Granskning av krisberedskap

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-01-09 KS 2014/1001 57576 Kommunstyrelsen Granskning av krisberedskap Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Brandkårens yttrande som sitt och överlämnar det till kommunens revisorer som kommunstyrelsen yttrande över Granskning av krisberedskap i Kalmar kommun. Bakgrund har på uppdrag av kommunens revisorer granskat krisberedskapen i Kalmar kommun. Yttrande Kalmar kommun har en god förmåga att hantera kriser inom det geografiska området såväl inom området räddningstjänst som inom området för extraordinära händelser. har i sin rapport bedömt ett antal punkter varav flera har mindre betydelse för Kalmar kommuns krisberedskap. Revisionsfrågorna ger inte heller en samlad bild av kommunens krisberedskap vilket framgår av skrivningen under punkt 1.4. Bedömningen kan således inte anses vara heltäckande för kommunstyrelsens hela verksamhet inom samhällets krisberedskap. Kalmar kommun har hanterat samtliga krishändelser under perioden 2010-2014 på ett högst tillfredsställande sätt. Vidare har Kalmar kommun förberett sig för krishändelser genom övning och utbildning på ett ändamålsenligt sätt och enligt den övnings- och utbildningsplan som antogs av fullmäktige i samband med att krisledningsplanen antogs. I rapportens kapitel 5 finns förtydligat den bedömning som revisorn gjort avseende handlingsprogram, föreskriften för Risk- och sårbarhetsanalys samt en bedömningsmall för risk- och sårbarhetsanalyser. Ett antal av punkterna som omfattar risk- och sårbarhetsanalys är besvarade med delvis eller nej. Kommunledningskontoret Brandkåren Adress Box 150, 391 21 Kalmar Besök Kaggensgatan 39 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 75 00 peo.carlsson@kalmar.se

KS 2014/1001 2 (2) I bifogad tabell kommenteras revisorernas bedömning av uppfyllnad och kommentarer såsom de presenterats för oss. Våra kommentarer finns längst till höger. Gert Friberg Räddningschef Peo Carlsson Säkerhetssamordnare Bilagor Kommentarer Revisionsrapport Granskning av krisberedskap

Nr Krav Uppfyllt Kommentar Kommentar till revisionen 1 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Nej Den samhällsviktiga verksamheten återfinns i Styrelsplaneringen för Kalmar kommun (alltså inte i Risk- och sårbarhetsanalysen). Det är rimligt att anta att MSB förtydligar detta i riktlinjerna för denna mandatperiods Risk- och sårbarhetsanalys men dessa riktlinjer är i skrivande stund inte 2 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 3 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 4 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Delvis Nej Nej Sårbarheter berörs enbart delvis, se tabell 3.4.a Kritiska beroenden saknas Enligt föreskriften ska förmågebedömningarna göras med användning av de indikatorer och bedömningsnivåer som framgår av bilagan till föreskriften. Se kommentar på föregående fråga. utskickade från MSB I den metod vi har valt att använda görs ingen skillnad på risker och sårbarheter, dessa återfinns i samma analys. De kritiska beroenden som efterfrågas återfinns i analysen men är inte beskrivna specifikt som Kritiska beroenden Se kommentar nr 1 Förmågebedömningen återfinns i den regionala sammanställningen. Kommunens förmåga kommer att förtydligas i Risk- och sårbarhetsanalysen för nuvarande mandatperiod 5 Finns identifieringsprocessen Delvis Det anges inte hur processen Det framgår vilken process som använts

dokumenterad? har gått till, annat än att det är säkerhetsgruppen som har arbetet med att identifiera händelser. 6 Värderas riskerna? Delvis Det framgår inte av dokumentet hur riskvärdet är beräknat. Förklaring har dock erhållits från förvaltningen via email. Däri framgår också att vissa värden leder till krav på handlingsplan. Detta bör 7 Förmågebedömning: Genomförs en förmågebedömning? 8 Är förmågorna uppdelade i sektorer? 9 Sårbarhetsanalys: Finns en beskrivning av olika scenarier och dess konsekvenser? nämnas. Nej Inte enligt bilaga i föreskriften Se kommentar punkt 4 Nej Delvis I bedömningsmallen avses en indelning i personal, ledning, IT eller dylikt. Elförsörjning och vissa sårbara verksamheter nämns, men separat sårbarhetsanalys saknas. Det är upp till varje kommun och landsting att välja metod för analysen och därmed fastställa hur vi väljer att värdera riskerna. Det viktiga är hur en viss risk påverkar Kalmar kommun Vi har valt att benämna dem med begynnelsebokstav utifrån sin huvudrubrik. Olycka, Smitta, Kriminell handling, Infrastruktur och Immateriella Värden Varje enskild risk är bedömd utifrån konsekvensbeskrivningen som är tydlig i analysen. I den metod vi valt att arbeta med finns ingen separat sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalys är att betrakta som ett begrepp

www.pwc.se Revisionsrapport Sandra Danielsson Granskning av krisberedskap Kalmar kommun

Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3. Kontrollmål...2 1.4. Metod och avgränsning...3 2. Granskningsresultat...4 2.1. Handlingsprogram...4 2.2. Krisledningsnämnd och reglemente...4 2.3. Plan för extraordinära händelser...5 2.4. Risk- och sårbarhetsanalys...5 2.5. Rapportering till staten...7 3. Sammanfattande bedömning samt slutsats...9 4. Bilaga Lagstiftning... 10 4.1. Lagen om skydd mot olyckor...10 4.2. Förordningen om skydd mot olyckor...10 4.3. Lagen om extraordinära händelser...11 4.4. Förordning om extraordinära händelser... 12 4.5. Föreskrift om risk- och sårbarhetsanalyser... 12 4.6. Vägledning risk- och sårbarhetsanalyser... 13 5. Bilaga Bedömningar... 15 5.1. Bedömning av handlingsprogrammet... 15 5.2. Bedömning enligt föreskrift för risk- och sårbarhetsanalyser... 16 5.3. Bedömningsmall för risk- och sårbarhetsanalyser... 17 Kalmar kommun 1 av 18

1. Inledning 1.1. Bakgrund Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ställer krav på att kommunen ska fastställa ett handlingsprogram i kommunfullmäktige för skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats för varje ny mandatperiod. I lagen med tillhörande förordning anges vad som ska beskrivas i programmet. Lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ställer krav på att kommunen fastställer en plan för extraordinära händelser samt upprättar en riskoch sårbarhetsanalys som ligger till grund till planen. Planen ska fastställas i kommunfullmäktige och analysen ska rapporteras till staten i sin helhet första året på mandatperioden. Därefter ska uppdateringar skickas årligen de andra tre åren. Det ska även finnas en utsedd krisledningsnämnd som har upprättat ett reglemente. Det finns en förordning och en föreskrift som förtydligar kraven. Se bilaga i kapitel 4. I det följande används förkortningarna enligt ovan samt MSB som förkortning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB är aktuell myndighet inom området. Krisberedskap har identifierats som ett granskningsområde i revisorernas väsentlighet- och riskanalys. Revisorerna i Kalmar kommun har givit i uppdrag att granska krisberedskapen i Kalmar. 1.2. Revisionsfråga Bedriver kommunstyrelsen en ändamålsenlig verksamhet inom samhällets krisberedskap? 1.3. Kontrollmål Revisionsfrågan besvarades utifrån följande kontrollmål, som har sin grund i gällande lagstiftning (se kapitel 4 bilaga): 1. Finns handlingsprogram beslutat i kommunfullmäktige för denna mandatperiod enligt LSO beslutat, som uppfyller kraven i lag och förordning? 2. Svarar innehållet i handlingsprogrammet mot de krav som anges i lag och förordning? 3. Finns en utsedd krisledningsnämnd och ett reglemente för denna? 4. Finns en plan för extraordinära händelser beslutad i kommunfullmäktige? 5. Svarar innehållet i planen mot de krav som ställs i lag och förordning? 6. Finns en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys? 7. Svarar innehållet i analysen mot de krav som anges i lag och förordning? 8. Har rapportering till staten skett enligt lag och förordning av analysen? Kalmar kommun 2 av 18

1.4. Metod och avgränsning Granskningen har gjorts genom dokumentsstudier och intervjuer med räddningschefen och säkerhetssamordnaren vid brandkåren. Styrdokument och protokoll har studerats. Vi har utgått från tidigare nämnda lagtexter men även en bedömningsmall för riskoch sårbarhetsanalyser, som MSB har tagit fram. Se bilagor i kapitel 4 och 5. Bedömningsmallen har använts för att se om kommunens risk- och sårbarhetsanalys uppfyller de krav som ställs. Vi har inte lagt någon värdering i eller bedömt hur vissa krav har uppfyllts. Vi har t ex inte bedömt utformningen av målen för verksamheten utan noterat att det finns mål för verksamheten (vilket är ett lagkrav). Märk också att revisionsfrågan är besvarad enbart utifrån det som vi har granskat, dvs det som omfattas av kontrollmålen. Vi har inte uttalat oss huruvida verksamheten i övrigt (t ex inom övning, utbildning, hantering av inträffade händelser etc) är ändamålsenligt. Bedömningen kan således inte anses vara heltäckande för kommunstyrelsens hela verksamhet inom samhällets krisberedskap. Ett utkast till föreliggande rapport har sakgranskats av de intervjuade. Kalmar kommun 3 av 18

2. Granskningsresultat 2.1. Handlingsprogram Kontrollmål: Finns handlingsprogram beslutat i kommunfullmäktige för denna mandatperiod enligt LSO beslutat, som uppfyller kraven i lag och förordning? Kraven på innehåll i handlingsprogrammen återfinns i LSO, se bilaga i kapitel 4. 2.1.1. Iakttagelser Vi har tagit del av ett utdrag från kommunfullmäktiges protokoll från mötet 2012-01-30. Där framgår att kommunfullmäktige antog handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor att gälla under mandatperioden 2011-2014. Våra iakttagelser angående om handlingsprogrammet uppfyller kraven i LSO eller inte återges i en detaljerad tabell i bilaga 5.1. Vi har noterat en lista på de organisationer som har fått handlingsprogrammet för samråd. Servicenämnden gav vid sitt möte 2011-08-31 brandkåren i uppdrag att skicka handlingsprogrammet på remiss. Vi har tagit del av en lista över vilka som har fått programmet på remiss. Det uppgavs vara samma lista, som sedan användes för utskick av det fastställda programmet. 2.1.2. Bedömning Det finns ett handlingsprogram beslutat i kommunfullmäktige för mandatperioden. Vi bedömer att det innehåller de punkter som lagstiftningen kräver. Samråd har skett och programmet har tillställts de som vi bedömer är berörda. 2.2. Krisledningsnämnd och reglemente Kontrollmål: Finns en utsedd krisledningsnämnd och ett reglemente för denna? 2.2.1. Iakttagelser Enligt planen för hantering av extraordinära händelser utgör kommunstyrelsens arbetsutskott krisledningsnämnd. Krisledningsplanen är antagen i kommunfullmäktige 2011-09-26. En reviderad version fastställdes av kommunfullmäktige 2013-11-25. Kommunfullmäktige har utsett en krisledningsnämnd. Vi har tagit del av ett reglemente för krisledningsnämnden, fastställt av kommunfullmäktige 2008-02-25. 2.2.2. Bedömning Det finns en utsedd krisledningsnämnd och ett reglemente. Kalmar kommun 4 av 18

2.3. Plan för extraordinära händelser Kontrollmål: Finns en plan för extraordinära händelser beslutad i kommunfullmäktige? Svarar innehållet i planen mot de krav som ställs i lag och förordning? 2.3.1. Iakttagelser Det finns en krisledningsplan beslutad i kommunfullmäktige. Enligt lagtexten ska kommunen sammanställa en risk och sårbarhetsanalys. Med beaktande av denna ska kommunen fastställa en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. Se lagtext i bilaga i kapitel 4.3-4.4. Kommunen har ett så kallat geografiskt områdesansvar. Detta ansvar innebär att kommunen inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid, ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Aktörer är andra myndigheter, organisationer inklusive privata företag och frivilligorganisationer. Det saknas en beskrivning i planen om hur en sådan samordning ska genomförs. Vi har vid intervjuerna förstått att det finns en del arbete inom området, men det framgår inte av planen eller av risk- och sårbarhetsanalysen. I risk- och sårbarhetsanalysen för kommunen anges att analysen ska utgöra ett underlag för kommunens krisledningsplan. Detta överensstämmer med lagkravet. Vi har granskat om det finns en koppling mellan risk- och sårbarhetsanalysen och krisledningsplanen, det vill säga om kommunen har beaktat analysen i sin krisledningsplan enligt ovan. I krisledningsplanen uttrycks inte explicit en koppling till risk- och sårbarhetsanalysen. Bland annat saknas en sammanfattning av risker eller utdrag från analysen. Planen är inte utformad specifikt med anledning av riskbild och förutsättningar i Kalmar kommun. I planen finns beskrivet arbetssätt, organisation och förmågor som behövs för att klara av att hantera risker. I risk- och sårbarhetsanalysens avslutande kapitel anges övergripande slutsatser och rekommendationer om fortsatt arbete. 2.3.2. Bedömning Vi bedömer att planen för hantering av extraordinära händelser till större del uppfyller kraven men kan utvecklas angående kommunens geografiska områdesansvar. Vi bedömer att kopplingen till risk- och sårbarhetsanalysen kan bli tydligare. Avsnittet som avslutar analysen kan t ex med fördel få genomslag på planen. Det saknas en tydlighet hur analysen beaktas i krisledningsplanen. 2.4. Risk- och sårbarhetsanalys Kontrollmål: Finns en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys? Svarar innehållet i analysen mot de krav som anges i lag och förordning? Kalmar kommun 5 av 18

Enligt lagen om extraordinära händelser ska en risk- och sårbarhetsanalys fastställas för varje ny mandatperiod. Krav på innehåll finns i LEH, förordningen om extraordinära händelser och i föreskriften om risk- och sårbarhetsanalyser (se bilaga i kapitel 4). Det finns också en bedömningsmall som återfinns i bilaga i kapitel 5.3. Punkterna utgår från MSB:s föreskrift om risk- och sårbarhetsanalyser. Mallen täcker dock inte alla punkter som anges i föreskriften, varför vi även har använt oss direkt av föreskriften. Vad det gäller innehållet finns även en vägledning från MSB. Ett kort utdrag finns i bilaga 4.6, där bilden nedan ingår. Bild 1. 2.4.1. Iakttagelser Det finns en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Den är fastställd av kommunfullmäktige enligt protokollutdrag från mötet 2011-09-26. En jämförelse med de krav som finns och vad som finns i analysen redovisas i bilaga 5.2-5.3. Det finns inte en identifiering av samhällsviktiga verksamheter redovisad, annat än att det på ett par ställen ges exempel på kommunala sådana. Samhällsviktig verksamhet ska identifieras inom kommunens geografiska område. Vid intervjuerna framkom att det i samband med arbetet med prioritering av el vid elbrist (det sk Styrel-projektet) har gjorts en sådan prioritering. Inventeringen finns i separat dokument. Inventeringen är tänkt att ligga till grund i det arbete med samhällsviktig verksamhet som startas inför analysen för nästa mandatperiod. Sårbarheten har beaktats vid valet av lämpliga scenarier. Det saknas en utvecklad sårbarhetsbedömning som beskrivs bild 1 (förmågebedömning och sårbarhetsanalys). I föreskriften anges explicit att kommunens förmåga att motstå samt hantera störningar som kan leda till extraordinära händelser ska bedömas. Även förmågan hos samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område att motstå och hantera sådana händelser ska bedömas. Förmågebedömningarna ska utföras i enlighet med beskrivningen i bilagan till föreskriften. Sådana förmågebedömningar saknas. 2.4.2. Bedömning Det finns en fastställd kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Den uppfyller till vissa delar de krav som finns i MSB:s föreskrift och bedömningsmall. Vi bedömer att redovisningen av delarna angående sårbarhetsbedömning (förmågebedömningar, beroenden och sårbarhetsanalys) och samhällsviktig verksamhet kan utvecklas. Kalmar kommun 6 av 18

Vi bedömer att delen med bedömning av riskvärden bör förtydligas med avseende på hur riskvärdena beräknats och när handlingsplaner ska tas fram. 2.5. Rapportering till staten Kontrollmål: Har rapportering till staten skett enligt lag och förordning av analysen? Kommunen ska hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Det gäller bl a risk- och sårbarhetsanalysen och planen för extraordinära händelser, men även t ex utbildning, övning och hantering av det geografiska områdesansvaret. Det finns också krav på hur och när rapporteringen ska ske. Förenklat kan sägas att en mer utökad redovisning ska ske första året i mandatperioden (senast 30 september), medan de övriga åren ska rapporteras uppdateringar, förändringar och uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser (senast 15 september). Föreskriften som styr detta anger att kommuner regelbundet ska följa upp sin analys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen. Rapporteringen ska omfatta följande punkter: 1. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts 2. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts 3. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. För aktuella paragrafer i sin helhet, se bilaga 4.5. 2.5.1. Iakttagelser År 2011 skickades risk- och sårbarhetsanalysen in till länsstyrelsen via e-post enligt uppgift vid intervjuerna. Det uppgavs inte finnas någon dokumentation av detta sparad hos kommunen. Vi har dock tagit del av dokumentation från länsstyrelsen som styrker rapporteringen. År 2012, 2013 och 2014 har länsstyrelsen enbart begärt rapportering om kommunen har genomfört ändringar. Kommunen uppgavs inte ha genomfört några förändringar. Ingen uppföljning rapporterades. Enligt länsstyrelsens dokumentation har kommunen rapporterat in detta via e-post (2012-09-18 samt 2013-09-16). Kommunen har inte någon sparad dokumentation angående rapporteringen år 2012 och 2013. Rapportering har skett även i år 2014. Rapporteringen skedde i form av ett epostmeddelande till länsstyrelsen (2014-09-26) och finns dokumenterad hos kommunen. Kommunen uppgav däri att det inte har gjorts några förändringar i risk- och sårbarhetsanalysen men att kommunen har ökat sin krisberedskapsförmåga sedan förra rapporteringen. Kalmar kommun 7 av 18

Det sker en uppföljning av MSB varje år av kommunens arbete enligt lagen om extraordinära händelser. Kommunen skickar in denna till MSB via epost. Länsstyrelsen gör varje år i samband med avlämnandet av årsuppföljningen. De protokollförs inte av länsstyrelsen. Det är en muntlig genomgång av frågorna i uppföljningen. 2.5.2. Bedömning Formalia: Kommunen har rapporterat årligen till länsstyrelsen. Vi bedömer att kommunen kan utveckla sin dokumentation av redovisningen. Innehållet i redovisningen: Vi är tveksamma till att länsstyrelsen har meddelat kommunen att den enbart ska rapportera in förändringar i analysen, när det även ställs krav på att rapportera in annat. Vi bedömer att kommunen utifrån vad länsstyrelsen har meddelat har fullgjort sina åtaganden. Utifrån kraven i föreskriften bedömer vi att kommunen hade kunnat utveckla innehållet i sin redovisning år 2012 och 2013 av arbetet som skett. Eventuellt har t ex aktiviteter och åtgärder genomförts och planerats, som bidragit till att öka kommunens förmåga. Den regelbundna uppföljningen av analysen skulle också redovisats. Angående innehållet i analysen dvs vad som har rapporterats år 2011, se kapitel 2.4.2. Sammanfattningsvis bedömer vi att rapporteringen i stort har följt kraven men att den kan formaliseras och utvecklas något. Kalmar kommun 8 av 18

3. Sammanfattande bedömning samt slutsats Revisionsfrågan lydde Bedriver kommunstyrelsen en ändamålsenlig verksamhet inom samhällets krisberedskap? Vi bedömer att kommunstyrelsen utifrån granskade kontrollmål enbart delvis bedriver en ändamålsenlig verksamhet inom samhällets krisberedskap. Vår bedömning grundar sig enbart i kontrollmålen som har granskats, dvs i de formella krav som finns på dokumenten handlingsprogram, risk- och sårbarhetsanalys och plan för hantering av extraordinära händelser samt formalia runt krisledningsnämnden och rapportering av risk- och sårbarhetsanalys. Vi har inget att erinra utifrån kontrollmålen om skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor 1. Vi anser att följande områden kopplade till kontrollmålen om skyldigheter enligt lagen om extraordinära händelser 2 skulle kunna utvecklas för att verksamheten ska vara än mer ändamålsenlig: Planen för extraordinära händelser kan utvecklas med avseende på beskrivningen av kommunens geografiska områdesansvar samt kopplingen till den underliggande risk- och sårbarhetsanalysen Risk- och sårbarhetsanalysen kan utvecklas avseende förmågebedömning, sårbarhetsanalys, riskvärdering och samhällsviktiga verksamheter Vi bedömer att redovisningen till länsstyrelsen skulle kunna utvecklas. Vi bedömer att kommunens dokumentation av rapporteringen kan förbättras. Kommunen har fattat erforderliga beslut om handlingsprogram, krisledningsplan, krisledningsnämnd samt reglemente för krisledningsnämnden. Samråd och tillställande av fastställt handlingsprogram har enligt vår bedömning varit korrekta. Kommunen har även en risk- och sårbarhetsanalys för aktuell mandatperiod. 27 november 2014 Sandra Danielsson Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare 1 Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor 2 Lagen (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Kalmar kommun 9 av 18

4. Bilaga Lagstiftning Här anges den lagtext som har utgjort underlag vid granskningen. För lagarna i sin helhet hänvisas till t ex Notisum på internet. 4.1. Lagen om skydd mot olyckor Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 3 kap: 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. 4.2. Förordningen om skydd mot olyckor Förordning (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor. 3 kap: 3 De handlingsprogram som avses i 3 kap. 3 och 8 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor skall innehålla uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda. Kalmar kommun 10 av 18

I de handlingsprogram som avses i 3 kap. 8 samma lag skall en kommun i förekommande fall lämna uppgift om hamnar och deras gränser i vatten. 4 En kommuns handlingsprogram ska tillställas länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt de kommuner och andra med vilka samverkan inom förebyggande arbete eller räddningstjänst kan bli aktuell. 4.3. Lagen om extraordinära händelser Lagens fullständiga namn är lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 kap: 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respective landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Kalmar kommun 11 av 18

4.4. Förordning om extraordinära händelser Förordningens fullständiga namn är förordning (SFS 2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Varje kommun skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka förberedelser som vidtagits inför extraordinära händelser samt lämna lägesrapporter och information om händelseutvecklingen vid extraordinära händelser i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 4.5. Föreskrift om risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. 6 Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas enligt följande punkter. 1. Övergripande beskrivning av kommunen. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Förmågebedömningarna enligt 6 och 7 pp. ska göras med användning av de indikatorer och bedömningsnivåer som framgår av bilagan. Analysen ska redovisas skriftligen till länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. Redovisningen ska ske i elektronisk form om inte särskilda skäl föreligger. 8 Kommuner och landsting ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen respektive till Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporteringen ska redovisas skriftligen i elektronisk form senast den 15 september under de år då en redovisning enligt 6 eller 7 inte behöver lämnas. Kalmar kommun 12 av 18

Rapporteringen ska omfatta följande punkter. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Vår anmärkning: 7 som nämns ovan i den sista paragrafen syftar på krav som ställs på landsting. 4.6. Vägledning risk- och sårbarhetsanalyser Enligt MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser ska en sådan analys innehålla följande, se bild. Hämtat från kapitel 5 i vägledningen (sidan 53f): Sårbarhetsanalys Sårbarhetsanalysen syftar till att detaljerat analysera hur allvarligt och omfattande en specifik händelse påverkar samhället eller den egna organisationen. Med hjälp av analysen identifieras olika sårbarheter. En viktig skillnad mellan en sårbarhetsanalys och en riskanalys är att den förra genomförs med avseende på ett specifikt riskscenario som har identifierats i riskanalysen. Ytterligare en skillnad är att sårbarhetsanalysen analyserar ett eller flera scenarier i avsikt att identifiera olika sårbarheter på ett mer detaljerat sätt än i den inledande riskanalysen. De konsekvenser som samhället eller den egna organisationen trots en viss förmåga inte lyckas förutse, motstå, hantera och återhämta sig från, indikerar hur sårbar organisationen är för en specifik händelse. Tyngdpunkten i en sårbarhetsanalys bör därför vara att analysera vilka konsekvenser en viss händelse för med sig och hur organisationen hanterar, motstår och återhämtar sig från denna. Metodoch verktygskapitlet (kapitel 5) redovisar ett antal metoder som kan användas för att analysera sårbarheter och förmåga, exempelvis beroendeanalys som är en form av sårbarhetsanalys. Kalmar kommun 13 av 18

Från sidan 55: Identifiering och analys I en kommunal organisation måste varje förvaltning och bolag identifiera de risker och sårbarheter som kan drabba verksamheten och det geografiska området. De får också bedöma eventuella skador och konsekvenser. Utifrån detta görs sedan en värdering av vilka konsekvenser en eventuell händelse kan få, samt sannolikheten för att den ska inträffa. Fokus ligger mer på konsekvens än på sannolikhet. Underlaget används sedan för att skapa en samlad bild av risker, sårbarheter och beroendeförhållanden i hela kommunen. Kalmar kommun 14 av 18

5. Bilaga Bedömningar 5.1. Bedömning av handlingsprogrammet Krav Uppfyllt Kommentar Mål för kommunens verksamhet inom skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats Risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras Uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser, inklusive vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Detta både i fred och under höjd beredskap. Handlingsprogrammen ska tillställas länsstyrelsen, MSB samt de kommuner och andra med vilka samverkan inom förebyggande arbete eller räddningstjänst kan bli aktuell Samråd ska ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken Normalt brukar inte mål om fallolyckor finnas med, då de inte brukar anses vara olyckor som leder till räddningsinsats. Kalmar kommun 15 av 18

5.2. Bedömning enligt föreskrift för risk- och sårbarhetsanalyser Krav Uppfyllt Kommentar Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. Nej Delvis Sårbarheter berörs enbart delvis, se tabell 3.4.a Kritiska beroenden saknas Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser. Finns på olika ställen i dokumentet Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Nej Nej Enligt föreskriften ska förmågebedömningarna göras med användning av de indikatorer och bedömningsnivåer som framgår av bilagan till föreskriften. Se kommentar på föregående fråga. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Kalmar kommun 16 av 18

5.3. Bedömningsmall för risk- och sårbarhetsanalyser Bedömningsmallen finns som bilaga i en rapport som utgör en uppföljning av föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser (avdelningsuppdrag med dnr 2012-6257). Punkterna utgår från kraven som finns i föreskriften om risk- och sårbarhetsanalyser. Krav Uppfyllt Kommentar Roll och ansvarsområde: Beskrivs myndighetens roll? Beskrivs ansvarsområdet? Metod, perspektiv och avgränsning: Finns hänvisning till metodansats? Finns metoden beskriven? Framgår om avgränsningar har genomförts? Finns mål och/eller syfte angivet? Finns olika begrepp som används definierade? Finns kopplingar till lagrum? Riskidentifiering: Har en riskidentifiering genomförts? Finns identifieringsprocessen dokumenterad? Finns potentiella fysiska riskkällor uppräknade? Är de fysiska riskkällorna indelade i typkällor? Riskanalys: Finns en beskrivning av sannolikhetsbedömning? Finns en beskrivning av konsekvensbedömning? Finns en beskrivning av skalnivå kopplat till dessa? Delvis Det anges inte hur processen har gått till, annat än att det är säkerhetsgruppen som har arbetet med att identifiera händelser. Inte uppräknade, men på olika ställen i texten. Kalmar kommun 17 av 18

Krav Uppfyllt Kommentar Värderas riskerna? Delvis Det framgår inte av dokumentet hur riskvärdet är beräknat. Förklaring har dock erhållits från förvaltningen via email. Däri framgår också att vissa värden leder till krav på handlingsplan. Detta bör nämnas. Riskutvärdering: Ges svar på: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad blir konsekvenserna? Finns en geografisk presentation? Förmågebedömning: Genomförs en förmågebedömning? Nej Inte enligt bilaga i föreskriften Är förmågorna uppdelade i sektorer? Sårbarhetsanalys: Finns en beskrivning av olika scenarier och dess konsekvenser? Är dessa kopplade till tidigare resultat i rapporten? Resultat och slutsatser: Är resultat och slutsatser kopplade till handlingsprogram, planer och övriga utredningar? Finns förslag på åtgärder som måste vidtas? Nej Delvis Delvis Delvis I bedömningsmallen avses en indelning i personal, ledning, IT eller dylikt. Elförsörjning och vissa sårbara verksamheter nämns, men separat sårbarhetsanalys saknas. Se föregående kommentar. Se avsnittet om koppling mellan analys och krisledningsplan, kapitel 2.3. En del punkter formuleras som bör. Kalmar kommun 18 av 18