Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 30 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284. Åsarna 2015-05-22. Huvudr

Relevanta dokument
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Trångsviken

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Rätan Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lofsdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lit Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bispgården

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hoting Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Ljungdalen

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Lillhärdal

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hotagen Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Stugun Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Vemdalen Huvudr

Ytterhogdal Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gällö Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Föllinge Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Gäddede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Kälarne Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Sveg Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Oviken Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hede Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Brunflo Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Strömsund

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Svenstavik

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Krokom Huvudr

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Funäsdalen

Chef förebyggandeavdelningen

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg KFSH/13/0164

SPF Seniorerna / Jössebygden Arvika ordnar utbildning i brandbekämpning för sina medlemmar! Onsdagen den 17 oktober 2018

Boverkets byggregler en hjälp eller en begränsning

5:11 Dimensionering Byggnaders brandskydd ska projekteras, utformas och verifieras genom förenklad eller analytisk dimensionering. (BFS 2011:26).

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

RÄDDNINGSTJÄNSTEN ÖSTRA BLEKINGE

Heby kommuns författningssamling

1 Diarie nr: E-1028 Datum: Olycksundersökning Villabrand i Mariestad Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

Olycksutredning Dödsbrand Gathes väg, Onsala Kungsbacka 17 november 2016

Cobraenhet 415

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Bräcke Huvudr

Gemensam plan för brandsyn för Lomma och Staffanstorps räddningstjänst / frist för brandsyn

Uppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt

Internt nr: Giltigt t.o.m: Beslutad: Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Operativa riktlinjer. Beslutad

Om Effektiva insatser

Räddningstjänsten Östra Blekinge

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Om Effektiva insatser

Riskanalys för ny bebyggelse intill bensinstation och farligt gods-led.

Insatssammanställning

OLYCKSUNDERSÖKNING. Innformation om olyckan: SOS ärendenummer: Eget larmnr: Larmtid: kl: 21:31

Uppfölj dokumentation

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll Sida1(6)

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Upplysningar om branden Larmtid: :22 Whintergren Nykroppa

Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Ystad Simrishamn Sjöbo Skurup Tomelilla

Kjell Wahlbeck, Räddningschef i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund SÄRF:

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

Brand på hotell Swania i Trollhättan

1 Fastighetsägare 1.1 Fastighetsägare 1.2 Organisationsnummer. 2 Byggnaden/Anläggningen 2.1 Fastighetsbeteckning 2.2 Besöksadress

Räddningstjänstens operativa förmåga

Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats

Brand i villa. Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

HANDLINGSPROGRAM RÄDDNINGSTJÄNST

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

OLYCKSUNDERSÖKNING Hova Hotell

arkeringsgarage Bakgrund

OLYCKSUTREDNING. Brand i flerbostadshus på i Sölvesborg,

Yttrande om Handlingsprogram för Räddningstjänsten Öland , enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillfällig förläggning Riktlinjer utfärdade av Nerikes Brandkår

Brandsläckning i stora volymer. Lars Ågerstrand Mauri Sköld

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE. Ditt ansvar din och andras trygghet

Hur används insatsstatistiken

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg Vellinge Skurup

Insatsutredning. Tillbud vid användning av skärsläckare Radhusbrand i Sigtuna kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Avgifter och taxor Jämtlands Räddningsförbund

Olycksutredning. Anledning till undersökningen: Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Insatsrapport, fotobilaga,

Handlingsprogram till skydd mot olyckor

Vägledning tillståndsansökan brandfarlig vara

Översiktlig riskbedömning - Detaljplan för Fullerö Hage - Uppsala

Insatssammanställning

STÅLBYGGNADSDAGARNA NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON

Objekt som har skyldighet att lämna in skriftlig redogörelse av brandskyddet

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

OLYCKSUNDERSÖKNING. Räddningstjänsten Öland. Olycksundersökning Nivå 2. Nivå 2. Eget larmnr: 2015/00199 SOS larmnr:

Olycksutredning. Brandorsak, brandförlopp och erfarenhetsåterföring. Dödsbrandsrapport, Fotobilaga

Insatssammanställning

Vad gjorde vi efter Lindex-branden?

Utdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap 1.1.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 178.2

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR

RISKUTREDNING VERKSAMHETER INOM KV. GARVAREN, SIMRISHAMN

Information, ansökan till hantering av brandfarliga varor

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen

HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.

Transkript:

Åsarna 2015-05-22 Huvudr 1

Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling... 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Åsarnas släckområde...... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...13 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...14 6. Bemanning... 16 6.1. Åldersfördelning.16 6.2. Rätan......17 7. Kartbild...... 18 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2

1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Åsarnas släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Åsarna i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3

2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Åsarna, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Åsarnas totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 1270 1260 1250 1240 1230 1220 1210 Antal invånare 1200 1190 1180 1170 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Åsarnas befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 680 660 640 620 600 580 560 Män Kvinnor 540 520 500 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Åsarnas befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4

2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Åsarna. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Åsarna. Källa: Metria 5

3. Tillsynsobjekt i Åsarnas släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Åsarnas släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6

Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Åsarnas släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Bergs Tingslags Lager Tillståndspliktig Elektriska explosiv vara Big Moose Hotell Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Brånans bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 personer Camp Börtnan Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Fjällfoten Klövsjö Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Br1 Flåsjöns Energi, driftanläggning Damm dammanläggning Forbondetorpet Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Fäbokrogen Restauranger Tillståndspliktig Br3 brandfarlig vara; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Hembygdsgården Tomtan Museum, utställning, bibliotek Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Br3 7

Hotell Klövsjöfjäll Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Hävvi i Glen Restauranger Skola eller dyl.markpla, mindre än 90 barn; hotell eller dyl. max 9 gäster ; samlingslokal, färre än 150 personer ICA Klövsjö Butik, affär Samlingslokal, färre än 150 personer Katrinastugan Restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Klövsjö Bensin & Butik, affär Tillståndspliktig Service brandfarlig vara Klövsjö bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, Br3 färre än 150 personer Klövsjö Restauranger Tillståndspliktig Gårdsbryggeri brandfarlig vara; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Klövsjö kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne 8

eller kyrkligt kulturminne Klövsjö Panorama Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Klövsjö skola och Skola Skola eller dyl. förskola ej markplan, fler än 15 barn Kolbackens stugby Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. max 9 gäster Kvarnsjö Camp Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Macken i Åsarna Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Ole Nordin Villa Tillståndspliktig explosiv vara Preem Klövsjö Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Preem Såifa Brånan Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Skidstugan i Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Storhogna Skidterassen Klövsjö Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br1 9

Skogskyrkogårdens kapell Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Skålans Övr. i annan byggnad Byggnadsminne bensinstation eller kyrkligt kulturminne Skålans bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, och förskola fler än 150 personer; skola eller dyl. markplan, mindre än 90 barn Solterassen Klövsjö Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Statoil Truckdiesel Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Åsarna brandfarlig vara Storhallens Samlingslokaler Samlingslokal, bygdegård färre än 150 personer Br3 Storhogna M Samlingslokaler 10

Storhogna Winter Lodge Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Svarttjärnen Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster Treklövern Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Utrymningslägenhet Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Kolbacksvägen 3 max 9 gäster Utsikten Storhogna Hotell, pensionat Hotell eller dyl. max 9 gäster Åsarna bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 personer Åsarna Ski Center Hotell, pensionat Tillståndspliktig brandfarlig vara; hotell eller dyl. Åsarnas skola och Skola Skola eller dyl. förskola ej markplan, fler än 15 barn Åsarna Såg & Träindustri Tillståndspliktig Hyvleri brandfarlig vara; Br1 Br3 11

industri, tillstånd enligt LBE Åsarne Gamla Kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, fler än 150 personer; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne 12

Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 30 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Åsarnas släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 0 0 0 7 0 2011 3 0 0 8 3 2012 2 0 0 3 0 2013 0 0 3 4 1 2014 3 0 2 9 1 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Åsarnas släckområde under perioden 2010-2014 I Åsarna är det trafikolyckor som varit den vanligaste av de ovan redovisade larmen, sedan 2010. IVPA-larm förekommer ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 13

5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 14

Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 15

6. Bemanning I Åsarna finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 11 anställda. I nuläget har 3 av brandmännen C-körkort och 1 har fri väg. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 11 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Åsarna har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Åsarnas brandstation 16

6.2. Rätan Åsarna och Svenstavik skickas alltid ut samtidigt vid larm inom något av deras släckområden. Dessa två stationer kan därmed räknas som en. Annars är närmsta ort med lämpad förstärkning från räddningstjänst Rätan. Vid behov bör mannar från Rätan komma till Åsarna och hjälpa till. I Rätan har man 1 styrkeledare + 2 brandmän. Totalt 11 anställda. Mellan Rätan och Åsarna är det 25,7 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Rätan inom 24 minuter. 17

7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Åsarnas släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. Åsarna och Svenstavik delar släckområde och tar larm tillsammans. 18

Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund