Strategisk Logistik 20 YHp Dag 8(8)

Relevanta dokument
Strategisk Logistik 20 YHp Dag 7(8)

Materialstyrning. Stig-Arne Mattsson

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 1(8)

Materialbehovsplanering vid oberoende efterfrågan

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

Föreläsning 5. Lagerstyrning

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per bristtillfälle

C 51. Två-binge system. 1 Metodbeskrivning. Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Beställningspunktssystem med saldooberoende orderkvantiteter

Säkerhetslager beräknat från bristkostnad per styck

Säkerhetslager beräknat från en fast bristkostnad per restorder

Lagerstyrningsfrågan Januari Fråga och svar

Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)

Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år

Materialstyrningsutmaningar i Svensk industri

Ekonomisk behovstäckningstid

Är det någon skillnad på våra vanligt använda materialplaneringsmetoder?

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Överdrag i materialstyrningssystem

Orderkvantitet med hjälp av ekonomiskt beräknad

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 2(8)

Välja metod för bestämning av orderkvantiteter

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid

Välja servicenivådefinitioner för dimensionering av säkerhetslager

Differentiera säkerhetslager med cykelservice

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Föreläsning 6. Lagerstyrning

Differentiera säkerhetslager med andel efterfrågan under ledtid

Brister i använda lagerstyrningsmodeller ger lägre servicenivåer

Ekonomisk orderkvantitet med partperiod balansering

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Metoder för bestämning av orderkvantiteter

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

Myter om lagerstyrning

Kostnadseffekter av att differentiera cykelservice

Vilken servicenivå får man om man dimensionerar säkerhetslager med servicenivå

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

Agenda. Lagerstyrning Tre frågor. Lagerstyrning Föreläsning 5. Erik Sandberg. Om lagerstyrning Om uppgift 2 KITIT AB

Importmoms Nya regler från 1/1 2015

Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Säkerhetslager beräknat från fyllnadsgrad (Serv2)

Faktorer som påverkar skillnader i kapitalbindning vid användning av antal dagars behov och fyllnadsgradsservice

Ekonomisk orderkvantitet utan att känna till ordersärkostnader

Ekonomisk orderkvantitet för artiklar med lågfrekvent efterfrågan

Kostnadseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Samband mellan säkerhetslager och orderstorlek

Osäkerhetsgardering genom överdimensionering

MALLAR PÅ NÅGRA FRÅGOR I TENTAMEN (OBS! EJ KVALITETSÄKRADE)

Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice

Välja materialstyrningsmetod En översikt

Säkerhetslager vid materialbehovsplanering

Föreläsning 7. Kursstruktur

Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder

Materialbehovsplanering med behovsnedbrytning

Kapitalbindningseffekter av att differentiera antal dagars täcktid

Konsekvenser av sju vanliga fel vid lagerstyrning

Uppskatta bristkostnader i färdigvarulager

PLAN s forsknings- och tillämpningskonferens den augusti 2015 i Luleå. Användning av antal dagar som parameter vid lagerstyrning

Samband mellan några olika beslutsvariabler och lagerstyrningseffektivitet

Beräkning av teoretisk kapitalbindning i lager

Orderkvantiteter genom differentiering av antal order per år

Din personliga kontakt för rätt tullhantering

Säkerhetslager som antal dagars medelefterfrågan eller baserat på fyllnadsgradsservice

Uppskatta ledtider för anskaffning

Användning av APS-system för materialbehovsplanering

Känslighetsanalys av prognos- och ledtidskvalitetens påverkan på servicenivå och säkerhetslager

Logistik. Varukapital. Kapitalbindning. Fö: Lager. Gemensam benämning på allt material, alla komponenter, produkter i Diskussionsuppgift

Kapitalbindningseffekter av uppskattade orderkvantiteter 1

Den ena är cykelservice och avser andel lagercykler utan brist. Cykelservice kan uttryckt som en procentsats definieras på följande sätt.

Optimal differentiering av servicenivåer för att effektivisera

MATERIALFÖRSÖRJNINGENS GRUNDER. Exempelsamling

Effekter av att jämföra beställningspunkter med redovisat eller disponibelt saldo

Partiformningsmetoder och systemnervositet

Orderkvantiteter vid säsongvariationer

Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Genomgång av kontrollskrivningen

Logistik-/ Lager- grunder

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = ξ = 2ξ 1 3ξ 2

Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Lektion 5 Materialplanering (MP) Rev HL

Beräkna standardavvikelser för ledtider

Prognostisering med glidande medelvärde

Genomgång av kontrollskrivningen

Prognostisera beställningspunkter med verklig efterfrågefördelning

Användning av bristkostnader för att dimensionera säkerhetslager

Användning av volymvärdeklassificering vid bestämning

Reservationshantering vid materialbehovsplanering

Transkript:

Strategisk Logistik 20 YHp Dag 8(8) Affärslogistik 400 YH-poäng Dag 8(8) Repetition Materialplaneringsmetoder Partiformningsmetoder Säkerhetslagermetoder Import/Export gränsöverskridande transporter Tentamen Datainsamling - Kvalitet 1

Repetition Materialplaneringsmetoder (Kap 17) 2

Gruppövning Uppgift Arbeta i grupper Läs 11.4 och era avsnitt i boken och redovisa innehållet 17.2 BP 17.3 Förbrukningsersättande system 17.4 Täcktidsplanering 17.5 Kanban 17.6 Materialbehovsplanering 17.7 Orderbunden materialförsörjning 17.8 Cyklisk produktion Redovisa 2-3 blädderblocksbilder per grupp 5 Beställningspunktsystem... Metoden är lätt att förstå Baserad på förbrukning Bygger på någon form av totalsummerad framtida efterfrågan (prognos, förbrukningshistorik, bruttobehovsberäkning) Lämpar sig bäst för oberoende efterfrågan (ej ingår i) Order genereras först när beställningspunkten är nådd 6 3

Rita in lagerkurvan: 1. Försäljning Säkerhetslager 500 st/v1000 2. Inköpsvolym 2000 2000 3. Säkerhetslager Försäljning 500 1000 st/v 4. Ledtid: Ledtid: 3v 3v Ange beställningspunkt (BP) BP = SL + (D x L) 7 Beställningspunktsystem... Styrning av produkter i färdigvarulager Lågvärdesartiklar, skruv/mutter När förbrukning inte är planeringsbar Mycket specialtillverkning av kundvarianter Vid möjlighet till utjämnat efterfrågemönster Små orderstorlekar och kort genomloppstid 8 4

Gruppövning Uppgift Arbeta i grupper Läs 11.4 och era avsnitt i boken och redovisa innehållet 17.2 BP 17.3 Förbrukningsersättande system forts 17.4 Täcktidsplanering forts 17.5 Kanban 17.6 Materialbehovsplanering 17.7 Orderbunden materialförsörjning 17.8 Cyklisk produktion Redovisa 2-3 blädderblocksbilder per grupp 9 Materialplanering Karakterisering De olika materialplaneringsmetoderna har ur användningssynpunkt olika egenskaper som avgör under vilka förutsättningar de är möjliga att använda på ett effektivt sätt. För varje egenskapsvariabel definieras också några olika typfall. Följande egenskapsvariabler används för att karakterisera hur order genereras med hjälp av de olika materialplaneringsmetoderna: 10 5

Materialplanering Karakterisering Efterfrågetyp Efterfrågan via reservationer Efterfrågan via nedbrutna materialbehov Efterfrågan via prognoser Efterfrågan via förbrukningshistorik Efterfrågans tidsfördelning Tidsfördelad efterfrågan Totalsummerad efterfrågan 11 Materialplanering Karakterisering Produkt- eller komponentorientering Produktorienterade planeringsmetoder Komponentorienterade planeringsmetoder Efterfrågekaraktär Härledd efterfrågan Kombination av härledd och oberoende efterfrågan Oberoende efterfrågan 12 6

Materialplanering Karakterisering Initieringsprincip Förbrukningsinitierande Behovsinitierande Planinitierande Inplaneringsprincip Inplanering från bevakningstidpunkt Inplanering från förbrukningstidpunkt Inplanering från behovstidpunkt Inplanering från planerade tidpunkter 13 Materialplanering Karakterisering Prioritetsgrundande Ja, ger prioritetsgrundande information Nej, ger inte prioritetsgrundande information Omplaneringsförmåga Ingen omplaneringsförmåga Identifiering av omplaneringsbehov Identifiering och genomförande av omplanering 14 7

Materialplanering Karakterisering Typ av materialplan Genererar enstaka order/avrop Genererar en godtyckligt lång plan över framtida förväntade inleveranser av material, dvs. en leveransplan Tidsintervall mellan beordringar Varierande tidsintervall Fast tidsintervall 15 Materialplaneringsmetoder... Så om vi vet vad som är karakteristiskt för vår materialhantering, kan vi välja planeringsmetod... Om vi vill planera vårt material utifrån förbrukningstidpunkten? Vilken metod ska vi välja då? Om vi vill beordra in material med ett fast tidsintervall utifrån en materialplan med enstaka ordrar? 16 8

Materialplaneringsmetoder... 17 Partiformningsmetoder (Kap 18) 9

Orderkvantitet Fast Varierande Partiformning... Varje gång man beställer kostar det 300 kr På ett år behöver man 1000 enheter Räntan för att ha enheter i lager är 25 % Priset på en enhet är 100 kr Vad kan ni göra med den informationen? 19 Partiformningsmetoder... --- Enligt behov Bedömd behovstäckningstid Ekonomisk behovstäckningstid Bedömd orderkvantitet Ekonomisk orderkvantitet Dynamiska partiformningsmetoder Fast Varierande Behovstäckningstid 20 10

Partiformningsmetod Enligt behov... Metoden innebär att orderkvantiteten motsvarar ett unikt behov (dvs ingen partiformning alls). Följaktligen medför den inte någon lagerhållning och därmed ingen kapitalbindning. Orderkvantiteten kan bli mycket liten och ordertillfällena många. För kundorderstyrda materialflöden, dyra produkter, små omställningstider (JIT). 21 Partiformningsmetod Bedömd orderkvantitet... Orderkvantiteten bedöms intuitivt eller med hjälp av erfarenhetsmässiga bedömningar. Bedöms på nytt vid varje beordringstillfälle och följaktligen kan variera från gång till gång. Praktiskt svårt och arbetskrävande att uppdatera dem i takt med ändrade omständigheter och efterfrågeförhållanden 22 11

Partiformningsmetod - Ekonomisk orderkvantitet... Den vanligast metoden är kvadratrotsformeln eller Wilsons formel. 1. Efterfrågan per tidsenhet är konstant och känd. 2. Ledtiden för lagerpåfyllning är känd och konstant. 3. Lagret fylls på momentant med hela orderkvantiteten vid inleverans. 4. Ordersärkostnaden per ordertillfälle är konstant och känd och den är oberoende av orderkvantiteten. 5. Lagerhållningssärkostnaden per enhet och tidsenhet är konstant och känd och är oberoende av orderkvantiteten. 6. Priset eller kostnaden för den beordrade artikeln är konstant och känt samt oberoende av orderkvantitet och inköpstillfälle/tillverkningstillfälle. Om efterfrågan, ledtider och orderkvantiteter är kända och konstanta kommer inget säkerhetslager att behövas. 23 Ekonomisk partistorlek 24 12

Kvadratrotsformeln... Kundbehov: 283 stycken Priset på produkten: 3,21 kr Kostnad per order: 250 kr Lagerhållningsränta: 15 % Verkligt exempel: senaste året har 20 beställningar lagts. Är detta optimalt? 25 Ekonomisk orderkvantitet... Ordersärkostnad 350 kr Lagerhållningsränta 30 % Årsförbrukning 1500 st Priset är 100 kr Hur många procent ökar antalet anskaffningar per år om ordersärkostnaden halveras? 26 13

Uppgift Arbeta i grupper Läs er del i 11.5 och motsvarande avsnitt i boken 18.6 Bedömd behovstäckningstid 18.7 Ekonomisk behovstäckningstid 18.8 Silver Meal 18.9 Lägsta totalkostnadsmetoden Redovisa 2-3 blädderblocksbilder per grupp 27 Wagner Within-metoden Dynamisk metod som används för att beräkna såväl beställningsintervall som beställningskvantiteter när båda dessa tillåts variera. Metoden tar hänsyn till lagerkostnader, ordersärkostnader, varierande efterfrågan och kvantitetsrabatter. Resultatet blir vida överlägset resultatet från Silver-Meal, baksidan är att metoden är så beräkningstung att den endast kan utföras på dator. 28 14

29 Säkerhetslagermetoder (Kap 19) 15

Säkerhetslagermetoder 31 Säkerhetslagermetoder Det enklaste tillvägagångssättet för att dimensionera säkerhetslager och säkerhetstider är att göra manuella bedömningar på erfarenhetsmässiga grunder. Det blir därigenom tämligen arbetskrävande och orationellt att revidera säkerhetslagren och säkerhetstiderna så att de reflekterar förändrade förhållanden i planeringsmiljön. 32 16

Säkerhetslagermetoder Ett annat enkelt sätt att beräkna säkerhetslager är att dimensionera det som en procentsats av ledtidsförbrukningen. Säkerhetslagrets storlek kommer då att kopplas till efterfrågans storlek och till ledtidens längd. Nackdelen med metoden är att den inte tar hänsyn dll efterfrågans variation eller till prognosfel. 33 Säkerhetslagermetoder Artikel A: Efterfrågan per vecka: 18-21-19-20-20-18-22-20-19-23 Medelefterfrågan per vecka: 20 st Artikel B: Efterfrågan per vecka: 44-0-4-8-12-0-48-20-0-64 Medelefterfrågan per vecka: 20 st 34 17

Säkerhetslagermetoder För att kunna dimensionera ett säkerhetslager krävs information om hur efterfrågan varierar under ledtiden, dvs. under tiden från order till leverans. Den vanligast använda fördelningsfunktionen för att beskriva efterfrågan är normalfördelningsfunktionen. En normalfördelning definieras med ett medelvärde (x) och en standardavvikelse (σ) 35 σ μ Beräkna standardavvikelsen Leveranser/uttag/förbrukning per vecka: 11, 7, 6, 12, 11, 14, 9, 10, 10, 9, 11, 6, 8, 7, 12, 13, 11, 10, 7, 12 Ledtid 2 veckor Vad blir standardavvikelsen på efterfrågan under ledtid? 36 18

Säkerhetslager beräknat från önskad servicenivå 37 Säkerhetslagermetoder 68,27% 95,45% 99,73% 38 19

Säkerhetslager baserat på SERV1 40 Säkerhetslagermetoder Säkerhetsfaktorn för några olika servicenivåer då efterfrågan är normalfördelad framgår av tabellen. Det kan observeras att även om man inte använder säkerhetslager, kommer man att få en servicenivå på 50 %. 41 20

Säkerhetslagermetoder Ur servicenivån kan säkerhetsfaktorn (k) eller (Z) beräknas med funktionen Normsinv i MS Excel. Exempelvis: önskad servicenivå 95% => k = @normsinv(0,95) = 1,64 Resultatet av modellen innebär i den ena ytterligheten med noll i säkerhetslager en risk att antingen i 50% av fallen få lagerbrist alternativt att ha en efterfrågan som aldrig varierar. Den andra ytterligheten, dvs att aldrig få brist innebär en säkerhetsfaktor på c:a åtta, är spridningen i efterfrågan stor kan säkerhetslagret bli mycket stort. 42 Säkerhetslager baserat på SERV1 Efterfrågan: 2000 st per vecka i medelvärde och 1000 st per vecka i standardavvikelse. Ledtid: 2 veckor i medelvärde och 0,5 vecka i standardavvikelse. Hur stort ska säkerhetslagret vara med servicenivå på: 95%, 98% och 99,99% 43 21

Servicenivå Serv 1 = Cykelservice = Sannolikheten att inte få brist under ordercykeln (mellan två inleveranstillfällen) Serv 2 = Fyllnadsgradsservice = Med den här servicenivådefinitionen tas hänsyn till att antalet inleveranser per år kan variera och därmed till att antalet bristtillfällen varierar. 44 Servicenivå Serv 1 Bygger på sannolikheten att inte få brist under en lagercykel Känslig för antalet lagercykler Relativt lätt att beräkna Serv 2 Bygger på att klara av en viss andel av totala efterfrågan Krångligare att beräkna Tar ej hänsyn till koppling mellan produkter Tar ej hänsyn till om en exakt efterfrågemängd önskas 45 22

Servicenivå Serv 2 = Den ger därmed ett principiellt riktigare mått på hur hög servicenivå man får över tiden och inte endast under en enstaka lagercykel. Metoden är emellertid beräkningsmässigt krångligare än den föregående. Förväntat antal bristenheter per lagercykel kan uttryckas som σ x E(z), där σ är efterfrågans standardavvikelse och E(z) den så kallade servicefunktionen. 46 Servicenivå Serv 2 = 1 σ DL E(z) Q E(z) = (1 Serv 2) Q σ DL SL = Z σ DL Servicenivå Efterfrågan: 3000 Stdav: 1000 Orderkvant: 7500 Ledtid: 1 vecka Servicenivå: 98% Säkerhetslager? 47 23

Servicenivå Serv 2 = 1 σ DL E(z) Q E(z) = (1 Serv 2) Q σ DL SL = Z σ DL 48 Antag Säkerhetslagret är 8 enheter Standardavvikelse under ledtid är 6,35 Vi efterfrågar fyllnadsgradservice och genomsnittliga orderkvantiteten är 20 st Ledtid är 1v Medelefterfrågan under ledtid är 13 Vad är BP och Servicegrad? 49 24

Cykelservice Vet vi säkerhetslagret? Ja, 8 Vet vi standardavvikelsen? Ja, 6,35 Är efterfrågan normalfördelad? Ja, 2*6,35<13 Vilken typ av servicenivå? Cykelservice k = SL/σ vilket medför: 8/6,35 = 1,26 1,26, från z-tabell, ger servicegrad: 89,62 % 50 Fyllnadsgradsservice Säkerhetsfaktorn = 1,26 ger ur tabell över servicefunktionen att E(z) = 0,05 SERV 2 = 1 (E(z)*σ) / Q SERV 2 = 1 (0,05*6,35)/20 = 98,41 % 51 25

Import/Export Gränsöverskridande transporter Internationell handel Internationell handel, beteckning på de ekonomiska transaktioner som genomförs på den internationella marknaden eller mellan två eller flera länder. Import är köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land eller, som i Sveriges fall, från ett land utanför EU. Importen påverkar bruttonationalprodukten negativt Export är utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser. Exporten påverkar bruttonationalprodukten positivt 26

Internationell handel För länder inom EU innebär export att en unionsvara förs ut till ett land utanför EU:s tullområde, så kallat tredje land. Vid export från Sverige skall en elektronisk exportdeklaration lämnas till Tullverket. För länder inom EU:s tullunion finns inga tullar och någon tulldeklaration behöver inte lämnas vid utförsel av varor till ett land inom tullområdet. Du måste även deklarera varor som du importerar med en importdeklaration där du talar om vilken vara du importerar, vilken tullavgift du ska betala och om varan omfattas av restriktioner Internationell handel Direkt export innebär att en vara lämnar EU från samma land som där den anmäldes till export i. Indirekt export innebär att en vara lämnar EU i ett annat land än där den anmäldes till export. Transitering innebär att varor transporteras genom ett eller flera länder utan att betala tull och skatt enligt den internationell tullkonvention TIR. Exempel är en transport från Schweiz genom Tyskland till Sverige. [ 27

Internationell handel När du importerar en vara behöver du betala moms, så kallad importmoms. Du som är momsregistrerad betalar momsen till Skatteverket, du som inte är momsregistrerad betalar till Tullverket. Momsen är 25 procent för de flesta varor. För livsmedel är den 12 procent och för många varor inom kulturområdet, importmomsen bland annat tidningar och böcker, är den 6 procent. Du beräknar importmomsen på beskattningsunderlaget vid import. Det är summan av: varans tullvärde (det pris du betalar för varan, inklusive kostnader såsom frakt och försäkring fram till EU) eventuell tull och andra statliga skatter än mervärdesskatt bikostnader såsom transport- och försäkringskostnader fram till den bestämmelseort i EU dit varan ska transporteras. Internationell handel Tullavgift (importtull) är en skatt enligt en tariff som betalas vid import eller export av varor över en landgräns. Förr var tullavgift en betydande inkomstkälla för staten. Idag används tullavgiften mer för att utjämna prisdifferenser. Importtullar har efter hand fått ge plats åt andra handelsrestriktioner som importkvoter, exportsubventioner och andra handelspolitiska verktyg 28

Internationell handel En tullavgift på exportvaror innebär att skatten betalas då varan exporteras från landet. Tullavgifter på exportvaror ökar kostnaden för att sälja varor producerade i ett land utomlands. Det är ett vanligtvis impopulärt mått att använda, eftersom de skadar den inhemska industrin. De anledningar som tas upp till fördel för att erlägga en tullavgift på exportvaror är för att begränsa inflation, om den har för höga nivåer, samt i vissa fall för att se till att det tullbeläggande landet har tillräckliga mängder av viktiga varor. Kina har historiskt tullbelagt export av viktiga veteprodukter, eftersom höga internationella priser fick producenter att exportera så mycket att Kina själva fick vetebrist Internationell handel 29

Tentamen Handlar om två saker: Förflyttning Lagring Vid lagring är följande frågeställningar relevanta: När ska beställning ske? Hur många ska beställas? Hur många som ska beställas bestäms av: Kostnaden för att starta upp en ny order Lagerkostnaden för producerade (lagerförda) varor 61 30

Partiformning... 62 Ett företag använder i sin produktion en detalj som köps från en underleverantör. Årsbehovet är 24 000 enheter. Med varje köp är förmippade kostnader som är oberoende av den inköpta kvantiteten, och som uppgår till 250 kr. Att hålla en enhet av detaljen i lager ett år kostar 5.50 x 0.25 kr, där 5.50 är priset i kr per enhet och 0.25 eller 25 % är lagerhållningssärkostnadsräntan. a) Vid varje inköpstillfälle köps för närvarande 2 500 st, bestäm: 1. antalet inköp per år 2. genomsnittslagret (i antal enheter) 3. inköpssärkostnaden per år 4. lagerhållningssärkostnaden per år 5. totala lagersärkostnaden per år 63 31

Ett företag använder i sin produktion en detalj som köps från en underleverantör. Årsbehovet är 24 000 enheter. Med varje köp är förmippade kostnader som är oberoende av den inköpta kvantiteten, och som uppgår till 250 kr. Att hålla en enhet av detaljen i lager ett år kostar 5.50 x 0.25 kr, där 5.50 är priset i kr per enhet och 0.25 eller 25 % är lagerhållningssärkostnadsräntan. b) Bestäm den optimala inköpskvantiteten med hjälp av kvadratrotsformeln (Wilson), avrundat till närmaste heltal, och bestäm de i uppgift a) angivna storheterna då inköpskvantiteten är den optimala. 1. antalet inköp per år 2. genomsnittslagret (i antal enheter) 3. inköpssärkostnaden per år 4. lagerhållningssärkostnaden per år 5. totala lagersärkostnaden per år 64 Säkerhetslagermetoder Servicenivå (servicegrad) är t.ex. 95% Genom olika tabeller (Normalfördelningstabellen eller Servicefunktionstabellen) får man en säkerhetsfaktor Säkerhetsfaktor: k för Serv1 (bara att titta i rätt tabell) Z för Serv2 (räkna fram med formel och tabell) Säkerhetslager = Säkerhetsfaktor x Variationen 65 32

Lagerspelet Fakta Årlig efterfrågan ca 1250 enheter Ledtid 2 veckor (10 arbetsdagar) Ordersärkostnad 70 SEK/order Lagerkostnad 25% Enhetspris 40 SEK Bruttomarginal 20 SEK/enhet 66 Kunskapsgap Uppstår vid fyra tillfällen 1. I början av kursen när ingångsnivån är fel 2. Under kursen gång när nya gap uppstår 3. I slutet av kursen när kunskapen verifieras 4. Kursen ger ingenting ur ett helhetsperspektiv 67 33

Vi vill undvika gap i steg 3... Ni ska därför få skapa er egna tentamen... Vad ska vara med? Vilka är prioriterade kunskaper? Vilka eventuella färdigheter ska verifieras? Hur kan man få VG? Hur ser facit ut? 68 Datainsamling - Kvalitet 34

35