Lidens nya kyrka, Lidens församling, Sundsvalls kommun RESTAURERING AV INTERIÖREN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:11 Bodil Mascher
2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 BESKRIVNING OCH HISTORIK 5 PLANERADE ÅTGÄRDER 6 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 9 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 13 KÄLLOR 14
3 SAMMANFATTNING Kyrkorummets väggar och tak har ommålats med vattenspädbar alkydfärg Engwall & Claessons alkyd- och emulsionsgrund (grundfärg). Taket har slutstrukits med Engwall & Claessons Matt Emulsionsgrund i gulvit kulör likt befintlig (på 10 liter vit Y065, BB10, RE15). Väggarna har slutstrukits med latexfärg, Alcros Milltex 2 Sampolymer i kulör likt befintlig; NCS 1000 (några få förekommande sprickor kring fönstren har ruggats upp och omputsats. På plats visade det sig att restaureringen av takfrisen blev betydligt mindre omfattande än planerat. Endast cirka tre meter av frisens skadade revetering har rivits och rekonstruerats på ett mycket bra sätt med skickligt utförd marmorering likt originalet. Konsolidering av den övriga befintliga frisen gjordes av en lång gängad träskruv som anbringades med jämna mellanrum och hela frisen har marmoreringsmålats på en emulsionsoljegrund med guldocker, grön umbra, bensvart samt obränd terra. Vid tvättning av kyrkorummets väggar inför ommålningen upptäcktes en grönmarmorerad bröstningslist utmed väggarna i kyrkorummet synlig på ett fotografi i Våra kyrkor tryckt 1939. Bröstningen har fotodokumenterats av Länsmuseet, liksom även målade bröstningar i trapphall och på läktare. Solbänkarna har restaurerats dvs. förekommande sprickor har ruggats upp och omputsats med bruk likt befintligt och ommålats med Engwall & Claessons Lasol linoljefärg i befintlig kulör (på 5 liter vit BB 220, YO 200, RO5). Dubbelporten mot norr har gjorts utrymningsbar och innerdörrarna är bortmonterade och förvaras i sockenstugans förrådsbyggnad, vilket även redovisas i kyrkans förvaltningshandlingar. De ombyggda dörrbladen har fått ett utförande likt befintlig dubbelport på motsatta sidan vad gäller såväl snickeri- som ådringsmålningsarbeten och de äldre dörrbladen har bevarats under de nytillverkade. Dörrarnas gångjärn har lämnats kvar som bevis för att dörrar funnits men målats in med väggarnas vita kulör. Samtliga putsarbeten har utförts med torrsläckt lufthårdnande fabrikskalk 1:1 enligt godkänt program. Snickerier och dörrar har penselstrukits med ett linoljebaserat system (Engwall & Claessons Lasol) lasyroljan pigmenterades med zinkgrönt, obränd terra och svart. RWC har inretts i trapphallen som byggdes på 1920- talet. Intrycket är sobert. Ombyggnaden har inneburit minsta möjliga ingrepp och i överensstämmelse med befintliga äldre snickerier och ytskikt. Inga genomborrningar i murar har gjorts. Man har utnyttjat utrymmet i ett befintligt förråd och en ny vägg har satts upp mot trapphallen och målats in likt övriga vita väggar. Den nya dörren mot trapphallen har fått en grön ådring likt befintliga dubbelportar i trapphallen. Normalslipad Jämtlandskalksten lades in på golvet i stället för polerad. På förslag av antikvarien ska bortmonterade dörrar från kyrkorummets norra port samt förvaringsplats av putsmallar (frisen) redovisas i kyrkans förvaltningshandlingar. Dessa förvaras i sockenstugans förrådshus. Vapenhuset Man har lagat putsskador på väggarna och slagit på ytputs enligt arbetsbeskrivning Putsarbetet har varit förenat med vissa tekniska problem med dålig karbonatisering troligtvis
4 orsakad av mycket saltbemängt material i putsväggarna, som därför ej avfärgats på nedre delen. Avfärgning har utförts med en fabrikstillverkad kalklimfärg i befintlig vit kulör. INLEDNING Under tiden 2003 02 14 2003 04 29 gjordes en invändig restaurering i Lidens kyrka Lidens socken, Sundsvalls kommun. Restaureringen har omfattat ommålning av tunnvalvet, lagning och ommarmorering av takfrisen, inrättande av wc för rörelsehindrade i trapphallen, ombyggnad av dubbelporten mot norr för nödutrymning, ommålning av kyrkans väggar interiört,.-och omputsning av ytputsen i vapenhuset. Länsstyrelsens i Västernorrland beslut 2003-01-27 dnr.433-1250-03 och Länsstyrelsens tilläggsbeslut 2003-02-13 dnr.433-1250-03 har lämnat tillstånd till åtgärden i enlighet med åtgärdsbeskrivning från 2002-11-22 och 2002-10-09 utarbetad av entreprenören Gery Byggkonsult, Sundsvall och putskonsulten Knut Åkesson, ECS-Teknik AB, Krylbo. Beställare är Lidens församling. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Lidens kyrka besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Bodil Mascher deltagit som antikvarisk kontrollant och gjort rapportsammanställningen. Fotografier: Bodil Mascher. Ärendets d.nr. är 2002 / 00433. Framsidans foto visar kyrkorummet efter ommålning av väggar och tak.
5 BESKRIVNING OCH HISTORIK Sektion och plan av ursprunglig kyrka. Beskrivning Kyrkan är byggd i sten med vitputsade fasader och har i huvudsak nyklassiska drag med stort rektangulärt långhus och västtorn med lanternin men tornet har toureller och lanterninen, som på arkitekten J. E. Söderlunds ritning var enklare, fick av byggmästaren J. Nordell en åttsidig genombruten form. På norra och södra långsidan sitter mittrisaliter, även synliga på ursprungsritningen. Planen är strängt symmetrisk med sakristian indragen inom norra långhusmuren nära det smalare polygonala koret i öster, huvudportal i väster och ganska flack takstol med plåttäckt sadeltak. Kyrkan har en meterhög gråmålad sockel runtom av tätt kcbruk. Att kyrkan var försedd med en skråkantad sockel beskrevs redan år 1939. Vid långhusets övergång till koret finns läktare utmed norra respektive södra långhusväggarna, varifrån en rundbåge med kassettering på insidan spänner över ingången till det förhöjda koret. Predikstolen består av en korg med baldakin placerad nära sakristieväggen i nära anslutning till koret. Korets nedre del är polygont och försett med tre fönster medan korets övre del i trä är halvcirkelformad med rundbågiga fönster. Altaret är grönmarmorerat och har ett kors med sveptäcke i förgyllning. Altarringen är också marmorerad genombruten och förgylld.
6 Historik Lidens nya kyrka uppfördes åren 1856 58 efter ritningar daterade 1854 som upprättats av arkitekten Johan Erik Söderlund 1854. Byggmästare var Johan Nordell som har satt sin prägel på kyrkan, särskilt tornhuven och koret som ej utfördes enligt Söderlunds ritningar. Koret utmärker sig för en ovanlig utformning. 1896 fick kyrkan värmekaminer. 1921 genomgick kyrkan en restaurering av interiören under ledning av arkitekten Otar Hökerberg. Ett trapprum byggdes i väster under orgelläktaren som målades i brunt och vitt. Mellanväggen mot kyrkan var av trä. Ett nytt orgelverk byggdes av E.A. Setterqvist & Son. Ett nytt uppvärmningssystem installerades. Kyrkans innanfönster försågs med katedralglas. Nya innerdörrar tillkom vid sidogångarna. Puts, färger och dekor förnyades. En spis installerades i sakristian. Kyrkans interiör hade år 1939 en annan färgsättning än idag. Det tunnvälvda taket var år 1939 målat i en ljusblå kulör (Cornell, 1939). Kyrkorummets väggar hade en grönmarmorerad målad bröstning med vågkyma som målad mittelbandslist. Den slutna bänkinredningen var målad i en blågrön kulör, trapphall och läktare hade en målad bröstning. 1954-55 ledde arkitekt B. Linnarsson en ny omputsning och avfärgning och bortmontering av en skorsten som tillkom 1921. Interiören ommålades och bänkinredningen moderniserades. Altaret blev förminskat och framflyttat, korgolvet sänkt ett trappsteg och belagt med kalkstensplattor och koret utvidgades. 1958-59 tillkom ett nytt orgelverk byggt av Grönlunds orgelbyggeri. 1988 skedde en ommålning av snickerierna av arkitektkontoret Arking AB, Örnsköldsvik. PLANERADE ÅTGÄRDER Tunnvalv Tunnvalvet reveterades under 1960- talet med kalkbruk och avfärgades med matt latexfärg. På plats beslutade putskonsulten att sprickorna skulle ruggas upp och omputsas. Före ommålning skulle ytorna tvättas och en fuktfläck i taket ovanför läktaren på sakristian patenteras med magrad linoljefärg. Putsskadorna skulle uppskrapas och dammsugas till fast rent underlag och lagas med restaureringskalkbruk av torrsläckt fabrikskalk och sand 1:1. Lagningen skulle få liknande tjocklek och struktur som originalputsen. Tunnvalv och väggytor skulle pågrundas en gång och grundas en gång med vattenspädbar alkydfärg. Båda färgskikt skulle penselstrykas. Färdigstrykning skulle göras en gång med emulsionsfärg.
7 Cirka tre meter av takfrisen i NV hörnet var svårast skadad. Detalj av putsskadan frilagd in till trästommen. Takfris Befintlig takfris är reveterad med trästomme och dekorationsmarmorerad med matt latexfärg. Frisen som hade sprickor och skadade putsytor skulle restaureras och ommålas likt befintlig marmorering. Före komplettering och lagning av frisen skulle profilen dokumenteras på en pappskiva. Löst sittande puts skulle demonteras. De ställen där man monterat ner löst sittande puts skulle dammsugas och nätas. Putslagningen skulle ske med lufthårdnande kalk på avvattnad yta och med liknande grund, stockning och finputs som oskadade originaldelar, samtliga påslag med proportionering 1:1. Målningsbehandling skulle ske med vattenspädbar alkydfärg och färdigstrykning med emulsionsfärg. Marmoreringen skulle göras om likt befintlig.
8 Dubbelport mot norr Porten (ovan) skulle ändras för att motsvara moderna utrymningskrav. Före ändringarna fanns en inre inåtgående och en yttre utåtgående dubbelport. Den inre dubbelporten tillkom år 1921. Den inre porten skulle bortmonteras och den yttre porten sitta kvar, men isoleras. Ytterporten skulle byggas på med 45 millimeters fyllning. Nytillverkade ramverk och boardfyllningar med originalen som förebild skulle monteras utanpå de ursprungliga dörrbladen, som kommer att bevaras under nytillskottet. Originaltrycken skulle återanvändas på de nya dörrbladen. Därefter skulle man dekormåla dörrarna likt de ursprungliga. De nya dörrbladen på ytterdörren skulle utföras med rak överkant (som innerdörrarna) och målas med ett linoljebaserat system likt de befintliga dörrarna som skulle monteras bort. Kyrkorummets väggar, solbänkar Kyrkans innerväggar och solbänkar skulle även målas (tilläggstillstånd). Väggarna som ser ut att vara brädrivna är avfärgade i en bruten vit kulör. Väggarna hade endast smärre skador vid dörrfästen o.d. Sprickor på solbänkarna (målningsskador) skulle uppruggas och omputsas med bruk av befintlig typ och sammansättning samt målas med silikat- eller linoljefärg. RWC i trapphallen Golvet skulle beläggas med polerad Jämtlandskalksten. Ventilation skulle anslutas till befintligt rör i ett hörn som idag går ner till krypgrunden. Nya golvsocklar, nya foder och ny dörr mot trapphallen skulle göras likt befintliga snickerier, dörrblad med grön ådring likt befintliga dubbelportar. Den grå förrådsdörren troligtvis från 1900- talets första del med tunna trä eller boardfyllningar och ramverk skulle bevaras.
9 Vapenhus På innerväggarna fanns sprickor och putsskador särskilt i anslutning till västporten (ovan). Finputsen skulle rivas och väggarna omputsas med lufthårdnande kalkbruk. VIDTAGNA ÅTGÄRDER Tunnvalv Kyrkorummets tak har ommålats med vattenspädbar alkydfärg Engwall & Claessons alkydoch emulsionsgrund (grundfärg). Taket har slutstrukits med Engwall & Claessons Matt Emulsionsgrund i gulvit kulör likt befintlig (på 10 liter vit Y065, BB10, RE15). Gamla sprickor har foglagats förr och man ser att fogarna buktar ut något, vilket fotodokumenterades. Sprickor i taket har lagats och grundades först en omgång innan hela taket ströks med grundfärg. Det finns tekniska skavanker på målningen i taket men detta härrör från en äldre puts- och målningsbehandling där ett kalkbruksskikt som filtats på en kalkfärg flagnar (främst på norra sidan) vid övergången från vinter till vår då kondens uppstår. Som det nu är sitter 98 % bra, resten bör i framtiden bättringsmålas om problemen uppstår alternativt göra om hela reveteringen.
10 Takfris Restaureringen av frisen blev betydligt mindre omfattande än planerat. På den svårast skadade nordvästra delen har cirka tre meter av befintlig skadad puts på frisen rivits och omputsats med ett kalkbruk av torrsläckt lufthårdnande fabrikskalk och sand 1:1 enligt godkänt program med 3 mm stockning och därefter en tunn vattrivning med filler (ovan). Övriga delar av takfrisen har endast konsoliderats, putslagats och marmorerats på en emulsionsoljegrund med guldocker, grön umbra, bensvart samt obränd terra. Förekommande sprickor har ruggats upp och omputsats. Konsolidering av frisen gjordes med en lång gängad träskruv som anbringades med försänkning och med jämna mellanrum längs frisen där den satt lös. Träskruven går igenom bakomliggande timmerstomme, ej in i stenväggen. Dubbelport mot norr Innerdörrarna är bortmonterade och förvaras i sockenstugans förrådsbyggnad, vilket även redovisas i kyrkans förvaltningshandlingar. De ombyggda dörrbladen har fått ett fint utförande målat med ett linoljebaserat system system (Engwall & Claessons Lasol) lasyroljan pigmenterades med zinkgrönt, obränd terra och svart. Vad gäller såväl snickeri- som dekormålningsarbeten och originaldörrbladen har bevarats under de nytillverkade. Dörrarnas gångjärn har lämnats kvar som bevis för att dörrar funnits men målats in med väggarnas vita kulör.
11 Norra portens ytterdörrar med nya dörrblad inåt kyrkorummet. Målad bröstning i södra läktartrappan i trapphallen. Kyrkorummets väggar, solbänkar Några få sprickor i anslutning till fönster har ilagats med bruk på 1:1 av lufthårdnande kalk. Väggarna har grundats med vattenspädbar alkydfärg (Engwall & Claessons alkyd- och emulsionsgrund) och slutstrukits med latexfärg, Alcros Milltex 2 Sampolymer i kulör likt befintlig; NCS 1000. En långsiktig målsättning bör vara att riva putsen och förhoppningsvis övergå till ren kalkputs. I samband med ommålning av väggarna dokumenterades dekormålad / marmorerad bröstning i långhusets NV hörn (ovan). Solbänkarna har restaurerats dvs. förekommande sprickor har ruggats upp och omputsats med bruk likt befintligt och ommålats med linoljefärg i befintlig kulör (på 5 liter vit BB 220, YO 200, RO5).
12 RWC i trapphallen RWC har inrättats delvis i ett förråd vid läktartrappan och trapphallens södra vägg. En ny vägg har byggts upp (ovan t v ) och målats likt trapphallens övriga vita väggar. Golvsockel har kompletterats och målats grå likt befintlig sockel och nya foder och ny dörr mot trapphallen har nytillverkats i överensstämmelse med befintliga äldre snickerier (ovan t h). Man har använt ett linoljebaserat system. Dörrbladet har grön ådring med linoljebaserat system som är underordnad men ändå likt befintliga dubbelportar i trapphallen och med glasat överljus som korresponderar mot fönstret på motsatta sidan trapphallen. Invändigt har RWC vitmålade väggar (Alcros Milltex 2 Sampolymer). Normalslipad Jämtlandskalksten lades in på golvet i stället för polerad. Den äldre förrådsdörren har bevarats. Inga genomborrningar i murar har gjorts.
13 Vapenhuset Ytputsen är riven och sprickorna utkratsade och lagade. Man har fuktproblem (uppstigande markfukt) men har slagit på ytputs enligt arbetsbeskrivning dvs. 3 mm kalkbruk av torrsläckt lufthårdnande fabrikskalk och sand 1:1 utom att man ej har kolsyrevattnat utan använt vanligt vatten. Vid putsningen gjordes första påslaget med slev och ytan med rivbräda. Putsen karbonatiserar mycket långsamt och avfärgning har ej utförts på nedre delen (ovan). Avfärgningen på övriga väggytor gjordes med en fabrikstillverkad kalklimfärg i befintlig vit kulör. Utanpå kyrkan ser man tydligt hur putsen lossnar ovanför den täta sockeln. Vid västportalen finns kraftiga skador med saltsprängningar i puts och underliggande tegel. Problemet kan dubbleras vid entrén, dels när salter utlöses från bruket i sockeln, dels om man tösaltar på vintern. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Restaureringarna har sammantaget sett varit bra vad gäller målningsarbeten på väggar och tak, ådringsmålning på nytillkomna dörrblad och frisen har fått en mycket fin marmorering. Putsarbetet har varit förenat med vissa tekniska problem som ej kommenteras här men rekonstruktionen av den skadade delen av frisen blev mycket bra. Vid tvättning av kyrkorummets väggar inför ommålning upptäcktes en målad bröstningslist utmed väggarna. Det var en stormönstrad grön marmorering med vågkyma som
14 mittelbandslist, synlig på ett fotografi i Våra kyrkor tryckt 1939. Målningen som troligtvis utgörs av linoljefärg eller oljealkyd, har fotodokumenterats av Länsmuseet. Antikvarien meddelade projektledaren (protokoll 03 04 08) att man skulle följa handlingarna som planerat dvs. övermålning eftersom en friläggning skulle innebära konsekvenser även för övrig färgsättning, dock först efter museet fått dokumentera målningen. Församlingen fick dock senare extra tid att diskutera om en större eller mindre (bakom en kolonn) referensyta skulle lämnas, eftersom man visat intresse och en integrerad restaurering på brukarnas villkor är också av kulturhistorisk betydelse. På församlingens önskemål gjordes en referensyta cirka 20 x 20 cm i stället för ett fält ner till golvet vid innersta hörnet eller i anslutning till en pilaster på antikvariens förslag. Rutan godkännes eftersom den var utvald och representativ. Även på läktaren dokumenterades en bröstning i ljusgrön opak färg med målad rödrosa mittelbandslist och i trapphallen och trapploppet en målad bröstning i en mörkt rosa kulör med målad mittelbandslist. Antikvarien samtyckte till ombyggnad av norra porten eftersom originalet finns kvar under nya dörrbladet men på villkor att de bortmonterade innerdörrarnas förvaring registreras och redovisas för länsmuseet. Antikvarien ansåg att översta fyllningen på de nya dörrbladen på ytterdörren skulle göras med rak överkant likt innerdörrarna på motsatta sidan eftersom symmetrin är viktig i denna kyrka. Trapphallens ombyggnad med RWC har inneburit minsta möjliga ingrepp. Intrycket är sobert och i överensstämmelse med befintliga snickerier och ytskikt. På förslag av antikvarien ska bortmonterade dörrar från kyrkorummets norra port samt förvaringsplats av mallar (frisen) redovisas i kyrkans förvaltningshandlingar. KÄLLOR OCH ARKIV Cornell, Henrik: Lidens kyrkor i Våra kyrkor (red. Sigurd Curman och Johnny Roosval), Stockholm 1939. Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Länsmuseet Västernorrland, Topografiska arkivet: mapp med kyrkoärenden, Lidens kyrka.