Jesusrörelsens teologiska särart

Jesusrörelsens teologiska särart I relation till Pingströrelsen under 1970-talets Sverige Creative Commons Licens: Detta fotomontage, "Sveriges Enda Väg", är ett deriviat av "Marchers in Sweden" av The Hollywood Free Paper, brukad enligt CC BY. "Sveriges Enda Väg" är licensierad enligt CC BY av Jimmy Heawenson. Kandidatuppsats i Tros- och livsåskådningsvetenskap, 15hp Jimmy Heawenson Examinator: Fredrik Wenell Handledare: Roland Spjuth Examinationsdatum: 2015-05-20

Abstract Title: The characteristic theology of the Jesus movement: In relation to the Pentecostal movement in Sweden during the 1970s. Summary: This bachelor thesis aims to provide an insight into the relationship between the theology expressed by the Swedish Jesus movement in relation to that of the Swedish Pentecostal movement during the 1970s. By inductive reading of literature published by Förlaget Ordet the thesis will try to answer two questions. First of all, is there any coherence in the theology that might be considered representative of the Swedish Jesus movement as a whole? Secondly, how would such theology compare to that of the Swedish Pentecostal movement? What would be considered common ground and in what areas might there have been theological tensions between the two? Keywords: Jesus movement, theology, Swedish Pentecostal movement, Pentecostalism.

Förkortningar B2000 Bibel 2000 CCM Contemporary Christian Music EFK Evangeliska Frikyrkan EFS Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen FGBMF Full Gospel Business Men's Fellowship GCI Gospel Crusade Inc. GT Gamla Testamentet NT Nya Testamentet

Innehållsförteckning Kapitel 1: Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...2 1.3 Frågeställning...2 1.4 Avgränsning...2 1.5 Metod och val av material...3 1.5.1 Litteraturanalys...4 1.5.2 Hur induktiv kan läsningen bli?...5 1.6 Forskningsöversikt...5 1.6.1 Röster om svenska Jesusrörelsen...6 1.6.2 Röster om svenska Pingströrelsen...7 1.7 Disposition...7 Kapitel 2: Jesusrörelsens bakgrund...9 2.1 Historisk bakgrund och definitioner...9 2.2 Jesusrörelsen och den karismatiska väckelsen...10 2.2.1 Liknande men separata rörelser...10 2.2.2 Splittring och den karismatiska väckelsens avtagande...12 2.3 Musik och multimedia...13 2.4 Rörelsens intåg i Sverige...14 2.5 Förlaget Ordet och Jutatorpet...15 2.5.1 Undervisningscentrum eller Jesushus?...16 2.5.2 Verksamheten på Jutatorpet...17 2.5.3 Selektiv publicering av svenskt material...18 Kapitel 3: Jesusrörelsens teologiska särdrag...23 3.1 Bibelsyn...23 3.2 Kristologi, försoningslära och evangelisation...24 3.2.1 Personen Jesus...25 3.2.2 Kristus som ställföreträdare...25 3.2.3 Evangelisationsiver och socialt engagemang...26 3.2.4 Praxis vid konvertering...28 3.3 Andedop...29 3.4 Helgelse och den kristnes seger...30 3.5 Eskatologi...31 3.6 Ecklesiologi...33 3.7 Lovsång och liturgi...34 3.8 Pengar och gemenskap...36 3.9 Kort sammanfattning...37 Kapitel 4: Svenska Pingströrelsens teologiska identitet...38 4.1 Försoningen och synden...38 4.2 Den fria församlingen...39 4.3 Andedopet...40 4.4 Gudomligt helande...40 4.5 Jesus kommer...41 4.6 Bibelordets bruk...41 Kapitel 5: Komparativ analys...43 5.1 Släktskap mellan rörelserna...43 5.1.1 Definitionen av andedopet...43 5.1.2 Eskatologiska uppfattningar...44

5.1.3 Baptistisk dopsyn...44 5.1.4 Försoningslära...44 5.1.5 Bibelns roll och bruk...45 5.2 Områden som gav upphov till konflikt...45 5.2.1 Dop och medlemskap...45 5.2.2 Missförstånd kring tolkningen av andedopet...45 5.2.3 Karismatisk episkopalism...46 5.2.4 Musikstil...46 5.3 Lewi Pethrus - Jesusrörelsens beskyddare...47 5.3.1 Kongregationalismens paradox - historien upprepar sig...48 5.3.2 Förnyad gudstjänst och ökad ekumenik...49 Kapitel 6: Sammanfattning och obesvarade frågor...51 6.1 Sammanfattning av slutsats...51 6.1.1 Gemensam teologi inom svenska Jesusrörelsen...51 6.1.2 Den svenska Jesusrörelsens teologiska särdrag...51 6.1.3 Åtskiljande samt förenande särdrag i relation till svenska Pingströrelsen...52 6.2 Obesvarade frågor samt uppslag för framtida forskning...52 6.2.1 En växt efter dess planterade art?...52 6.2.2 Den svenska Jesusrörelsens kontextualisering...52 Litteraturförteckning...54 Tryckta källor...54 Internet...55 Otryckta källor...56 Appendix: Lista med publicerade boktitlar från Förlaget Ordet...57

Kapitel 1: Inledning 1.1 Bakgrund Under 1970-talet utspelade sig en rad världsomvälvande händelser. Politiskt sett rådde på global front oroligheter i form av oljekriser och kontroverser kring USA och dess militära insatser i Vietnam. Lokalt sett sågs förändringar och oro råda inom inrikespolitiken. Sverige fick bl.a. för första gången på 44 år se en borgerlig regering, om än under en kort tid. Borta i USA fick den rådande politiska spänningen agera grogrund för en religiös rörelse som främst kom att beröra ungdomar. Mitt i den rådande Vietnamkonflikten och den frigjorda hippie- och drogkulturen föddes alltså en motrörelse som snabbt blev betraktad som en andlig väckelse. 1 Parallellt med Jesusväckelsen nådde den karismatiska väckelsen global spridning vid mitten av 70-talet och har tillsammans gett upphov till många av de karismatiska sammanhang som vi idag ser resultatet av. 2 Undertecknads samfundstillhörighet i Pingströrelsen har utgjort inspirationen till denna uppsats. Trots avsaknad av personliga kopplingar till det historiska skedet har det alltid funnits en fascination över enkelheten och passionen som verkade uttryckas i liven hos de som var en del av denna väckelserörelse. Synen på hur musik kan brukas i gudstjänsten, hur en kristen bör förhålla sig till pengar, iver för evangelisation och betoningen av den Helige Andes närvaro och gåvor är samtliga exempel där jag personligen känner tacksamhet för Jesusrörelsens bidrag till kristenheten. Ingemar Helmner beskriver i sin bok Tid för Jesusväckelse hur många av hans vänner kom till tro genom Jesusrörelsen och att det var just enkelheten och det personliga mötet med Jesus som präglade deras förkunnelse: "Och då de beskrev hans kärlek och förvandlande kraft väckte det längtan efter helighet och frälsning till liv för nästan alla som hörde dem." 3 Det smittsamma i deras budskap är troligtvis det som främst fångat mitt intresse att närmare studera denna rörelse. På många sätt var Jesusrörelsen en motreaktion till företeelser inom både kyrkan och samhället i övrigt. Idag kan vi åter ana en begynnande motreaktion till konsumtionssamhällets lyckoidéal och ytlighet, men även till kyrkans stagnation och andliga kraftlöshet. Detta växer idag fram bland unga människor som längtar efter kristna liv präglade av enkelhet, brinnande andlighet och ett socialt engagemang som i sitt djupaste väsen är bemängd med kärleken till Kristus. Denna längtan går att märka på diverse bloggar 4 och genom kristna tidningsartiklar 5. Stefan Swärd, pastor 1 Waern, Alvarsson, Djurfeldt och Lundgren (red) del 1 2007, 257-258. 2 Waern, Alvarsson, Djurfeldt och Lundgren (red) del 2 2007, 13. 3 Helmner 2012, 21. 4 Grenholm, n.p. Online: http://helapingsten.wordpress.com (åtkomst 1501509). 1

inom EFK, ställer i rubriken till ett blogginlägg frågan om Jesusrörelsen nu kommer tillbaka? Svaret ger han genom att konstatera att många av rörelsens tankar är på väg tillbaka bland kristna ungdomar som idag längtar efter en radikalare efterföljelse där Jesus tas med ut på stadens gator och detta aktivt får prägla hela livsstilen. 6 Swärd uttrycker glädje över denna utveckling och ser den alltså som positiv. Genom det återupptäckta sökandet efter alternativkulturer, både i kyrka och samhälle, känns Jesusrörelsen åter aktuell och dess läror relevanta att kartlägga. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att kartlägga den svenska Jesusrörelsens teologiska särdrag såsom dessa uttrycks i publicerad litteratur för att pröva huruvida en samstämmig teologi inom rörelsen går att identifiera. Detta för att sedan möjliggöra jämförelse med den svenska Pingströrelsens teologiska hållningar i liknande frågor. Studiet genomförs för att belysa hur teologiska och praktiska element från Jesusrörelsen påverkade eller samverkade med svensk Pingströrelse. 1.3 Frågeställning Existerade det en gemensam teologi inom den svenska Jesusrörelsen och hur ter sig denna vid en jämförelse med den svenska Pingströrelsens teologiska särdrag under 1970-talet? - Vilka var de teologiska särdrag som kan anses varit identitetsbärande för den svenska Jesusrörelsen? - Vilka teologiska särdrag förenade, respektive skiljde rörelsen gentemot den svenska Pingströrelsen? 1.4 Avgränsning Undertecknads personliga samfundstillhörighet ligger bakom beslutet att avgränsa studiet av uppsatsens ämne till att enbart beröra dess relation till svensk Pingströrelse. Ulrik Josefsson (Teol. dr i kyrkovetenskap.) anser att den svenska Pingströrelsen, trots stark koppling till världsvid pentekostalism, besitter tydliga särdrag som yttrar sig i dess praktiska och teologiska betoningar. Den egna identiteten ser han som framodlad ur den starkt baptistiska och pietistiska tradition som rörelsen fötts ur. 7 Vid jämförelsen mellan rörelsernas teologiska ståndpunkter väljer jag därför att avgränsa mig till kännetecken för den svenska pentekostala 5 Erikshed, Zandra, n.p. Online: http://www.dagen.se/livsstil/d%c3%a4rf%c3%b6r-valde-de-ett-liv-i-kollektiv- 1.105181 (åtkomst 150523). 6 Swärd, np. Online: http://www.stefansward.se/2010/11/20/kommer-jesusrorelsen-tillbaka/ (åtkomst 150201). 7 Waern, Alvarsson, Djurfeldt och Lundgren (red) del 2 2007, 12-13. 2

traditionen. På liknande vis verkar den politiska och religiösa kontexten inverkat vid etableringen av Jesusrörelsens svenska förgreningar. 8 Vid en kartläggning av Jesusrörelsens teologi anser jag det därför nödvändigt att även här begränsa studiet till enbart svensk Jesusrörelse i förhållande till svensk Pingströrelse. Avgränsningen kring materialet har gjorts utifrån källornas bedömda relevans. Sekundärkällor med analyser från samtida forskare måhända vara intressanta men då uppsatsen primärt ej ämnar redogöra för rådande meningsskiljaktigheter eller andra parters påverkan, utan snarare kartlägga rörelsens egna tro, utgör dessa främst komplement åt primärkällorna. För Jesusrörelsens läror har jag alltså valt dess egna litteratur primärt. För Pingströrelsens del har egna skrifter brukats vid behov. Josefssons avhandling har däremot utgjort referenspunkten beträffande vad som bör ses som utmärkande för svensk Pingströrelse. Tidsmässig avgränsning har satts till 1970-talet. Utifrån flera forskares definition av dess storhetstid hade åren 1970-1974 utgjort en möjlig avgränsning även om flera brukar en bredare tidsperiod i sina verk. 9 Betraktat som väckelserörelse är detta säkert också en rimlig indelning. Eftersom detta studium dock fokuserar på en specifik del av rörelsen där litteratur kontinuerligt publicerats och verksamheten fortsatt långt senare än vad som inbegriper ovan nämnda storhetstid, har jag därför valt att arbeta med material från hela 70-talet. 1.5 Metod och val av material Uppsatsen baseras på ett litteraturstudium där en komparativ metod 10 appliceras på både primärkällor och sekundärkällor som behandlar svenska Jesusrörelsen tillika Pingströrelsen. Här uppstår ett dilemma. Det handlar om en rörelse som saknar central styrning och således är utan officiella röster. Vem eller vilka kan då anses representera den svenska rörelsen som helhet? Enligt ett referat i Karismatisk Väckelse Band II har religionssociologen Berndt Gustafsson gjort bedömningen att Jesusrörelsen inte är just en organisation, utan en "bred idérörelse inom ungdomsvärlden, en strävan att utbreda tron på Jesus som ett intensivt andligt liv". 11 Hur bred kan då denna idérörelse tänkas vara? Trots viss frihet inom rörelsen gällande detaljfrågor, verkar exempelvis både Edward Plowman och Willfried Kroll dela åsikten att den amerikanska rörelsen går att betrakta som bärare av utmärkande drag rörande både systematisk och praktisk teologi. 12 8 Denna slutsats når undertecknad efter inläsning av historisk kontext samt från beskrivningar i litteraturen. Största skillnaden var frånvaron av samma hippie- och drogkultur och de politiska hjärtefrågorna i USA mot slutet av 60-talet. Resultatet blev en yngre målgrupp i Sverige, men även beträffande Jesushusens utformning. 9 Alvarsson (red) 2013, 24. 10 För en utförligare genomgång av komparativa metoder se Vikström 2005, 66-67. 11 Pellén och Pellén (red) 1973, 95. 12 Exempelvis Plowman 1972, 10-11 samt Kroll 1972, 16, 19, 97. 3

Eftersom jag har avgränsat mig till den svenska rörelsen finner jag det nödvändigt att bruka material som kan anses representera den svenska rörelsen som helhet. Urvalet görs här baserat på vilka röster som anses utgjort de mest tongivande under aktuell tidsperiod i Sverige även om alltså lokala avvikelser kan existerat. De verk som behandlar rörelsen ur ett nutida perspektiv förefaller eniga kring Jim MacInnes och Bill Bullards betydande roll för rörelsen. 13 Genom Förlaget Ordet i Bredaryd spred dessa amerikaner undervisning på svenska i form av böcker, ljudband och filmer. Alltsammans skedde med ändamålet att effektivt sprida undervisning till såväl troende som till icketroende runt om i landet. Utöver detta anordnades utifrån Jutatorpet i Bredaryd regelbundna konferenser som samlade stora skaror troende. MacInnes beskriver själv Jutatorpet som ett undervisningscenter. 14 Liknande personligheter eller förlagsverksamhet står inte att finna från rörelsen i övrigt. Jag väljer därför att här låta Jesusrörelsen i Sverige primärt representeras av Förlaget Ordets publikationer. 1.5.1 Litteraturanalys Den jämförande analysen utgår primärt från dessa publikationer. Arbetet inleddes med en översikt av det publicerade materialet. Detta visade sig innebära utmaningar då inga förteckningar över publicerat material fanns tillgängligt. Efter samarbete med bibliotekarie på Kungliga Biblioteket och kontakt med flera antikvariat, samt efter sökningar på Google Books, började slutligen en lista med publikationer att ta form. 15 Hälften av de 34 titlar som identifierats kunde erhållas genom bibliotekslån, resten införskaffades från antikvariat eller privatpersoner. Bedömning av titlarnas innehåll möjliggjorde en avgränsning till 20 titlar som sedan analyserades. Vid läsning och analys brukades tre steg. Först utfördes en selektiv läsning där vad som uppfattades utgöra återkommande teman noterades i ett dokument. Det andra steget innebar en minutiösare läsning med antecknande av material som bedömdes möjligt att teologiskt kategorisera, exempelvis genom ett dokument för material beträffande eskatologi och ett annat för soteriologi. 16 Som ett tredje steg jämfördes sedan detta med sekundärkällor för att bekräfta fynden. Dessa fynd brukades sedan vid jämförelse med den tidiga svenska Pingströrelsens särdrag utifrån Josefssons avhandling. Tidsmässigt berör avhandlingen endast 1913-1921. 17 När pingströrelsen publicerade sitt historiska verk i två delar 2007 användes dock Josefssons avhandling som grund även för återstoden av århundradet. De första åren sades vara extra viktiga att studera 18 men Josefsson poängterar själv att vad som kännetecknade svensk pentekostalism i stort förblev 13 Se exempelvis Aronsson 2005, 198. 14 MacInnes 1976, 9-10. 15 Se appendix. 16 För kategorisering brukades bitvis uppslagsdelen från McGrath 2011, 260-271. 17 Josefsson 2005, 14. 18 Josefsson 2005, 25. 4

oförändrat under större delen av 1900-talet. 19 Jag väljer därför att primärt bruka Josefssons analys men ibland även andra källor som komplement där sådant bedömes vara berikande. 1.5.2 Hur induktiv kan läsningen bli? Hur mycket riskerar läsningen att påverkas av egen förförståelse? Svårigheten att finna de teologiska särdragen har bestått i att inte undermedvetet tolka texternas språk utifrån egen erfarenhet eller kontext. Teol. dr. Björn Vikström betonar vikten av att vid tolkningen av texter vara medveten om att ingen tolkning i sig kan ske helt förutsättningslöst. 20 MacInnes bruk av begreppet "vandra i seger" 21 hade exempelvis kunnat misstolkas utifrån undertecknads förförståelse. Först efter noggrann läsning av flera böcker framträdde vad författaren faktiskt avsåg med uttrycket. 22 Eftersom författarna bakom de primärkällor som analyserats i uppsatsen knappast avsåg för materialet att brukas som en representation av rörelsens dogmer 23 blir det här även viktigt att som läsare inte fästa sig vid enskilda uttalanden i en publikation i de fall då liknande tankar inte står att finna i helheten. Ett exempel på detta till absurdum skulle kunna vara från MacInnes avslutande litteraturförteckning i en bok. Bland trettiotalet referenser finns en bok av Kenneth Copeland. 24 Något liknande finns dock inte i någon annan litteraturförteckning hos MacInnes böcker. Att utifrån detta dra slutsatsen att författaren kanske drogs mot amerikansk framgångsteologi hade tett sig olyckligt då vi i övriga texter snarare finner motsatsen till denna läras signum. Här försöker jag så långt det är möjligt alltså applicera Vikströms råd kring ständig påminnelse av vad det är i texten som jag som läsare försöker förstå. Det är egentligen inte själva texten, utan författarens unika tankevärld som är föremål för mina försök till förståelse. 25 1.6 Forskningsöversikt Det har visat sig tämligen svårt att finna forskning kring just den svenska Jesusrörelsen. Uppsatsen försöker därför ta tillvara de fåtal analyserande röster som finns samt de ofta beskrivande röster som uppkom under de första åren i Sverige. En källa som presenteras utanför de indelningar som strax följer, är den bok som undertecknad först kom i kontakt med och som trots sin uteslutande amerikanska beskrivning likväl visat sig vara av stor nytta under arbetet. Med bakgrund som pastor och senare i livet även som aktiv journalist och biträdande redaktör för tidningen Christianity Today, hade Edward Plowman 19 Waern, Alvarsson, Djurfeldt och Lundgren (red) del 2 2007, 16. 20 Vikström 2005, 13. 21 MacInnes 1978, 3, 18, 34. 22 MacInnes brukar begreppet "seger" som bild på den kristnes seger över synden, inte över lidande eller motgångar. Se exempelvis MacInnes 1972, 10 och MacInnes 1980, 11. 23 MacInnes 1976, 13. 24 MacInnes 1981, 155. 25 Vikström 2005, 65. 5

under flera år hunnit studera Jesusrörelsen i USA. Plowmans insyn i rörelsen har gjort honom till en ansedd röst i ämnet. Lundgren kallar honom för "Jesusfolkets historiker". 26 Boken Jesusfolket utgör inte någon avhandling eller försök till djupare analys, men är likväl en av de mest detaljerade beskrivningar av Jesusrörelsens uppkomst och kännetecken som går att finna. Den innehåller dessutom en rad personliga erfarenheter från Plowmans egna kontakter med rörelsen. Boken behandlar alltså enbart den amerikanska Jesusrörelsen men används likväl i uppsatsen då dess erkända auktoritet inom området ofta föranlett övriga författare att bruka denne som referens i litteraturen. 1.6.1 Röster om svenska Jesusrörelsen Bristen på forskning innebär att det nutida material som behandlar rörelsen ofta är komprimerat och saknar vidare analys. Torbjörn Aronsson, fil.dr. i statskunskap vid Lunds Universitet samt teol. dr. vid Uppsala Universitet, ger i boken Guds eld över Sverige - Svensk väckelsehistoria efter 1945 27 en god källa med exempelvis intervjuer och detaljerad återgivning av både Jesusrörelsen och dess relation till den karismatiska väckelsen. Den ger även analyser kring de olika rörelsernas inflytande på varandra. I övrigt kan nämnas den Kandidatuppsats Samuel Östersjö skrev så sent som 2014 med titeln Enade gräsrötter i lappade jeans - En studie i Jesusrörelsens föreställningar om och inflytande på samfunden, församlingarna och ekumeniken. 28 En välskriven uppsats som förtjänar att nämnas även då dess specifika avgränsning inte visade sig ha relevans för denna uppsats, men likväl genom sitt intervjumaterial och historiska överblick erbjudit intressanta perspektiv på rörelsens bakgrund. Från 1971-1974 finner vi några samtida reflexioner kring Jesusrörelsen. Här nämns några som varit betydande för uppsatsen. Journalisten och författaren Ivar Lundgren omnämnde redan 1970 begynnelsen till Jesusrörelsen genom sin rapportering från den karismatiska väckelsen i USA med boken Ny Pingst - rapport från en nutida väckelse i gamla kyrkor. 29 Här har jag dock valt att enbart bruka den bok som Lundgren författade två år senare med titeln Den nya väckelsen då den i avsevärt högre grad behandlar just Jesusrörelsen. 30 Ämnat som ett uppföljningsarbete kring den karismatiska väckelsens inflytande, beställde 1971 Svenska Missionsförbundet bl.a. en rapport från Erland Sundström som resulterade i boken 26 Lundgren 1972, 45. 27 Aronsson 2005. 28 Östersjö 2014, 6. 29 Lundgren 1970. 30 Lundgren 1972, 5. 6

Den karismatiska vågen. 31 Författaren gjorde 1972 sedan en uppföljare med boken Jesusrörelsen över alla gränser, likt titeln antyder var den mer fokuserad på just Jesusrörelsen och innehåller flertalet vittnesbörd samt ett allmänt fokus på just svensk kristenhet. Wilfried Kroll behandlar i huvudsak den amerikanska bakgrunden, men lyfter även flera intervjuer och artiklar från den svenska rörelsen. Genom boken Jesus-Rörelsen - Om ungdom och uppbrott i USA och Europa försöker författaren sammanfatta mycket av rörelsen som helhet och har till sin hjälp samlat material från flera källor. Även vissa kritiska röster ges här utrymme. Kroll gör även en kort analys av hur rörelsens teologi stod sig i förhållande till den för tiden allmänt rådande. 32 N. O. Rasmussen låter i boken Den karismatiska väckelsen 33 skildra Jesusrörelsen och den karismatiska väckelsen ur ett genomgående kritiskt perspektiv. Boken är författad med dansk utgångspunkt men berör i många avseenden Skandinavien som helhet med återkommande referenser till svenska intressen. 1.6.2 Röster om svenska Pingströrelsen Pingströrelsens egna historieverk i två delar med främst Pingströrelsen Del 1: Händelser och utveckling under 1900-talet medger en mycket god, om än kortfattad inblick i ämnet. Som redan nämnts, brukar jag i uppsatsen Josefssons avhandling Liv och över nog : Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. Dess redogörelse för Pingströrelsens särdrag utgör referenspunkt för uppsatsens jämförande del i avseende på likheter och skillnader till Jesusrörelsens teologi. Rodhe Struble får beträffande dopet och församlingssynen agera komplement till Josefsson genom sin avhandling Den samfundsfria församlingen och de karismatiska gåvorna och tjänsterna: Den svenska pingströrelsens församlingssyn 1907-1947 från 1982. 34 Under uppsatsen gång har även till viss del Tommy Henrik Davidssons avhandling Lewi Pethrus ecclesiological thought 1911-1974: a transdenominational Pentecostal ecclesiology 35 varit berikande. Här finner vi insyn i dess senare kapitel med detaljer kring Pethrus kontakt med och attityder till Jesusrörelsen mot slutet av sitt liv. 1.7 Disposition Kapitel 2 redogör för Jesusrörelsens historiska bakgrund och definitioner. En viktig punkt utgör argumentation kring vald litteratur såsom representativ för de teologiska särdragen genom vilket bruket av metoden möjliggörs. När detta sedan etablerats kan kapitel 3 påbörja appliceringen av vald metod på litteraturen. Resultatet består av åtta teologiska särdrag för Jesusrörelsen. För kapitel 4 ägnas ej samma djupanalys, målet är istället att presentera de särdrag som Josefsson tilldelat 31 Lundgren 1972, 84. 32 Kroll 1972, 84. 33 Rasmussen 1974. 34 Struble 1982 35 Davidsson 2012, 196-256. 7

pingströrelsen. Materialet från kapitel 3-4 genomgår sedan metodens andra steg - den komparativa analysen. Kapitel 5 lyfter tydligaste skillnader och likheter. Det avslutande kapitlet återvänder till de ursprungliga frågeställningarna för att jämföra frågornas syfte och mål med det uppnådda resultatet, samt ge uppslag till framtida forskning och belysa frågor som uppkommit under arbetets gång. 8

Kapitel 2: Jesusrörelsens bakgrund Vid slutet av 1960-talet började rapporter spridas om väckelser som verkade berörde alla tänkbara delar av kristenheten. Den karismatiska väckelsen fick inom kyrkorna mest utrymme men snart började det även talas om en ungdomsväckelse i USA som berörde delar av hippiekulturen och alltså i huvudsak drog fram bland människor utanför kristenheten. Från 1967 spreds rykten om hippies som sades lämnat sina tidigare liv fyllda av fri sex, österländsk mystik och droger, för att nu istället ägna tid och kraft åt att radikalt förkunna Jesus som svaret på människornas verkliga behov. Detta blev något som även den sekulära pressen fann sensationellt nog att rapportera om på exempelvis förstasidan för TIME Magazine i juni 1971. 36 Av utrymmesskäl ges här ingen djupare bakgrund till den amerikanska rörelsens uppkomst. Fokus blir istället den svenska rörelsens etablering. Efter en redogörelse kring skillnader gentemot den karismatiska väckelsen följer sedan argumentation kring varför Jutatorpet och Förlaget Ordet kan anses utgöra representativa källor till uppsatsens induktiva analys. 2.1 Historisk bakgrund och definitioner Jesusrörelsen är likt namnet antyder, i grunden kristocentrisk. Kärleken till Jesus var central i all förkunnelse. Några ord som användes i dessa sammanhang var Jesusrevolution, Jesusväckelse, Jesusvåg, Jesusfolk, Jesusfestivaler etc. 37 Wilfried Kroll konstaterar i sin analys att rörelsen gör anspråk på Gud som någon som i allra högsta grad är personlig. 38 Det handlar inte bara om en revolutionär eller segrande Jesus, utan om Frälsaren Jesus som det går att uppleva personligen. 39 Vilken är då den mest vedertagna benämningen? Redan 1969 började uttrycket "Jesusfolket" att brukas. Plowman själv alternerar dock mellan att bruka "Jesusfolket" och "Jesusrörelsen", där det förra syftar på människorna i rörelsen och det senare appliceras på företeelsen ur ett bredare perspektiv. 40 Begreppet "väckelse" syftar på ett skeende snarare än folket det berör. Det existerar här givetvis många möjliga synsätt beträffande den korrekta benämningen men jag anser inte detta ha tillräckligt betydande roll för uppsatsens valda ämne att kring detta härvid ägna ytterligare argumentation. Eftersom jag i uppsatsen inte har valt att titta på individerna eller diverse andliga skeenden, utan snarare försöka behandla den svenska förgreningen i relation 36 TIME 21 June 1971. Online: http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,905202,00.html (åtkomst 150428). 37 Lundgren 1972, 52. 38 Kroll 1972, 14. 39 Lundgren 1972, 43. 40 Plowman 1972, 78. 9

till den svenska Pingströrelsen, finner jag det därför naturligt att i uppsatsen konsekvent bruka just termen "Jesusrörelsen". Inom Jesusrörelsen finner vi i huvudsak tre strömningar. Flexibilitet kännetecknade hela rörelsen, som trots olikheter i klädsel, bakgrund och trosuttryck, stöttade varandra. Kroll följer i stort den indelning som redan tidigt nämndes i sekulär media: 1.) The Jesus People. (Jesus-folket) Dessa kombinerar antikultur med konservatism. Genom sin klädstil och mestadels bakgrund i hippiekulturen är de den grupp som sticker ut mest. Kallades i USA ofta för "Jesus-Freaks". Av de tre är dessa dock de mest ekumeniskt inriktade. 2.) The Straight People. (De rättfärdiga) Utgör den största gruppen. Klär sig ej avvikande och rör sig mest i universitetsmiljöer och diverse ungdomsrörelser. Har ofta, men inte alltid, frigjort sig från de kyrkor som de eventuellt tidigare kommit från. 3.) The Catholic Pentecostals. (Katolska pingstvänner) Är lojala sin (Katolska) kyrka och kan till det yttre verka återhållna men är vid gudstjänstfirandet extatiska i sin hängivelse till Andens verk. 41 Jag har här valt att inte ta med Guds barn, en sekt från USA (Children of God) som hade sitt ursprung i Jesusrörelsen men som ganska tidigt enligt Lundgren kunde avfärdas som en villolära. 42 2.2 Jesusrörelsen och den karismatiska väckelsen Förväxling mellan Jesusrörelsen och den karismatiska väckelsen är ofta vanlig och de båda kan stundtals te sig svåra att särskilja. Här ämnas klarläggas skillnaderna mellan vad som betecknades den karismatiska väckelsen och Jesusrörelsen. MacInnes försökte förklara hur de betraktade sig själva i relation till den karismatiska väckelsen: Somliga skulle nog vilja sätta etiketten "karismatiker" på oss, eftersom vi tror på dopet i den helige Ande. Men den benämningen stämmer inte riktigt ändå. Vi ser oss som en grupp kristna från olika församlingar som är kallade att arbeta för Herren tillsammans. 43 Orsaken till detta kan möjligtvis vara de skillnader som rådde dessa sinsemellan samt att etiketten "karismatiker" antagligen ej återspeglade den bredd som MacInnes genom Jutatorpet önskade gestalta med deras ekumeniska profil och integrering i lokala församlingar. 2.2.1 Liknande men separata rörelser Det handlar om två parallella rörelser men med olika skeenden och betoningar. Den karismatiska väckelsen berörde i första hand redan troende inom kyrkorna, medan ursprungligen Jesusrörelsen i huvudsak verkade bland ungdomskulturen utanför kyrkorna. 44 Som redan nämnts var alltså kärleken till, och upplevelsen av ett personligt möte med Jesus vad som tydligast kännetecknade 41 Kroll 1972, 16-17. 42 Lundgren 1972, 46. 43 MacInnes 1976, 30. 44 Aronsson 2005, 191. 10

den senare. Erik Bernspång, präst inom EFS men ekumeniskt aktiv, skriver att den karismatiska väckelsen kom först och att det var några år senare som Jesusrörelsen kom. Bernspång menar att det först talades om två olika väckelser men att det efterhand stod klart att det emellertid handlade om två faser i samma väckelse och att det vid tidpunkten för hans bok (1974) nu inte längre talades om två olika väckelser. 45 Det fanns uppenbara skillnader men gemensamt för de båda var framförallt betoningen av Andens gåvor. Jesusrörelsen hade troligtvis en positiv inverkan på den karismatiska väckelsen, Aronsson menar exempelvis att den bidrog till att "påskynda det karismatiska genombrottet" 46, troligtvis genom dess mediala uppmärksamhet och generellt sett mer positiva mottagande utöver samfundsgränserna. Trots den kronologiskt sett senare tillkomsten, samt att den av många efter en tid kom att betraktas som ytterligare ett skede inom den karismatiska väckelsen, finns det emellertid ingen källa som explicit gör gällande att Jesusrörelsen därav anses hämtat läror eller inspiration från densamma. För båda rörelserna finner vi dock i litteraturen en återkommande hänvisning till David Wilkerson's bok Korset och stiletten. Lundgren hävdar att den var "en av de viktigaste inspirationskällorna till både den karismatiska förnyelserörelsen och Jesusrörelsen". 47 Tre centrala betoningar inom den karismatiska väckelsen var enligt Aronsson strävan efter ekumenisk gemenskap, framlyftandet av dopet i den helige Ande samt betoningen av den lokala bönegruppens betydelse. 48 Vid jämförelse med vad Plowman ser som de absolut mest centrala betoningarna inom Jesusrörelsen ser vi att de är identiska beträffande ekumeniken och dopet i Anden. Dock kan vi möjligtvis urskilja hur den lokala bönegruppen blev ännu viktigare, så till den grad att det kan utgjort en av faktorerna bakom uppkomsten av storfamiljer och kommunitetsliv. Ett annat fokus vi finner är det kreativa bruket av media, inklusive musik. Detta gör således att de utåtriktade aktiviteterna inte hade som avsikt att uppmana de omvända att lämna sin kulturella kontext, utan snarare att fortsätta verka med evangeliet inom just den egna kulturen. 49 För den svenska rörelsen är möjligtvis dock inte punkten kring kommunitetslivet lika utmärkande som de övriga. Detta är troligtvis förklarat med att majoriteten av Jesusrörelsen i Sverige mest liknade "The Straight People", dvs. de som inte hade sitt ursprung i hippierörelsen. 50 Jesushusen i USA med sitt kommunitetsliv var främst utformade ur praktiska skäl genom att de kunde underlätta för drogrehabilitering samt sänka den tröskel som det annars hade inneburit för dessa f.d. hippies att känna sig välkomnade i de traditionella församlingarna. 51 45 Bernspång 1974, 11. 46 Aronsson 2005, 159. 47 Lundgren 1972, 70. 48 Aronsson 2005, 162. 49 Plowman 1972, 10-11. 50 Lundgren 1972, 49. 51 Aronsson 2005, 194. 11

2.2.2 Splittring och den karismatiska väckelsens avtagande En tydlig skillnad mellan den karismatiska väckelsen och Jesusrörelsen synes röra hur de båda verkar haft motsatta ingångsperspektiv gällande hur väckelsens förnyelse skulle komma de lokala församlingarna till del. Här ämnas visa på skillnader kring detta samt även hur den karismatiska väckelsen kom att börja avta under 70-talets senare del. MacInnes nämner ett vanligt missförstånd kring deras verksamhet och hävdar att de tvärtemot vad vissa har anklagat dem för, alltid har uppskattat den lokala församlingens funktion och värde. Syftet med deras verksamhet har därför varit att styrka och bygga upp dessa inifrån. Alla medarbetare på Jutatorpet förväntades vara medlemmar i en lokal församling. MacInnes är noga med att uppmärksamma läsarna på att de inte delar de åsikter som verkar förekommit inom delar av den karismatiska väckelsen: Som ni kanske vet undervisades det en tid i karismatiska kretsar att man skulle lämna den lokala församlingen och starta en egen bönegrupp. Vi tror inte att detta är rätt eller att det är Guds vilja. Förnyelsen skall komma genom den lokala församlingen. 52 I Pentekostalismen i Sverige på 2000-talet beskrivs detaljerat hur den karismatiska väckelsen omkring 1977 hade kommit att dra åt fyra olika riktningar. Vi kommer här endast nämna två av dessa. Den första utgjordes av de som ämnade verka för andlig förnyelse i de samfund som de redan var en del av. Alltså ganska likt hur MacInnes uppmanade sina läsare. Inriktning nummer två däremot utgjordes av de som ville gå vidare med bönegrupperna, bryta loss dem från de etablerade församlingarna och göra om dem till fristående gemenskaper/kommuniteter eller husförsamlingar. 53 Många anhängare till denna inriktning utgjordes av svenska förkunnare som lät sina röster höras genom den kristna undervisningstidningen Logos. 54 De gemenskaper som bildades var ekumeniska i den bemärkelsen att de saknade samfundstillhörighet. 55 Ett återkommande ämne i tidningen Logos 56 mellan 1975-78 var ofta just huruvida bönegrupperna borde gå vidare till att bilda församlingar eller om det var bäst att stanna kvar i de egna sammanhangen. 57 Jesusfolket på Jutatorpet fortsatte dock sin verksamhet även efter att själva Jesusrörelsen nationellt sett hade börjat dra sig tillbaka. De blev efter 1974 alltmer att betrakta som en egen del av den karismatiska rörelsen men behöll sin uppfattning om värdet av att verka inifrån de existerande lokala församlingarna. 58 Katarinakonferensen i Stockholm 1977 innebar enligt Aronsson sannolikt markeringen av ett definitivt avstannande för den karismatiska väckelsens vind, men också att ledare nu avsade sig 52 MacInnes 1976, 25. 53 Alvarsson (red) 2013, 24. 54 LIBRIS - Tidskriften Inside. Online: http://libris.kb.se/bib/4111784?vw=full (åtkomst 150428). 55 Aronsson 2005, 180. 56 Senare blev detta Exodus, Kristen Idag och tidningen Inside. Den sistnämnda utgavs så sent som 1992-1996 enligt Kungliga Biblioteket. 57 Aronsson 2005, 175. 58 Aronsson 2005, 203. 12

sina tidigare ambitioner om att bryta ner de gamla församlingsstrukturerna för att starta nya och oberoende församlingar, något som tidigare orsakat mycket inre splittring. Ett pressmeddelande från konferensen löd: Den andliga förnyelsen i Norden vill leva i harmoni med de existerande kyrkorna och församlingarna och tillsammans med dessa finna nya strukturer för att kunna möta den nuvarande situationen. 59 1974 var året då det ökade behovet av undervisning hade börjat märkas tydligt. Den tidigare nämnda undervisningstidningen Logos startades detta år och översatte och publicerade amerikansk undervisning till svensk kristenhet. Här började vid 70-talets slut artiklar av exempelvis E.W. Kenyon 60 och F.F. Bosworth att publiceras vilket bidrog till att senare bana väg för 80-talets trosförkunnelse och dess ofta ökade effekt på splittringen inom församlingarna. Kanske hade här Sven Reichmann rätt i sin analys när han sade att "Jesusrörelsen födde enhet" men att den "blev karismatisk väckelse som sedan övergick i trosrörelse". 61 2.3 Musik och multimedia Både i USA och i Sverige var bruket av musik och multimedia kännetecknande för rörelsen. Här behandlas mycket kort hur detta tog sig uttryck. Enligt Kroll var musiken Jesusrörelsens främsta medium. 62 Anhängarna brukade ofta allehanda kreativa uttryckssätt för att förmedla sin nyvunna kärlek för Jesus till folket. I Sverige kan nämnas konstnären Birgitta Yavari 63 samt författaren och poeten Ylva Eggehorn som tidigt började sprida dikter och sånger: En av dem som mest fått framträda som företrädare för rörelsen och som just nu betyder oerhört mycket genom sina sånger är Ylva Eggehorn. Hennes diktsamling "Ska vi dela" har just tryckts i 7 000 ex., vilket är mycket för en mer eller mindre debuterande diktarinna i dag. Viktigare är att hon genom sitt engagemang i psalmkommittén uppenbarligen kommer få ge röst åt denna anderörelse också i en framtid. 64 Från USA började det även komma nya typer av "kristen" musik: "lovsångsmusik", "Christian Contemporary Music" (CCM) och s.k. "Jesus-Rock". De första två var riktade till församlingsbruk medan den kristna rockmusiken främst var ämnad som evangelisationsverktyg utanför kyrkans väggar. 65 59 Aronsson 2005, 177. 60 Kenyon betraktas ofta som Trosrörelsens fader. Se McConnell 1988, 3-14. 61 Reichmann 1989, 2-3. 62 Kroll 1972, 19. 63 Pellén och Pellén (red) 1973, 98. 64 Kroll 1972, 140. 65 Eskridge, 1-2. Online: http://www.christianitytoday.com/ch/thepastinthepresent/storybehind/praiseworshiprevolution.html (åtkomst 150501). 13

Det var ofta genom just sitt i många avseende friare förhållningssätt till sång och musik i såväl evangelisation som i gudstjänstfirande, som rörelsen utmärkte sig gentemot de etablerade kyrkorna. Detta behövde dock inte vara ett uttryck för polemik, menade Lundgren. Han såg inte Jesusrörelsens nya och "friare" gudstjänstformer som primärt en protest eller ett uppror mot de befintliga kyrkornas, utan snarare som ett försök att fylla ett upplevt tomrum och behov som de inte tyckt sig finna i kyrkorna. De hade således inte en negativ inställning till samarbete med de kyrkor som var villiga och ta emot dem. Genom sin inställning till andra sammanhang i denna fråga har de därmed istället kunnat verka till förnyelse i gudstjänstlivet för många etablerade kyrkor. 66 2.4 Rörelsens intåg i Sverige Rörelsens etablering i Sverige var ett resultat av flera faktorer. Ett stort genombrott kom i form av pingströrelsens inofficielle ledares 67 offentliga "godkännande" av Jesusrörelsen och dess påföljande öppningar att besöka ett stort antal pingstförsamlingar runt om i landet. En översikt av den historiska bakgrunden skissas här kortfattat. Redan under hösten 1970 kom "Jesus-folket" via Jim MacInnes och Bill Bullard till Sverige. 68 Ett år tidigare hade de båda blivit utsända av Gerald Derstine genom GCI till att vittna för ungdomar på amerikanska skolor 69. Året innan under perioden september-oktober hade den intresserade svensken kunnat läsa en artikelserie i Dagen där Ivar Lundgren delgivit sina upplevelser av såväl karismatisk väckelse som långhåriga hippies, vilka på gator och torg sjöng och vittnade om Jesus. 70 Genom organisationen Full Gospel Business Men's Fellowship (FGBMF) satsningar på charterresor till bl.a. Sverige 71 kunde nu två sådana "Jesus-hippies" i egenskap av MacInnes och Bullard medverka på en konferens i Göteborg. 72 Organisationen är likt namnet antyder riktad till lekmän. FGBMF har sitt ursprung i det amerikanska pingstsamfundet Assemblies of God men verkar numera brett över samfundsgränserna. I Sverige fanns sedan några år tillbaka enligt Lundgren redan en svensk gren av organisationen. 73 Teol. dr Helge Backman nämner hur kopplingen till FGBMF gör sig påmind: Visst kan det ibland bli litet väl "amerikaniserat"; den USA-inspirerade rörelsen, som kallas Full Gospel Business, är hårt engagerad i det här sammanhanget, och dess mötesteknik kan inte sällan för 66 Lundgren 1972, 47. 67 Här åsyftas Lewi Pethrus. 68 MacInnes 1976, 4. 69 MacInnes (red) 1975, 137. 70 Lindberg 1985, 263. 71 Waern, Alvarsson, Djurfeldt och Lundgren (red) del 1 2007, 260. 72 Aronsson 2005, 198. 73 Lundgren 1972, 36-27. 14

en svensk bli rätt påfrestande. Men normalt är det en enkel, mycket övertygande, inre glädje, som snarast är en reflex av ett inre ljus. 74 De båda amerikanerna blev inbjudna av Georg Svensson, föreståndare för ungdomsarbetet på Björngårdsvillan. De erbjöds att vara kvar efter konferensen i Smyrna avslutats. De stannade en månad i Göteborg och besökte ett flertal skolor innan de återvände till USA. På inbjudan av Georg återvände de dock redan den 1:e Maj 1971 och började arbeta med ungdomarna utifrån Björngårdsvillan. 75 Generellt rådde det inom Pingströrelsen fortfarande en något avvaktande hållning till de nya karismatiska väckelserna. Detta kom dock att ändras, först genom Stanley Sjöbergs inbjudan till Sverige av en grupp ungdomar ur amerikanska Jesusrörelsen under ledning av Lonnie Frisbee 1971. Året därpå, under Nyhemsveckan 1972, gavs dock det ultimata godkännandet: Lewi Pethrus hade personligen inbjudit Duane Pedersen 76 med team att medverka på konferensen. 77 Pedersen tog med sig 200 ungdomar som med flyg anlände från Los Angeles till Stockholm där de delade upp sig i grupper om ca 30 i varje och åkte så vidare till städer och församlingar över hela Skandinavien. 78 Här har vi nu nått fram till den svenska Jesusrörelsens definitiva etablerande och vi kan nu gå vidare med en närmare titt på MacInnes och Bullards inflytande, först i Göteborg och senare genom Småländska Jutatorpet och Förlaget Ordets därifrån omfattande verksamhet. 2.5 Förlaget Ordet och Jutatorpet Även om Förlaget Ordet och Jutatorpet för många utåt sett betraktades som två skilda entiteter, där den förra ansågs utgöra en verksamhet medan den senare var ett s.k. Jesushus, en kristen kommunitet, var detta inte hur de själva valde att profilera sig. Den här delen kommer belysa människorna på Jutatorpets självbild i relation till Förlaget Ordets verksamhet och visa på deras föreställning kring de båda som oskiljaktiga men annorlunda i funktion gentemot traditionella Jesushus. Det kommer även presenteras en kort överblick över verksamhetens utformning och olika grenar. Avslutningsvis presenteras också exempel på hur Förlaget Ordets publicerade litteratur rimligtvis bör anses vara representativ för en sammanhållen teologi som förlaget följaktligen önskade sprida genom sin verksamhet. 74 Kroll 1972, 139-140. 75 MacInnes 1976, 5-6. 76 Pedersen anses utgöra en av Jesusrörelsens grundare. Han betraktas ofta som den som myntade begreppet "Jesusmovement" och spred under flera år aktivt rörelsens budskap genom tidskriften Hollywood Free Paper, senare döpt till Jesus-People Magazine. Se: http://www.hollywoodfreepaper.org/interview.php?id=1 (åtkomst 150512). 77 Waern, Alvarsson, Djurfeldt och Lundgren (red) del 1 2007, 259-260. 78 The Hollywood Free Paper - Victory for Jesus in Scandinavia. Online: http://hollywoodfreepaper.org/archive.php?id=66 (åtkomst 150427). 15

2.5.1 Undervisningscentrum eller Jesushus? Kännetecknande för rörelsen som helhet var bland annat etablerandet av så kallade Jesushus. 79 Till skillnad mot dess amerikanska motsvarighet var det förhållandevis få av dessa som brukades som kollektivboende. De blev oftast istället en form av öppen ungdomsgård med regelbundna möten och undervisningskvällar. 80 Under MacInnes och Bullards första tid i Göteborg letades det flitigt efter en lämplig lokal för att samla ungdomarna till undervisning och gemenskap. Först vistades de i Björngårdsvillan, några korta perioder brukades både den kommunalt ägda fritidsgården i Biskopsgården och senare en gammal avvecklad småskola som MacInnes och Bullards kärngrupp började använda som ett Jesushus. 81 MacInnes berättar att det inom kort tid hade bildats ytterligare 40 liknande Jesushus på en rad olika platser i landet. Till MacInnes Jesushus kunde människor med diverse problem och behov söka sig. Där bodde också MacInnes och medarbetarna i ett kristet kollektiv. Efter lite mindre än ett år började gruppen under våren 1972 att börja be till Gud om en ny typ av lokal. Det hade nu fötts en vision inom gruppen om att få en gård där de skulle kunna både ta emot människor och anordna konferenser, men även i avskildhet och ro djupare förmå söka Herren i bön. Visionen var dock tydlig från början: det skulle i första hand utgöra ett undervisningscenter. Efter en förhållandevis kort tid så kom till sist det efterlängtade bönesvaret i form av en gammal och delvis förfallen gård bestående av en lada, vedbod och en byggnad som kunde brukas som bostadshus. Gården var Jutatorpet och låg belägen strax intill sjön Bolmen i Småland. Inte alla, men några i gruppen flyttade direkt för att kunna påbörja upprustningen av gården. Senare under våren 1973 flyttade så till sist resten av gruppen in i Jutatorpet. Den första konferensen kunde hållas redan samma sommar. När flera i gruppen senare hade hunnit bilda familj förändrades kommunitetsgemenskapen så att familjerna bosatte sig på en gård med två stora huslängor beläget ca 10 minuter från det "gamla" Jutatorpet. Gården de flyttat till blev härefter vad som avsågs när det talades om "Jutatorpet" och det var nu därifrån som undervisning och konferenser bedrevs från 1974 och framåt. 82 MacInnes förefaller vilja undvika beskrivningar av Jutatorpet som en kommunitet. Han säger sig ej ha något "emot storfamiljer" men vill samtidigt betona att just en storfamilj är Jutatorpet "definitivt inte". 83 Medan traditionella storfamiljer i Jesushus vid denna tid fungerade som ett hem 79 Aronsson 2005, 194. 80 Aronsson 2005, 199-200. 81 Det cirkulerar knapphändiga uppgifter beträffande exakt var fastigheten var belägen, men troligtvis handlar det om Lillhagsvägen 112 i Hisings Backa. Lokalen döptes till just "Jesushuset". 82 MacInnes 1976, 6-10. 83 MacInnes 1976, 13. 16

dit människor flyttade för att tillsammans styrka varandra i sina kristna liv, var det på Jutatorpet istället en gemenskap som baserades kring en gemensam uppgift. Vi bor tillsammans av praktiska skäl, för att effektivare kunna tjäna Herren. Vår vision och vårt arbete för Herren är det som håller oss samman. Alla som bor på Jutatorpet arbetar på heltid. 84 På frågan huruvida vem som helst kan flytta till Jutatorpet, blir därför svaret: "Har han en plats? Vilken uppgift skall han ha? Passar han in i gemenskapen?" 85 Jutatorpet är med andra ord inte ett traditionellt Jesushus, det är ett centrum för undervisning där medarbetarna ser sig som delaktiga i ett gudomligt uppdrag att förse Sverige med undervisningsmaterial till uppbyggelse och andlig förnyelse. Egendomsgemenskap och kommunitetsliv på Jutatorpet utgör därför praktiska behov snarare än uttryck för ideologi. 2.5.2 Verksamheten på Jutatorpet Uppsatsen ämnar inte detaljerat redogöra för Jutatorpets verksamhet. Det finns dock ett legitimt behov av en kort överblick av den verksamhet som bedrevs utifrån Jutatorpet. Detta för att bättre illustrera omfattningen av det inflytande som utövades på svensk kristenhet. Bakom verksamheten förelåg en tydlig vision som upplevdes vara given direkt från Gud. Visionen beskrevs som tvådelad: 86 1) Vinna förlorade för Kristus. 2) Undervisa om Kristi kropp. Juridiskt löd verksamheten under namnet "Jutatorpet Ordet Undervisningscenter" och administrerades utifrån Stiftelsen Ordet. Stiftelsen agerade även bolagstecknare bakom Förlaget Ordet. 87 Stiftelsen arrangerade årliga sommarkonferenser som kunde pågå mellan 3-5 veckor och erbjuda en stor variation av talare. Antalet mötesdeltagare kunde även variera med allt från 500 till 2000 per möte. Aronsson noterar här att de årliga konferenserna på Jutatorpet under återstoden av 1970-talet kom att utgöra en samlingspunkt för Jesusfolk från hela Norden. Arbetsgemenskapen på Jutatorpet utgjordes av en kärngrupp bestående av ca 14-16 personer. De dagliga arbetsuppgifterna som dessa ansvarade för berörde såväl drift av bibelskola som av förlagsverksamhet och tillhörande postorderavdelning. 88 Varje vecka utgick från Jutatorpet dessutom minst ett team, ibland uppemot 84 Macinnes 1976, 12-13. 85 Macinnes 1976, 14. 86 MacInnes 1976, 20. 87 MacInnes 1976, 56. 88 Aronsson 2005, 201. 17

två eller tre team. Dessa sändes ut till församlingar för att anordna möten med undervisning, vittnesbörd och filmvisning. 89 Förlaget Ordet började sälja kassettband med undervisning 1972 och hade sålt över 10 000 band fram till 1976. Banden såldes till ett subventionerat pris för att nå ut till så många som möjligt. Ingen verksamhetsgren på Jutatorpet genererade lön eller vinst åt stiftelsen eller medarbetarna. Efter levnadskostnader betalats återinvesterades samtliga medel i verksamheten för att möjliggöra expansion och uppgradering av utrustning och material. En nämnvärd investering var beslutet att börja tillhandahålla kristna filmer för visning ute i församlingar och ungdomsgårdar. Amerikanska spelfilmer inhandlades och förseddes sedan med svensk text. Filmer som Den Fjärde Vise Mannen och Som en tjuv om natten är bara några av de filmer som förlaget förmedlade via uthyrning. Förlaget Ordet hade även fram till 1976 publicerat 12 boktitlar, dessa bestod av verk från svenska såväl som amerikanska författare. 90 Från starten var i princip samtliga boktitlar designade för att vara extra lättlästa och uppmuntra ovana läsare att "orka" läsa en hel bok. Böckerna var 32-60 sidor långa. Reklaminlägg lockade med texter som: "Böcker som du hinner läsa ut under ett bad" 91 samt: Läser du mycket men uppskattar det lite? Vill du läsa mer men har dåligt med tid? Här är svaret för dig! ORDET BOKSERIE Kompakta böcker med mycket livgivande läsning. 92 Efter 1976 ökade antalet publicerade titlar markant och uppgick vid slutet av verksamheten till 34 titlar. 93 2.5.3 Selektiv publicering av svenskt material Här ämnar uppsatsen visa på exempel för vad som kan betecknas utgjort en ytterst selektiv publicering av material från Förlaget Ordet. Vid den induktiva läsningen av förlagets publikationer framträder bilden av en alltigenom samstämmig undervisning. Detta trots den mångfald av författare bakom boktitlarna som alla synes sakna gemensam samfundskoppling. MacInnes berättar i boken Berättelsen om Jutatorpet att det har handlat om ett medvetet val från deras sida att ej ingå en officiell anslutning till någon redan befintlig kyrkorörelse: Det innebär att vi som grupp inte är knutna till något speciellt samfund. Men vi gör heller inga avkall från det vi tror. Vi tro på Guds Ord och håller oss till att predika Jesus och honom korsfäst, dopet i den helige Ande och seger i det kristna livet. Detta är de ämnen vi huvudsakligen predikar och det tänker vi fortsätta med. 94 89 MacInnes 1976, 21. 90 MacInnes 1976, 17-20. 91 MacInnes 1976, 56. 92 Nee 1980, 48. 93 Se Appendix. 94 MacInnes 1976, 30. 18