Klimatkommunernas årsmötesdagar 2018 Den 12-13 april 2018 samlades Klimatkommunerna för nätverksträff och årsmöte i Växjö konserthus. Temat för nätverksträffen var byggnation och vi fick inspiration av Skanskas klimatarbete, gjorde djupdykningar i Växjös träbyggande och utbytte erfarenheter i en workshop. Nedan följer minnesanteckningar och bilder. Presentationerna ligger på Klimatkommunernas web. Välkomna till Växjö Europas grönaste stad! Cheryl Jones Fur (Mp), ordförande i Miljö- och hållbarhetsberedningen och Bo Frank (M), kommunfullmäktiges ordförande. Växjö var tidiga med miljöarbete. Under 1970-talet gjordes sjörestaureing och under 1980 inleddes satsningar på biobränsle. 1996 togs beslut om Fossilbränslefritt Växjö och 2007 om att de ska bli Europas grönaste stad. Växjö utsågs 2018 vinnare av European Green Leaf, en bekräftelse på att miljöarbetet är på rätt väg som ger trovärdighet, uppmärksamhet och stolthet. Framgångsfaktorer är att det råder politisk enighet om att miljö och klimat är viktiga och högt prioriterade frågor. En miljö- och hållbarhetsberedning bestående av tre politiker driver hållbarhetsarbetet. Det finns också en långsiktig strategi och mål som lägger grunden för arbetet. Växjö har länge samarbetat internationellt och medverkar i organisationer och internationella sammanhang för att sprida kommunens arbete. All personal har utbildats i vad innebär Europas grönaste stad. 10 av miljöprogrammets mål följs upp i budgetprocessen.
Utsläppen har minskat med 58% per invånare mellan 1993 och 2016. Ligger nu på en nivå på 1,95 ton/inv. 89% av utsläppen kommer från transportsektorn. Målet är 65% till 2020 och 100% till 2030. Minskningen mellan 2015 och 2016 beror huvudsakligen på ökning av andel biodrivmedel i transportsektorn. Satsar på att bygga i trä och har mål om att 50 % av nybyggnation ska vara i trä. Vilka kommuner jobbar med vilka områden? Kansliet presenterar resultatet från medlemstestet. Som en del av projektet Nettan där vi ska identifiera vilka omställningar som behövs på lokal nivå för att nå nettonoll till 2045. Ett verktyg som identifierades på projektets uppstartsträff i juni 2017 var att hitta ett sätt att jämföra medlemmarnas arbete. Temperaturmätare. Även visa upp externt vad vi står. Medlemstest reviderades, områden att jämföra valdes ut och beslutades av styrelsen i oktober. Omtestet gjordes av alla medlemmar. Materialet kommer att skickas ut till er för koll och därefter publiceras på Klimatkommunernas webb.
Skanskas klimatarbete Åse Togerö Utvecklingschef för hållbar affärsutveckling
Hållbarhet och goda affärer går hand i hand. Alla jobbar tillsammans, hållbarhet är den faktor som får alla medarbetare att bli extra drivna. Hållbarhet är en del av affären, låt hållbarhet vara en del av affärsmålen och affärsplanen. Affärsplanens budskap Profit with purpose vinst med värde. Belöna medarbetare som gjort något extra ex. tårta eller utmärkelse som miljöhjälte, det är en framgångsmetod. Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt byggande. Har en modell i koncernen, Gröna kartan som beskriver vad som menas med grönt byggande. Alla projekt graderas i Gröna kartan. Vad menar Skanska med grönt byggande? Gröna kartan har tre färger: Beige: miljöprestanda på projektet motsvarar dagens lagar, normer och standarder. Det är ganska beige med tanke på hur vi behöver bygga i framtiden. Gröna projekt har en miljöprestanda som är bättre än standard i branschen. T ex energieffektiva hus eller minskad klimatpåverkan i våra väg- och anläggningsprojekt. Mörkgrönt innebär att projektet och byggprocessen har så nära noll negativ miljöpåverkan som är möjligt. Det är det långsiktiga målet. Kartan innehåller Energi Klimat (första delen av LCA) Material Vatten Klimatkalkyl svårt att använda i affärer. Blir sällan upphandlade med klimatkriterier. Det är svårt för beställare att hitta rätt siffror. Alla måste räkna klimatberäkningar på rätt sätt. Radhus Solallén: 85 % lägre CO2 utsläpp per år. Dialog är viktigt. Man ska inte vara rädd för dialog. Skanska berättade för Växjö kommun att de ville bygga mörkgrönt och kommunen blev intresserade. Incitament är bra. Inom Fossilfritt Sverige har Skanska varit projektledare för att ta fram en Färdplan för byggbranschen. Klimatkommunerna och flera kommuner har varit delaktiga i arbetet. Färdplanen kommer att presenteras för statsministern i slutet av april. Fråga: Tar det längre tid för byggarna att sortera avfallet vid byggarbetsplatsen? Åse: Olika, i ett projekt behövdes inte extra men i ett annat projekt fanns en extra projektledare på plats som ansvarade för sortering. Tips från Åse: Använd teknikneutrala begrepp så att alla kan vara med att kämpa.
Energi och klimat med koppling till byggande i Växjö Jan Johansson, energiplanerare Växjö energi levererar värme, kyla och el. Ägs till 100 % av Växjö kommun. Det är 100 % förnybart (skogsrester) om det inte är en jättekall vinter. Ca 50 % av lägenheter i Växjö är kommunägda. En mycket hög andel av lägenheterna är anslutna till fjärrvärmen. Långsiktigheten viktig, politiker har kommit överens om att inte bråka om klimatfrågor vilket ger en stabilitet. Visionen till 2030 är: Ingen klimatpåverkan genom utsläpp av fossila koldioxidutsläpp från vår energianvändning All uppvärmning, elektricitet, kyla och drivmedel kommer från förnybara energikällor. Alla byggnader är energieffektiva och byggda av förnybara material, huvudsakligen trä. Det är enkelt och smidigt att gå, cykla och åka kollektivt i Europas grönaste stad. Mål om fossilbränslefri kommun 2030 (organisationen ska vara fossilbränslefri 2020). Fossila co2- utsläpp per person ska minska med 65 % mellan 1993 och 2020. Ny tågstation och kommunhus i trä och glas planeras klart 2020/2021. Första vån tågstation, kommunhus våningarna över.
Interiörbilder från plan för stadshus/tågstation Kraftvärmeverket producerar el och värme och kyla. Eldar rester från skogen ingen konkurrens om bränslet. Riktigt låg primärenergi. Bränslet kommer från inom en 10 mils radie! Försöker arbeta med att få bort värmepumpar från staden, mer ok på landsbygden. Försöker ta dialogen i ett tidigt skede. Landsbygden solceller/värmepumpar Energiplan byggt upp enligt fyra hörnstenar: - Satsning på kraftvärme. Alltid fjärrvärme i nyexploatering - Satsning på energi- och klimateffektiva bränslen för transportsektorn. - Satsning på energieffektiva byggnader, såväl nya som renovering av gamla - Satsning på effektivisering av elanvändningen utöver byggnader i Växjö
Energieffektivt byggande - 55 kwh/m²lägenheter som de kommunalt ägda fastighetsbolagen bygger - Lokaler 50 kwh/m² - Större renoveringsprojekt av lägenheter ska nå ned till 75 kwh/m² och 70 kwh/m² för lokaler READY EU-projekt för att hitta innovativa energilösningar. Hitta lösningar som kan funka i stor skala. Växjö och Åhus demostäder. Tex visualisering av energianvändning, beteendekampanj, storskaliga solceller, återvinning av värme i spillvatten. Varför bygger Växjö i trä? Läget har skogen i kommunen, använda lokala material och skapa lokal arbetstillfällen Trä är lätt att bearbeta och lätt att transportera Trä lämpar sig bra för moderna konstruktioner Fråga Eskilstuna: Nya villor drar så lite värme att bolagen inte tycker att det är lönsamt att dra ledningar för fjärrvärme. Svar Jan: Fjärde generationens fjärrvärme, lågtempererad fjärrvärme. (Fjärde generationens fjärrvärmesystem förser lågenergibyggnader med värme från lågtempererade värmekällor och ger låga värmeförluster.) Fråga: Finns det några nackdelar med fjärrvärme? Svar Jan: För kunden kan det upplevas som en nackdel att det bara finns en leverantör. Många är intresserade av att vara obundna men ekonomiskt och för miljön är det bättre med fjärrvärme. I Växjö finns det inga klimatnackdelar med fjärrvärme.
Växjöbostäder bygger i trä Håkan Gustavsson, projektledare Växjöbostäder Ca 17 000 i beståndet. Ca 9000 lägenheter Ca 1800 studentlägenheter Ägardirektiv om trä, energi, miljöbyggnad silver, förnyelsebar produktion (kommer krav på LCA). Önskemål från ägare om att producera 400 lägenheter/år. Färdigställda träbyggnadsprojekt: - Vallen Norra. Hur utforma förfrågningsunderlag där så många som möjligt kan vara med och svara. Jobbar med totalentreprenader. Två vån i betong och resten i trä. Trapp och hiss i betong. - Passet. Trästomme platsbyggda element i fältfabrik. Trä i fasad. Inget ritat i underlaget. Upp till entreprenören att rita. Två vån betong, resten trä. - Arken. Under produktion nu. Korslimmat massiva träelement. - Docenten. Studentbostäder. Krav på stomme i trä, hoppades på modulmontage och det blev det. Ica har lokalen i botten. Två vån och hiss i betong. 240 moduler. Problem med stegljud kunderna upplever stegljud. Börjat lägga grus i bjälklager, vilket verkar hjälpa. Det har inte haglat in anbud till träbyggnadsprojekten.
Träbyggnadsstrategin säger att 50 % ska vara i trästomme. Krav i detaljplanen och markanvisning. Byggts olika projekt i Växjö, högre lägenhetshus och radhus. Ibland 2 plan i betong, hiss och trapp i betong och stomme i trä. Väderskydd ex. ett tält över arbetsplatsen. Ibland har byggen väderskydd och ibland inte. Utmaningar: Kostnader. Brist på leverantörer som vill bygga i trä, inte så många anbud på träbyggnadsprojekt. Problem med stegljud, man klarar kraven men boende upplever det som ett problem. Svårt att hålla leveranstider eftersom det är svårt att hitta kunniga. Fråga: Incitament för att våga och vilja bygga i trä? Svar: Ge entreprenören extra tid att lösa problem. Fråga: Håller trähus lika länge? Problem med fukt? Svar: Det är en lärprocess, vissa pelare från de tidigaste projekten har drabbats av fukt men man kan bättre nu. Trähussafari Johan Thorsell, verksamhetsutvecklare för träbyggnation guidade oss på en trähussafari genom Växjös träbyggnader. Vi tittade på arenor (Fortnox Arena och Telekonsult Arena), studentbostäder, villor, radhus, men framförallt flerfamiljshus. Flera under byggnation. Växjö har byggt i trä sedan början av 1990-talet. Får ofta frågan om trä är beständigt? Ja, Stockholm Slott är tex en träkonstruktion. Räcker skogen? Ja, för varje träd som sågas ned återplanteras två nya. Bara 70 % av överskottet på tillväxten används idag. Vad är ett trähus? Det är insidan som räknas. På fasaden är det inte en fråga om trä, utan den bärande stommen ska vara i trä. Byggande av modern trästad, dvs byggande i fler än två våningar, började i och med EU-inträdet 1994. Då likställdes alla material. Idag finns ett tiotal tillverkare och leverantörer av träkonstruktioner. Framställning av massivträ, korslaminerat växer, limmat till stora skivor som liknar betongelement. Varför ska vi bygga i trä? Ca 30 % av klimatpåverkan kommer från byggindustrin. Växjö har därför tagit fram en träbyggnadsstrategi. Trä är en lokal och förnybar råvara som ör enkel att bearbeta och lätt att
transportera. Dessutom vacker som byggmaterial. Att satsa på träbyggande är ett sätt att stödja det lokala näringslivet. Gemensam satsning på produkt- och kvalitetsutveckling. Tex är vissa moduler byggda på fabrik i närhet av sågverk. Växjö samverkar med universitetet, vilket ger en trygghet i att det går att bygga högt i trä. Linnéuniversitetet har länge forskat på träbyggande. För att få markanvisning i det nya området Torparängen måste byggherren skriva avtal med Linnéuniversitetet om att de tillåter forskning i byggprocessen. Växjö antog policy 2005 om att bygga mer i trä (efter regeringsförslag 2004 om ökat träbyggande). 2013 antogs nuvarande träbyggnadsstrategi som säger att 50 % inom kommunkoncernen ska vara träbaserat år 2020. Idag ligger de på 38 %, ackumulerat sedan 2013.