Skyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde

Relevanta dokument
Metod för kartläggning av skyddszoner

Översyn av delaktighet för reglerade sträckor inom Höje å huvudfåra

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Så håller vi koll på jordbruksmarken

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Dammar Kävlingeån

RAPPORT STATISTIK 2013

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Segeå-projektet. Storvåtmarksutredning. Utvärdering av förutsättningar för återskapande av historiska våtmarker i Segeåns avrinningsområde

BiZon Delrapport I 2016

DOM meddelad i Nacka strand

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde

Hur använder sig Jonas av VattenAtlas?!

Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Vattenståndsberäkningar Trosaån

7.3.4 Kävlingeåns dalgång

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vattenvårdsprogram Kävlingeån

Svensk författningssamling

Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun

Bullerutredning. Bullerutredning inför nybyggnation på fastigheterna Buskåker 1:4 och 2:1 i Borlänge kommun MILJÖINVEST AB. MiljöInvest AB

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

Flödesutjämning och rening av dagvatten från västra Lund

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna

A. Söka fram de medlemmar som ska vara med i utskriften. (Börjar längre ned på denna sida)

Förslag till. Österlens vattenråd

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

RAPPORT STATISTIK 2013

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Det Moderata bidragsberoendet

Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet

Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd.

Planering av våtmarkskalkning

Restaurering av översilningsvåtmarken på Veberöds ljung

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

Internkontrollplan för stadsbyggnads- och miljönämnden 2013

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel Hyresstatistik Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Bullerutredning på fastigheten Storken 13 i Stockholms stad

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Ansökan om utbetalning av stöd till Nokås eller Ädellövskogsbruk

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blue Spots och naturguidning längs stranden och Malmös grunda bottnar

Beräkning av kostnader för trygghetslarm vid sänkt avgift

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2012 JO1402

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2011 JO1402

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Dammbrottsutredning Twin Valley

Inventering av stormusslor

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2015 JO1402

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4,

LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Behov av vindkrafttekniker för perioden

färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2013 JO1402

BiZon Delrapport II 2017

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005.

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Smygekärr. Inventering av grod- och kräldjur på uppdrag av Trelleborgs kommun

Lönestatistik 2014 för företagsläkare och skolläkare

Pressmeddelande från SCB

Bullerutredning inför nybyggnation på fastigheten Lindberg 6:11 i Varbergs kommun. Planerade bostadshus

Saxån-Braåns ANTECKNINGAR 1(5)

Identifiering och analys av historiska våtmarker i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad kommuner

Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2008 JO1402

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Filterbäddar och dammanläggningar

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

och odling i typområden

Pressmeddelande från SCB

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Hyresstatistik Boende 2009: Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

- Ålands officiella statistik -

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Transkript:

inom Kävlingeåns avrinningsområde Rapporten är upprättad av Bengt Wedding. Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Kävlingeå-projektet Landskrona i januari 2005 EKOLOGGRUPPEN Innehållsförteckning sidan Inledning... 1 Sammanfattning av resultat... 1 Jämförelse med målsättningen... 2 Metodik urval och beräkning... 2... 2 Trädor... 2 Bilagor 1. inom Kävlingeåns avrinningsområde 2004, tabell 2. inom Kävlingeåns avrinningsområde 2004, karta Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com 261 32 Landskrona HEMSIDA: www.ekologgruppen.com TELEFON: 0418-767 50 TELEFAX: 0418-103 10 Version: 05-01-26 M:\DATA-NY\Vattenprogram\Kavlingan\KAVLPROJ\\2004\Skyddszon 2004.doc

1 Inledning Denna utredning baseras på uppgifter som erhållits från jordbruksverket i december 2004. De uppgifter vi fått in är arealen av de skyddszoner och trädor för vilka ersättning beviljats för år 2004. I uttagen från jordbruksverkets databas är arealerna redovisade per jordbruksblock. Orsaken till att vi även har analyserat trädorna är att vi misstänker att en hel del av dessa i praktiken fungerar som skyddszoner. Sammanfattning av resultat inom Kävlingeåns avrinningsområde, för vilka Jordbruksverket har beviljat bidrag 2004, uppgår till en sammanlagd areal av 182 ha fördelade på 522 jordbruksblock. Arealen motsvarar en ungefärlig längd av 263 km (baserat på en genomsnittlig skyddszonsbredd av 6,9 m). Detta kan jämföras med vad vi har kommit fram till i tidigare utredningar; 268 km 2003 och 238 km 1999. Skyddszonslängden är alltså i stort sett oförändrad sedan föregående utredning. Till de äkta skyddszonerna kommer de trädor som i praktiken fungerar som skyddszoner i och med att de ligger intill ett öppet vattendrag. Sammanlagt finns det 160 km potentiell skyddszon inom dessa trädesarealer. Vår uppskattning är att ca 70 km av dessa också i praktiken fungerar som skyddszon. Det innebär att den sammanlagda skyddszonslängden inom Kävlingeåns avrinningsområde är ca 330 km. Hur dessa fördelar sig inom de olika delavrinningsområdena framgår av tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av skyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde 2004. En fullständig tabell finns i bilaga 1. Kävlingeån -hela Nedströms Vombsjön (utom Bråån och Klingavälsån) Bråån Klingavälsån Direkt till Vombsjön Uppströms Björkaåns mynning i Vombsjön Arealandel av hela avrinningsområdet 29% 14% 20% 9% 28% Skyddszon areal (ha) 182 62 37 39 10 35 längd (km)* 263 89 53 57 14 50 andel av total skyddszon 34% 20% 22% 5% 19% Uppskattad skyddszon inom träda längd (km) 70 16 8 21 5 20 Skyddszon, total (inkl. uppsk. träda) längd (km) 332 105 61 77 19 70 andel av total skyddszon 32% 18% 23% 6% 21% Skyddszon 2003 areal (ha) 185 65 37 41 10 31 längd (km)* 268 95 54 60 14 45 Skyddszon 1999 längd (km) 238 86 47 61 17 45 * längden beräknad utifrån en genomsnittlig bredd av 6,9 m

2 Jämförelse med målsättningen Inom Kävlingeåns avrinningsområde finns totalt ca 960 km öppet vattendrag, d.v.s. 1920 km strandzon. I den målsättning som angavs i Handlingsplan för vatten- och landskapsvårdande åtgärder i Kävlingeån (Ekologgruppen, 1994) var förslaget att 350 km, eller 210 ha, skyddszoner skulle anläggas inom projektet. Man räknade då med en genomsnittlig bredd på 6 m. Den sammanlagda arealen skyddszon för vilken någon form av stöd har erhållitts under 2004 är minst 224 ha. Här utgör de äkta skyddszonerna 182 ha, medan de trädesbundna skyddszonerna utgör minst 42 ha (räknat med 6 m bredd). Sett till målsättningen är det alltså med råge uppfyllt räknat i areal anlagd skyddszon. När det gäller längden skyddszon återstår ca 20 km för att nå upp till målsättningen. Att det skiljer sig mellan areal- och längdmålsättningen beror på att de skyddszoner som finns anlagda i allmänhet är bredare än de 6 m som var utgångspunkt i beräkningarna då målsättningen sattes upp. Metodik urval och beräkning Både skyddszoner och trädor representeras geografiskt som centrumpunkten på det jordbruksblock där de är registrerade. Sorteringen av skyddszoner/trädor till olika avrinningsområden sker med hjälp av dessas geografiska utbredning. Samtliga skyddszoner som finns registrerade inom Kävlingeåns avrinningsområde har tagits med i statistiken. som finns registrerade på block som ligger på gränsen till avrinningsområdet har kontrollerats separat för att avgöra vilket avrinningsområde de tillhör. Denna kontroll har inte gjorts mellan delavrinningsområdena inom Kävlingeåns avrinningsområde, vilket innebär att enstaka skyddszoner kan hamna i fel delavrinningsområde. Detta torde dock ha en ytterst marginell effekt på resultatet. nas längd framgår inte av jordbuksverkets statistik, men vi har i våra beräkningar antagit att de har samma bredd som räknats fram i tidigare utredningar där stödformerna och registreringen var annorlunda. Denna bredd är 6,9 m, vilket innebär att 1 ha motsvarar 1 450 m skyddszon. En skyddszon måste vara minst 6 m bred, och ersättning ges för maximalt 20 meters bredd. Detta innebär eventuellt att en genomsnittlig bredd på 6,9 m är något lågt räknat. Vi har ändå valt att använda denna siffra för att få jämförbara resultat med fjolårets (2003) utredning. En liten utvikning om skyddszonernas bredd kan ändå vara på sin plats. På ett slumpvis urval av 5% av skyddszonerna (28 av 522 st) mättes vattendragslängden inom varje block. Den genomsnittliga bredden beräknades utifrån denna längd och sökt skyddszonsareal till 6,3 m. Denna bredd är dock grovt underskattad eftersom det är uppenbart att inte hela vattendragslängden inom alla block har skyddszon (vilket visas av att hälften av områdena fick en beräknad bredd som var mindre än 6 m). Om bredden i de block där den beräknade bredden var mindre än 6 m räknades upp till 6 m blev den genomsnittliga bredden istället 8,9 m. Med en omräkningsfaktor på 8,9 m skulle den totala skyddszonslängden i Kävlingeåns avrinningsområde (undantaget trädor) bli 204 km istället för 263 km. Trädor Antalet registrerade block med träda inom hela avrinningsområdet var ursprungligen 1942 st. Efter bortsortering av de block där även skyddszon fanns registrerade samt block som inte låg i direkt angränsning till öppet vattendrag återstod 382 block.

3 Efter denna första sortering delades trädorna med hjälp av individuell geografisk granskning in i tre olika kategorier efter följande kriterier: 1 Möjlig skyddszon. Block med träda intill öppet vattendrag, men bara en liten del av blocket i träda och därmed omöjligt att bedöma om trädan ligger intill vattendraget eller ej. 2 Trolig skyddszon. Block med träda intill öppet vattendrag där en del av blocket ligger i träda och där det kan bedömas troligt att denna del är intill vattendraget. Eller säkert att trädan ligger intill en del av vattendraget, men där det är svårt att avgöra hur lång del av vattendraget. 3 Säker skyddszon. Block med träda intill öppet vattendrag där hela eller större delen (> 85%) av blocket är uttaget i träda. För varje block mättes den totala angränsande längden vattendrag. Där vattendrag gick mitt i blocket dubblerades längden (möjlighet till skyddszon på båda sidor). Vid beräkning av de trädesbundna skyddszonernas längd är det alltså vattendragslängden som använts och inte arealen av den uttagna trädan. Sammanlagt finns det 160 km potentiell skyddszon inom de tre kategorierna. Av dessa är det 31 km som med säkerhet fungerar som skyddszoner. Ytterligare 39 km bedöms som trolig skyddszon, medan trädor som möjligen kan utgöra skyddszon angränsar till ytterligare 90 km vattendrag. Var den exakta siffran hamnar är svårt att veta. Ett sätt att uppskatta skyddszonslängden inom kategorierna är att multiplicera vattendragslängden inom blocket med andelen av blockets areal som ligger i träda (t.ex. om 25% av ett block, där vattendragslängden är 1000 m, ligger i träda uppskattas skyddszonslängden till 250 m). På detta vis kommer man fram till en total skyddszonslängd på 57 km inom trädesarealerna. Ett annat sätt att nå fram till en rimlig längd är att anta att, om en del av de 39 km som bedömts som trolig skyddszon i själva verket inte är det och en del av de 90 km som bedömts som möjlig skyddszon i själva verket också är det, man hamnar på en ungefärlig skyddszonslängd som motsvarar summan av de inom kategorierna säker och trolig, d.v.s. ca 70 km skyddszon. Eftersom man kan anta att det finns en viss överrepresentation av trädor som är lokaliserade intill vattendrag har vi valt att använda denna något högre siffra som en uppskattning av skyddszonslängden inom trädesarealerna.

4 Bilaga 1 inom Kävlingeåns avrinningsområde 2004, tabell Kävlingeån -hela Nedströms Vombsjön (utom Bråån och Klingavälsån) Bråån Klingavälsån Direkt till Vombsjön Uppströms Björkaåns mynning i Vombsjön Andel av hela avrinningsområdet 29% 14% 20% 9% 28% Skyddszon antal block 522 174 103 96 24 125 areal (m2) 1 816 100 615 200 365 400 391 700 96 400 347 400 längd (m)* 263 203 89 159 52 957 56 768 13 971 50 348 andel av total skyddszon 34% 20% 22% 5% 19% Träda, säker antal block 130 23 25 21 10 51 längd (m) 30 860 6 350 4 790 7 710 2 340 9 670 delländ (m) 30 141 6 179 4 645 7 535 2 245 9 536 Träda, trolig antal block 72 25 7 16 5 19 längd (m) 38 750 9 490 3 350 13 020 2 690 10 200 dellängd (m) 14 977 3 228 1 450 5 133 1 106 4 061 Träda, möjlig antal block 180 71 27 32 13 37 längd (m) 90 010 40 150 9 340 15 990 5 370 19 160 dellängd (m) 12 027 4 374 960 2 857 1 065 2 771 Träda, totalt antal block 382 119 59 69 28 107 längd (m) 159 620 55 990 17 480 36 720 10 400 39 030 dellängd (m) 57 145 13 781 7 055 15 525 4 416 16 368 Träda, uppskattad skyddszon längd (m) 69 610 15 840 8 140 20 730 5 030 19 870 Skyddszon, total (inkl. uppsk. träda) längd (m) 332 094 104 828 60 952 77 323 18 906 70 084 andel av total skyddszon 32% 18% 23% 6% 21% andel av total skyddszon Skyddszon 2003 antal 575 203 113 105 26 128 areal (m2) 1 846 300 654 800 369 400 414 900 99 200 308 000 längd (m)* 267 580 94 899 53 536 60 130 14 377 44 638 Skyddszon 1999 antal 161 71 36 19 14 46 längd (m) 238 123 86 209 47 065 61 186 17 319 45 053 * längden beräknad utifrån en genomsnittlig bredd av 6,9 m

5 Bilaga 2 - innom Kävlingeåns avrinningsområde 2004, karta - Skyddszon - Träda, säker skyddszon - Träda, trolig skyddszon - Träda, möjlig skyddszon - Skyddszon utanför avrinningsområdet