HANDELNS betydelse för Sverige

HANDELNS betydelse för Sverige

Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1. Svensk Handel har medlemsföretag i samtliga tre delbranscher. År 2016 arbetade 12,0 procent av alla sysselsatta i Sverige (privat och offentlig sektor) inom handeln, vilket gör handeln till den största branschen inom näringslivet. Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet 7,1% 12,0% 11,4% 10,8% 16,8% 2016 uppgick antalet sysselsatta i handeln totalt till 581 684 personer Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik* Offentlig förvaltning och försvar Företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster Transport och magasinering 6,1% 5,8% 5,7% 4,7% Varav Detaljhandeln: 293 388 personer Partihandeln: 210 955 personer Handel med motorfordon 77 341 personer Kulturella och personliga tjänster m.m. 4,4% Information och kommunikation 4,1% Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet 3,5% 2,0% 1,9% 1) Omfattar branscherna 45-47 enligt svensk näringsgrensindelning (SNI). Fastighetsverksamhet 1,6% Övrigt 1,0% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (Parti- och detaljhandel samt handel med motorfordon m.m.). *Från och med 2016 har SCB klassificerat om forskning och utveckling (FoU) från att betraktas som hjälpverksamhet till att tillhöra bransch 72 (Forsknings- och utvecklings-institutioner). Detta innebär att fler företag än tidigare år återfinns inom bransch 72 som här är en del av gruppen "Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik".

Handeln största bransch i 16 kommuner Handeln är största bransch vad gäller antal sysselsatta i 16 kommuner, näst störst i 40 kommuner Placering Antal kommuner där handeln hamnar på respektive placering 1 16 2 40 3 43 4 80 5 66 6 31 7 12 8 2 Summa 290 De 16 kommuner där handeln är största bransch: Kommun Län Antal sysselsatta inom handeln Andel sysselsatta inom handeln Strömstad Västra Götalands län 1990 31% Burlöv Skåne län 2320 28% Upplands Väsby Stockholms län 3656 24% Partille Västra Götalands län 2897 23% Leksand Dalarnas län 1638 23% Järfälla Stockholms län 5943 23% Eda Värmlands län 880 23% Sollentuna Stockholms län 5822 23% Täby Stockholms län 5589 22% Falkenberg Hallands län 3903 19% Mölndal Västra Götalands län 7440 19% Skara Västra Götalands län 1611 18% Kungsbacka Hallands län 4766 18% Vellinge Skåne län 1570 17% Helsingborg Skåne län 12018 17% Haninge Stockholms län 4553 16% Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46 och 47 (Parti- och detaljhandel samt handel med motorfordon m.m.).

Handeln den enskilt största arbetsgivaren för unga Handel 20,2% Vård och omsorg, socialtjänst 14,8% Hotell och restauranger 9,9% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Byggindustri Tillverkningsindustri Utbildningsväsendet Kultur, nöje och fritid Transport- och magasineringsföretag 4,8% 4,3% 9,4% 8,3% 8,2% 7,7% 2016 sysselsatte handeln 101 127 ungdomar i Sverige 20,2 procent av alla sysselsatta i åldern 16-24 år arbetar inom handeln. Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Civila myndigheter och försvaret Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m. 3,0% 2,1% 2,0% 1,3% 18,3 av dem inom parti- och detaljhandeln, resterande inom handel med motorfordon m.m. Övrigt 1,2% Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,1% Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 0,9% El-, gas- och värmeverk; vatten- och reningsverk 0,5% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% Källa: Siffror för 2016 från RAMS (SCB). Inkluderar inte sysselsatta i utlandet. Handeln innefattar SNI 45, 46, 47 (handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).

Handeln står för 11 procent av BNP Handeln står för 11 procent av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i svensk ekonomi (BNP). 2016 var handelns bidrag till BNP 401 miljarder kronor. 4% 4% 4% 1% 3% 2% 1% 1% 1% 0% Offentlig sektor 20% Tillverkningsindustrin Handel Juridik, ekonomi, teknik; uthyrning fastighetsservice, etc. Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Informations- och kommunikationsverksamhet Byggindustrin Finans- och försäkringsverksamhet Nettoomsättning, mdkr Förädlingsvärde, mdkr 2014 2015 2016 P 2014 2015 2016 P Partihandel 1287 1322 1365 195 202 209 Detaljhandel 647 684 707 120 127 139 Handel med motorfordon m.m. 353 397 424 44 49 53 6% Transport och magasinering Utbildning, vård och sociala tjänster Summa handel 2287 2402 2497 360 378 401 15% El, gas, värme, vatten, avfall Hotell- och restaurang Anm: Nettoomsättningen enligt SCB, Företagens ekonomi, exklusive moms. 7% Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Jordbruk, skogsbruk och fiske Annan service och förvärvsarbete i hushåll etc. 9% 10% 11% Kultur, nöje och fritid Utvinning av mineral BNP: Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land (summan av alla företags förädlingsvärden) Källa: Uppgifter 2016 från SCB / Ekonomifakta Förädlingsvärde: Värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som använts

Handelns bidrag till statskassan och kommunerna Handelns företag och medarbetare genererar intäkter till staten och kommunerna i form av inkomstskatter, sociala avgifter och moms 83 miljarder kronor i sociala avgifter (inkluderar arbetsgivaravgifter och löneskatter) 123 miljarder kronor i moms 53 miljarder kronor i inkomstskatter Statistiken för sociala avgifter från Nationalräkenskaperna (SCB), 2015. Inkomstskatterna är hämtade från LAPS (SCB), 2015. Avser SNI 45-47. Mervärdesskatteintäkterna (2015) är beräknade utifrån detaljerad statistik över hushållens konsumtion per varugrupp (COICOP) från SCB med momssatsen 12 procent för livsmedel och 25 procent för övriga varor. Avser i princip hela handeln, dvs SNI 45-47.

Handelns investeringar bidrar till framtida tillväxt Transport Handel Byggindustri Hotell och restaurang 29 miljarder kronor Varav: Partihandeln: 13 miljarder Detaljhandeln: 10 miljarder Handel med motorfordon m.m: 6 miljarder 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Miljarder kronor Källa: Siffror över näringslivets bruttoinvesteringar 2015 från Företagens ekonomi (SCB). Handeln avser SNI 45, 46, 47 (Handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).

Drygt var tredje krona av hushållens konsumtion hamnar i detaljhandeln Av hushållens konsumtion hamnar drygt var tredje krona i detaljhandeln. 2015 handlade svenska hushåll för drygt 718 miljarder kronor i detaljhandeln, det vill säga cirka 72 925 kronor per person. 26% 39% 35% Handel (excl. restauranger) Övrig konsumtion (transporter, kommunikation, fritid, sjukvård, mm) Bostad, elektricitet, gas och uppvärmning Källa: Siffror för 2015 från SCB:s nationalräkenskaper över hushållens konsumtionsutgifter. Hushållens konsumtion anges här exklusive icke vinstdrivande organisationer. Handeln i utlandet är inte inkluderat. Hushållens konsumtion 2015 uppgick totalt till 1 828 894 000 kronor.

Konsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan, här mätt som koldioxidekvivalenter (CO 2 e), som orsakas av hushållens konsumtion står Livsmedel (inklusive konsumtion på restauranger och transporter för drygt 30 procent vardera, följt av boende som står för ca 20 procent. De tre största sektorerna utgör tillsammans nästan 85 % av hushållens totala koldioxidutsläpp. 4% 12% 21% 31% 32% Sveriges klimatpåverkande utsläpp från svensk konsumtion uppgick till totalt 105 miljoner ton 2015. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp stod för nästan två tredjedelar, 66 miljoner ton CO 2 e. Den resterande tredjedelen kommer från offentlig konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen i diagrammet innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige uppgick 2015 till 27 miljoner ton CO 2 e. Livsmedel Transport Boende Övrigt Kläder och Skor Källa: Siffror för 2015 från Naturvårdsverkets rapport "Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017".

Handeln en viktig del av en växande besöksnäring Totalt omsatte turist- och besöksnäringen i Sverige 296 miljarder kronor 2016, en ökning med 6,6 procent från 2015. Sällanköpsvaror ; 54,9 85 miljarder kronor av turisternas utlägg hamnar i detaljhandeln (dagligvaruhandeln- och sällanköpshandeln), vilket motsvarar 29 procent av den totala turistomsättningen under 2016. Resor och transport; 93,9 Dagligvaror ; 30,1 Kultur och tjänster; 22,3 Boende och restaurang; 94,8 Källa: Tillväxtverkets rapport "Fakta om svensk turism 2016".

1 av 10 företag i Sverige är verksamt inom handeln 1,3 x fler än inom byggbranschen 2,3 x fler än inom tillverkningsindustrin 1 av 7 nystartade företag i Sverige är verksamt inom handeln Totalt 127 894 företag i Sverige var verksamma inom parti- eller detaljhandeln 2015. 60 264 var verksamma inom detaljhandeln, 46 025 inom partihandeln och 21 605 inom handel med motorfordon m.m. Antalet nystartade företag inom handeln uppgick 2016 till 9 818; 5 487 inom detaljhandeln, 2 556 inom partihandeln och 1 775 inom handel med motorfordon mm. 1,3 x fler än inom byggbranschen 3,3 x fler än inom tillverkningsindustrin Källa: Statistik är hämtad från Företagens ekonomi (SCB) och Tillväxtanalys. Siffrorna avser SNI 45, 46 och 47 (handel med motorfordon m.m., parti- och detaljhandel).

Handelns bidrag på lokal nivå En ny, medelstor livsmedelsbutik genererar: 200 miljoner kr i omsättning per år Ca 90 nya jobb En ny, mindre klädbutik genererar: 2,5 miljoner kr i omsättning per år 1-4 nya jobb Ett nytt IKEA-varuhus genererar: 730-750 miljoner kr i omsättning per år Ca 200 nya jobb Rudholm & Daunfeldt visade (2013) att en etablering av ett IKEA-varuhus i en kommun leder till att: Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 20% Antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln i kommunen ökar med 17% Ovanstående exempel avser ungefärliga beräkningar för en genomsnittlig livsmedelsbutik utifrån etableringsinformation från ICA.se, respektive medianvärden för en klädbutik i storleksgruppen 1-4 anställda, respektive ungefärligt medianvärde för ett IKEA-varhus.

svenskhandel.se