levande gudsprat Inspirationsmaterial Bygger på en modell som Cristina Grenholm presenterar i sin bok Levande teologi. Anna Davidsson Bremborg Levande gudsprat 2 1. Gudsprat med utgångspunkt från ett ord 7 2. Gudsprat med utgångspunkt från en aktuell artikel 9 3. Gudsprat med utgångspunkt från en sak 11 4. Gudsprat med utgångspunkt från en bibeltext i evangelieboken 13 5. Gudsprat med utgångspunkt från en teologiska begrepp 14 6. Gudsprat med utgångspunkt från trosbekännelsen 16 Lästips 20 Att kopiera Teologiska ord 21 Den apostoliska och nicenska trosbekännelsen 24
LEVANDE GUDSPRAT Anna Davidsson Bremborg Vill du prata om det som är viktigt för dig? Vill du prata med andra om hur livet och tron hänger ihop? Vill du, men vet inte hur du ska komma igång? Många människor i våra församlingar längtar efter fördjupande samtal, samtal som handlar om det som är viktigt. Det kan vara saker som händer i mitt eget liv, i samhället, i världen och om hur mitt liv ska tolkas i relation till Gud. Detta material vill inspirera till samtal om tro och liv. Inte som en manual att följa, utan för att väcka lust att samtala med varandra. Materialet bygger på en modell som Cristina Grenholm presenterar i sin bok Levande teologi. Hon väljer att introducera ordet gudsprat för samtal om Gud och tron, som en variant på begreppet teologi. Teologi uppfattas av många som lite svårt, lärt och högtravande, medan ordet gudsprat vill visa på att samtalet är något alla kan delta i med lust och glädje, vilt och utmanande. Det är på allvar, men inte på ett allvarligt sätt. Ordet levande vill signalera att samtalet alltid är nytt. Varje människa tillför samtalet något med sina erfarenheter och tolkningar. Varje gång en grupp talar om en text blir samtalet nytt, eftersom upplevelserna och sammanhangen är nya. Gudsprat är levande. För att tolka texter använder sig Cristina Grenholm av något som hon kallar för den skriftkritiska modellen. Den som vill läsa om denna hittar den på sidorna 63 71 i hennes bok Levande teologi (Verbum, 2010). Den presenteras i form av en triangel och jag har därför valt att kalla den för teologitriangeln. Det är en triangel där text, sammanhang och nyckelord får mötas. Nyckelord Texter Sammanhang 2
Texter är berättelser i vårt kulturarv, berättelser vi känner till eller berättelser vi vill lära känna. Vill vi samtala om teologi kan det vara bibeltexter, bekännelsetexter eller psalmer. Sammanhang är det liv vi lever, samhället och alla relationer vi ingår i, det som oroar oss och glädjer oss, nära och långt bort, lokalt och globalt. Nyckelord är verktyg eller tolkningsord som hjälper oss att se på texter och sammanhang ur olika vinklar. När vi låter text, sammanhang och nyckelord mötas händer det något i våra tankar och vårt samtal. Vi får nya öppningar, både till texterna och till våra liv. Den här metoden har visat sig vara givande och inspirerande för dem som vill samtala om livet, tron och Gud. Det blir ett samtal som är lätt att delta i eftersom vi alla har något att berätta. Teologitriangeln har tre hörn. Vi kan ta vår utgångspunkt från vilket av hörnen som helst. Vi kan starta med en bibeltext eller en teologisk text som exempelvis trosbekännelsen. Men vi kan lika gärna börja i en nyhet, en relation eller en längtan vi har. På samma sätt som att det går att börja i ett ord eller begrepp som känns angeläget eller svårt för oss. Sen kan vi förflytta oss fram och tillbaka mellan triangelns hörn. Gudsprat om julen med hjälp av teologitriangeln För att visa hur teologitriangeln fungerar i praktiken kan vi ta ett ämne som är lätt att relatera till: julen. Ett samtal om julen kan handla om familjetraditioner, om goda och jobbiga upplevelser och relationer, om förberedelser och förväntningar. Men om vi ska föra ett samtal utifrån teologitriangeln, hur gör vi det? Och hur hänger de tre hörnen texter, sammanhang och nyckelord samman? Vi börjar med att se vad varje hörn i triangeln kan ge när vi pratar om temat julen. När det gäller texter finns det julevangeliet och Jesajatexten om folket som vandrar i mörkret och som ska se ett ljus, och det finns julpsalmer och juldikter. Dessa texter kan vi både lära känna mer och låta få säga något till våra liv. Sammanhanget kan handla om vad vi gör på julafton. Några firar jul ensamma hemma, andra samlar stora delar av släkten. En del åker mellan olika familjekonstellationer och upprepar julfirandet under dagen eller under flera dagar. Några jobbar. Andra reser bort till varmare länder. En del går till kyrkan, andra inte. Några har många julklappar, andra få eller inga. En del har mycket mat, andra mindre. 3
När vi sedan tittar på vilka nyckelord vi kan använda finns det en mängd perspektiv som kan komma in: gemenskap, stress, födelse, glädje, ensamhet, vila, inkarnation, traditioner, utsatthet, musik, julklappar, mat, kyrkobesök, flykt. Dessa nyckelord hjälper oss att se och tolka både texterna och våra sammanhang. Beroende på vilket nyckelord vi väljer kan texterna och sammanhangen komma att tolkas på helt skilda vis. Och det är här triangeltänkandet kommer in. Börjar vi i en egen upplevd situation, kan det vara att inte vara inbjuden till någon på julafton eller att ens släktingar har tagit avstånd från en. Denna upplevelse ger oss nyckelorden ensamhet och utsatthet. Om vi med dessa ögon läser julevangeliet kan vi få syn på att Maria och Josef hade svårt att hitta någonstans att bo och fick fråga sig runt. Detta trots att de förmodligen hade släkt i Betlehem, eftersom Josef härstammade därifrån. Ingen bjöd in dem utan de fick själva söka sig runt. Går vi vidare från nyckelordet utsatthet kan vi i texten få syn på att Maria och Josef levde i en utsatthet genom att de var tvungna att lyda myndigheterna och följa ordern om folkräkning, trots att tiden var olämplig för dem. Förflyttar vi oss nu till vår samtid, våra sammanhang, kan vi se att människor runt om i världen som påverkas av myndighetsbeslut som gör att de inte kan leva, och fira julafton, som de själva vill. Så har vi vandrat från vår egen upplevda situation via ett par nyckelord in i texten och sen via nyckelorden vidare ut från texten och tillbaka till vår samtid, men nu i ett mer globalt perspektiv. Kanske vill vi istället börja med ett teologiskt ord? Låt oss ta evangelium som betyder glatt budskap och med nyckelordet glädje gå in i texten. Det dyker upp när änglarna pratar till herdarna. Herdarna som alltid måste vara i tjänst. Detta kan leda oss över till våra sammanhang och alla omsorgsarbetare, exempelvis inom vården, som jobbar när andra kan sova eller fira jul. Så är villkoren idag desamma som då. Inte stor skillnad. Tillbaka till texten kan vi fundera över vem som får glädjebudskapet. Varför herdarna och inga andra? Det verkar så oväntat. Men de vågade lita på sin upplevelse och gav sig iväg mot stallet. Varför gjorde de det? Från texten kan vi glida över till våra sammanhang och fundera vidare på när vågar vi lita på glädjebesked? Vilka glada budskap har kommit i mitt liv? Och vad har jag gjort då? Kan jag påverka hur jag ska ta emot glädjebudskap? Vill vi börja i något mer konkret kan vi ta fram en karta. I texten ser vi att Maria och Josef vandrade mellan Nasaret och Betlehem. Vi kan mäta upp sträckan och visualisera hur det är vandra där. Så kan vi leta fram bilder från tidningarna och se hur där ser ut idag. Numera hindras vägen av en hög mur som gör det svårt att resa. Men muren är inte bara ett fysiskt hinder utan också ett existentiellt. Det handlar om hur ska vi kunna leva i samförstånd i 4
en mångkulturell och mångreligiös värld? Frågorna var aktuella på Jesu tid och är det också idag. I bibeln finns flera texter om hur Jesus möter människor som av andra betraktas som främlingar och annorlunda. De kan vi också läsa. Genom att på detta sätt vandra fram och tillbaka mellan texten och våra egna sammanhang med hjälp och inspiration av olika nyckelord kan vi få syn på nya perspektiv och infallsvinklar. Vi kan både fördjupa och bredda våra reflektioner genom att använda teologitriangeln. Inspirationsmaterial till hur teologitriangeln kan användas I detta material finns sex exempel att använda teologitriangeln på, baserat på olika utgångspunkter till samtalet. De är tänkta att fungera som en plocklåda för att få inspiration till hur man kan föra gudsprat med varandra. Metoden går lika bra att använda ett tillfälle som att bygga ut till en längre samtalsserie. Om man har en samtalsgrupp som samlas flera gånger kan det vara spännande att prova olika utgångspunkter varje gång. Men det går också att fokusera på en utgångspunkt, vare sig det är teologiska begrepp eller aktuella händelser i samhället eller något annat. För den som vill ha en studiecirkel eller samtalsgrupp med flera träffar är det lämpligt att börja med det första exemplet, Gudsprat med utgångspunkt från ett ord. I övrigt spelar det ingen roll hur man lägger upp de efterföljande gångerna. Utöver själva gudspratet bör varje träff ha en inledning och en avslutning. Det kan vara en kortare andakt eller endast musik. Man kan också gå en runda i gruppen där var och en i tur och ordning får berätta något utan att det kommenteras. Använd gärna ett föremål som skickas runt. Den som håller i föremålet har ordet, medan alla andra är tysta och lyssnar. I rundan kan man exempelvis ta upp en av följande tankar: det här förväntar jag mig av träffen det här tar jag med mig från idag så här känner jag mig just nu det här ordet berörde mig Det är viktigt att en sådan här handledning fungerar som inspiration för den som vill starta upp ett samtal och inte som en regelbok för hur man ska göra. Varje grupp bär på egen kompetens för samtal och samtalet tar sin egen form och struktur utifrån människors erfarenheter. I de olika exemplen varieras ingångarna i samtalen. Materialet har jag utarbetat efter samtal med Cristina Grenholm. Det första exemplet är hämtat från seminarier som 5
hon har lett och det fjärde har hon utvecklat. Men det finns också fler sätt att arbeta med teologitriangeln än vad som tas upp här. Exempelvis kan man börja med att välja en bild, att måla något, att ta ställning i en värderingsövning. Det handlar snarare om ett sätt att tänka på relationerna mellan text, sammanhang och nyckelord än att binda sig vid att göra på ett särskilt sätt. Det viktiga är att gudspratet blir levande. 6
1. Gudsprat med utgångspunkt från ett ord Vad hjärtat är fullt av talar munnen, är ett välkänt ordspråk från Jesus (Matt. 12:34 och Luk. 6:45). Utan att gå in på det bibliska sammanhanget, så kan vi nog alla känna igen oss i att det är lätt att tala om det som upptar våra tankar och funderingar. Det kan vara känslan av att överhopas med arbete eller att inte ha något arbete att gå till, barnens eller barnbarnens framsteg och utveckling eller deras problem, oro för vår eller anhörigas hälsa, eller glädjen över att ha köpt ett hus. Det som upptar våra tankar påverkar våra liv, vad vi talar om och vad vi gör. Denna träff börjar med att fånga upp ett enda ord som deltagarna spontant kommer att tänka på. Det ska vara ett ord som kommer till oss, utan att vi behöver tänka på varför just det ordet kom eller på sammanhanget det kommer ifrån. Nyckelord Uppmana var och en att tänka på ett ord. Låt alla byta ordet med grannen, två och två Berätta sedan i helgrupp om vilka ord som kom upp. Låt någon samtidigt skriva upp orden på en tavla eller papper så att alla kan se dem. Text Nu ska var och en tänka på en berättelse eller en text. Det ska vara en text som man kan utantill och som man inte behöver slå upp, men det är inte heller nödvändigt att man kan den ordagrant. Texten ska vara gemensam, det vill säga allmänt känd, samtidigt som den ska vara erövrad, det vill säga utvald av dig så att den betyder något för just dig. Efter en stund berättar man om texten eller berättelsen för den personen man tidigare bytte ett ord med. Därefter delas berättelserna i gruppen. Vi har nu fått olika ord och vi har fått berättelser. 7
Sammanhang Fundera nu vidare tillsammans på vad som fascinerar eller oroar i samhället. Tänk på en sak som bildligt talat håller oss vakna om nätterna! Berätta om det i gruppen. Skriv upp det på tavlan. Triangeltänk Ta nu ditt egna ord eller det ord du fick, den text du hade och något av de sammanhang som togs upp i gruppen. Reflektera över detta under tystnad i ca 10 minuter. Dela sedan med dig till grannen av något du har upptäckt. Samtala om era upptäckter i gruppen. 8
2. Gudsprat med utgångspunkt från en dagsaktuell artikel Varje dag fylls vår tillvaro av nyheter från vår ort, vårt land och hela världen. Vår omvärld består inte bara av dem vi möter och har runt omkring oss, utan av ett mycket större sammanhang. Genom tidningsartiklar och tv-nyheter blir det tydligt hur vi är insatta i detta sammanhang. Samtidigt kan vi inte ta till oss allt. Vissa nyheter eller tidningsreportage fångar oss på ett särskilt sätt: ibland som en oroande känsla, men ibland leder det också till handling. Det kan exempelvis vara så att ett reportage om en soptipp på Filippinerna påminner oss om sopsorteringen där hemma. Förberedelser: Alla deltagare tar med sig en tidningsartikel som engagerat under den senaste tiden. Det kan vara något som gjort oss upprörda, glada eller ledsna eller arga. Ett alternativ är att ledaren tar med sig några artiklar från den gångna veckan. I gruppen går man tillsammans igenom händelser som känns aktuella och därefter kan var och en få välja en som känns viktig. På träffen är det bra om alla har tillgång till en bibel och en psalmbok samt papper och pennor. Sammanhang Börja med att var och en kort får berätta om sin tidningsartikel med egna ord. Det ska vara en kort sammanfattning på ett par minuter. Enas i gruppen om en av artiklarna eller dela in gruppen i mindre grupper där varje grupp jobbar med en artikel. Läs igenom artikeln i gruppen eller låt den som tagit med artikeln ge en utförligare sammanfattning. Nyckelord Samtala om det som står i artikeln och plocka fram några centrala nyckelord. Vad handlar detta om? Katastrofer? Uthållighet? Strukturer? Kärlek? Girighet? Generositet? Förändring? Maktlöshet? De olika nyckelorden kanske inte står beskrivna i texten med dessa ord, utan det handlar om att i gruppen diskutera hur vi ser på situationen eller händelsen. 9
Skriv upp de nyckelord vi hittar på en tavla eller ett papper som alla i gruppen antingen i helgrupp eller i den mindre gruppen kan se. Texter Nu hjälps vi åt att hitta texter i bibeln och psalmboken som handlar om de nyckelord vi kommit fram till. Vi kan börja med ett nyckelord och sen gå vidare med nästa. Använd rubriker, register, ordlistor och varandras erfarenheter. Läs sedan bibeltexterna eller psalmerna högt i gruppen och samtala om hur de fungerar som kommentarer till det som står beskrivet i artikeln. Samtala även om ifall bibeltexterna och psalmerna förändras genom att så tydligt få kommentera en händelse. Kan andra nyckelord också tolka texterna? 10
3. Gudsprat med utgångspunkt från en sak I våra liv omgärdas vi av många saker. En del saker är användbara, andra uttrycker skönhet. En del har vi själva köpt, andra har vi fått. En del är nya, andra gamla. Varje sak bär med sig en historia och ett sammanhang. Samtidigt är de flesta saker sådana som vi alla känner till. De tillhör vårt gemensamma sammanhang, men när de flyttar in i någons hem kan de få en alldeles särskild betydelse. Saken kan bli en symbol för en känsla, ett minne, en person, en händelse. Förberedelser: Alla deltagare tar med sig en sak hemifrån som de tycker mycket om och som betyder något särskilt för dem. Om man inte kan ta med saken kan man ha ett foto av den. Det är viktigt att det är en konkret sak. På träffen är det bra om alla har tillgång till en bibel samt papper och pennor. Sammanhang Börja med att skriva upp alla saker som tagits med på en tavla eller stort papper som alla kan se. Detta är något från våra sammanhang. Gör inga kommentarer till sakerna. Nyckelord Arbeta sedan två och två. Berätta om saken för varandra. Hur hamnade saken hos dig? Vilken relation har du till den och vad betyder den för dig? Försök tillsammans hitta ett ord som saken representerar eller symboliserar. Det kan vara en känsla, en plats, en person, en upplevelse Efter samtalet två och två, lägger alla fram sakerna på ett gemensamt bord. Skriv nu upp det ord som sakerna representerar eller symboliserar på tavlan, utan att ange till vilken sak det hör. Texter Leta nu upp bibeltexter som handlar om det vi skrivit upp, både sakerna och det som de representerar eller symboliserar. Är det ett ljus letar man först efter en text om ett ljus. Ljuset kan vidare tänkas vara sammankopplat med värme, höstmys, dop, brand och mycket mer. Då är det dessa begrepp man söker efter. Arbeta två och två eller tillsammans i gruppen. 11
Det kan nu bli så att vi hittar en bibeltext som handlar om saken och en annan som handlar om det som den representerade. Se då vad som händer när den text som handlade om din sak möter den text som handlade om det den representerade. Ser vi något nytt i texterna. Ger detta nya tolkningar? Samtala sedan i gruppen om de bibeltexter vi hittat. Börja med att skriva upp de bibeltexter som vi hittade. Vilka saker och vilka ord hör samman med vilka bibeltexter? Har samma bibeltext använts till olika saker eller olika ord? Fundera kring om det uppstod några nya tolkningar av texterna med hjälp av sakerna vi hade med oss. 12
4. Gudsprat med utgångspunkt från en bibeltext i evangelieboken Denna övning kan användas som gudstjänstförberedelse. De som gör den kan få i uppdrag att predika, men de kan också bara få en ingång till den predikan de sedan får ta emot. Förberedelser: Välj en av bibeltexterna för den aktuella söndagen. Om en predikan ska förberedas tar man den aktuella årgångens texter, annars en av de andra årgångarna. Texter Börja med att läsa texten tillsammans högt. Låt texten sjunka in under 10 minuters tystnad. Man kan gå tillbaka till texten själv om man vill. Nyckelord Var och en väljer ett nyckelord. Det kan vara ett av orden i söndagens tema, ett av orden i Dagens bön, ett ord ur den gammaltestamentliga texten eller episteltexten, eller ett ord som just nu är ett nyckelord för en själv. Samtala med grannen om nyckelordet och evangelietexten. Vad får ni syn på? Sammanhang Titta i dagens tidning på den internationella nyhetsrapporteringen. Vad är det för internationella eller globala frågor som dominerat den sista tiden? Triangeltänk Reflektera enskilt över text, eget nyckelord och den gemensamma frågan i tio minuter. Ibland tar det lite tid att upptäcka samband och spänningar. Det kan behövas en stunds stillhet för att skillnaden mot vad man såg när det bara handlade om text och nyckelord ska framträda. Samtala i hela gruppen om vad var och en upptäckt. 13
5. Gudsprat med utgångspunkt från teologiska begrepp I kristen tradition finns teologiska begrepp som ofta används, men som kan upplevas främmande eller svåra att förstå. Begreppen har haft en viktig betydelse i de teologiska samtal som förts genom historien, men idag är det ibland svårt att veta hur man ska hantera dem. Enkelt uttryckt finns det två vanliga sätt att förhålla sig till begreppen. Ett är att fortsätta att använda dem och samtidigt sträva efter att förklara innehållet i begreppen, vad de egentligen betyder. Ett annat är att försöka översätta begreppen till mer samtida begrepp, att använda moderna synonymer istället. Ett tredje sätt ska vi pröva här och det är att erövra begreppen från olika håll, genom att samtala om associationer, känslor, bilder och sammanhang där orden används. Förberedelser: Skriv ut mallen med de teologiska begreppen (mallarna finns på sidorna 21 23) eller skriv själv upp begreppen på lappar. Kopiera gärna upp flera ark så att det finns många lappar med vart och ett. Begreppen är: frid, frälsning, förlåtelse, kallelse, mission, nåd, synd, treenighet, välsignelse. Man kan välja att bara använda några av begreppen, men det går givetvis också bra att lägga till andra begrepp. Se också till att det finns ett större antal bilder: foton, vykort, urklipp ur tidningar. Antingen kan ledaren ordna detta eller kan man be gruppdeltagarna att ta med 5-10 bilder och urklipp hemifrån. Motiven ska gärna vara mycket blandade. Texter Lägg ut lapparna med de teologiska begreppen på ett bord. Välj ett ord. Först gör alla valet tyst för sig själv. När alla bestämt sig, tar var och en den lapp man valt. Om inte lapparna räcker kan man skriva ner ordet på ett papper. Dela orden med varandra, utan att gå in på varför det valdes. Nyckelord Nu ska vi hitta olika ingångar och associationer till begreppet. Var och en får gärna föra enkla anteckningar om det ord man valt. Fundera över vilken färg begreppet har för dig. Dela det med andra. Lägg fram ett antal bilder på bordet. Hitta en bild som du tycker passar till ordet. Samtala med någon om bilden och hur den hänger samman med ordet du valde. 14
Tänk på en plats där ordet hör hemma. Berätta för någon om platsen. Berätta för någon annan om vad ordet betyder för dig. Hitta en känsla som beskriver detta. Hjälps åt att hitta en synonym, ett annat ord med samma eller liknande betydelse till begreppet. Sammanhang Samtala med någon om vilken sekulär, det vill säga världslig, betydelse ordet eller delar av ordet har. Alltså, hur används ordet i dagligt tal? När används ordet? Vem använder ordet? Kan vi komma på en särskild händelse eller tillfälle när vi hört det? Hur används ordet i kristna miljöer? När används ordet: i bibeln, i gudstjänster, i predikningar? Vem använder begreppet? Finns det särskilda tillfällen när ordet nämns? Se nu på mellanrummet mellan de två användningsområdena. Vad finns där? Vad händer med begreppet när det flyttas mellan de olika miljöerna? Finns det några skillnader? Triangeltänk Låt nu alla sitta tysta, var för sig, i 10 minuter och reflektera över vad som hänt med det ordet. Upptäckte du något nytt? Förändrades innebörden för dig? Hur var det att ta ordet i munnen? Samtala om era upptäckter. 15
6. Gudsprat med utgångspunkt från trosbekännelsen I nästan varje gudstjänst läser vi en trosbekännelse. Det är en text som alla förväntas läsa med högt i. Många har kluvna känslor inför detta och ställer sig frågor som om man måste tro på allt i trosbekännelsen och varför där inte står något om Jesu liv. Men trosbekännelsen ska inte ses som en checklista för hur den personliga tron ska se ut, utan som ett uttryck för den gemensamma kristna tron, en sammanfattning av längre berättelser och resonemang. Nedan finns inspiration inte bara till ett utan flera samtal kring trosbekännelsen. Alternativt går det förstås bra att plocka samman idéer till en träff. Förberedelser: Skriv ut mallen med trosbekännelserna, finns på sidorna 24 och 25. Pennor. Arbeta med en del av trosbekännelsen i taget. Ta sedan nästa del och upprepa övningarna. Texter Läs trosbekännelsens första artikel. Låt var och en stryka under ett ord som är viktigt för den personen. Dela det med grannen. Berätta sedan i gruppen vilket ord som valdes. Skriv upp dem på en tavla eller papper så att alla kan se. Nyckelord Samtala om orden. Vad var det som fick oss att stryka under just dem? Vad säger de till oss? Försök hitta en fråga vi skulle vilja ställa till ordet? Vad känner vi inför ordet? Försök fånga denna känsla eller erfarenhet. Dela med varandra och skriv upp också dem på tavlan. 16
Sammanhang Vad i våra liv, vårt samhälle och världen har en koppling till ordet? Vad berättar ordet om vår tid? Och vad berättar vår tid om ordet? När första artikeln är genomgången, fortsätt med nästa artikel. När alla tre artiklarna har bearbetats, sitt en stund och ta in alla tre ord, ett från varje artikel, och se vad de berättar tillsammans. Samtala om detta. Fördjupningar kring trosbekännelsen Trosbekännelsen är en text som det är möjligt att samtala länge kring. Om man vill fortsätta samtalet kan detta vara möjliga ingångar: Förenande och avgränsande En trosbekännelse kan ses som en sammanfattning av kristen tro, samtidigt innebär detta att den innehåller avgränsningar. Genom att tala om vad man tror på säger man något om vad man inte tror på. Men en gräns påverkas hela tiden av vad som finns på bägge sidor om gränsen. Därför kan de gränser som användes tidigare, idag sakna mening. Denna gång kan gärna den nicenska trosbekännelsen användas, istället för den apostoliska. Den nicenska har en mer filosofisk karaktär och är resultatet av ingående diskussioner om vad som är och vad som inte är kristen tro under ett stort kyrkomöte i slutet av 300-talet. Sammanhanget Fundera tillsammans på vilka gränser vi tycker är viktiga i våra liv och i vårt samhälle när det gäller vår tro. När och varför behöver vi avgränsa oss? Vad är det som kristen tro inte är? Vad vill vi avgränsa oss mot? Vad behöver vi avgränsa oss mot? Nyckelord Vilka ord är centrala i våra gränssättningar? Försök hitta nyckelorden i gränserna. Försök formulera dessa gränser i ett antal satser. Kanske börjar vi med att fånga dem i negerande form: vi tror inte Försök då att sedan formulera gränserna i jakande form som något vi tror på. 17
Texter Gå nu till trosbekännelsen. Hittar vi något om våra egna gränser och trosformuleringar i den nicenska trosbekännelsen? Känner vi igen något? Var i den treledade bekännelsen hör våra gränssättningar och trosformuleringar hemma? Försök sätta in de trossatser vi fått fram i första, andra eller tredje artikeln. Triangeltänk Arbeta nu med att gemensamt formulera en trosbekännelse utifrån det som är centralt i vår gemensamma tro. Om man har svårt för att enas, kan man arbeta utifrån den kollektiva principen att alla ska kunna instämma i att detta tycker jag ryms i kristen tro, snarare än att detta är vad jag tror på. Här handlar det om att se trosbekännelsen som en kollektiv bekännelse och inte en individuell. Lilla katekesen att ställa frågor och förklara Att ställa frågor till centrala tankegångar i kristen tro är inte något nytt utan ett pedagogiskt hjälpmedel som har använts flitigt i historien. Martin Luther använder just frågor för att förklara trons innehåll i Lilla katekesen. Nu har den kommit i en nyöversättning av Carl Axel Aurelius och Margareta Brandby-Cöster. Den finns att ladda ner från Svenska kyrkans hemsida (www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=811916), sök på Lilla katekesen. Ett samtal kring hur Luther skrev sina förklaringar och hur vi skulle vilja förklara trosartiklarna kan fördjupa våra tankar kring trosbekännelsen. Förklaringar kan man se på två sätt, den ena är att förklaringen förklarar det som är svårt, det andra och främsta hos Luther är att förklaringen lyfter fram det centrala budskapet, evangeliet. Förberedelser Se till att alla har tillgång till den nya översättningen av katekesen, i varje fall förklaringarna till trosbekännelsen på sid. 29-31. Se också till att det finns ett antal bilder att använda: foton, vykort, urklipp ur tidningar. Börja med att samtala om första trosartikeln, för att sen ta andra och tredje för sig. 18
Texter förklaringarna Läs Luthers förklaring till första/andra/tredje trosartikeln. Nyckelord Vilka ord eller uttryck fastnar vi för? Stryk under dem. Dela sedan med grannen. Vilken känsla får vi av förklaringen? Fundera kring vad Luther känslomässigt vill förmedla. Hur känner jag när jag läser orden? Dela det med grannen. Vad är budskapet från Luther? Kan vi sammanfatta hans förklaring? Vad är det han vill att vi ska ta med oss? Samtala om detta i gruppen. Historiskt sammanhang Luthers förklaringar är givetvis skrivna så att människorna på hans tid kände igen sig. Kan vi se några spår av detta? Vilka sammanhang talar texten om? Hur såg livet ut på Luthers tid? Finns det något i förklaringarna som känns främmande för oss? Nu lämnar vi Luthers förklaringar och funderar över hur vi själva skulle vilja skriva förklaringar till trosartiklarna. Texter trosbekännelsen Läs första/andra/tredje trosartikeln. Läs gärna några gånger och låt texten sjunka in. Nyckelord och nutida sammanhanget Vad uppfattar vi som viktigt i trosbekännelsen och som vi därför vill förklara? Vad finns det för centrala budskap? Vad är särskilt viktigt i vår tid? Stryk under och skriv ner. Samtala om det. Vad uppfattar vi som svårt i trosbekännelsen som vi därför vill förklara? Är det svårt att förstå innehållsmässigt eller är det svårt att få ihop med den egna tron? Hur går det ihop med det som vi uppfattar är det viktiga och centrala budskapet? Stryk under och skriv ner. Samtala sedan i gruppen om detta. Triangeltänk Hjälps nu åt att skriva en text som förklarar trosbekännelsen artikel för artikel för vår tid. Tänk på texten som något vi vill ge till andra som inte varit med i samtalet. Hur ska vi förklara trosbekännelsens budskap för vår omgivning? Arbeta gärna i mindre grupper. 19
Martin Luther hade bilder i sin katekes. De skulle väcka intresse och hjälpa förståelsen av förklaringarna. Framför allt skulle bilderna väcka barnens intresse att lära sig mer genom att barnen frågade om vad bilderna föreställde (se inledningstexten av Aurelius sid 16 17 i Lilla katekesen). Vilka frågor vill vi att bilderna ska väcka? Försök hitta bilder som skulle passa till varje artikel. Lästips Vill du läsa mer om den skriftkritiska modellen, rekommenderas följande böcker: Levande teologi av Cristina Grenholm. 2010. Verbum förlag, Stockholm. Tolkning för livet. Åtta teologer om bibelns auktoritet, redaktör Anne-Louise Eriksson. 2004. Verbum förlag, Stockholm. Med bl a Cristina Grenholms kapitel Skriftkritik. 20
FRID FRÄLSNING FÖRLÅTELSE 21
KALLELSE MISSION NÅD 22
SYND TREENIGHET VÄLSIGNELSE 23
Den apostoliska trosbekännelsen Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfru Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. 24
Den nicenska trosbekännelsen Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den Helige Ande av jungfru Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; och på den Helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen. 25