Referenshantering enligt APA-stilen

Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV Referenshantering enligt APA-stilen Förkortad svensk version 100110 Rev.100128

Inledning Ett urval av de vanligast förekommande varianterna i samband med referenshantering enligt APA-stilen, finns i föreliggande dokument. För ytterligare information över APA-stilen, hänvisas till originalkällor (se Referenser). Att hänvisa till källor - att referera, är ett sätt att hålla sig vetenskaplig vid skapande av en text. En referens skall alltid användas om information hämtats från andra. Det kan vara tidigare forskningsresultat, teoretiska metoder eller modeller, citat, resonemang faktauppgifter, tabeller, figurer, bilder m.m. Att referera till olika källor som använts vid skrivandet av en text är viktigt, för att läsaren skall se vilket underlag som finns för de tolkningar och påståenden du som skrivit texten har. Det är även viktigt för att läsaren skall se vad som är dina tankar och påståenden, samt vad som är hämtat från andra. Genom referenser skall dessutom läsaren kunna hitta det material som använts. Alla källor i texten måste kunna refereras, annars bör dessa inte användas. Om referens saknas utgår läsaren ifrån, att det är dina egna tankar eller tolkningar och dessa skall du således kunna försvara och argumentera för. Den samlade informationen om en publikation kallas för bibliografisk referens, den innehåller uppgifter om: titel, upphovsman, utgivningsår, förlag och förlagsort. Utförliga referenser innehåller även ISSN-nummer (tidsskrift), eller ISBN-nummer (bok). DOI är ett system med alfanumeriska beteckningar för identifiering av verk som inte kan ges ISBN eller ISSN-nummer, t.ex. tidskriftsartiklar som finns under angiven webbadress (se s. 13). Dessa nummer är unika för tidsskrifter, böcker eller tidskriftsartiklar. Hur du refererar skiljer sig åt beroende på källan: en bok, artikel, avhandling, kapitel i en bok eller ett uppslagsverk osv., men även hur många författare en källa har, eller där redaktör/er anges. Alla referenser som finns med i den skrivna texten skall återfinnas i referenser som finns sist i arbetet. Ta för vana att skriva upp referenser direkt de används, så att en lista över referenser skapas under arbetets gång. De uppgifter som behövs för att kunna referera återfinns vanligtvis på en boks titelblad och på en artikels förstasida. Författaruppgifter skall alltid återges i den ordning som de anges i källan. När det gäller böcker, så skall förlag och förlagsort anges i referenser, inte tryckeri och tryckeriort. 1

Referenser i löpande text Enligt APA-stilen skall huvudord, t ex. författarefternamn eller organisationsnamn, samt årtal skrivas i den löpande texten. Här följer information om hur referering i löpande text sker till olika källor. En - två författare Referens kan anges på två olika sätt, om namnet är en del av den löpande texten (exempel 1) placeras årtalet inom parentes, annars namn och kommatecken, mellanslag, samt årtal. Allt inom parentesen (exempel 2). Vid referering till en källa med två författare där namnen är en del av texten används och mellan namnen. När namnen står inom parentesen används & mellan namnen. Exempel 1 Andersson (2003) undersökte patienternas upplevelser av bemötandet Andersson och Bengtsson (2005) undersökte patienternas upplevelser av bemötandet Exempel 2 Det framkom att patienterna upplevde mötet med sjuksköterskan som positivt (Andersson, 2003). Det framkom att patienterna upplevde mötet med sjuksköterskan som positivt (Andersson & Bengtsson, 2003). Alla efternamn, kommatecken och årtal skall skrivas ut första gången referens används (exempel 1). Därefter skrivs första efternamnet ut och de andra efternamnen byts ut mot: et al. (internationellt) eller mot: m.fl. (på svenska), därefter kommatecken och årtal (exempel 2). Tänk på att vara konsekvent med vilken förkortning som används. & placeras mellan de två sista efternamnen inom parentesen. Utanför placeras således: och, mellan de två sista efternamnen. Denna princip gäller genomgående för referensteknik enligt APA-stilen. Exempel 1 (Andersson, Karlsson, Hamberg & Lindblom, 2007) Andersson, Karlsson Hamberg och Lindblom (2007) framhåller Exempel 2 (Andersson m.fl., 2007). Andersson m.fl. (2007) framhåller 2

Tre fem författare Första gången referensen skrivs anges samtliga författare, därefter skrives endast den förste författaren följt av et al. eller m.fl. Om det blir så, att förkortad referens blir exakt lik någon annan, då anges ytterligare författarnamn, för att skilja referenser åt. det framkommer i Andersson, Bengtsson och Carlsson (2009) att vilket framkom i Andersson et al.(2009). Sex eller flera författare Vid sex eller flera författare skrivs endast första författarens efternamn ut och därefter et al. eller m.fl., samt årtal. Undantag till detta är om två referenser har samma årtal och får samma namnförkortning. I dessa fall måste efternamn på så många författare som krävs för att skilja på referenser, skrivas ut: Bergman m.fl. (2008) (Bergman m.fl., 2008). Flera författare med samma efternamn För att referera till flera författare med samma efternamn i samma stycke och kunna särskilja dem, skrivs initialer ut på den första författaren oavsett om årtalen skiljer sig åt: (A. Nordström, 2004) (L. Nordström, 2001) A. Nordström (2004) L. Nordström (2001) Flera källor av samma författare med samma utgivningsår Vi hänvisning till flera källor publicerade av samma författare under samma år i en och samma referens, särskiljs dessa med a, b, c osv. efter årtalet: Anderson (2000a, 2000b, 2000c) Davidson och Claesson (1999a, 1999b) (Anderson, 2000a, 2000b, 2000c). (Arvidsson & Claesson, 1999a, 1999b). 3

Flera källor med olika utgivningsår av samma författare Vi hänvisning i löpande text till olika verk skrivna av samma författare, skrivs efternamnet följt av årtalen i kronologisk ordning: Carlsson (1999, 2001, 2004) (Carlsson, 1999, 2001, 2004). Tompson, Svensson och Lind (2000, 2001) (Tompson, Svensson & Lind, 2000, 2001). Flera källor av olika författare i en referens Vi hänvisning i löpande text till olika källor av olika författare i samma referens anges källorna i alfabetisk ordning (utefter efternamn på första författaren i varje källa). Inom parentes skiljs källorna åt med semikolon. Exempel Såväl Andersson (2001), Larsson och Lindström (2002) och Thunström (2002) framhåller (Andersson, 2001; Larsson & Lindström, 2002; Thunström, 2002). Organisation, myndighet, universitet/högskola som referens När en organisation eller myndighet räknas som författare skrivs i princip hela namnet ut. Om det finns en vedertagen förkortning, skrivs denna i en [hakparentes] efter det fullständiga namnet vid den första hänvisningen. Vid följande hänvisningar kan sedan förkortningen användas. I referenser skrivs det fullständiga namnet. Vid första hänvisning: (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009) Vid följande hänvisning: (SBU, 2009) Namn på högskolor, universitet och liknande förkortas aldrig, varken i hänvisning eller i referenser: Vid hänvisning: (Mälardalens högskola, 2010) 4

Lagar och författningar I löpande text anges det officiella namnet för författningen ev. med förkortning och ange dessutom årtal och nummer, paragraf och moment. Exempel: I Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 1982:763) stadgas i 2 att... (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL](SFS, 1982:763)stadgas i 2 att I Patientdatalagen (SFS, 2008:355) uttrycks att Då du använder : Raadu, G.(Red.).(2009). Författningshandbok 2009 För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. skrivs i löpande text t.ex.: I SOSFS, 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (Raadu, G.(Red.).( 2009) framkommer.. Tänk på att alltid använda senaste upplagan av författningshandbok. Personlig kommunikation Personlig kommunikation kan vara i form av anteckningar, brev, minnesanteckningar från föreläsningar, intervjuer, telefonsamtal, e-post m.m. Initialer och efternamn på uppgiftslämnaren, datum när kommunikationen ägde rum, samt ev. titel om det finns, skall redovisas. Dessa källor räknas inte som allmänt tillgängliga och skall därför endast redovisas i löpande text, inte i referenslista. Exempel Enligt verksamhetschef A. Jonsson (personligt meddelande, 31 december 2009) (Verksamhetschef A. Jonsson, personligt meddelande, 31 december, 2009) Att citera källor Citat skall alltid anges exakt som de står i källan, inklusive eventuella stavfel, samt på det språk som citat är skrivet. Vid stavfel används [sic] (just så står det) direkt efter det felstavade ordet. Citat som är skrivna på annat språk än svenska, norska, danska, eller engelska kan 5

kompletteras med en översättning. Översättarens identitet skall då anges efter citatet med: [min översättning]. Översättning av t ex. engelska definitioner bör undvikas, då de översatta orden kan få en annan innebörd, än den som avses i originalkällan. Citat färre än 40 ord återges i löpande text med citationstecken i början och i slutet av citatet (exempel 1), följt av referens och sidhänvisning inom parentes. Längre citat skrivs med mindre stilstorlek och/eller tätare radmellanrum, samt indrag från marginalen (exempel 2). Vid citering skall förutom författaruppgifter och årtal, sidnummer anges. Om personlig kommunikation citeras bör det frågas om lov att få använda citatet i texten, men denna uppges inte i referenslistan (exempel 3). Exempel 1 musik påverkar människors känslor och därmed väcks minnen (Karlsson, 2007, s. 78). Karlsson (2007) hävdar att musik påverkar människors känslor och därmed väcks minnen (s. 78). Exempel 2 Exempel 3 Musiken gör att personer med demens återväcker sina minnen och får lättare att uttrycka sina känslor. Man vet att musik och sång tar andra vägar i hjärnan än vad vanligt tal gör, därför har personer med demens lättare att ta det till sig och därmed kommunicera och uttrycka sig genom sång (Karlsson, 2007, s. 82). musik påverkar människors känslor och därmed väcks minnen (Docent I. Karlsson, personlig kommunikation, 12 november, 2009). Docent I. Karlsson hävdar att musik påverkar människors känslor och därmed väcks minnen (personlig kommunikation, 12 november, 2007). 6

Referenser i referenslista Referenslistan skrivs alltid på en ny sida under rubriken: Referenser. Dessa listas alltid i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn eller organisationsnamn (undantag för engelskans A eller The, samt Den och Det ). Referenser läggs före ev. bilagor. De referenser som använts i den löpande texten måste alltid återfinnas i referenser, med undantag för personlig kommunikation. Då referens är specifika delar av en webbsida skall den finnas med i referenser. Då referens är elektroniska dokument anges de som regel som tryckta dokument. Vid fler författare, skall författarna anges i samma ordning som de står i källan som refereras. Vid referering till en författare som publicerat en källa ensam, samt källor med andra författare, placeras den källa som författaren publicerat ensam först. Vid flera källor av samma författare får författare två, tre osv. avgöra vart källan placeras för rätt alfabetisk ordning. Referenser placeras därefter i kronologisk ordning, så att de äldsta verken placeras först. OBS! detta är alltså underordnat den alfabetiska ordningen. Om samma författare gett ut flera verk samma år skrivs: a, b, c osv. ut efter årtalet. Om flera författare har samma efternamn, så avgör bokstavsordningen på initialerna vem av författarna som skall skrivas först i referenser. Enligt APA-stilen skall andra och de efterföljande raderna påbörjas med ett indrag så kallat hängande indrag. Exempel: Götell, E., Brown, S., & Ekman, S. (2002).Caregiver singing and background music in dementia care. Western Journal of Nursing Research, 24(2), 195-216. Götell, E., Brown, S., & Ekman, S. (2003).Influence of caregiver singing and background music on posture, movement, and sensory awareness in dementia care. International Psychogeriatrics, 15(4), 411-430. Skovdahl, K., Kihlgren, A. L., & Kihlgren, M. (2003a).Dementia and aggressiveness: video recorded morning care from different care units. Journal of Clinical Nursing, 12(6), 888-898. Skovdahl, K., Kihlgren, A. L., & Kihlgren, M. (2003b).Different attitudes when handling aggressive behavior in dementia -- narratives from two caregiver groups. Aging and Mental Health, 7(4), 277-286. I referenser är det viktigt att rätt skiljetecken, gemener, versaler, mellanslag och kursivering enligt APA-stilen används. För alla referenser förutom tidsskriftstitlar skrivs versaler vid huvudtitelns och undertitelns första ord, samt efter kolon och tankestreck (exempel 1) oavsett hur det ser ut i källan. För tidsskrifter gäller versaler för alla betydelsebärande ord (exempel 2). 7

Exempel 1 Taking the hit: Focusing on caregiver "error" masks organizational-level risk factors for nursing aide assault. Challenging behavior in the elderly - Monitoring violent incidents. Exempel 2 Scandinavian Journal of Caring Science. Journal of Advanced Nursing. International Journal of Geriatric Nursing. Dubbelnamn och namn med prefix skrivs enligt följande: Exempel Anna-Lena Karlsson Karlsson A.-L. Nils von Knorring Knorring, N. von Lars Erik Bengtsson- Bengtsson L.E. Böcker - en författare Efternamn, Initialer.(Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Böcker två - fem författare Efternamn, Initialer. & Efternamn, Initialer. (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. (Om referens skrivs på engelska, så gäller engelska kommateringsregler, punkt och kommatecken skrivs före &-tecken: Efternamn, Initialer., & Efternamn, Initialer.(Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag.) Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys, presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2004). Illustrerad farmakologi. Stockholm: Natur och Kultur. Böcker sex eller fler författare Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., et al. (årtal). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. 8

De sex första författarna skrivs ut följt av et al. eller m.fl. Karlsson, I., Andersson, P.-O., Claesson, T., Lindblom, L., Ivarsson, K., Svensson, M., et al. (2008). Sången väcker våra känslor. Stockholm: Bonnier förlag. Bok med redaktör En antologi är en bok som redigerats av en eller flera redaktörer. I en antologi finns flera kapitel skrivna av olika författare. På svenska skrivs (Red.) efter namnet /namnen på redaktör/er, och på engelska (Ed.) eller (Eds.), om det finns flera redaktörer. Efternamn, Initialer. (Red.). (årtal). Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. Edberg, A.-K. & Wijk, H. (Red.). (2009). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. Ferrell, B. R., & Coyle, N. (Eds.). (2001).Textbook of palliative nursing. Oxford: Oxford University Press. Kapitel i bok med redaktör Hänvisning skall göras till den författaren som skrivit kapitlet man refererar till, inte till redaktören som sammanställt boken. Tänk på att kapitelförfattarens initialer anges efter efternamnet, och en redaktörs initialer anges före efternamnet. På svenska skrivs I efter kapiteltitel. På engelska skrivs In. Redaktör skrivs inom parentes (Red.) (Ed.) eller (Eds.). Efter bokens undertitel skrivs sidhänvisning inom parentes. Efternamn på kapitelförfattare, Initialer. (årtal). Kapitelhuvudtitel: Kapitelundertitel. I Asp, redaktörens M.& Ekstedt, initialer. M.(2009). Redaktörens Trötthet, efternamn vila och (Red.), Bokens sömn. I A.-K. huvudtitel: Edberg & H. Undertitel Wijk (Red.), (ss.xxx) Förlagsort: Omvårdnadens Förlag. grunder: Hälsa och ohälsa (ss.408-478). Lund: Studentlitteratur. Alvsvåg, H. (2006).Kari Martinsen: Philosophy of Caring. In A. Marriner Tomay & M.R. Alligood (Eds.), Nursing theorists and their work (pp. 167-190).St.Louis, Mo.: Mosby. Asp, M., & Ekstedt, M.(2009). Trötthet, vila och sömn. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss.408-478). Lund: Studentlitteratur. 9

Bok som ny eller reviderad upplaga Efternamn, N. N. (Utgivningsår). Huvudtitel: Undertitel (x:a uppl.). Förlagsort: Förlag. Vid titel på engelska skriv t. ex 2 nd, 3 rd, 4 th ed. Lindholm, C. (2003). Sår (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008) Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (8 th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Rapport/Bok utgiven av en institution Institutionsnamn. (årtal). Huvudtitel: Undertitel(Serienamn, serienummer). Förlagsort: Förlag. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care. (2008). Dementia Caring Ethic, Ethical and Economical Aspects: A Systematic Review (SBU-rapport, 172E/3). Stockholm: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care. Vasa sjukvårdsdistrikt Skn Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. (1995). Den mångdimensionella hälsan verklighet och visioner (Slutrapport, 1995). Vasa sjukvårdsdistrikt Skn Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi. Rapport med namngiven författare Efternamn, Initialer. (årtal). Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, serienummer). Förlagsort: Förlag. Kulling, P. (2000). Terroristattacken med sarin i Tokyo den 20 mars 1995 (Kamedo, nr. 71.). Stockholm: Socialstyrelsen. Rapport från statlig utredning SOU Utgivningsår: nummer. Huvudtitel: Undertitel (Serienamn, serienummer). SOU 2002:86. Etisk prövning av djurförsök: Delbetänkande från djuretiska utredningen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 10

Akademisk avhandling Efternamn, Initialer. (årtal). Huvudtitel: Undertitel. Doktorsavhandling, Universitet, Institution. Stenwall, E. (2009). Ett ögonblick i sänder: Mötet vid akut förvirrningstillstånd, äldre patienters, närståendes och professionella vårdares perspektiv. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle. Vetenskapliga artiklar Fullständig titel inklusive undertitel skall skrivas ut. Stor bokstav på första ordet i huvudtitel och i undertitel, oavsett hur set ser ut i originalet. I artikeln står även volymnummer. Detta visar på det totala antal år som en tidsskrift har publicerats. Volymnummer föregås av kommatecken och mellanslag, därefter kommatecken. Vol. skall inte skrivas ut innan siffran. Har inte tidsskriften volymnummer utan månad, årstid eller årstid, skall detta anges t ex. (2009, november). I de fall tidsskriften börjar från sida 1 i varje utgivet nummer, skall tidsskriftsnumret finnas med i referensen. Detta kallas nummervis paginering (exempel 1). Nummer anges direkt efter volymnumret utan mellanslag och inom parentes, följt av kommatecken. Om tidsskriften har löpande numrering på de utgivna numren, kallas detta löpande paginering (exempel 2). Sidnummer visar hur många sidor artikeln innehåller. Första siffrorna anger när artikeln börjar, och de sista när den slutar. Sidnumren skrivs direkt efter volymnumret och eventuellt tidsskriftsnumret. Exempel 1 Elo, S., & Kyngäs H.(2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. Adams, M. J. (1995). Resolving the great debate. American Educator, 19(2), 7-20. Exempel 2 Skovdahl, K., Kihlgren, A. L., & Kihlgren, M. (2004). Dementia and aggressiveness: Stimulated recall interviews with caregivers after video-recorded interactions. Journal of Clinical Nursing, 13, 515-525. Sandelowski, M. (1994). Focus on qualitative methods: The use of quotes in qualitative research. Research in Nursing & Health, 17, 479-482. 11

Artikel med en författare Efternamn, Initialer. (Årtal). Artikelhuvudtitel: Undertitel. Tidsskriftsnamn, volym (nummer), sidnummer. Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 2002-2003. Artikel med två fem författare. Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., & Efternamn, Initialer. (Årtal). Artikelhuvudtitel: Undertitel. Tidsskriftsnamn, volym Remington, R., Abdallah, L., Melillo, K. D., & Flanagan, J. (2006). Managing problem behaviors associated with dementia. Rehabilitation Nursing, 31(5), 186-192. Graneheim,U.H., & Lundman,B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts procedures and measures to archive trustworthiness. Nursing Education Today, 24, 105-112. Artikel med sex författare eller fler Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer., Efternamn, Initialer. et al. (Årtal). Artikelhuvudtitel: Undertitel. Tidsskriftsnamn, volym (nummer), sidnummer. Endast de sex första författarna skrivs ut följt av et al. eller m.fl. Hogan, D. B., Bailey, P., Black, S., Carswell, A., Chertkow, H., Clarke, B. et al. (2008). Diagnosis and treatment of dementia: 5. Nonpharmacologic and pharmacologic therapy mild to moderate dementia. Canadian Medical Association Journal, 179(10), 1019-1026. 12

Webbsidor och elektroniska dokument En kontinuerlig uppdatering av riktlinjer för referenser av denna typ finns på: www.apastyle.org Elektroniska källor innefattar databaser, elektroniska tidskrifter, webbplatser, hemsidor och cd-rom. Oberoende av format, så finns det två grundråd angående hänvisning till internetdokument. Hänvisa till dokument så direkt som möjligt, dvs. undvik att hänvisa till hemsidor eller menysidor, om en adress som går direkt till dokumentet kan anges. Kontrollera att adressen fungerar. Då referens är material som publicerats elektroniskt (t.ex. artiklar från onlinetidskrifter, hemsidor, eller rapporter tillgängliga via internet), så ska detta synas i referenser. Uppgifter om var och när material hittats ska finnas (datum behöver inte anges för material som inte förväntas uppdateras, såsom tidskriftsartiklar eller böcker). Använd uttrycket: Hämtad (eventuellt datum) från (på engelska skrivs: Retrieved from) samt webbadressen i referenslista. Om dokumentet är hämtat från en myndighets eller universitets/ högskolas hemsida skrivs även dess namn, t. ex: Hämtad 31 december, 2009, från Mälardalens högskola: http://mdh.se/hvv/utbildning Då webbadresser (URL:er (Uniform Resource Locator) oftast är långa och invecklade rekommenderas att använda kopiera och klistra in funktionen för att vara säker på att allt kommer med. Om en webbadress behöver brytas av, görs det lämpligast efter ett snedstreck efter en punkt. Sätt aldrig punkt efter webbadress den tolkas då som en del av adressen. Då material endast finns tillgängligt via prenumeration anges webbadressen till hem - eller menysidan, inte till det specifika dokumentet (om inte dokumentet har en DOI (Digital Object Identifier). DOI är ett system för permanent identifikation av t.ex. tidskriftsartiklar publicerade online. DOI- koden finns oftast på en artikels första sida. Numret innehåller all information om dokumentet och talar om var det finns, vilket gör det lättare att lokalisera elektroniskt dokument även om det byter plats på Internet. Enligt de senaste uppdateringarna av APA-stilens hantering av elektroniska dokument skall DOI- nummer anges i referensen istället för hämtningsdatum. Använd kopiera och klistra in funktionen när DOI- nummer ska läggas till en referens, bokkapitel eller bilder. För att läsa mer om DOI hänvisas till http://www.doi.org/ http://crossref.org/ Samma gäller för referenser till on-line referensverk t.ex. ordlistor och encyklopedier, samt för referenser till hemsidor vilka använder s.k. Fames, dvs. där webbadressen är statisk även om innehållet förändras. Vetenskaplig artikel med DOI- nummer Efternamn, Initialer.(Årtal). Artikelhuvudtitel: Underrubrik. Tidskriftsnamn, volym(nummer), x-xx. doi: Götell, E., Brown, S., & Ekman, S. (2009). The influence of caregiver singing and background music on vocally expressed emotions and moods in dementia care: A qualitative analysis. International Journal of Nursing Studies, 4, 422-430. doi:org/10.1016/j.ijnurstu.2007.11.001, 9. 13

Vetenskaplig artikel utan DOI- nummer hämtad från online databas Efternamn, Initialer.(Årtal). Artikelhuvudtitel: Undertitel. Tidskriftsnamn, volym(nummer), x-xx. Hämtad från databas. Lindwall, L., Dahlberg, K. & Bergbom, I. (2001). Den talande kroppen - en vårdvetenskaplig studie ur blivande sjuksköterskors livsvärldsperspektiv. Vård i Norden, 62(4), 16-20. Hämtad från CINAHL. Vetenskaplig artikel utan DOI- nummer, fritt tillgänglig från utgivarens webbsida Efternamn, Initialer. (Årtal). Artikelhuvudtitel: Undertitel. Tidskriftsnamn, volym (nummer), x-xx. Hämtad från URL. Weaver, T. (200). Changes in forestry policy, production, and the environment in northern Mexico: 1960-2000.Journal of Political Ecology: Case Studies in History and Society, 7(1), 1-18. Hämtad från http://jpe.library.arizona.edu/volume_7/weaver00.pdf Artikel elektronisk version av tryckt artikel En artikel i fulltext i pdf-format betraktas som en kopia av det tryckta originalet och referensen ska bara kompletteras med uppgift om att elektronisk version använts. Icke rutinartad information som är viktig för identifikation skrivs inom klamrar efter artikelns titel. Klamrarna visar att det är en beskrivning av formen och inte en titel. Perry, L., & McLaren, S. (2003). Eating difficulties after stroke [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 43(4), 360-369. Organisationsnamn. (Årtal). Artikelhuvudtitel: Undertitel. Utgivningsort: Utgivare. Hämtat datum, från URL Socialstyrelsen. (2007). Måltiden och ätandet bland personer med demens. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 16 november, 2009, från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9211/2007-123- 37_200712337.pdf 14

Socialstyrelsen. (2009). Om socialstyrelsen. Hämtad 31 december, 2009, från http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat 31 december,2009, från http://rixlex.riksdagen.se SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat 31 december, 2009, från http://www.sos.se/sosfs/2000_1/2000_1.htm Då författningshandbok (tänk på att alltid använda senaste upplagan) används som referens, anges t.ex.: Raadu, G.(Red.).(2009). Författningshandbok 2009 För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. 15

REFERENSER American Psychological Association. (2007). APA style guide to electronic references. Washington, DC: American Psychological Association. American Psychological Association. (2010). APA style. Hämtad 15 december, 2009, från www.apastyle.org/learn/index.aspx American Psychological Association. (2009). Publication manual of the American Psychological Association (6 th ed.). Washington, DC. Hämtad 17 december, 2009, från http://flash1r.apa.org/apastyle/basics/index.htm Mälardalens högskola, bibliotek.(2009). APA documentation. Hämtad 15 december, 2009, från mdh.se/bibliotek/sok/databaser/referenser Troedsson, A. & Lindhagen, A.(2009). Hur skriver jag? En introduktion till APA stilen. Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek: Lunds universitet. Hämtad 9 december, 2009, från www.med.lu.se/content/download/39469/264777/file/apamall.pdf 16