Energiomställningen till en helt förnybar elproduktion ställer nya krav på elsystemet.

ETT KOMPENDIUM FRÅN NY TEKNIK 2018 FRAMTIDENS ELSYSTEM FRAMTIDENS ELSYSTEM Energiomställningen till en helt förnybar elproduktion ställer nya krav på elsystemet. 1 Här övervakas Sveriges energisystem varje sekund. 2 FREKVENSREGLERING Serverhallar ska ge balans åt elsystemet 3 SYNTETISK SVÄNGMASSA Hopp om tröghet från vindkraft 4 FRAMTIDEN Vi kommer att ha en minskad stabilitet i systemet 5 VINDKRAFT Sekundkoll på vindkraften kan öka kapaciteten i elnäten 6 FLEXIBILITET Ny handelsplats: Vi är som energibranschens Airbnb VATTENFALL

1 Dubbelfel orsakade värsta händelsen 2003 inträffade ett stort strömavbrott i Sydsverige. Det är sannolikt den värsta händelse som kontrollrummet har behövt hantera. Avbrottet orsakades av ett fel i kärnkraftverket Oskarshamn 3 och ett fel i ett ställverk, som ledde till att två Ringhalsblock också kopplades bort från stamnätet. 1,5 miljon människor blev utan ström i upp till fem timmar. PAULINA WESTERLIND/ Kontrollrummet i Sundbyberg är något av Energisveriges hjärta. Härifrån övervakas och styrs kraftsystemet. Energisveriges hjärta ligger i Sundbyberg I varje sekund övervakar Svenska kraftnäts kontrollrum att produktion och förbrukning av el stämmer överens. Framtidens energiomställning kommer att medföra nya krav på arbetet. Kontrollrummet i Sundbyberg är lite av Energisveriges hjärta. Dygnet runt övervakas och styrs kraftsystemet härifrån. Exakt var i byggnaden kontrollrummet ligger är hemligt. Här arbetar nio personer. Om växelströmmens frekvens avviker från normala 49,9 50,1 Hz har de 15 minuter på sig att återställa den. Till sitt förfogande har de reserver i form av anläggningar som gasturbiner eller vattenkraft, som kan öka eller minska sin produktion, samt fabriker som kan minska sin elanvändning. Vakthavande ingenjör är den som ansvarar för verksamheten i kontrollrummet. I dag är det Andreas Westberg, civilingenjör i energisystem. Det är hans jobb att se till att Sveriges stamnät fungerar PAULINA WESTERLIND som det ska. Han har den totala riskbilden och ska fatta beslut om gasturbiner behöver startas. Ansvaret är tungt eftersom misstag här kan få rejäla konsekvenser. I värsta fall kan stora delar av landet drabbas av strömavbrott. Men det ska mycket till för att det ska hända. Systemet är väldigt självgående och det finns många spärrar och rutiner för att förhindra störningar, säger han. Det mest kritiska som Andreas Westberg har varit med om härinne inträffade i oktober 2017. Forsmarks kärnkraftverk gick ner i produktion och för att kompensera det ökades elproduktionen i södra Sverige. Det i sin tur ledde till en ökad frekvens i stamnätet. Vi låg på 50,15 ungefär en lång tid, mer än 15 minuter, men jag bedömde att det inte var någon Andreas Westberg. risk för kraftsystemet, säger han. För att få ner frekvensen beordrades en minskning av elproduktionen från vattenkraftverken i norra Sverige. Det hela avlöpte väl, ingen drabbades av strömavbrott, och i efterhand tycker Andreas Westberg att det var en nyttig erfarenhet. Det är den stressigaste situationen SIDA 2/8

1 jag har varit med om, på grund av att det varade längre tid än vad vi brukar ha. Men vi gjorde allt vi kunde och det gick bra. Vi hanterade systemet inom de risker som vi kunde tillåta, säger han. Ellagen kräver att Svenska Kraftnät ska ha en beredskap för att klara att olika produktionsanläggningar faller ifrån. Oavsett vilken anläggning som slutar leverera el ska frekvensen återställas inom 15 minuter. Därför visar en av Andreas Westbergs tio datorskärmar vad som skulle hända om olika produktionsanläggningar lägger ner. Ett datorprogram simulerar ständigt olika bortfall. På så sätt vet han och hans kolleger vilka marginaler som finns i kraftsystemet. Värst är det om Oskarshamn 3 slutar producera el. Med en maxeffekt på 1 450 MW står anläggningen i en klass för sig. På de tio datorskärmarna syns mängder av tabeller och grafer. En karta visar stamnätets 15 000 kilometer kraftledningar, med information från 100 000 mätdatapunkter. En skärm visar vilken effekt olika energislag har gett och hur mycket som har överförts till och från utlandet. Kärnkraftens linjer i grafen är horisontella och spikraka. Värdena för likströmslänkarna till kontinenten ser ut som platåer. Överföringen ökar och minskar under dagen i takt med att prisskillnaden mellan länderna ändras. Andreas Westberg har jobbat i sex år på Svenska Kraftnät och drygt två år som vakthavande ingenjör. Han gillar att arbeta operativt och säger att han har ett stort behov av att ha en fot i verkligheten. Sitter man på ett vanligt kontor, som jag också gör, tar saker och ting fem tio år att genomföra. Här kan jag ringa och så händer det direkt. Man får en ganska direkt återkoppling på det man gör. Och man tvingas vara snabbfotad och agera. Du kan inte sitta och lulla. Effektbalansen är nu, och du har 15 minuter på dig att återställa systemet, säger han. Vad är det sämsta med jobbet? Det är väldigt mycket information och det kan vara svårt att få en överblick av allt. Det är det svåra med att jobba i kraftsystemet. Är det stressigt? Det beror på hur du är lagd som person. Jobbet kan vara väldigt mycket att övervaka, att sitta och titta på något. Det kan vara tider när systemet rullar på, inget händer, och så plötsligt händer det något. Då gäller det att växla, även mentalt. När det väl händer så händer det ordentligt. Då måste man vara lugn i skallen och lite kylig. PAULINA WESTERLIND En viktig del av arbetet i kontrollrummet handlar om att balansera produktion och konsumtion av el i det nordiska kraftsystemet. I varje sekund måste balans råda, vilket övervakas av två personer. Rent praktiskt görs det genom att handla upp reserver, bedöma väderrapporter och vid behov handla upp reservkraft. Mycket arbete utförs i planeringsfasen, veckan före drifttimmen. Under själva drifttimmen kan personalen i kontrollrummet behöva öka eller minska elproduktionen på vissa anläggningar. Huvudsakligen görs det via telefon. Vi ringer för att aktivera åtgärder och ringer vår motsvarighet i Norge, Statnett, så att de kan aktivera sina aktörer. Det kan bli ganska många telefonsamtal, säger Karolina Näsholm, enhetschef för balanstjänsten. En svårighet är att elhandeln sker på Karolina Näsholm. timbasis. Men balans mellan produktion och konsumtion måste råda i varje sekund. Marknaden är på timnivå men balansen ska finnas momentant. Det är inte riktigt samma sak. Och förbrukningen kan variera mycket, men under timmen ska det ändå gå ihop sig, säger Karolina Näsholm. Växelströmmens frekvens används som ett mått på balansen. Men på senare år har frekvensen avvikit allt oftare från normalintervallet 49,9 50,1 Hz. Målet är att den inte ska avvika mer än 10 000 minuter per år, men det har Svenska kraftnät inte klarat på flera år. Orsaken är bland annat att andelen förnybara energikällor, med ojämn elproduktion, har ökat, medan kärnkraften har minskat. Därför ska Svenska kraftnät inom några år byta arbetsmetod för balanseringen. I stället för frekvensen som mått för balansen i Norden ska effektflöden ut och in från mindre geografiska områden, dagens elområden, användas. Vi hade den metoden före 2002 i Norden och man har den på kontinenten. Skillnaden nu är att det byggs in mer intelligens och automatisering, säger Niclas Damsgaard, tillförordnad chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät. I slutet av 2021 ska den nya arbetsmetoden vara införd. En stor utmaning är att ett ganska stort arbete inom it-utveckling ska göras för att få det att fungera. Och det ska ske på ganska kort tid, säger Niclas Damsgaard. Affärsverket driver stamnätet Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att driva och förvalta stamnätet för el. Stamnätet är elektricitetens motorvägar med de högsta spänningsnivåerna, 400 respektive 220 kv. Svenska kraftnät har också systemansvaret för el. Från Svenska kraftnäts nationella kontrollrum i Sundbyberg övervakas och styrs stamnätet dygnet runt. Motsvarande arbete görs dagtid för norra Sverige i ett kontrollrum i Sollefteå. I kontrollrummet i Sundbyberg arbetar nio personer, i Sollefteås kontrollrum två personer. Arbetet är uppdelat i tre områden: styrning och övervakning, balansreglering och eldriftansvar. SIDA 3/8

2 FREKVENSREGLERING Serverhallar ska ge balans åt elsystemet I framtiden kan serverhallar hjälpa till att frekvensreglera elnätet. Fortum deltar just nu i ett pilotprojekt inför den svenska omställningen till förnybar elproduktion. År 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar. Det är det politiska målet. Men det kommer att innebära stora utmaningar för det svenska kraftsystemet när kärnkraftens jämna och planerbara produktion försvinner. I varje sekund måste elproduktion och elförbrukning gå jämnt upp. För att testa nya lösningar för att hålla balansen i elsystemet utlyste Svenska kraftnät tidigare ett pilotprojekt inom förbrukningsflexibilitet och energilager. Med större variationer i elproduktionen blir det viktigare att få fram flexibla resurser, säger Niclas Damsgaard, tillförordnad chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät. I dagsläget är det främst vattenkraft som används för att justera frekvensen i elsystemet. Men det tar en stund att dra i gång elproduktion från vattenkraft. I framtiden kommer vi att behöva snabbare reserver än vi har i dagsläget, som kan reagera inom en eller två sekunder och väldigt precist, säger Niclas Damsgaard. Av de sex olika aktörer som lämnade in förslag till pilotprojektet valde Svenska kraftnät Fortums idé om att använda ups:er i serverhallar för frekvensreglering. Ups står för uninterrupted power supply, alltså oavbruten kraftförsörjning. Det är en enhet som med hjälp av batterier kan tillhandahålla ström till servrarna vid ett strömavbrott. Den globala elkonsumtionen från serverhallar är betydande och deras inbyggda redundans samt kraftiga överkapacitet gör dem lämpliga att använda som en flexibel resurs för att stötta elsystemet, säger Ilari Alaperä, utvecklingschef på Fortum. Men i pilotprojektet är det ett ups-system på Fortums huvudkontor i Stockholm som används. I samarbete med leverantören Eaton har systemet försetts med ny programvara. Hittills har det varit tillgängligt som resurs för elsystemet i ett par veckor. Svenska kraftnät har försäkrat sig om Niclas Damsgaard. Ilari Alaperä. TOMAS ARLEMO FORTUM att ups-systemet, åtminstone teoretiskt, har möjlighet att leva upp till deras krav. Det betyder till exempel att 50 procent av erbjuden kapacitet ska kunna levereras inom fem sekunder om frekvensen går ner. 100 procent av kapaciteten ska kunna lämnas inom 30 sekunder. Under pilotprojektet vill Svenska kraftnät främst försäkra sig om att ups-systemet klarar kraven även i praktiken. Axel Hermansson. Det vi framför allt vill utvärdera är styrning, verifiering av mätvärden och it-säkerhet. Det är områden vi behöver lära oss mer om, säger Axel Hermansson, projektledare på Svenska kraftnät. Ups-systemet har en kapacitet om 0,1 MW, och Fortum har hittills lämnat flera bud på frekvensreglering, för några timmar i taget, till Svenska kraftnät. Buden hamnar hos Svenska kraftnäts kontrollrum och bud som behövs avropas, vilket innebär att resurserna måste hållas tillgängliga. Ibland aktiveras buden, vilket betyder att utlovad effekt kommer elsystemet till del. Ett par gånger har Fortums ups aktiverats under pilotprojektet. Det har inneburit att Fortums kontor har använt el från ups-systemets batteri i stället för från elnätet. På så sätt minskar belastningen på elnätet och frekvensen stiger. Det svenska elnätet är väldigt stabilt, så det har inte varit så många incidenter där frekvensen har sjunkit, men några. Ups-systemet har fungerat precis som det skulle, vi har inte sett några problem alls, säger Ilari Alaperä. Finland längre fram än Sverige Att justera elanvändningen för elnätets skull brukar kallas för förbrukningsflexibilitet. Här anser Ilar Alaperä, utvecklingschef på Fortum, att Finland har kommit betydligt längre än Sverige. Till exempel kan Fortum redan hjälpa elnätet i Finland genom att vid behov koppla av eller på 2000 varmvattenberedare i privata hushåll för att öka eller minska frekvensen i elnätet. Totalt kan varmvattenberedarna bistå med cirka 5 MW i reglerkraft. När det gäller UPS-system i serverhallar räknar Fortum med att kunna erbjuda elnätsbolag i Finland förbrukningsflexibilitet från en serverhall inom ett par månader. SIDA 4/8

3 SYNTETISK SVÄNGMASSA Tröghet från vindkraft I takt med att kärnkraftverk avvecklas minskar antalet roterande generatorer som bidrar med tröghet i kraftsystemet. Hoppet sätts i stället till så kallad syntetisk svängmassa från vindkraftverk. Men tekniken är relativt oprövad. Svängmassa är tunga roterande delar som ger en tröghet i kraftsystemet. Om ett kraftverk faller ifrån fortsätter de roterande delarna att snurra ett tag, vilket dämpar frekvensfallet i elnätet. På så sätt hjälper svängmassan till att reglera frekvensen. Det är främst turbiner och generatorer i vattenkraftsanläggningar och kärnkraftverk som bidrar med svängmassa. Vindkraftverk och solceller har ingen sådan naturlig tröghet, eftersom de saknar generatorer som snurrar i takt med elnätets frekvens. Om kärnkraften avvecklas framöver kommer alltså trögheten i kraftsystemet att minska. Det kan skapa problem för frekvensen. Men det finns hopp om att vindkraftverk ska kunna bidra med så kallad syntetisk svängmassa. Genom att verken utrustas med programvara som noterar frekvensförändringar i elnätet kan verkens effektflöde anpassas efter frekvensen. Svenska kraftnät arbetar med ett projekt för att ta reda på om tekniken kan bidra med snabb frekvensreglering i det svenska stamnätet. Syftet är att öka driftsäkerheten. Det är aktuellt när vi har låg tröghet i systemet. Vi får en allt större andel i kraftsystemet som inte bidrar med svängmassa, till exempel förnybar energi, men också likströmslänkar som vi importerar el med, säger Robert Eriksson, forsknings- och utvecklingskoordinator på Svenska kraftnät. Just nu pågår simuleringsstudier för att klarlägga hur syntetisk svängmassa bäst ska styras. Före årsskiftet hoppas Robert Eriksson att praktiska tester ska göras på en vindkraftspark. Men några beslut om det är ännu inte fattade. Robert Eriksson. Om ett år väntas projektet nå en slutsats om syntetisk svängmassa är något att satsa på för svensk del. Hittills visar arbetet att metoden kan vara effektiv, men den ställer stora krav på korrekt styrning. Om den inte styrs eller implementeras på rätt sätt kan den även stjälpa systemet, säger Robert Eriksson. Vindkraftstillverkaren Enercon har installerat tekniken på drygt 500 verk i Québec i Kanada. Men Kanada är det enda kända landet som använder metoden. Svenska kraftnät betraktar den som relativt oprövad. Men intresset ökar och Enercon tror att tekniken snart införs i Europa. Jag förväntar mig att det kommer bli krav på syntetisk svängmassa i enstaka länder i Europa under de närmaste ett till fem åren. Både Spanien och Tyskland jobbar med det, säger Richard Ogiewa, elexpert på Enercon. Om alla befintliga vindkraftverk i Sverige skulle utrustas med den programvara som krävs skulle de kunna bistå med ungefär 600 MW i kortvarig frekvensreglering. Richard Ogiewa. Vi har nog inte större behov än vad möjligheterna är. Som det ser ut för de närmaste 10 20 åren skulle det ändå räcka, eftersom det finns många andra som kan bidra med snabb frekvensreglering, till exempel likströmslänkar eller batterier eller frivilliga förbrukare som kopplas bort, säger Robert Eriksson. Så fungerar syntetisk svängmassa Reglermetoden med syntetisk svängmassa kan reagera sekundsnabbt. Metoden handlar i praktiken om att låna tröghet från vindkraftverkets generator och rotorblad. Med kraftelektronik läggs ett ökat motstånd på generatorn, så att den utmatade elektriska effekten tillfälligt ökar. Påd så sätt kan vindkraftverket under cirka tio sekunder ge ungefär tio procent mer elektrisk effekt än vad vinden för tillfället bidrar med. Under den här manövern kommer vindkraftverkets rotorblad att börja snurra långsammare. Strax därefter måste vindkraftverket kompenseras genom att mindre elektrisk effekt tas ut under en period. Då kommer rotorbladen att accelereras till sin optimala hastighet igen. Den här återhämtningsperioden kan orsaka en andra frekvensdipp i elnätet, vilket i Kanada har lett till nya krav om försiktigare återhämtning. ENERCON SIDA 5/8

4 FRAMTIDEN Vi kommer ha minskad stabilitet Det är bråttom att få fram nya lösningar för att nå det politiska målet om förnybar elproduktion utan kärnkraft år 2040. Det anser Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh. Vilka är de största svårigheterna för stamnätet med det politiska målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040? Det blir utmaningar att hålla systemstabiliteten och samtidigt se till att det finns nät i rätt tid till alla ställen där det byggs ny elproduktion. Vi måste ha ett drift- och personsäkert stamnät, för att lyckas med det behöver nya marknadsoch systemlösningar komma på plats, säger Ulla Sandborgh. Ulla Sandborgh. Vad menar du med systemstabilitet? I dag har systemet roterande maskiner från turbiner och generatorer i kärnkraft, vattenkraft och värmekraft. I framtiden kommer vi att ha lättare vindkraftssnurror i stället. Vi kommer att ha en minskad stabilitet i systemet. Och om det slutar blåsa blir det mindre kraft väldigt snabbt. I dag ligger kärnkraften och tuffar väldigt stabilt. I framtiden måste systemet kunna anpassa sig mycket snabbare för förändringar. PETER KNUTSON Hur förbereder sig Svenska kraftnät för energiomställningen? Vi jobbar väldigt mycket med de här utmaningarna och att plocka fram förslag på lösningar. Det gör vi tillsammans i Norden. Sedan har vi mycket att göra själva, med att automatisera och digitalisera och få till mycket mer realtidsmätning i systemet för att klara av att reagera på de snabba förändringarna. Det politiska målet är drygt 20 år bort, hur ligger ni till i tid? Vi ligger hyfsat till. Men det tar till exempel 10-15 år att bygga nya nät med de tillståndsprocesser vi har, då är tiden plötsligt knapp. Vi ska veta var det behövs mer produktion men också mer förbrukning. Det är en utmaning att hålla span på planeringen i stort. Som generaldirektör, vad är du mest orolig för i omställningen? Att lösningarna inte kommer fram i tid. Det är klart att det finns en oro om elproducenterna agerar för långsamt och väntar på beslut någon annanstans ifrån. Sedan spelar elpriserna på lång och kort sikt en stor roll för investeringsviljan i ny produktion och andra lösningar. SIDA 6/8

5 VINDKRAFT PAUL KLEIVEN/TT Med realtidsdata om vindkraftverkens produktion kan man göra bättre anpassningar kraftsystemet som helhet. Vindkraftsdata i realtid ger stora fördelar För en hel del vindkraftverk saknar Svenska kraftnät aktuella mätvärden. I kontrollrummet måste därför kraftsystemet balanseras utifrån prognoser. Nu ställer nya EU-regler krav på bättre mätning. Personalen i kontrollrummet måste därför utgå från prognoser för vindkraften när kraftsystemet balanseras. Inte förrän två veckor efter drifttimmen känner personalen till hur mycket effekt vindkraften egentligen gav. Prognoserna slår ofta fel. När vi har flera tusen megawatt vind i systemet blir det mer angeläget att se informationen i realtid, säger Maria Ahnfelt. Mängder av data samlas in kontinuerligt från det svenska elsystemet för att stamnätsägaren Svenska kraftnät ska kunna beräkna överföringskapaciteten i elnätet i varje sekund. Tidigare har vi haft ganska goda marginaler och inte utnyttjat all överföringskapacitet vi har haft. Men under de senaste åren belastas nätet mer och ligger närmare gränsen, då ökar vikten av att räkna exakt, berättar Maria Ahnfelt, enhetschef för driftutbildning och utveckling på Svenska kraftnät. Maria Ahnfelt. Dessutom ställer nya EU-regler krav på bättre mätvärden. Från och med mars 2019 ska alla produktionskällor med en kapacitet om 1,5 MW eller mer rapportera data. Vi kanske inte kommer att vara helt klara till det datumet. Det är så många bolag som omfattas och så många nya tekniska lösningar som behöver komma på plats, säger Maria Ahnfelt. I varje sekund måste produktion och konsumtion av el stämma överens i kraftsystemet. Det övervakas och styrs i Svenska kraftnäts kontrollrum i Sundbyberg. Därför behöver personalen känna till elproduktionen i varje sekund. Men det är främst de äldre kraftslagen, vattenkraft och kärnkraft, som levererar realtidsvärden till kontrollrummet. Under senare år har det tillkommit nya produktionsslag. De kan ligga långt inne i lokalnät och är ofta inte anslutna till de nät som vi samlar in värden från, säger Maria Ahnfelt. Just nu överväger Svenska kraftnät vilken teknik som är bäst att satsa på. I dagsläget kommer mätvärden från stora elproducenter och nätägare till Svenska kraftnät via fiberkablar. Men sådana anslutningar saknas till många mindre vindkraftsparker och det kan bli dyrt att dra kablar till avlägsna platser. Därför har Svenska kraftnät undersökt om informationen skulle kunna samlas in via elmätare, optiska sensorer och 4g-nät. Men något beslut är ännu inte fattat. SIDA 7/8

6 FLEXIBILITET Nya bolaget: Vi är som energibranschens Airbnb Genom att elanvändningen jämnas ut över dygnet kan elnäten räcka till fler. I Norge testas en handelsplats för sådan flexibilitet. Samma sak är på väg i Sverige. AGDER Samhället blir allt mer beroende av elektricitet. Samtidigt blir det allt trängre i elnäten. Redan i dag råder kapacitetsbrist i elnäten i de fyra största svenska städerna samt i stora delar av Mälardalen, enligt stamnätsägaren Svenska kraftnät. Och det tar tid och kostar mycket att bygga nya elnät. Ledtider om 15 20 år är inte ovanliga. Ett sätt att utnyttja det befintliga elnätet mer effektivt är att använda så kallad kundflexibilitet. Det innebär att elkunder flyttar sin elanvändning till tider när belastningen inte är så stor på elnätet. Men för att företag eller privatpersoner ska vilja flytta sin elanvändning krävs Rune Hogga. någon form av ersättning. Det har testats i Norge sedan knappt ett år tillbaka. Företaget Nodes har där dragit igång en handelsplats för flexibilitet. Syftet är att undvika kapacitetsproblem i elnätet. Nätbolagen har ingenstans att handla med flexibilitet, därför startades Nodes, berättar Rune Hogga, vd för Nodes. NODES VATTENFALL Transformatorstationen Engene i södra Norge. Ett tiotal medelstora elkunder i Grimstad, i södra Norge, deltar i pilotprojektet kring handelsplatsen. Det handlar främst om kommunala byggnader, till exempel en sporthall och en skola, men även en lokal båttillverkare. Samtliga ligger under en transformatorstation som servar ungefär 5 000 kunder. Transformatorn hade länge haft kapacitetsproblem och ägaren, Agder Energi Nett, planerade investeringar på 4,5 miljoner euro i stationen. Men i stället inleddes ett samarbete med Microsoft för att hitta andra smarta lösningar. Nu har ett styrsystem byggts med molnbaserad teknik och maskininlärning för att lokalisera risker för överbelastning i elnätet. När det finns sådan risk kan elkunderna som ingår i pilotprojektet flytta sin elanvändning, till exempel genom att minska uppvärmningen. För den flexibiliteten får de någon form av ersättning av nätägaren. Men än så länge har inga pengar bytt ägare inom projektet. Som belöning för sin flexibilitet har elkunderna i stället fått hjälp att minska sin elanvändning med hjälp av ett energistyrningssystem. Till hösten planerar dock Nodes att lansera en betalfunktion. De elkunder som ingår i pilotprojektet har totalt sett skapat flexibilitet om 1 MW. Nu jobbar Nodes på att utvidga projektet till att omfatta fler i området. Den planerade investeringen i transformatorstationen är inte längre aktuell. Vi har visat att nätbolagen kan undvika överbelastning på nätet. Vi är som energibranschens Airbnb, vi gör det möjligt att utnyttja kapacitet som redan finns. Och om nätägaren kan undvika att investera i nytt nät blir nätavgifterna lägre för kunderna, säger Rune Hogga. I Sverige planerar nätägarna Eon och Vattenfall att dra igång samma typ av pilotprojekt till hösten. Än är det oklart hur många elkunder som kommer att delta, men avsikten är några hundratal, fördelade i fyra olika områden. Peter Söderström. Vi vill se om vi kan uppnå erforderlig effekt och om det fungerar praktiskt. Sedan blir en viktig fråga hur tjänsterna ska utformas för att vara attraktiva och fungera bra för kunderna, säger Peter Söderström, utvecklingschef på Vattenfall Eldistribution. Tanken är att de lokala handelsplatserna ska göra det lättare för kunderna att erbjuda flexibilitet, samtidigt som den flexibla resursen blir enklare att överblicka för nätägaren. SIDA 8/8