgaser är stora om man tittar ur ett konsumtionsperspektiv. Mellan 12 och 14 ton CO2 ekv per person istället för mellan 4-5 ton som redovisas ur ett produktionsperspektiv. I rapporten konsumtionsbaserade miljöindikatorer 23 påvisas att Sveriges utsläpp av växthusgaser totalt sett ökat ur ett konsumtionsperspektiv mellan år 2000 och 2008, trots att Sverige redovisar en minskning ur ett produktionsperspektiv under samma period. Naturvårdsverkets tidsserie av data gällande konsumtionens klimatpåverkan visar att denna trend fortsatt fram till 2011 24, se figur 2. Totala utsläppen varierar mellan åren men trenden är att de direkta utsläppen d.v.s. utsläppen som uppkommer i Sverige på grund av den slutliga konsumtionen i Sverige minskar, medan utsläppen som uppkommer i andra länder på grund av vår konsumtion ökar. I rapporten dras slutsatsen att huvudsakliga orsaken till ökningen är en ökad konsumtion som till stor del tillgodoses av en ökad import. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Växthusgasutsläpp i Sverige ur ett konsumtionsperspektiv 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Totala utsläpp Figur 2. Sveriges utsläpp av växthusgaser har totalt sett ökat ur ett konsumtionsperspektiv mellan år 1993 och 2011 (gröna linjen), trots att Sverige redovisar en minskning ur ett produktionsperspektiv under samma period. De blå staplarna visar andelen av utsläpp orsakade av vår konsumtion i Sverige (mörkblå andel) respektive utomlands (ljusblå andel). Data från Naturvårdsverkets tidsserie gällande konsumtionens klimatpåverkan. Vilken konsumtion orsakar mest miljöpåverkan? I ett konsumtionsperspektiv står den privata konsumtionen, d.v.s. hushållens konsumtion för merparten av miljöpåverkan. Hushållen står för nästan 80 % av det samlade ekologiska fotavtrycket (EFP) och 60-80% av totala växthusgasutsläppen 25. Bland hushållens miljöpåvekan finns fyra tydliga konsumtionskategorier; mat, resor, boende och shopping, som står för ungefär en fjärdedel av hushållens miljöpåverkan var. 140 120 100 80 60 40 20 0 Miljoner ton koldioxidekvivalenter 22 Siffor från WWFs hemsida från avsnittet Så beräknar man ekologiska fotavtryck, www.wwf.se 23 Konsumtionsbaserade miljöindikatorer - Underlag för uppföljning av generationsmålet, Naturvårdsverket rapport 6483 24 http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/ 25 Enligt REAPs data för 2004 står hushållen för 64 %. I Rapporten Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan (2010) anges 80 %. 11

EFP CO2ekv 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mat och dryck Resor Boende Shopping Figur 3. Bland hushållens miljöpåvekan finns fyra tydliga konsumtionskategorier; mat, resor, boende och shopping, som står för ungefär en fjärdedel av hushållens miljöpåverkan var. Mat, dryck och tobak står för en stor andel av mark- och vattenanvändningen (mer än 50 %) och cirka en femtedel av västhusgasutsläppen. Inom detta område är den ökande köttkonsumtionen en aspekt som ofta diskuteras. Köttproduktion, och framförallt produktion av rött kött (nöt och fläsk) är betydligt mer resurskrävande än produktion av vegetabiliska livsmedel. Kött är en vara som vi i Sverige i allt större utsträckning importerar och det finns farhågor att den ökande produktionen i utvecklingsländer leder till indirekt förändrad markanvändning och regnskogsskövling. En hållbar nivå på konsumtion anges ofta vara att äta enligt livsmedelsverkets rekommendationer 500 g rött kött i veckan 26, idag äter vi ungefär dubbelt så mycket. Resor och boende står tillsammans för stora utsläpp till luft (växthusgaser, svaveloxider, ozonförstörande emissioner etc.) samt stor resursanvändning. Det är framförallt energianvändningen i dessa kategorier som ger upphov till den stora miljöpåverkan. Shopping är en bred kategori som inkluderar allt från inköp av varor (dock ej matvaror), rekreation och kultur och köp av tjänster. Generellt kan sägas att ökande tjänstesektor och en förskjutning av konsumtion från varor till tjänster, rekreation och kultur är önskvärt då dessa generellt har lägre miljöpåverkan. Särskilda insatser för att minska miljöpåverkan från kategorin kan vara insatser för att stimulera ökande återanvändning, reparation och återvinning av varor. Ökande andel varor av hög kvalitet som håller länge och som det lönar sig att reparera är därför viktigt. Inom kategorin har textilier och elektronik pekats ut som särskilt miljöpåverkande, framförallt på grund av den utberedda användningen av kemikalier inom produktionen av dessa varor. Insatser som syftar till att underlätta för konsumenter och näringsidkare att öka andelen delade resurser genom gemensamt ägande, utlåning, uthyrning eller leasing av varor med hög stillaståendefaktor 27 kan också minska miljöpåvekran från konsumtionen. Förutom hushållens konsumtion är all konsumtion inom offentlig verksamhet ett viktigt område att arbeta med. Offentlig verksamhet står för ungefär lika stor miljöpåverkan totalt som var och en av de ovan nämnda konsumtionsgrupperna inom privat konsumtion. 26 Se exempelvis Naturvårdsverkets rapport: Hur vi kan leva hållbart 2030? 27 exempelvis bilar, verktyg, vissa typer av kläder, m.m. 12

Hållbara trender inom konsumtion Det händer mycket inom området konsumtion just nu, både internationell och nationellt, men det finns också många pågående konsumenttrender som bidrar till att minska miljöpåverkan från konsumtionen. Främsta trenden är framväxandet av en ny livsstil, där hälsa och hållbarhet värdesätts högt. Man talar till och med om en ny växande grupp av konsumenter som kallas LOHAS (Lifestyles of Health and Sustainability). Cirka 35 % av konsumenterna i Sverige anses tillhöra gruppen 28. Med denna framväxande grupp växer även en ny marknad fram med produkter och tjänster som denna grupp föredrar, hälsosam och ekologisk mat, produkter av återvunnet och giftfritt material, miljöbilar, m.m. Det finns även en tydlig trend kring en önskan om ett samhälle baserat på samvaro och självförverkligande och inte masskonsumtion 29. Som exempel på trender inom området mat kan nämnas att det vuxit fram en rörelse med syfte att få fler att äta vegetariskt en eller flera gånger i veckan 30. Det är både privat personer, kommuner och privata resturanger som hakat på den trenden. Till exempel har det under hösten 2014 införs köttfria dagar på flera restauranger vid Göteborgs universitet och i flera kommuner pågår försök med köttfria dagar på förskolor och skolor 31. Det blir också allt vanligare att konferenser med anknytning till miljö, energi och klimat serverar vegetarisk mat 32. Det är även en trend att mat ska vara hemmagjord, ekologisk och egenodlad/närodlad. Exempel på detta är den så kallade surdegsbrödstrenden 33, den ökande försäljningen av ekologiska och krav märkta varor 34 och att hela 87 % av konsumenterna i COOP-rapporten 2009 angav att det ansågs viktigt att handla närodlat. Gällande boende är den ökande efterfrågan gällande energieffektiva byggnader; såväl kontor, skolor, sjukhus som bostäder, en tydlig trend enligt en rapport från Skanska 35. I rapporten skriver de också att det kommer att bli allt vanligare att byggnader konstrueras så att de kan producera sin egen energi och bli självförsörjande, eller till och med kunna producera ett överskott av energi. Flera byggbolag har visat intresse för sådana passivhus/plushus. 36 Gällande boende på resande fot har nya affärsmodeller och ett ökat delande och en ökande uthyrning märkts av. Exempel på detta är så kallad Couch surfing, där privata personer lånar ut 28 30 % anges av LOHAS Sweden (http://www.lohas.se) och 34 % anges i Kravs Marknadsrapport 2014. 29 Från Hållbar Konsumtion 2014, presentation om trender inom området (Algehed, m.fl. 2014). 30 Rörelsen Meatless Mondays startade i USA 2003, Meat-free Monday kallas det motsvarande brittiska initiativet och i Sverige heter det köttfria måndagar. 31 Som exempel kan nämnas att det på åtta av tio förskolor och sex av tio skolor i Haninge har en vegetarisk dag i veckan, se http://mitti.se/kottfria-dagar-infors-pa-allt-fler-skolor-i-haninge-2/ 32 Exempel på detta är konferenserna Klimatomställning Göteborg 2.0, Klimatforum 2015, Dalarnas Energi och klimatseminarium 2014 33 http://www.svd.se/naringsliv/livsstil/surt-fortfarande-hett_7564680.svd 34 Ekologiska livsmedel och alkoholfria drycker ökade med nästan 12 procent under 2013 jämfört med 2012 (SCB). En halvårsrapport som konsultföretaget Ekoweb gjort på uppdrag av KRAV visar att den totala försäljningen av ekologiskt och KRAV-märkt ökade med hela 30 procent under första halvåret 2014. 35 Enligt Skanskas Green Urban Development Report 2010 36 Exempelvis Trivselhus Sunlightkoncept, och http://plushusen.se/ 13

ett rum eller soffa till andra privat personer på resande fot, och AirBnB som kommersiellt förmedlar privata bostäder till privata resenärer. Gällande resor finns också en del trender. En är att körkortstagandet bland 18-åringar har minskats sedan början av 1990-talet 37. En annan är det ökande antalet laddbara fordon, elbilar och plug-in hybrider. 38. Det finns inom detta område en trend kring ökat delande/hyra av fordon. Exempel på detta är ökningen av medlemmar i bilpooler 39 och den framväxande tjänsten Uber som förmedlar taxitjänster. Ett ökat intresse för cykling och ett ökat intresse för förmånscyklar, hos såväl arbetsgivare som bland anställda, är något man noterar i Cykeltrendrapporten 2014. Gällande shopping finns många intressanta trender. Inte minst gällande möjligheterna att hyra låna varor som används sällan. Det finns idag lånegarderober/klädotek i flera städer 40 och en Toolpool i Malmö 41. Att handla begagnat, på loppis, second hand eller blocket är också en växande trend. Under 2013 utannonserades varor på blocket för motsvarande 11 % av Sveriges BNP 42. Det finns även en trend gällande konsumtionskritik och flera författade och bloggare som testat på så kallat köpstop 43. Det finns mycket att vinna på att jobba med att förstärka och sprida dessa pågående trender. Genom att utnyttja trenderna vid olika insatser kan aktörerna också göra det lätt för den enskilde konsumenten att göra rätt. Beteendeförändringen i konsumtionsmönster kan i de sammanhangen upplevas som något positivt både för konsumenten och för samhället. För att känna till vilka de aktuella trenderna är behöver de regionala aktörerna omvärldsbevakning inom området. Konsumtion, livskvalitet och tillväxt Det finns en farhåga att hållbar konsumtion kräver stora uppoffringar, minskad materiell standard och en minskad livskvalitet. Det finns dock flera studier som granskat detta och kommit fram till slutsatsen att livskvalitet förvisso är kopplad till BNP-utveckling (och därmed i många fall även ökad miljöpåverkan), men att denna koppling upphör vid en viss nivå av BNP 44. Det innebär i praktiken att när vi har en viss materiell standard blir vi inte lyckligare av att konsumera mera. Det har också visats i många studier att de människor som är lyckligast i stor utsträckning 37 BilSweden anger att andelen 18-åringar med körkort sjönk från 49 till 25 procent mellan 1990 och 2000, senaste åren har man dock sett en ökning igen och andelen låg under 2013 på 30 %. 38 Enligt elbilsstatistk.se ökade antalet laddbara fordon från drygt 1500 i slutet av 2012 till nästan 8000 i slutet av 2014. 39 Exempelvis sunfleet anger att deras medlemsantal växer med ca 20 procent per år. 40 Lånegarderoben i Stockholm (startade 2010), Klädoteket i Malmö, Klädoteket Göteborg och Klädbibliotek i Norrköping, Uppsala och Umeå, Tekocirkeln i Sundsvall (startade under 2014) 41 http://malmojarnhandel.se/maskinuthyrning/ 42 Uppgift från Blocket.se 43 Exempelvis Gunilla Brodrej som skrivit Modemanifestet och Sofie Hedström sp, skrev Shopping detox. 44 se bland annat Klimatomställningen och det goda livet (Naturvårdsverket, 2011), Klimatomställning Göteborg 2.0 (Mistra Urban Futures, 2014) samt den Nordiska policy sammandraget: Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion (Nordiska Ministerrådet, 2013). 14

sysslar med aktiviteter som inte nödvändigtvis behöver ha så stor miljöpåverkan, exempelvis socialt umgänge, fysisk aktivitet och engagemang i välgörenhet. Figur 4. Bilden visar att livstillfredställelsens förändringar inte verkar relatera till förändingen av hushållens utgifter. Hushållens utgifter har ökat kontinuerligt sedan 1995medan livstillfredställelsen varit relativt konstant sedan 2005. Källa: Bild från rapporten Klimatomställning Göteborg 2.0 (Mistra Urban Futures, 2014, publicerad med tillåtelse av Jörgen Larsson). För att få ökad effekt och framgång i arbetet med att förändra konsumtionen mot en konsumtion med mindre miljöpåverkan bör alla aktörer som arbetar med frågan mot allmänheten fokusera på de positiva aspekterna med en förändring, och hitta synergieffekter där en förändrad konsumtion och livsstil även leder till ökat välbefinnande. Ett bra exempel på detta är Socialstyrelsens och Landstinget Dalarnas arbete med hälsofrämjande processer som en drivkraft för hållbar utveckling 45. Detta perspektiv utvecklas vidare i ett pågående RUS-projekt 46 vars syfte är att ta fram en vägledning i hur hälsofrämjande processer kan underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i arbetet för ett hållbart samhälle. I projektet presenteras principiella möjligheter att i samhällsplaneringen möta olika behov som till viss del förklarar människors agerande i vardagen på sätt som främjar både hälsa/välbefinnande och ett hållbart samhälle och dessutom upplevs relevanta för såväl beslutsfattare, professioner och allmänhet. Det handlar inte minst om strategier för att hantera stress och belastning. Hälsofrämjande processer som också främjar hållbar utveckling inklusive hållbar konsumtion kan på detta vis fungera som en viktig drivkraft för en mer gynnsam samhällsutveckling. Ett systematiskt arbete med ett sådant perspektiv har potential att skapa: Handlingskompetens på alla nivåer i samhället. Upplevelsen av att ha möjlighet och förmåga att påverka samhällsutvecklingen på ett gynnsamt vis. Acceptans för nödvändiga politiska beslut. Även gällande insatser som bedrivs gentemot näringsidkare bör aktörerna som jobbar inom området hitta sätt att kommunicera möjligheterna med att jobba med insatser som leder till en förändrad konsumtion. Dels bör nya sorters avtal, den växande konsumtentgruppen som efterfrågar hälsosamma och hållbara alternativ samt marknadsföringsaspekten lyftas fram som möjligheter för näringsidkarna. 45 Se exempelvis Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling, Landstinget Dalarna, 2010. 46 Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus 15

I rapporten Förbättra Nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion belyses ett antal myter som hindrar utvecklingen mot en hållbar konsumtion. En av dessa handlar just om behovet att lyfta fördelarna med mindre miljöbelastande livsstilar, se textruta nedan 47. Myt 7: Hållbarhet innebär att leva i grottor Utmaning: [ ] att leva hållbart har beskrivits som ett liv med umbäranden, ett tråkigt, obekvämt och fromt liv som innebär uppoffringar och en lägre nivå av välbefinnande. Detta perspektiv gör det svårt att främja hållbara livsstilar och att skapa acceptans och engagemang hos allmänheten. Det undergräver också möjligheten att främja system för gemensam användning eller kretslopp som skulle kunna minska den totala resursanvändningen och miljöpåverkan kopplad till konsumtion utan att påverka välbefinnande. Konsekvenser: [ ] Vi måste bättre förstå fördelarna med mindre miljöbelastande livsstilar för människor och samhällets välbefinnande och för miljön. [ ] Man måste bättre förstå den roll innovativa värdeskapande affärsmodeller har, t.ex. tjänstifiering, för att möjliggöra ett hållbart liv. Det behövs stöd både från staten och näringslivet till den växande gemenskap av individer, kommuner och städer och möjliggör mer hållbara levnadssätt genom social innovation, t.ex. samhällen med låga koldioxidutsläpp och gemensam konsumtion. Det finns även en farhåga att hållbar konsumtion och ett hållbart samhälle endast kan uppnås med minskad BNP-tillväxt, vilket möjligen skulle resultera i en minskad utveckling och sämre sociala förutsättningar, gällande exempelvis jobb och finansiering av skola, vård och omsorg. För att utreda vilka utmaningar/konsekvenser en negativ eller stagnerad tillväxt (mätt i BNP) innebär har nätverket Steg 3 föreslagit att regeringen ska tillsätta en utredning gällande just detta 48. Syftet med utredningen skulle vara att förebygga och lösa dessa utmaningar. Det finns dock i stort en samsyn kring att en samhällsomvandling behövs ur flera perspektiv. Det är varken ekonomiskt, miljömässigt eller socialt hållbart att fortsätta utnyttja jordens ekologiska och sociala resurser på det sätt som sker idag. Oenigheten gäller mest hur denna omställning ska ske och vem som ska stå för kostnaden. Om hållbar konsumtion är möjlig med bibehållen livskvalitet och tillväxt är frågor som diskuteras och studeras och det är inte länsstyrelsernas roll att ställning i den frågan. Under FN konferensen i Rio 2012 fastslogs att det finns ett behov av att hitta alternativa sätt att mäta social välfärd och samhällsutveckling. Med anledning av detta tillsatte den svenska regeringen en utredning med uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå kompletterande mått till BNP 49. Alternativa välfärdsmått har även utretts inom ramen för EU projektet WWW For Europe 50. Slutsatsen i det europeiska projektet var att det finns ett antal alternativa mått och att även om alla dessa mått har någon typ av svaghet är de bättre än BNP som mått på social välfärd. Inom den ekonomiska forskningen inom klimatområdet har man också vid flera tillfällen konstaterat att kostnaden för insatser att minska koldioxidutsläppen är låg i ett nationellt perspektiv och att man dessutom tjänar på att ställa om innan kostsamma konsekvenser uppstår 51. I den nyligen utgivna rapporten Better Growth Better Climate - the new climate economy 47 Från rapporten Nordiskt policy-sammandrag - Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion (Nordiska Ministerrådet, 2013). 48 För mer information se http://www.steg3.se. 49 Utredningen tillsattes under 2014, se mer på http://www.regeringen.se/sb/d/18671/a/241428 50 Rapporten heter Evaluating Alternatives to GDP as Measures of Social Welfare/Progress, Mars 2014. 51 Se Azar och Schnider 2002 samt Stern et al, 2006 16

report 52 finns en grundlig utvärdering av forskning, erfarenheter och innovation inom området. Genomgången visar att åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid och mildra klimatförändringarna kan stimulera tillväxten, dock med ett viktigt förbehåll åtgärder måste vidtas omedelbart. En systematisk satsning på hållbar konsumtion är samtidigt indirekt en strategi för teknikutveckling, nya affärsidéer och företag och en sund tillväxt av både ekonomin och jobben. Från Bilen, biffen, bostaden SOU 2005:51 52 Better Growth Better Climate - the new climate economy report, The Global Commission on the Economy and Climate, 2014. 17

Länsstyrelsernas ansvar och verktyg Har länsstyrelserna ett uppdrag kring konsumtion? Enligt länsstyrelseinstruktionen 53 tydliggörs att länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Idag finns inget nationellt mål gällande hållbar konsumtion. Dock finns ett nationellt mål inom miljömålssystemet där konsumtionens miljöpåverkan omnämns, det är det så kallade generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. I en av generationsmålets förtydligande strecksatser står: - Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Genom generationsmålet och dess strecksats om konsumtion har alla myndigheter, med utpekat ansvar i miljömålsarbetet, ansvar att verka för konsumtionsfrågan. I länsstyrelseinstruktionens 5 gällande miljömålsarbetet 54 står att länsstyrelserna har ett särskilt ansvar att: 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Förutom generationsmålet finns det andra mål, blanda annat ett nationellt mål gällande ekologisk produktion där ökad konsumtion av ekologiska matvaror i offentlig sektor finns omnämnt som en facilitator för att uppnå målet. Regeringen skriver att inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga sektorns matinköp bör vara ekologiska 2010 55. Det finns också nationella Folkhälsomål som indirekt berör konsumtion, se mer under kapitlet Länsstyrelsernas övriga uppdrag och kopplingen till konsumtionsområdet. I och med dessa nationella mål tydliggörs att länsstyrelserna har ett ansvar att på regional nivå verka för genomslag av generationsmålet samt att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt, såväl inom som utanför Sveriges gränser. Ansvaret enligt generationsmålet och inriktningen om ekologiska matvaror för offentlig sektor innefattar i dagsläget den miljömässiga delen av hållbar konsumtion samt den del av de sociala aspekterna som är knuten till människors hälsa. Däremot omfattar inte ansvaret sociala aspekter utöver hälsa eller de ekonomiska aspekterna av hållbar konsumtion. Dessa aspekter kommer dock delvis in i andra ansvarsområden som länsstyrelserna har, exempel på dessa ges senare i kapitlet. Naturvårdsverket, Livsmedelverket och Jordbruksverket har särskilda regeringsuppdrag att ta fram kunskapsunderlag och arbeta med området konsumtion. Länsstyrelserna har inte något utpekat uppdrag inom konsumtion eller några särskilda resurser för arbetet. Länsstyrelserna har idag ansvar för konsumtion genom generationsmålet men inte något tydligt definierat regionalt uppdrag eller några särskilda resurser för arbetet. I och med detta prioriteras 53 Instruktionen finns formulerad i förordning SFS 2007:825 med tillägg i SFS 2013:815. 54 Utdrag ur förordning (SFS 2007:825 och SFS 2013:815 5 55 Se regeringens skrivelse 2005/06:88 18