BUDGETUNDERLAG -- Utgiftsområde 15 - Studiestöd
1 (35) Centrala studiestödsnämnden Dnr -102-2339 -02-24 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag Utgiftsområde 15 Studiestöd
Innehåll Hemställan... 5 1 Långtidsbedömning... 7 1.1 Utbildningssektorn... 7 1.2 Studiestödet... 8 1.3 Administration... 10 1.4 CSN:s förändringsarbete... 18 2 Sakanslag... 19 2.1 Studiehjälp m.m. (Anslag 15 1:1)... 19 2.2 Studiemedel m.m. (Anslag 15 1:2)... 21 2.3 Avsättning för kreditförluster (Anslag 15 1:3)... 25 2.4 Statens utgifter för studiemedelsräntor (Anslag 15 1:4)... 27 2.5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (Anslag 15 1:5)... 28 2.6 Återbetalning... 28 3 CSN:s finansiella förutsättningar... 32 3.1 Centrala studiestödsnämnden m.m. (Anslag 15 1:6)... 32 4 Ekonomiska villkor... 35 4.1 Översikt över verksamhetens finansiering, miljoner kronor... 35 4.2 Redovisning av inkomster, miljoner kronor... 36 4.3 Låneram för anläggningstillgångar, tusen kronor... 37 4.4 Räntekontokredit, tusen kronor... 37 4.5 Övriga krediter i Riksgälden, tusen kronor... 37 3
4
6
1 Långtidsbedömning 1.1 Utbildningssektorn Utbildningssektorn har framför sig en period av minskande antal studerande, vilket påverkar nyttjandet av studiestödet. En stor del av minskningen återfinns bland gymnasieelever med studiehjälp. Antalet studerande i gymnasieskolan har minskat sedan 2009 och förväntas minska ytterligare några år. Detta beror på att årskullarna i de aktuella åldersgrupperna minskar. Nedgången är relativt stor och antalet elever med studiehjälp beräknas minska med 28 500 1 personer fram till år. Volymutvecklingen av antalet studerande inom stödformen studiehjälp bedöms därför minska fram till år. Hittills har nedgångar i ungdomskullarna inte haft någon stor betydelse för den eftergymnasiala sektorns dimensionering. De stora årskullar som de senaste åren har lämnat gymnasieskolan är i hög grad fortfarande aktuella för eftergymnasiala studier. När antalet yngre studerande successivt minskar kan detta till en del kompenseras av att äldre studerande kan fylla studieplatserna. För närvarande påverkas antalet studerande på eftergymnasiala utbildningar främst av hur många utbildningsplatser lärosätena kan anordna. Universitet och högskolor har de senaste terminerna minskat antagningen trots att antalet behöriga sökande ökat. Enligt en sammanställning av lärosätenas egna prognoser bedöms en fortsatt minskning av antalet helårsstudenter fram till år. CSN konstaterar även att det finns pågående tillfälliga resursförstärkningar till lärosätena som upphör under prognosperioden. En sammantagen bedömning tyder på att antalet studerande på eftergymnasiala utbildningar kommer att minska framöver. Minskningen sker dock från en historiskt sett hög nivå. Det finns osäkerhet kring många påverkande faktorer som exempelvis högskoleutbildningens resurstilldelning, tillträdesregler och konjunkturutveckling. Antalet studerande på grundskole- och gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen beror mycket på kommunernas utbud av studieplatser, vilket i sin tur till en del beror på om det pågår eller planeras några särskilda satsningar. CSN räknar med en volymminskning under när tillfälliga statliga satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) upphör. Effekten kan begränsas av att kommunerna har möjlighet att anpassa sin egen finansiering. När det gäller stödformen studiemedel återfinns stödtagarna främst på eftergymnasial nivå, men även på grundskole- och gymnasienivå, och under 2013 ökade det totala antalet något. Den samlade bedömningen för stödformen studiemedel är dock att antalet stödtagare kommer att minska framöver. De första åren är minskningen marginell för att sedan bli större på några års sikt. Utvecklingen kan emellertid påverkas av framtida beslut om ytterligare resurser till utbildningsanordnare och av konjunktursvängningar. Det är inte givet att utvecklingen av antalet studerande direkt påverkar studiestödsutnyttjandet, även om en sådan följsamhet kan anses vara det normala. Ett exempel på att färre studerande inte alltid följs av färre studiemedelstagare är att ett minskande antal högskolestuderande från andra länder istället kan öka antalet studiemedelstagare. Det beror på att utländska studenter normalt inte har rätt till svenska studiemedel. Om en del av platserna istället upptas av studerande som har rätt till studiemedel kan antalet studiemedelstagare öka. 1 Avrundade siffror, vilket gäller samtliga siffror i löptext. Siffran avser utfall för 2013 jämfört med CSN:s prognos för. 7
1.2 Studiestödet De senaste åren har studiemedelssystemet förändrats på en rad punkter. Genom pågående satsning har det högre bidraget gjorts tillgängligt för studerande i åldrar mellan 20 och 24 år som har avbrutit sina tidigare grundskole- eller gymnasiestudier. Studiemedlen har höjts både 2010 och 2011, tilläggsbidraget för studerande med barn höjdes 2013 och fribeloppsnivån inom studiemedelssystemet höjdes både 2011 och den 1 januari. Tilläggslånet höjdes den 1 januari och kommer från och med den 1 juli att lämnas även för studier på deltid. Pågående författningsändringar och utredningar Studiemedel för studier utomlands I propositionen Studiemedel i en globaliserad värld (prop. 2012/13:152) har regeringen lämnat förslag som syftar till att skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Regeringen föreslår bland annat att ett enhetligt studiemedelsbelopp ska införas vid studier utomlands, att det ska införas ett särskilt merkostnadslån för utlandsstudier, att det blir möjligt att göra ett högre och mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter, att utbetalningar av studiemedel för studier utomlands ska göras månadsvis och att utlandsstudiestödet ska anpassas till EU-rätten. Riksdagen har den 2 oktober 2013 2 beslutat om de ändrade bestämmelserna. Ändringarna i studiestödslagen träder ikraft den 1 juli. På regeringskansliet respektive CSN pågår arbete med förordnings- och föreskriftsändringar. Regeringen har konstaterat att möjligheten till ett högre uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter förutsätter effektiva åtgärder för att minska risken för missbruk och brott. CSN fick därför under 2013 i uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier med anledning av förslagen i propositionen. 3 CSN redovisade sitt uppdrag genom en rapport i november 2013. 4 I rapporten lämnade myndigheten vissa förslag på åtgärder som kräver författningsändringar, till exempel krav på e-legitimation vid ansökan om studiemedel samt förslag på en ny återkravsbestämmelse för merkostnadslån. CSN kommer, tillsammans med regeringskansliet, att fortsätta arbeta med dessa frågor. Återbetalningsförsäkran I promemorian Ändringar i bestämmelser om beviljning och återbetalning av studielån 5 föreslog CSN bestämmelser om bland annat skuldförbindelse. Frågan om skuldförbindelse har behandlats av utredningen om ett rättvisare och enklare studiemedelssystem för utlandsstudier i en globaliserad värld i betänkandet Förbättrad återbetalning av studieskulder (SOU 2010:54) som lades fram i augusti 2010. Frågan behandlas för närvarande på regeringskansliet. Studiehjälp I juni 2013 lade 2012 års studiehjälpsutredning fram sitt betänkande En moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52). Utredningen lämnar förslag på hur studiehjälpen kan effektiviseras, moderniseras och renodlas. Utredningen föreslår bland annat att uttalat familjeekonomiskt motiverade inslag ska utmönstras i syfte att uppnå ett mer renodlat studiestöd. För att göra stödet mer förutsägbart och för att höja rättssäkerheten föreslås att all administration av bidrag till inackordering ska ske hos CSN. Det föreslås även att studiehjälpen, i den mån det är möjligt, även bör inkludera studerande med funktionsnedsättning. Utredningens förslag har ännu inte remitterats. 8 2 Betänkande 2013/14 UbU3. 3 U 2013/2921/SF. 4 Rapporten Uppdrag att redovisa åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av studiemedel för utlandsstudier, dnr 2013-100-4460. 5 Daterad den 22 december 2008, dnr 2008-119-9797.
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (GRUV) I april 2013 lade GRUV-utredningen fram sitt betänkande Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå en översyn för ökad individanpassning och effektivitet (SOU 2013:20). Utredningen lämnar förslag till ökad individanpassning, flexibilitet och kvalitet inom vuxenutbildningen samt till förbättrade studieekonomiska förutsättningar för de studerande. Utredningen föreslår bland annat en högre bidragsdel för studier på grundskolenivå, en mera generös och flexibel bedömning av antalet veckor den studerade kan läsa med stöd och en ny deltidsnivå 6. Förslaget har remitterats och behandlas för närvarande på regeringskansliet. Svenska för invandrare (sfi) I oktober 2013 presenterade Sfi-utredningen sitt betänkande Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76). Utredningen lämnar förslag till en mera flexibel och individanpassad utbildning i sfi och till en ökad valfrihet inom sfi och inom komvux som helhet. Utredningen föreslår bland annat att utbildningsformen sfi ska ingå som en del i komvux och att ett valfrihetssystem ska införas för sfi och komvux. Systemet innebär att studerande, som hemkommunen har tagit emot i utbildning, ska kunna välja att bedriva sina studier hos enskilda utbildningsanordnare som har godkänts som huvudmän för komvux. Förslaget remitterades den 6 december 2013 och svar ska ha inkommit senast den 14 mars. CSN:s regelarbete Utöver den översyn av studiestödet som görs från lagstiftarens sida arbetar CSN även fram författningsförslag inom områden där förändringar önskas från myndighetens sida. Under 2013 har CSN lämnat följande författningsförslag till regeringskansliet 7 : Förslag till ändringar i studiestödsdatalagen (2009:287) och studiestödsdataförordningen (2009:321) I promemorian Begäran om ändring i 15 studiestödsdataförordningen 8 föreslår CSN att myndigheten ges rätt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till domstolar och Överklagandenämnden för studiestöd samt att rätten att lämna ut personuppgifter elektroniskt till företag som ger ut rabattkort för studenter förtydligas. Förslag till ändringar av bestämmelser som gäller återbetalning av studielån I promemorian Förslag till ändringar i bestämmelser som gäller återbetalning av studielån 9 har CSN föreslagit ett antal ändringar i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655) vad gäller återbetalning av studielån. De föreslagna ändringarna berör även övergångsbestämmelser och äldre studiestödslagstiftning. De förslag som lämnas i promemorian syftar till att skapa ett bättre regelsystem, förenkla för de enskilda låntagarna, öka återbetalningen och därmed inflödet till statskassan samt leda till effektivare handläggning och mer samstämmiga återbetalningsregler. Sedan tidigare har CSN bland annat gett in ytterligare förslag till ändringar i studiestödsdatalagen och studiestödsdataförordningen 10 samt förslag till ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. 6 25 procent av heltid. 7 Motsvarande redovisning av författningsförslag finns i myndighetens budgetunderlag för 2012-, 2013- och -. Dessförinnan lämnade CSN den 24 februari 2010 in en motsvarande redogörelse för författningsförslag lämnade 2008 och 2009 i en separat skrivelse (CSN:s dnr 2010-119- 2317). 8 CSN:s författningsförslag 2013:2, dnr 2013-119-5984. 9 Daterad den 21 oktober 2013, dnr 2013-119-8104. 10 CSN:s dnr 2011-119-2514. 9
EU-rättens påverkan på studiestödslagstiftningen EU-rätten är överstatlig och har företräde i de fall svensk lag strider mot EU-rätten. Under 2013 har EU-domstolen meddelat ett flertal domar som har fått effekter för CSN:s tillämpning av det så kallade bosättningskravet i studiestödslagstiftningen. 11 Myndighetens tillämpning framgår av ett rättsligt ställningstagande. 12 CSN har under året också anpassat sin tolkning av rätten till studiestöd för migrerande arbetstagare och deras anhöriga och bedömningen av uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare. Rådet beslutar återkommande om nya EU-förordningar och direktiv som kan påverka studiestödet. 13 Förändringar till följd av det ändrade direktivet för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare 14 och uppföljningen av rörlighetsdirektivets genomförande 15 har effekter på utländska medborgares rätt till studiestöd och kommer båda att träda ikraft den 1 maj. Internationellt samarbete på återbetalningsområdet Ett samarbete har inletts mellan flera europeiska länder angående återbetalning av studiestöd, framför allt angående återbetalningsskyldiga som är bosatta utomlands. Ländernas representanter utbyter erfarenheter och idéer med varandra och kommer att utreda diverse frågor inom återbetalningsområdet. CSN kommer att involveras i arbetet från svensk sida. Förnyelse av systemstöd för administration av studiestöd CSN har påbörjat ett arbete med att skapa ett nytt systemstöd för administration av studiestöd. Aktiviteter inom området startade 2013 och ska pågå till 2018. Myndigheten vill bland annat möta ett förändringsbehov med väl utvecklade funktioner och flexibla, kundanpassade tjänster och informationsutbyten. För att kunna uppfylla detta kan det finnas behov av regelförenklingar. CSN avser att identifiera sådana områden och återkomma till regeringskansliet med författningsförslag. 1.3 Administration CSN:s huvuduppgift är att ansvara för beviljning och återbetalning av studiestöd. De grundläggande utmaningarna i detta är att balansera kraven på hög servicenivå, bra bemötande, kort handläggningstid, korrekta beslut och ekonomisk kontroll. Volymer Antalet studerande med studiehjälp har minskat med 12 procent mellan 2010 och 2013. Minskningen förklaras i sin helhet av storleken på ungdomskullar inom gymnasieskolan. Under samma tidsperiod har antalet studerande med studiemedel ökat med 1 procent. Antalet studerande med studiemedel nådde sin högsta nivå under 2013 med 472 000 bidragstagare. Utvecklingen av antalet studerande påverkar inte i samma omfattning myndighetens arbetsmängd eftersom en stor del av myndighetens hantering sker maskinellt. 10 11 Framförallt domarna i målen C-20/12 (Giersch), C-523/11 och C-585/11 (Prinz och Seeberger), samt C-46/12 (L.N). 12 CSN:s rättsliga ställningstagande nr 1/2013, dnr. 2013-113-9290. Genom det rättsliga ställningstagandet upphävdes CSN:s tidigare beslut från den 29 juni 2012 om tillämpning av bosättningsvillkoret, dnr 2012-240-4453. 13 Som exempel kan nämnas förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+ samt kommissionens förslag till direktiv om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare (KOM (2013) 236). 14 2011/51/EU. 15 2004/38/EG.
Volym, fördelat på verksamhet, antal, 2013 1 Studerande med studiehjälp 424 275 406 930 395 711 393 099 396 205 Studerande med studiemedel 471 950 472 000 461 000 451 000 445 000 Lån 1 611 795 1 612 296 1 610 600 1 610 300 1 609 500 varav återbetalningsskyldiga 1 412 400 1 409 921 1 408 600 1 408 300 1 407 500 Antal låntagare 1 453 325 1 472 467 1 490 200 1 509 800 1 527 900 1 Avser antal studiehjälpselever, antal studiemedelstagare och antal låntagare. Det bör noteras att dubbelräkning finns i dessa siffror. Exempelvis finns en studiehjälpselev som går ut gymnasiet på våren och fortsätter direkt till studiemedelssystemet under hösten med i statistiken för såväl studiehjälp som studiemedel under samma år, 2013 har 138 000 personer två eller tre lån. Dessutom ingår även de som är i studier och har studielån i låntagargruppen. Studiehjälp CSN beräknar att antalet personer som får studiehjälp kommer minska med 7 procent, motsvarande 28 500 personer, under perioden 2013-. Inom studiehjälpsverksamheten är andelen maskinella beslut mycket hög och en minskning av antalet studerande med studiehjälp behöver inte betyda att CSN:s arbetsmängd minskar. Inom studiehjälpen påverkas CSN:s arbetsmängd främst av avvikelsehantering och hanteringen av ansökningar om extra tillägg och inackorderingstillägg. När det gäller avvikelser så skapas dessa främst beroende på skolornas rapportering av personers ändrade studier, exempelvis ogiltig frånvaro eller studieavbrott. Det är viktigt att skolorna snabbt meddelar ändringar så att CSN kan anpassa personens beslut om studiehjälp i enlighet med de studier som faktiskt bedrivs. CSN gör bedömningen att avvikelsehanteringen kommer vara på oförändrad under hela perioden. CSN beräknar att antalet som kommer söka extra tillägg ökar fram till. Ökningen motsvarar 23 procent, eller 4 000 personer. Myndigheten beräknar att antalet som får inackorderingstillägg minskar marginellt under perioden. Minskningen uppgår till 600 personer, vilket motsvarar 6 procent. CSN beräknar att antalet personer med lärlingsersättning nästan kommer att fördubblas under perioden. Ökningen motsvarar 6 000 personer. CSN:s hantering av lärlingsersättning är till stora delar manuell. CSN har i budgetpropositionen (prop. 2013/14:1) fått viss ersättning för hanteringen av lärlingsersättningen. Denna ersättning motsvarar dock inte de ökade kostnader som lärlingsersättningen medför. Utifrån utvecklingen av antalet studerande gör CSN bedömningen att arbetsmängden inom verksamhetsområde studiehjälp kommer vara oförändrad under perioden 2013-. CSN bedömer även att pågående författningsändringar inom studiehjälpsområdet, i enlighet med betänkandet En moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) får som konsekvens att arbetsmängden kommer öka. Studiemedel Antalet personer som får studiemedel beräknas minska med 6 procent under perioden 2013-, detta motsvaras av 27 000 personer. Inom studiemedelsverksamheten är andelen maskinella beslut hög, framförallt för ärenden om studiemedel för studier på eftergymnasial nivå i Sverige. Hanteringen av ansökningar om studiemedel för grundläggande och gymnasiala studier i Sverige samt ansökningar om studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands är till större del manuell vilket gör att volymförändringar inom dessa områden får påverkan på myndighetens arbetsmängd. CSN beräknar att den antalsmässigt största minskningen under perioden avser studiemedel för studier på eftergymnasial nivå i Sverige. Minskningen beräknas till 16 000 personer, vilket motsvarar 5 procent. Minskningen av antalet personer med studiemedel för studier på 11
eftergymnasial nivå får dock inte fullt genomslag på arbetsvolymerna eftersom en stor andel hanteras helt maskinellt. Antalet personer med studiemedel för studier på grundläggande- och gymnasial nivå beräknas minska med 9 000 personer under perioden, vilket motsvarar 7 procent. Antalet utlandsstuderande beräknas minska med 4 procent, eller 1 200 personer under perioden. Utifrån utvecklingen av antalet studerande gör CSN bedömningen att arbetsmängden inom verksamhetsområde studiemedel kommer minska något under perioden 2013-. CSN bedömer att pågående författningsändringar inom studiemedelsområdet får som konsekvens att arbetsmängden kommer öka för delar av hanteringen. Detta gäller framförallt aviserade förändringar avseende studiemedel för studier utomlands och införandet av en återbetalningsförsäkran. Återbetalning Inom återbetalningsområdet beräknar CSN att antalet låntagare kommer att öka med 5 procent, motsvarande 75 000 personer. Antalet lån och antalet återbetalningsskyldiga lån beräknas minska marginellt, 0,1 respektive 0,4 procent. Att antalet lån minskar samtidigt som antalet låntagare ökar förklaras av att vissa låntagare har flera lån i olika lånesystem. Då dessa låntagare slutbetalar sina lån minskar antalet lån mer än antalet nya låntagare. Inom återbetalningsverksamheten har CSN en mycket väl utbyggd maskinell hantering. Ärenden som gäller beslut om årsbelopp hanteras helt maskinellt. Myndighetens arbetsmängd påverkas främst av de prestationer som hanteras manuellt. Ärenden för de som är bosatta utomlands är som regel mer komplicerade och kräver mer tid då de ofta handlar om bedömning av utländska inkomster och avdrag. Ärenden som också kräver djupare utredningar och som hanteras manuellt är ansökningar om avskrivning och nedsättning med hänsyn till synnerliga skäl. Arbetet med att säkerställa att lån och återkrav betalas har inneburit ett fortsatt sökandet efter adresser liksom kontroller av de som har 0 kronor i taxerad inkomst i Sverige. För att förhindra preskription har CSN arbetat med att hitta låntagare i de fall där fordran annars hade riskerat att preskriberas. Hanteringen har i vissa delar lämnats över till externa leverantörer för att så långt som möjligt effektivisera arbetet. Det gäller främst inkassoverksamhet utomlands, utökad efterforskning av adresser samt delgivning. Samtidigt har kontrollerna i e-tjänsterna fortsatt att skapa förutsättningar för en bättre kvalitet i CSN:s adressregister. Under 2013 har 91,2 procent av det årsbelopp som CSN debiterat låntagarna betalats in. Av det debiterade årsbeloppet betalade låntagarna som bor i Sverige in 93,6 procent, medan de som bor utomlands betalade in 72,4 procent. Låntagare som är bosatta utomlands har betalat in en fortsatt lägre andel jämfört med bosatta i Sverige. Detta beror delvis på faktorer som CSN inte kan styra över, exempelvis finns det för närvarande inte några överenskommelser med andra länder som gör det möjligt att på ett enkelt sätt driva in fordringar i utlandet. Under året har arbetet fortsatt med att säkra fordringar i utlandet och det kommer att intensifieras. CSN bedömer att arbetsmängderna inom återbetalningsverksamheten kommer att öka något under perioden, detta beror främst på myndighetens arbete att säkra fordringar i utlandet och ambitionen att öka återbetalningen av dessa fordringar. Kundservice Kundernas behov av att kontakta myndigheten via telefon och e-brev är stort. CSN kan konstatera att behovet av kundservice till viss del är konstant men att det ökar periodvis när kunderna får vänta längre tid än förväntat på beslut och svar på sina frågor. 12
CSN gör bedömningen att arbetsmängden inom kundservice kommer vara på oförändrade nivåer under hela perioden. Samlad bedömning av administrationen för studiestödet CSN:s samlade bedömning av utvecklingen av arbetsvolymer för perioden - är att arbetsvolymerna totalt sett kommer vara på oförändrade nivåer jämfört med 2013. Måluppfyllelse CSN har under 2013 inte lyckats nå alla de mål regeringen beslutat ska gälla för studiestödsverksamheten. För verksamhetsområdet studiehjälp och Rg-bidrag och verksamhetsområdet studiemedel har regeringen målet att CSN:s verksamhet ska säkerställa att de studerande på ett snabbt och rättsäkert sätt får de stöd som de har rätt till. CSN gör bedömningen att myndigheten uppfyllt dessa mål. Inom studiemedelsverksamheten bedömer dock myndigheten att man inte uppfyllt målet om att alla kompletta ansökningar ska handläggas inom tre veckor. Inte heller målet om handläggningstiden för ärenden som avser studier utomlands har uppfyllts. Inom återbetalningsområdet bedömer CSN att man uppfyllt regeringens mål om att verksamheten ska säkerställa att lån återbetalas och återkrav betalas. Målet inom verksamheten som avser hemutrustningslån, att verksamheten ska säkerställa att handläggningstiden för lån till hemutrustningslån inte ska överstiga tre veckor, bedömer myndigheten också som uppfyllt. Regeringen har även mål om att CSN:s servicenivå ska vara hög och att tilltron till CSN:s administration ska vara hög. Myndighetens bedömning är att CSN:s servicenivå är hög, och att målet därmed är uppfyllt. När det gäller tilltron till CSN:s administration konstaterar myndigheten att det är delvis uppfyllt. När det gäller regeringens mål och att kvaliteten i ärendehanteringen ska öka gör CSN bedömningen att det inte är uppfyllt. Regeringens mål om att CSN ska motverka bidragsbrott och säkerställa att utbetalningar från studiestödssystemet endast sker till den som är berättigad stöd från systemet bedömer CSN är delvis uppfyllt. Regeringen har även ett mål om att CSN:s information om villkoren för studiestöd ska vara lättillgänglig och behovsanpassad. Det målet bedömer CSN är uppfyllt. Som komplement till regeringens mål har CSN även egna årliga mål. CSN har inte uppfyllt samtliga av dessa mål. Framförallt är det mål avseende handläggningstider och servicenivåer som myndigheten inte uppnått. CSN:s tydliga ambition är att samtliga mål för verksamheten ska nås. Det förändringsarbete som pågår sedan 2012 syftar främst till att CSN ska uppfylla regeringens mål och myndighetens egna mål. Förändringsarbetet beskrivs mer nedan. En viktig del för att högre utsträckning nå målen är att öka den maskinella hanteringen och att utveckla e-tjänster och självservicetjänster som gör det möjligt för kunden att utföra sina ärenden och söka information om beslut på ärenden när de själva vill. CSN bedömer att sådana insatser frigör resurser till att hantera de kunder som behöver stöd, och de ärenden som behöver handläggas manuellt. CSN bedömer dock inte att sådana insatser helt kommer ersätta behovet att kontakta myndigheten via telefon och e-brev. Verksamhetsutveckling Utvecklingen av CSN:s verksamhet kommer även fortsättningsvis präglas av insatser för att förbättra för kunderna men även insatser för att möjliggöra för CSN att effektivisera verksamheten och på ett bättre sätt nå myndighetens mål. Ett verktyg i detta är arbetet att införa ständiga förbättringar för att effektvisera verksamheten och ge kunderna bättre service. 13
Sedan 2012 driver CSN även ett arbete med att förnya myndigheten IT-system. Dagens system för handläggning och utbyte av information är föråldrade och behöver bytas ut för att möjliggöra effektivisering av processerna och för att möta nya arbetssätt. Arbetet att förnya myndighetens IT-system ska ge förutsättningar att på längre sikt ytterligare effektivisera verksamheten och säkra att CSN kan tillgodose uppdragsgivarens krav och kundernas behov även i framtiden. Detta beskrivs mer nedan. CSN driver dessutom ett antal verksamhetsutvecklingsinsatser som dels syftar till att verkställa de av regeringen aviserade förändringarna kring bland annat återbetalningsförsäkran och utlandsstudiemedel och dels till att förbättra och förenkla kundernas kontakt och informationsutbyte med myndigheten. När det gäller kundernas kontakt och informationsutbyte med CSN så avser myndigheten att ge ökad möjlighet för kunder att utföra ärenden själva, när, var och på det sätt de önskar. Detta bland annat genom att vidareutveckla mobila webbapplikationer och utveckla fler tjänster på csn.se. Myndigheten avser att i högre utsträckning än tidigare tillvarata kundernas synpunkter som input till verksamhetsutvecklingen bland annat genom en kundpanel som ska införas under. Personalresurser CSN hade den 31 december 2013 902 anställda, vilket är en minskning med 50 personer eller 5,5 procent jämfört med samma tidpunkt 2012. Vid en jämförelse mot samma tidpunkt 2011 är minskning 115 personer, vilket motsvarar 11 procent. I oktober 2012 beslutades att myndighetens personalkostnader skulle minska med 10 procent. Detta på grund av att den ekonomiska situationen påverkas av ökade kostnader kopplat till de nödvändiga systemförändringar som planeras inom systemstödet för administration av studiestödet. Kostnadsökningen inom systemförnyelsen gör att myndigheten måste minska antalet anställda för att klara en ekonomi i balans. Myndigheten har under 2012 och 2013 genomfört de planerade neddragningar och personalresurserna förväntas därmed vara på nuvarande nivå under perioden till. På grund av att myndigheten inte genomfört några ersättningsrekryteringar under perioden 2012 till 2013 och att minskningen av personalkostnader under en period varit mer än de 10 procent som beslutats kommer antalet anställda att öka något jämfört med december 2013. CSN kommer under att optimera produktionsresurserna genom att i större utsträckning än tidigare använda tillfällig personal vid arbetstoppar. Även mixen av handläggande personal och personal som arbetar med kundservice optimeras utifrån kundens behov. Vid nyrekrytering anställs medarbetare som har eller kan utveckla den kompetens som behövs för att tillgodose kundens behov samt att nyanställda medarbetare ska ha en högskoleutbildning. Den omorganisation som genomförts inom produktionen har inneburit en renodling av CSN:s processer. För vissa medarbetare har detta inneburit en växling av kompetensen. Kompetensväxling inom produktionsavdelningarna har genomförts under 2013 och kommer att fortsätta under. Inom stödverksamheten för IT innebär byte av systemstöd att det även här krävs annan kompetens. Denna kompetensväxling ska i huvudsak vara slutförd. Förnyelse av systemstöd för administration av studiestöd Under de kommande åren ökar förändringsbehovet på systemlösningarna inom CSN. Orsaker och konsekvenser av dessa behov kan exemplifieras enligt följande: 14
CSN vill framgent arbeta mer effektivt med ständiga förbättringar och förändringar i mötet med kunder, uppdragsgivare, partners och medarbetare. Dagens system för handläggning och utbyte av information är föråldrade och behöver bytas ut för att möjliggöra effektivisering av processerna och för att möta nya arbetssätt. CSN behöver fler självbetjäningstjänster som ökar tillgängligheten främst för kunder, men också för samarbetspartners. Ett införande av självbetjäningstjänster anses kunna innebära att fler kunder kan sköta sina ärenden själva vilket ger effektivitetsvinster för CSN samtidigt som det snabbar upp processen för kunden. CSN behöver också tillsammans med skolor och andra myndigheter arbeta med elektroniska informationsutbyten i större omfattning och mer effektivt än idag. Detta ställer krav på nya samarbeten, nya systemlösningar och en mer flexibel informationsarkitektur. Arbetet med att skapa det nya systemstödet för administration av studiestöd och hemutrustningslån är formerat som ett program med etapper, där varje etapp tilldelas ekonomiska medel och resurser för att nå uppsatta mål. Medel för nästkommande etapp tilldelas programmet när mål för tidigare etapp är uppfyllda. På detta sätt får myndigheten en tydlig styrning och kontroll på programmet och kan säkerställa att leveranserna blir framgångsrika samt att ekonomin styrs kontrollerat. CSN följer därmed ESV:s programstyrningsmodell. Inom programmet för verksamhetsdriven systemförnyelse har följande sju områden identifierats. Systemförnyelseprogrammet Under programmet återfinns arbetskostnader för programledning, kärnteam, reskostnader m.m. Aktiviteter inom området startade 2013 och ska pågå till 2018 och beräknas kosta cirka 15 miljoner kronor. Verksamhetsbehov Området handlar om att möta ett förändringsbehov med väl utvecklade funktioner, flexibla och kundanpassade tjänster samt informationsutbyten. Målet är att ta fram ett ny-läge för identifierade förändringsbehov och att möta det med en ny plattform. Området omfattar analys av automatiserade processer, manuella processer med systemstöd, digitala kanaler och självservice. Arbetet med verksamhetsbehov och funktionsutveckling ska även tillgodose snabbare utvecklingstakt och fler leveranser för att möta olika intressenters behov. Aktiviteter inom området startade 2013 och ska pågå till 2018 och beräknas kosta cirka 137 miljoner kronor. Nytt system Området syftar till att etablera ett modernt systemstöd för administrationen av studiestöd som möter kraven på nya arbetssätt snabbt och flexibelt. Målet är att ersätta dagens system med en kombination av standardprodukter och egenutvecklade systemdelar. Aktiviteter inom området startade 2013 och ska pågå till 2018 och beräknas kosta cirka 203 miljoner kronor. Nytt system hemutrustningslån Området syftar till att etablera ett nytt systemstöd för administrationen av hemutrustningslån. Ett nytt system ska möjliggöra utveckling av ett moderniserat IT-stöd för verksamheten rörande hemutrustningslån. Projektet går under in i en implementationsfas och börjar från januari leverera ny funktionalitet. Aktiviteter inom området startade 2013 och ska pågå till och beräknas kosta cirka 21 miljoner kronor. 15
Teknik Området handlar om att utreda och förändra CSN:s befintliga IT-infrastruktur med målet att ge rätt förutsättningar för ett modernt och effektivt systemstöd. Detta innebär att CSN lämnar en centraliserad stordatormiljö och övergår till en distribuerad servermiljö med flexiblare utvecklingsverktyg och utvecklingsmiljöer samt programspråk. Området omfattar också migrering av delar i dagens systemlösning som kan återanvändas. Aktiviteter inom området startade 2013 och ska pågå till och beräknas kosta cirka 65 miljoner kronor. Kompetensväxling Nya kompetenskrav kommer att ställas på myndighetens personal. Målet är att säkerställa rätt kompetens genom kompetensväxling av befintliga medarbetare, rekrytering, outsourcing och avveckling. Aktiviteter inom området startar 2013 och ska i huvudsak vara slutförda och beräknas kosta cirka 11 miljoner kronor. Ny organisation Området ska bidra vid införandet av lämpliga organisationsformer inom IT-avdelningen med målet att skapa effektiv och ändamålsenlig organisering av förvaltning och drift utifrån förändringar i arbetssätt, systemstöd och infrastruktur. Aktiviteter inom området startar och ska vara slutförda och beräknas kosta cirka 8 miljoner kronor. Ekonomi Projektet går under in i en implementationsfas och börjar från januari leverera ny funktionalitet. En grov uppskattning är att kostnaden är som störst och då en topp i resursutnyttjande sammanfaller med migrering av det gamla systemet och startlicenser för nya system. Påföljande år minskar successivt kostnaderna, för att helt upphöra 2019. Totalt beräknas 16
kostnaden för systemförnyelsen att uppgå till cirka 460 miljoner kronor fördelat över perioden fram till och med 2018. Av den totala kostnaden på cirka 460 miljoner kronor för systemförnyelsen beräknas cirka 277 miljoner kronor utgöras av investeringar, vilka kommer att lånas upp hos Riksgälden med början år. I och med att CSN gör investeringar kommer lånet hos Riksgälden att öka. Det leder till att myndigheten får högre kostnader för räntor och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas, när systemet är helt implementerat, att uppgå till drygt 30 miljoner kronor per år. Större lån hos Riksgälden leder också till ökade räntekostnader. Räntekostnaderna beräknas år 2018 att uppgå till cirka 7 miljoner kronor. CSN:s låneram uppgår enligt regleringsbrevet för till 180 miljoner kronor. Låneramen kommer att behöva utökas från och med år och beräknas nå sin högsta nivå år 2018, se avsnitt 4.3. Det totala lånebehovet beräknas uppgå till 250 miljoner kronor. I och med att 17
pågående investeringar från och med 2013 lånas upp löpande kommer myndighetens likviditetsbehov inte att påverkas. Nuvarande räntekontokredit uppgår till 75 miljoner kronor. 1.4 CSN:s förändringsarbete Under hösten 2011 inledde CSN ett förändringsarbete för att hantera utmaningar inom områdena uppdraget, tekniken, ekonomin och kompetensen. CSN genomför arbetet enligt den strategiska planen. Förändringarna ska ge CSN bättre förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag genom bland annat enhetliga arbetssätt, processansvar, verksamhetsutveckling samt stärkta medarbetar- och chefsroller. CSN har stegvis ändrat sin organisation och genomfört den sista beslutade förändringen per den 1 januari. CSN har nu en processorienterad organisation med färre och större kontor som bedriver en koncentrerad verksamhet inom utbetalnings-eller inbetalningsområdet. För att genomföra den koncentrerade verksamheten har ett antal medarbetare inom produktionsavdelningarna under 2013 kompetensväxlat från utbetalnings- till inbetalningsverksamhet eller tvärtom. CSN ska ha medarbetare med både djup och bred kompetens. Under kommer medarbetarna att fortsätta att fördjupa sin kompetens för att bli mer specialiserade. De kommer också att bredda sin kompetens. CSN kommer under att arbeta mer intensivt med det påbörjade arbetet att förbättra arbetssätten. Myndigheten kommer bland annat att utveckla arbetssätt när det gäller verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar. Arbetet med ständiga förbättringar syftar till effektivisering och ge kunderna bättre service. Det är en också en del i den förändrade medarbetarrollen där medarbetarna har eget driv och utvecklar verksamheten. CSN fortsätter under det arbete som påbörjats med att utveckla det rättsliga stödet och den rättsliga styrningen. En del i CSN:s förändringsarbete är att förnya CSN:s IT-system, se avsnitt 1.3 Administration. Under 2013 minskade CSN sina personalrelaterade kostnader inom produktionen. Under året har CSN dessutom beslutat att minska sina personalrelaterade kostnader inom stödverksamheten i motsvarande omfattning. 18
2 Sakanslag 2.1 Studiehjälp m.m. (Anslag 15 1:1) Anslagsbelastning Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg, inackorderingstillägg och ersättning för dagliga resor för svenska elever utomlands. Från och med belastas anslaget även av kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning. Utgiften framgår av nedanstående tabell. Anslagsförbrukning, miljoner kronor, 2013 Studiebidrag 3 285,2 3 137,5 3 051,9 3 028,1 3 056,5 Extra tillägg 104,8 110,6 117,1 121,1 126,9 Inackorderingstillägg 81,6 76,3 74,3 73,8 74,4 Ersättning för dagliga resor 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Lärlingsersättning - 52,9 73,1 89,1 100,1 Summa 1 3 474,2 3 377,5 3 316,6 3 312,2 3 358,0 1 et för år 2013 har hämtats från ekonomisystemet Agresso. De enskilda beloppen per stödform är hämtade från studiehjälpens produktionssystem, varför det förekommer skillnader vid summeringen. Studiebidrag en över antalet elever med studiebidrag bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt SCB:s befolkningsframskrivningar kommer antalet 16 20 åringar att minska kraftigt under perioden 2013. CSN:s prognos över antalet elever med studiehjälp följer utvecklingen i SCB:s befolkningsprognos. För respektive ålder (16 20 år) har CSN beräknat andelen och antalet med studiehjälp. Andelen som beräknas få studiehjälp är baserad på tidigare utfall. Antal elever med studiebidrag, 2013 Antal elever 423 652 406 930 395 711 393 099 396 205 Det maximala beloppet per elev i studiebidrag är 10 500 kronor per år (1 050 kronor per månad i 10 månader). CSN räknar med att det genomsnittliga beloppet per elev blir lägre, främst beroende på att många elever inte läser med studiebidrag under hela året. Exempelvis beräknar CSN för år ett genomsnittsbelopp på 7 717 kronor. De genomsnittsbelopp CSN använder i prognoserna är beräknade med hjälp av nyttjandegrader för respektive ålder, som är hämtade från tidigare utfallsdata. Studiebidraget lämnas först från och med kvartalet efter det att den studerande fyllt 16 år. Det innebär att hälften av en årskull elever som börjar gymnasieskolan inte alls får studiebidrag eller enbart får studiebidrag under delar av sin första termin i gymnasieskolan. Utflöde av studiebidrag, miljoner kronor, 2013 Studiebidrag 3 285,2 3 137,5 3 051,9 3 028,1 3 056,5 19
Extra tillägg Det inkomstprövade extra tillägget lämnades 2013 till 17 700 elever, vilket är en ökning jämfört med 2012. Även under perioden beräknar CSN att antalet elever med extra tillägg kommer att öka, trots den fortsatta minskningen av ungdomskullarna. Det beror på att andelen, av studiebidragstagarna, som får extra tillägg beräknas fortsätta att öka. Antal elever med extra tillägg, 2013 Antal elever 17 702 19 059 20 123 20 777 21 729 Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor per månad. Inkomstgränserna och beloppen har varit oförändrade sedan 1 juli 1994. En hög andel elever är berättigade till det högsta bidraget på grund av mycket låga familjeinkomster. Av dem som fick extra tillägg återfanns 91 procent i den grupp som fick det högsta beloppet. Utflöde av extra tillägg, miljoner kronor, 2013 Extra tillägg 104,8 110,6 117,1 121,1 126,9 CSN beräknar en ökning av utbetalningen av extra tillägg de närmaste åren. Dels på grund av att fler elever beräknas få extra tillägg och dels till följd av att andelen som får extra tillägg med det högsta bidraget beräknas fortsätta att öka. Inackorderingstillägg Inackorderingstilläggets storlek varierar mellan 1 190 och 2 350 kronor per månad beroende på avståndet mellan föräldrahemmet och skolan. Under 2013 har 8 900 elever beviljats inackorderingstillägg. Det är en minskning med 1 200 personer jämfört med 2012. Antalet elever med inackorderingstillägg beräknas fortsätta minska till och med, främst till följd av att det totala antalet elever med studiehjälp minskar. Antal elever med inackorderingstillägg, 2013 Antal elever 8 938 8 600 8 370 8 320 8 380 Utflöde av inackorderingstillägg, miljoner kronor, 2013 Inackorderingstillägg 81,6 76,3 74,3 73,8 74,4 Studiehjälp för utlandsstudier Utgifterna för studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg utomlands ingår i ovan beräknade utflöden. Därutöver utbetalas ungefär 100 000 kronor per år i ersättning för dagliga resor. 1 200 elever får årligen studiebidrag utbetalt, 300 elever inackorderingstillägg och endast ett fåtal får extra tillägg och ersättning för dagliga resor. 20
Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning (lärlingsersättning) Studerande som går på en lärlingsutbildning inom gymnasieskolan har möjlighet att ansöka om lärlingsersättning. Lärlingsersättningen kan maximalt utbetalas med 1 000 kr per månad i 9 månader under året. Eftersom det är en ny typ av ersättning är utgiften på anslagsposten svårbedömd. CSN:s prognos för är lika med tilldelat belopp för anslagsposten. Även för perioden utgår prognosen ifrån den kostnadsökning som beräknats i budgetpropositionen (prop. 2013/14:1). Antal elever med lärlingsersättning, År Antal elever 6 910 9 560 11 650 13 090 Utflöde av lärlingsersättning, miljoner kronor, År Lärlingsersättning 52,9 73,1 89,1 100,1 2.2 Studiemedel m.m. (Anslag 15 1:2) Anslaget är uppdelat i fyra anslagsposter: generellt bidrag, högre bidrag, tilläggsbidrag och statlig ålderspensionsavgift för studiebidrag. Det generella bidraget är styrt av rättigheter, medan det högre bidraget beviljas inom de ekonomiska ramar som finns. Studiemedel i form av lån belastar inte anslaget och redovisas därför under anslagen Statens utgifter för studiemedelsräntor och Avsättning för kreditförluster. Anslagsbelastning I följande tabell visas den beräknade anslagsförbrukningen. Anslagsförbrukning, miljoner kronor, 2013 Generellt bidrag 8 430,5 8 409,1 8 351,3 8 239,4 8 195,1 Högre bidrag 1 533,7 1 533,7 1 318,1 1 234,5 1 198,1 Tilläggsbidrag 410,6 416,6 402,7 396,1 392,4 Pensionsavgifter 2 484,3 2 379,2 2 438,1 2 314,2 2 342,2 Anslagsförbrukning 12 859,1 12 738,6 12 510,2 12 184,3 12 127,9 Anslagsbelastningen är främst beroende av antalet studerande. För varje tusental studerande med generellt bidrag som det faktiska antalet avviker från prognosen ökar eller minskar anslagsbelastningen med 32 miljoner kronor per år. Motsvarande siffra för studerande med högre bidraget uppgår till 69 miljoner kronor per år. Även prisbasbeloppets utveckling har betydelse för anslagsbelastningen. För varje hundratal kronor som basbeloppet avviker från prognos ökar eller minskar anslagsbelastningen med 34 miljoner kronor år. Förändringen varierar något beroende på avrundningseffekter. 21
Antal stödtagare I prognosen över antalet studerande med studiemedel har CSN utgått från volymerna för 2013. År bedöms antalet studiemedelstagare vara ungefär oförändrat. Därefter beräknas en minskning av antalet studerande med studiemedel. Antal personer med studiemedel, 2013 1,2 2013 Grundskole- och gymnasiestudier 135 378 136 000 129 000 127 000 126 000 Eftergymnasiala studier 337 290 336 000 333 000 326 000 321 000 Utlandsstudier 33 603 34 500 33 800 32 800 32 400 Totalt (Netto) 471 950 472 000 461 000 451 000 445 000 1 Vid framtida beslut om nya utbildningssatsningar och förändrade resurser till utbildningsanordnare ändras även förutsättningarna för dessa volymprognoser. 2 I prognosen har inte hänsyn tagits till de förändringar i reglerna för studier utomlands som kommer att införas den 1 juli Studiemedel i en globaliserad värld (prop. 2012/13:152). På grundskole- och gymnasienivå beräknas en minskning av studiemedelstagare under, när tillfälliga statliga satsningar på yrkesvux upphör. Effekten av denna resursminskning för vuxenutbildningen beräknas bli begränsad eftersom kommunerna har möjlighet att anpassa sin egen finansiering. På eftergymnasial nivå beräknas volymen minska under hela prognosperioden. Det finns tillfälliga resursförstärkningar till högskoleutbildning samt till yrkeshögskoleutbildning som upphör under prognosperioden. Det bedöms även i en sammanställning av lärosätenas egna prognoser en fortsatt minskning av antalet helårsstudenter fram till år 16. Ytterligare en faktor som tyder på en minskning är att befolkningen i åldern 19 24 minskar kraftigt perioden. Denna åldersgrupp utgör cirka 60 procent av alla högskolestuderande med studiemedel. För närvarande påverkas antalet studerande på eftergymnasiala utbildningar i Sverige främst av hur många utbildningsplatser lärosätena kan anordna. Universitet och högskolor har de senaste terminerna minskat antagningen trots att antalet behöriga sökande ökat. För utlandsstudier prognostiserar CSN en viss ökning av studiemedelstagare under till följd av högt söktryck för studier i Sverige, men därefter minskande volymer på grund av att befolkningen i åldern 19 24 minskar betydligt de kommande åren. De ändrade reglerna för studier utomlands, som kommer att införas den 1 juli har inte medräknats i prognosen i avvaktan på att detaljer kring regeländringarna blir definitiva 17. Genomsnittsbelopp Beräkningen av genomsnittsbeloppen under prognosperioden grundas på nyttjandegraden från 2013, det vill säga den andel av maxbeloppet som de studerande faktiskt utnyttjat. Nyttjandegraden beror främst på studietakten och studietidens längd. Maxbeloppet och därmed genomsnittsbeloppets storlek påverkas även av prisbasbeloppet. År sänktes prisbasbeloppet med 100 kronor. 22 16 Statistisk analys från Universitetskanslersämbetet 2013-11-26 17 Studiemedel i en globaliserad värld (prop. 2012/13:152)
Generellt bidrag en för generellt bidrag är till stor del beroende av antalet studerande inom högskoleutbildningen. CSN räknar med en liknande utveckling av antalet studerande med generellt bidrag som den ovan beskrivna förändringen av det totala antalet studiemedelstagare. Högre bidrag Anslagsposten för högre bidrag är för närvarande uppdelad i tre delposter. Delpost 2.2 för dem som studerar för att nå grundskole- eller gymnasiekompetens Delpost 2.3 för studerande som repetitionsläser på grundskolenivå Delpost 2.5 för arbetslösa ungdomar i åldrarna 20 24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. För delpost 2.2 utgår prognosen från det senaste utfallet. Från och med beräknas en minskning med anledning av att tillfälliga statliga resurser för vuxenutbildning upphör. Effekten av resursförändringen beräknas bli begränsad eftersom kommunerna har möjlighet att anpassa sin egen finansiering. För delpost 2.3 har CSN beräknat fullt utnyttjande av tillgängliga medel. För, där tillgängliga medel ännu är okända, har CSN tills vidare utgått från att tilldelade belopp kommer att vara på samma nivå som, justerat för ändringar i prisbasbeloppet. Myndigheten räknar med att pengarna inte kommer att räcka till alla och att relativt många repetitionsstuderande i stället kommer att beviljas studiemedel med generellt bidrag. Även för delpost 2.5 beräknas fullt nyttjande av tilldelat belopp för år. Under andra halvåret 2013 fick ungefär 3 100 ungdomar i åldrarna 20 24 år utbetalning från delposten. Under räknar CSN med ungefär oförändrad volym. Därefter beräknas en successiv minskning och eftersom bidraget endast lämnas för studier som påbörjas under perioden 2011 till dess att slutbetyg ges, dock längst under tre år. Studiebidrag, första kalenderhalvåret Utbildningsnivå Antal stödtagare Genomsnittsbelopp Utgift, mnkr Generellt bidrag - grundskole- och gymnasiestudier 54 448 11 166 607,9 - eftergymnasiala studier 245 878 13 561 3 334,4 - utlandsstudier 23 008 10 895 250,7 Summa 4 193,0 Högre bidrag - kompetenshöjande studier 20 780 29 466 612,3 - repetition 3 900 22 291 86,9 - komplettering 20-24 år 1 900 29 466 56,0 Summa 755,2 Totalt 4 948,2 23
Studiebidrag, andra kalenderhalvåret Utbildningsnivå Antal stödtagare Genomsnittsbelopp Utgift, mnkr Generellt bidrag - grundskole- och gymnasiestudier 54 606 9 939 542,7 - eftergymnasiala studier 251 738 13 205 3 324,1 - utlandsstudier 23 408 12 449 291,4 Summa 4 158,3 Högre bidrag - kompetenshöjande studier 18 480 25 812 477,0 - repetition 2 420 17 308 41,9 - komplettering 20-24 år 1 650 26 642 44,0 Summa 562,8 Totalt 4 721,1 Studiebidrag, budgetåret Antal stödtagare Genomsnittsbelopp Utgift, mnkr Totalt 461 000 20 975 9 669,4 Studiebidrag, utgifter, miljoner kronor, 2013 Generellt bidrag - grundskole- och gymnasiestudier 1 194,2 1 201,1 1 150,7 1 162,4 1 174,1 - eftergymnasiala studier 6 694,4 6 660,3 6 658,6 6 542,8 6 489,8 - utlandsstudier 541,9 547,8 542,1 534,2 531,3 Summa 8 430,5 8 409,1 8 351,3 8 239,4 8 195,1 Högre bidraget - kompetenshöjande studier 1 258,6 1 236,5 1 089,3 1 077,9 1 063,6 - repetition 120,1 127,3 128,8 131,4 134,6 - komplettering 20-24 år 155,0 169,9 99,9 25,2 - Summa 1 533,7 1 533,7 1 318,1 1 234,5 1 198,1 Totalt 9 964,3 9 942,8 9 669,4 9 473,9 9 393,2 Tilläggsbidrag Antalet studerande med barn som får tilläggsbidrag under prognosperioden har beräknats som en andel av det totala antalet med studiemedel, på grundskole- och gymnasienivå respektive eftergymnasial nivå. Under 2013 var det 32 procent av studiemedelstagarna på grundskole- och gymnasienivå som fick tilläggsbidrag. Motsvarande siffra på eftergymnasial nivå var 12 procent. Dessa andelar har antagits vara stabila under prognosperioden. Genomsnittsbeloppen i tilläggsbidrag har beräknats med senast kända nyttjandegrader uppdelat på antalet barn per studerande. Tilläggsbidrag, miljoner kronor, 2013 Tilläggsbidrag 410,6 416,6 402,7 396,1 392,4 24 Som framgår av tabellen minskar de beräknade utgifterna i tilläggsbidrag från och med.