Uppsatser. Programmet för IT-tekniker Våren 2011. Innehåll



Relevanta dokument
Advanced Format. Examensarbete i Datavetenskap. En prestandajämförelse av sektorer i RAID. B-nivå. Författare: Jesper Lindgren

Filöverföring i Windowsmiljö

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Prestandajämförelse - Sekventiell skrivhastighet i RAID 4 och RAID 5

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 3 Installation av ny hårddisk, RAID och logisk volymhantering

Prestandatest av sekventiella läs- och skrivoperationer i UNIX-liknande operativsystem 4 hp

Examensarbete i Datavetenskap

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Systemkrav och tekniska förutsättningar

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Webbserveranalys. Examensarbete i Datavetenskap. En jämförelse av webbservrars svarstider. B-nivå. Författare: Joel Hedbrant & Marcus Gustavsson

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Övningar - Datorkommunikation

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server?

Jimmy Bergman Ansvarig för utveckling och roliga skämt vid kaffemaskinen

SKA v6. Godkänd: Rev: April. SKA v6 1(19)

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke

Prestandatest Förberedelser & Faktainsamling. LIGHTS IN LINE AB Tegnérgatan STOCKHOLM info@lightsinline.se

Diskprestanda Tester

IPv6 - Gatewayredundans

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

BRATTLÖFS CUP Midvintersprinten Silverrundan Lokabacken TOTALT. Utbildning

Prestandamätning av RAID-lösningar

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system

IPv6. MarkCheck. April 2010

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

1. Internets Applikationer 8 poäng

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem

Jämförelse av prestanda mellan SMB och NFS i WAN och LAN. Examensarbete inom huvudområdet Datalogi Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2013

1. Revisionsinformation

Symantec NetBackup -enheter i 5000-serien

Multithreading in Intel Pentium 4 - Hyperthreading

Tekis-FB Systemkrav

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Nätverkslagret - Intro

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Kvalitetssäkring av nätverk och iptelefoni för operatörer och tjänsteleverantörer

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

MPLS kontra traditionell IProuting

Lastbalansering för webbservrar

Allt handlar om att kommunikationen måste fungera, utan avbrott.

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Processorbelastning med MPLS och IP-routing

IPv6 - Råd och Rön Myter och skrönor. Torbjörn

Prestandaundersökning och återställning av degraderade RAIDsystem

Virtuell Server Tjänstebeskrivning

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013

Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C. Bilaga 5

Hur man ändrar från statisk till automatisk tilldelning av IP i routern.

IPv6 Beredskap på svenska storföretag och myndigheter. En rapport från.se

Stora testet: operativsystem

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker

Datakommunika,on på Internet

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Mätrapport. Malmö Högskola. Index. Mottagare & Beställare: Rutger Blom

TCP/IP och Internetadressering

Att mäta bandbredd TPTEST. Ett mätsystem för både proffs och gemene man. Ragnar Lönn, Gatorhole TPTEST Vad gör det?

Programvaror - Jo, tack, det vill vi ha...

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Denial of Services attacker. en översikt

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin

Systemrekommendation. Artvise Contact Center

SkeKraft Bredband Installationsguide

GIVETVIS. SKA DU HA INTERNET I DIN LÄGENHET! En guide till hur du installerar internet i ditt nya hem.

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Capitex dataservertjänst

Administration / Disk Management. EC Utbildning AB

Seriespel div2 Herr Dag Lag Spelform Spelare Resultat Dag 1 Dag 2 Total 1 Fre Fre 149 Fre Fre Lör Lör 148 Lör Lör Lör Lör Fre

Test av lösenordsknäckningsattacker mot Windowsanvändare

DIG IN TO Nätverksteknologier

Systemkrav/Rekommendationer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Heartbleed. Lite smått och gott om heartbleedbuggen. Robert Malmgren

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Migrering från IPv4 till IPv6

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Konfigurera Xenta från Babs

Migrering från IPv4 till IPv6

Migrering av applikationen AMM till molnet

Inventera mera! Tobbe Eklöv

IPv6. MarkCheck. Juni 2009

Open Source - Program och hur man väljer

Transkript:

Uppsatser Programmet för IT-tekniker Våren 2011 Innehåll Advanced Format : Prestandaanalys i RAID............... 2 Deduplicerings påverkan på eektförbrukningen............. 3 Energiförbrukning för Lager 3 switch................... 4 IPv6 - Gatewayredundans : Snabbt nog?................. 5 Migrering från IPv4 till IPv6 : En jämförelse av olika migreringstekniker 6 MPLS kontra traditionell IP-routing - en jämförelse av resursåtgång. 7 Prestandaskillnader mellan IPv4 och IPv6 i Windows 7 och Ubuntu 10.10 : Vad påverkar prestandan och resultatet?.......... 8 Prestandaskillnader mellan olika ZFS-implementationer........ 9 Processorbelastning vid bearbetning av inkommande ARP och NDPpaket.................................. 10 Social Engineering : En studie om medvetenhet och förebyggande åtgärder mot Social Engineering på svenska organisationer..... 11 Trådlösa nätverket i hemmet : En studie av hemmaanvändares förhållande till säkerhet i trådlösa nätverk................ 12 Tunnling av IPv6 över IPv4 : En prestandajämförelse mellan teknikerna Teredo och 6to4.......................... 13 Webbserveranalys : En jämförelse av webbservrars svarstider..... 14 1

Advanced Format Prestandaanalys i RAID Författare: Jesper Lindgren & Cenny Stålnäbb Opponenter: Kim Simonsson & Jonas Lind Försvaras den 30 maj klockan 10:00 i Ny104 Rapporten tar upp hur ett RAID-system reagerar om hårddiskar med olika stora sektorer blandas. Vi ansåg att det skulle vara intressant att ta reda på eftersom nya hårddiskar med Advanced Format har börjat levereras. För att få fram ett resultat valde vi att använda experiment. Testerna utfördes med RAID1 på en maskin som körde CentOS. Tester som vi valde att utföra var prestandamätningar på läs- och skrivhastighet samt tid det tog för återuppbyggnad. Läs- och skrivtesterna utfördes på två olika sätt. Det första gick ut på att ta tiden när 100 stycken 7,3GB-ler skapades och lästes. Det andra testet bestod utav att programmet Bonnie++ kördes och testade RAIDen. Vi tog även tiden för återuppbyggnad av RAIDen när olika diskar med olika sektorstorlek användes. Resultatet i det första läs- och skrivtestet visade att två stycken hårddiskar med samma sektorstorlek presterade bättre, medan i Bonnie++-testet var två hårddiskar som hade olika sektorstorlek snabbare. I återuppbyggnaden presterade två hårddiskar med lika sektorstorlek bättre. 2

Deduplicerings påverkan på eektförbrukningen Författare: Tommy Andersson & Marcus Carlsson Opponenter: Anton Öhlin & Sebastian Viking Försvaras den 30 maj klockan 15:00 i Ny104 Uppsatsen beskriver arbetet och undersökningen för hur deduplicering i lsystemet ZFS påverkar eektförbrukningen. En större mängd redundant data förekommer i centraliserade lagringssystem som förser virtualiserade servrar med lagringsutrymme. Deduplicering kan för den typen av lagringsmiljö eliminera redundant data och på så sätt ge en stor besparing av lagringsutrymme. Frågan som undersökningen avsåg att besvara var hur ett lagringssystem påverkas av det extra arbete som det innebär att deduplicera data i realtid. Metoden för att undersöka problemet var att utföra fem experiment med olika typer av scenarion. Varje scenario innebar att ler kopierades till ett lagringssystem med eller utan deduplicering för att senare kunna analysera skillnaden. Dessutom varierades mängden deduplicerbar data under experimenten vilket skulle visa om belastningen på hårddiskarna förändrades. Resultatet av experimenten visar att deduplicering ökar eektförbrukning och processorbelastning medan antalet I/O-operationer minskar. Analysen av resultatet visar att med en stigande andel deduplicerbar data som skrivs till hårddiskarna så stiger också eektförbrukning och processorbelastning. 3

Energiförbrukning för Lager 3 switch Författare: Joakim Nilsson & Edison Gashi Opponenter: Olle Karlsson & Tobias Sandberg Försvaras den 30 maj klockan 11:00 i Ny104 I dagens samhälle förs det diskussioner hur vi kan sänka vår energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi är IT sektorn. De mätningar som har gjorts visar att år 2011, så har energiförbrukningen för datacenters fördubblats, emot det uttag som gjordes 2006 i USA. Strategier har tagits fram för att sänka energiförbrukningen för datacenters och då framför allt på servrar och kylsystem. Dessa strategier benäms med allmäna ordalag Grön IT. Utifrån Grön IT, så har det växt fram ett nytt begrepp Grön Ethernet. Grön Ethernet fokusera sig på att minska energiförbrukningen på nätverksenheter. IEEE tog under 2010 fram den första standarden för Grön Ethernet och kallade den Energy-eciency Ethernet. Den här studien vill belysa utifrån ett antal olika satta scenarion hur mycket energi en ethernetswitch av modell Cisco 3560 förbrukar. Resultaten av de olika scenariona visar att med kunskap och enkla medel går att sänka 4

IPv6 - Gatewayredundans Snabbt nog? Författare: Christopher Hermansson & Sebastian Johansson Opponenter: Jacob Svedlund & Anders Carlsson Försvaras den 31 maj klockan 09:00 i Ny104 IPv6 har, till skillnad från tidigare versioner av protokollet, inbyggt stöd för redundans hos gatewayenheter. Vid nyttjande av ett ertal gatewayenheter kan det, med hjälp av Neighbor Unreachability Detection, ske automatisk övergång till en ny gatewayenhet utifall att den aktiva skulle gå ur funktion. Innan IPv6 har man varit tvungen att förlita sig på externa lösningar för att uppnå denna redundans. Den huvudsakliga fråga vi har ställt är om det inbyggda stödet för gatewayredundans i IPv6 är tillräckligt snabbt för att kunna nyttjas självständigt, utan att förlita sig på externa lösningar. För att kunna fatta ett beslut om vad som var tillräckligt snabbt har vi, genom att läsa tidigare forskning om användares upplevelse av fördröjningar, kommit fram till att en fördröjning ej får överstiga tio sekunder. Vi har även undersökt ifall det nns externa lösningar för gatewayredundans som håller sig under den specierade gränsen, samt om det nns andra situationer där man kan föredra en extern lösning framför Neighbor Unreachability Detection. Efter ett antal kvantitativa tester har vi kunnat klarlägga att det inbyggda stödet för gatewayredundans i IPv6 inte arbetar tillräckligt snabbt, enligt användare, för att självständigt klara av uppgiften. Vi har även kommit fram till att ett externt First Hop Redundancy Protocol har god potential att återställa kommunikation tillräckligt snabbt för att en användare ska anse fördröjningen acceptabel. Dessutom har vi testat och bekräftat att det nns situationer där man kan föredra ett First Hop Redundancy Protocol framför Neighbor Unreachability Detection. 5

Migrering från IPv4 till IPv6 En jämförelse av olika migreringstekniker Författare: Oscar Karlsson & Martin Westermark Opponenter: Gustav Wärlinge & Patrik Martin Försvaras den 30 maj klockan 14:00 i Ny104 Antalet tillgängliga IPv4-adresser håller i dagsläget på att ta slut och det är därför nödvändigt att hitta en metod för att migrera nätverket till den nya standarden, IPv6. En migrering kan kräva att de två IP-versionerna måste användas i nätverket simultant, för att de system som är beroende av nätverket ska vara stabila. Syftet med arbetet var att undersöka prestandan i de olika migreringsteknikerna, samt att få fram vilka tekniker som är att föredra. Med hjälp av två scenarion, uppsatta i labbmiljö, testades migreringsteknikernas prestanda med verktyget Iperf. 6to4 och GRE testades i den ena miljön samt NAT64 och Teredo i den andra miljön. De nätverksegenskaper som analyserades var throughput, jitter samt packet loss. Resultaten visade på att 6to4 och GRE är näst intill jämnlika men att 6to4 har aningen bättre throughput än GRE. Större skillnad var det mellan NAT64 och Teredo, där Teredo kunde uppmätas till en mycket högre hastighet med UDP-trak än NAT64. När TCP användes var dock NAT64 något snabbare än Teredo. 6

MPLS kontra traditionell IP-routing - en jämförelse av resursåtgång Författare: Sebastian Viking & Anton Öhlin Opponenter: Tommy Andersson & Marcus Carlsson Försvaras den 31 maj klockan 11:00 i Ny104 MPLS är en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nätverk. Vid implementation av MPLS i nätverk är det grundläggande att hårdvaran har tillräckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om så inte är fallet kan det leda till negativa konsekvenser såsom paketförluster eller i värsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda på hur processorbelastningen på en router skiljer sig när MPLS var implementerat jämfört med traditionell IProuting. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP användes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krävde minst processorkraft. För att ta reda på hur processorbelastningen påverkades skapades en experimentmiljö. Varje routingprotokoll kongurerades tillsammans med MPLS respektive traditionell IP-routing, vilket gav oss sex olika scenarion. Trak skickades sedan genom nätverket med hjälp av applikationen Ostinato för att belasta enheterna. Resultatet av testerna visade att processorbelastningen blev högre för MPLS än för traditionell IP-routing. Det gällde för samtliga routingprotokoll. Det routingprotokoll som tillsammans med MPLS lyckades hålla processorbealstningen lägst var BGP. OSPF var det routingprotokoll som tillsammans med MPLS orsakade högst processorbelastning. Skillnaden mellan routingprotokollen OSPF och RIP var marginell. 7

Prestandaskillnader mellan IPv4 och IPv6 i Windows 7 och Ubuntu 10.10 Vad påverkar prestandan och resultatet? Författare: Anders Carlsson & Jacob Svedlund Opponenter: Christopher Hermansson & Sebastian Johansson Försvaras den 30 maj klockan 13:00 i Ny104 Det nya internetprotokollet, IPv6 är annorlunda uppbyggt och har större header jämfört med dess föregångare IPv4. Denna rapport undersöker de två protokollens prestanda, avseende överföringskapacitet, jitter, paketförlust och CPUbelastning i operativsystemen Windows 7 och Ubuntu 10.10. Undersökningen genomfördes med hjälp av experiment och mätningar för att visa vilket protokoll och operativsystem som har bäst prestanda. Mätverktyget som användes är Iperf. Resultatet visar att det äldre protokollet presterar lite bättre än dess ersättare vid ertalet mätningar, såsom överföringskapacitet och paketförlust. Resultatet visar även att Windows ck en högre CPU-belastning än Ubuntu vid ertalet tillfällen. 8

Prestandaskillnader mellan olika ZFS-implementationer Författare: Jacob Carlsson & Johnas Lindell Opponenter: Pär Ljungström & Robin Bergman Försvaras den 30 maj klockan 09:00 i Ny104 Denna B-uppsats tar upp prestandaskillnader som kan uppstå när olika operativsystem använder lsystemet ZFS. Utvecklat av Sun Microsystems är ZFS utvecklat för deras UNIX-baserade operativsystem Solaris, men nns nu även tillgängligt för Linux och andra operativsystem. Då det saknas vetenskapliga artiklar om prestandaskillnaderna i ZFS med RAID-Z i Linux, så är syftet att ta reda på skillnaderna i prestanda mellan tre operativsystem som kan använda ZFS. Arbetet visar hur prestandan i en RAID-Z1 skiljer sig mellan Linuxdistributionen Ubuntu, operativsystemen FreeBSD och OpenIndiana. På operativsystemen i fråga testades läs- och skrivprestandan mot RAID-poolen med två olika testverktyg, Bonnie++ och IOzone. Testerna med Bonnie++ och till vissa delar även IOzone berättar att Ubuntu presterar bäst i skrivhastighet, vilket kan tyckas märkligt då Ubuntu inte tillhör de operativsystem som har inbyggt stöd för ZFS. Nyckelord: Linux, OpenIndiana, FreeBSD, ZFS, RAID-Z, Prestandatest. 9

Processorbelastning vid bearbetning av inkommande ARP och NDP-paket Författare: Patrik Martin & Gustav Wärlinge Opponenter: Oscar Karlsson & Martin Westermark Försvaras den 31 maj klockan 10:00 i Ny104 Denna rapport beskriver arbetet samt tester som gjorts med ARP- och NDPtrak i nätverk. Problemet fokuserar på hur kontrolltraken ARP och NDP påverkar processorn i klientdatorer. Testerna har utförts genom att samla in data ifrån internetleverantörer. Paket har sedan genererats i labbmiljö och skickats till en testdator där processoranvändningen analyserats. Med hjälp av detta har vi kommit fram till att datamängden som tas emot från en internetleverantör inte påverkar datorns prestanda. Dock påverkas prestandan när ett högre antal paket per sekund skickas till testklienten. Testerna påvisar även att NDP-trak belastar processorn mer än ARP.. 10

Social Engineering En studie om medvetenhet och förebyggande åtgärder mot Social Engineering på svenska organisationer Författare: Kim Simonsson & Jonas Lind Opponenter: Cenny Stålnäbb & Jesper Lindgren/ Per Eriksson & William Viklund Försvaras den 31 maj klockan 14:00 i Ny104 Social Engineering är konsten att manipulera människor för på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både ITchefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur eektiv en attack av denna typ kan vara. Slutsaten är att medvetenheten om Social Engineering är låg på de organisationer vi intervjuvat och att de åtgärder som nns inte alltid är tillräckliga. 11

Trådlösa nätverk i hemmet En studie av hemmaanvändares förhållande till säkerhet i trådlösa nätverk Författare: Olle Karlsson & Tobias Sandberg Opponenter: Joel Hedbrant & Marcus Gustavsson Försvaras den 31 maj klockan 16:00 i Ny104 Trådlösa nätverk blir allt vanligare. Däremot kvarstår det faktum att trådlösa nätverk är mer sårbara för attacker än traditionella trådbundna nätverk. Arbetet ämnar undersöka hur personer i olika åldersgrupper förhåller sig till säkerhet i trådlösa hemmanätverk och hur behovet av utbildning på området ser ut. Vidare kommer det även undersökas hur hemmaanvändare vill bli informerade eller utbildade inom säkerhet i trådlösa nätverk. Arbetet baseras på en utförd enkät- och e-mailundersökning. Utifrån arbetets resultat skiljer sig inte säkerhetsmedvetenheten speciellt mycket mellan de olika åldersgrupperna. Det nns ett visst intresse för utbildning och den mest populära informationskällan för detta är via en webbsida. 12

Tunnling av IPv6 över IPv4 En prestandajämförelse mellan teknikerna Teredo och 6to4 Författare: Pär Ljungström & Robin Bergman Opponenter: Joakim Nilsson & Edison Gashi Försvaras den 31 maj klockan 15:00 i Ny104 Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en prestandajämförelse mellan Teredo och 6to4, som används för att tunnla IPv6-trak över publika IPv4- nätverk. Detta gjordes då ingen tidigare forskning hittats som jämför dessa tekniker ur prestandasynpunkt. Tre separata testmiljöer, en vardera för Teredo, 6to4 och 6to4 bakom NAT, sattes upp i en labbmiljö. I varje testmiljö skickades genererad trak i åtta omgångar mellan två klienter, som samlade in testdata. Insamlad testdata bearbetades med formler för Throughput, End to End Delay, Round Trip Time och Jitter och ett medelresultat för varje räknades ut. Medelresultaten ställdes mot varandra i tabeller och grafer för överskådlig presentation och analys. Resultaten för End to End Delay ströks från prestandajämförelsen på grund av låg tillförlitlighet. Slutsatsen var att 6to4 presterade bättre än 6to4 bakom NAT vad gäller Throughput, Round Trip Time och Jitter i de tester som utförts. Orsaken till detta var den extra fördröjning som NAT gav när paket skickades och togs emot i testmiljön för 6to4 bakom NAT. På grund av skillnader i testmiljön hade resultaten för Teredo inte den tillförlitlighet som krävdes för att dra någon slutsats om teknikens prestanda gentemot 6to4 eller 6to4 bakom NAT. Nyckelord: IPv6, IPv4, tunnling, Teredo, 6to4, prestandajämförelse 13

Webbserveranalys En jämförelse av webbservrars svarstider Författare:Joel Hedbrant & Marcus Gustavsson Opponenter: Jacob Carlsson & Johnas Lindell Försvaras den 31 maj klockan 13:00 i Ny104 Denna uppsats behandlar jämförelser av svarstiden på olika webbservrar. Idag är internet en naturlig del av mångas vardag och för en vanlig användare spelar det mindre roll om denne får vänta ett antal millisekunder extra när han eller hon ska besöka en hemsida. Men för en webbserver som har många användare kan det spela större roll. De webbservrar som testades var Apache på CentOS, Apache på Windows Server och IIS på Windows Server. Testen genomfördes genom att med två olika testverktyg köra olika nivåer med användare samt antal anslutningar var och en av dessa gör. Både antal användare och antal anslutningar ökades successivt. Det syntes ett tydligt mönster i alla tester. Det blev Apache på CentOS som visar den överlag lägsta svarstiden och efter det kom Apache på Windows. IIS på Windows visar den överlag högsta svarstiden. 14