Sammanträdesdatum 2013-02-05 Blad 6

ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-02-05 Blad 6 Ks 12 Au 5 Dnr 271/2012-007 Information om yttrande med anledning av revisionens granskning av underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät Från tekniska nämndens arbetsutskotts sammanträde den 15 januari 2013, 1, har kornrnit in information om yttrande med anledning av revisionens granskning åv underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät. I granskningen framkommer att underhållet av gator och vägar fungerat tillfredsställande under år 2012 men att det varit eftersatt i många år. Underhållet av VA-nätet bedöms vara tillfredsställande. Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Informationen läggs till handlingarna. Skickas till: Kommunfullmäktige Akten Ordförandes sign. Justerandes sign.,8 kreter '^r^'hs sign. Utdra s y ande

I,;,.^^. ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDES ROTO^KOCC Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum,.. _-, a.,a3 2013-01-15 Diani nr ^i^;:,rieplunl^-"$iad? oz^l^.zo/2 I rr,^ - -. ^, TNAU 1 Dnr 35/2012-007 Yttrande med anledning av granskning av underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät Från kommunrevisionen har överlämnats rapport avseende granskning av underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät. I granskningen förekommer att underhållet av gator och vägar fungerat tillfredsställande under år 2012 men att det varit eftersatt i många år. Underhållet av VA-nätet bedöms tillfredsställande. Rapporten överlämnas till tekniska nämnden för beaktande och kommunrevisionen emotser svar på vilka åtgärder nämnden avser vidta med anledning av rapporten. Tekniska nämnden beslutade vid sammanträde den 12 december 2012, 155, delegera till tekniska nämndens arbetsutskott att besvara vilka åtgärder nämnden avser vidta med anledning av revisionsrapport nr 2, underhåll av gator, vägar och VA. Tekniska förvaltningen redovisar yttrande med anledning av granskning av underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät. Arbetsutskottets beslut Upprättat yttrande antas som svar på kommunrevisionens rapport avseende granskning av underhållet av kommunens gator, vägar och VAnät. Skickas till: Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Tekniska nämnden information Akten Ordförandes sign. Justerandes sign. Sekreterarens sign. Uttlragsbestyrkan/d/e

ARBOGA KOMMUN Tekniska förvaltningen Teknisk chef eo Antonsson 0589-870 91, 070-693 02 O6 bo.antonsson o(^arbooa.se TJÅNSTESKRIVELSE Datum 2013-01-09 Kommunrevisionen i Arbogakommun 1 (3) Yttrande med anledning av granskning av underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät Kommunrevisionen har efter genomförd granskning överlämnat rapporten till tekniska nämnden för beaktande samtidigt som kommunrevisionen emotser svar på vilka åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av rapporten. Granskning har gjorts mot bakgrund av att kommunrevisionenunder flera år iakttagit att kommunen haft ett begränsat underhåll av gator, vägar och VA-ledningar. Frågeställningen har varit om kommunen hanterar underhållet av gator, vägar och VA-anläggningar tillräckligt ändamålsenligt, det vill säga så att kravet på god ekonomisk hushållning tillgodoses? "I granskningen framkommer följande. Granskningen har visat att den tekniska nämnden under en följd av år haft ett eftersatt underhåll av gator och vägar i kommunen. Enbart akuta insatser har då genomförts. I denna del måste nämnden tydliggöra konsekvenserna för fullmäkfige i händelse av att nämnden inte kan fullfölja sina åtaganden inom ramen för den budget som anvisas. För år 2012 har dock underhållet ökats och med nuvarande nivå klaras underhållet inom rimlig tid med hänsyn till kravet om god långsiktig ekonomisk hushållning. Men trots de ökade insatserna under år 2012 behöver nämnden fullfölja underhållet av gator och vägar på nuvarande nivå för att komma ikapp det eftersatfa underhållet. Den bedömda underhållsskulåen uppgår till mellan 35 och 40 mkr. I annat fall kan nämnden inte säkerställa en långsiktig god ekonomisk hushållning. VA-ledningarna underhålls och förnyas sammantaget i enlighet med de rekommendationer som organisationen Svenskt Vatten har. Ernst ^ Young bedömer att underhållsfrågorna hanteras ändamålsenligt beträffande VA-nätef och behöver upprätthållas på nuvarande nivå befräffande vägar och gator under lång fid framöver för att svara mot kraven på god ekonomisk hushållning." Postadress Besöksadress Telefon Fax Intemet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx 0589-870 00 0589-136 25 vvuw.arboga.se 481-1667 212000-2122 732 21 Arboga tekniska@arboga.se

ARBOGA KOMMUN 2 (3) Rapportens beskrivning av befintliga förhållanden och händelser överensstämmer med nämndens och förvaltningens uppfattning. År 2012 är första året på länge som underhållsåtgärderna avseende gator och vägar varit på ennivå som kan anses lämplig med hänsyn till god ekonomisk hushållning. Enkort beskrivning av bakgrunden till detta är att budgeterade medel för beläggningsunderhåll isin helhet använts för underhållsarbete och inte för att täcka upp underskott avseende vinterväghållning. Detta kunde ske efter ett separat beslut i tekniska nämnden den 23 maj 2012. Vid det tillfället prognostiserades budgetunderskott som en konsekvens av beslutet. Det förväntade budgetunderskottet har reducerats genom att m;,,imera driftsarbeten samt även att delvis förskjuta dem i tid. Budgeten för beläggningsarbeten har under året kompletterats med ytterligare 2,1 miljoner kronor med delar av de pengar som återbetalats från AFA försäkring. Planeringen inför beläggningssäsongen år 2013 pågår när det gäller de ekonomiska förutsättningarna. Avseende prioriteringar mellan vilka ytor som ska beläggas så kommer en uppdatering att ske så fort väderleken medger en okulär besiktning. En bearbetning av de ekonomiska förutsättningarna pågår avseende vad som ska ingå i budgetramen för år 2013. Intentionen är att säkerställa att 4,5 miljoner kronor oavkortat ska kunna användas för beläggningsarbeten år 2013, samt att även reservera 4,4 miljoner kronor för vinterväghållning. Budgeten för år 2013 behandlades vid tekniska nämndens sammanträde den 17 oktober 2012. Vid sammanträdet redovisade förvaltningen några åtgärder som behöver vidtas för att klara finansieringen av vinterväghålhungen till nivån 4,4 miljoner kronor, vilket motsvarar normalvinter, samt att hålla beläggningsarbetena till nivån 4,5 miljoner kronor. Konsekvenserna av föreslagna åtgärder redovisades också. Tekniska nämnden beslutade i 6 stycken olika punkter varav den 4:e punkten lyder "för att minska de negativa följderna av konsekvensbeskrivningen föreslås att en ramökning för driftbudgeten fill tekniska nämnden ska prövas." Flera ledamöter från oppositionen avstod från att delta i beslutet. En utökning av medel för beläggningsarbeten från 4,5 miljoner kronor till 6,6 miljoner kronor för att nå samma totalnivå som var för 2012 bedöms inte möjlig inom den avsatta ekonomiska ramen.

ARBOGA KOMMUN 3 (3) Vid kommunstyrelsens arbetsutskott den 11 december 2012 redovisade ekonomichefen att förändrade redovisningsprinciper för gatuunderhåll håller på att arbetas fram. Möjlighet ges därmed att dela upp gatuunderhållet i olika komponenter beroende på investeringens livslängd. Möjligheten omfattar såväl omdefiniering av befintliga investeringar som nya investeringar. Beslutet med anledning av informationen blev "Arbetsutskottet anser aft möjligheten är intressant och ser fram emot att underlag kommer atf finnas för att kunna ta sfällning i frågan i samband med kommande budgetberedning." Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut syftar till kommande budgetberedningfnför år 2014 men det som kan konstateras är att problematiken är väl känd. Ändrade redovisningsprinciper för gatuunderhåll enligt det förslag som arbetats fram innebär förenklat uttryckt enförskjutning av kostnader från drift till investeringar. Enförbättring av situationen när det gäller tillgängliga medel för beläggningsunderhåll enligt dessa principer förutsätter förändring av investeringsramen. Tekniska nämnden har för avsikt att fullfölja den genomgång som pågår och därefter lämna en lägesrapport till kommunfullmäktige för ställningstagande om en ramökning. En ramökning är nödvändig om inte andra driftdelar ska läggas ner. Exempelvis kostar parkverksamheten 1,7 miljoner kronor efter tidigare veddragningar och att reducera det ytterligare bedöms inte som möjligt. Driftavdelningens budget består till cirka 65 % av fasta kostnader. Exempelvis är gatljusbelysningsarnt beredskapsersättningtill egen personal och entreprenörer fasta kostnader som är svåra att påverka. Detta betyder att det inte går att reservera ytterligare 2,1 miljoner kronor för beläggningsarbeten utan att utöka ramen. TEKNISKA,FÖI^VALTNINGEN Bo Antons oh Teknisk chef

ARBOGA KOMMUN (2) Datum 2012-11-05 F3^^ @/ 7. 61 ^^iyl1y1 CJ 1Y Korgmur?!cansliet [^ijp^nf 2^^^ Diani I^^ % eckn. ^U^_- Till kommunfullinäktigefär kännedom Till tekniska nämnden för beaktande Granskning av underhållet av kommunens gator, vägaz och VA-nät Kommunrevisionen har genomfört en granskning av det planerade underhållet av kommunens gator, vägar och VA-nät. Granskningen biläggs. I granskningen framkommer att underhållet av gator och vägar fungerat tillfredsställande under år 2012, men att det varit eftersatt i många år. Det eftersatta behovet motsvarar mellan 35 och 40 mkr och kommunen måste avsätta lika mycket i planerat underhåll kommande år.som i år för att' upprätthållå en god hushålhung med kommunens realkapital. d^fffållet av VA-nätet bedöms tillfredsställande. mmunrevisionen överlämnar rapporten till tekniska nämnden för ande. Kommunrevisionen emotser svar på vilka åtgärder nämnden ser vidta medr^nledning av rapporten senast den 15 januari 2013. öran Edlund O dfö ^ de Enligt uppdrag Postadress Besdksadress Telefon Faz Intemet Bankgira Org.nr Box 45 ^ Smedjegatans vx 0589-87000 0589-14486 www.arbogase 48t-7667 212000-2122 732 21 Arboga - - arboga.kommun@arbogase

Revisionsrapport nr 2, 2012, slutversion R Wallin r un Underhåll av gator, vägar och VA Illl^^^^^i'^- =1 ERNST & OUNG Qualityln Everything We Do

J ERNST &YOUNG QualiryIn Everyfhing We Do Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning... 3 2.1. Revisionsbevis...3 2.2. Avgränsning...4 3. Bakgrund...4 3.1. Vägens uppby99nad...4 3.2. Kommunens väghållaransvar... 5 4. Kommunens system för vägunderhåll... 5 4.1. Protokoll för den ockulära besiktningen... 5 4.2. Mål och prioritering...:... 6 4.1. Volym och budget...6 4.2. Bedömning... 6 5. VA-verksamhet...7 5.1. 100 kilometer VA-ledningar... 7 5.2. Bedömning.:... 7 5.3. Underhållsplan VA-nätet...8 6. Svar på revisionsfrågorna...:... 8 7. Slutbedömning...:...9 1

JERNST&YOUNG Qualiey/n Everylhing Nk Oa 1. Sammanfattning Kommunrevisionen i Arboga kommun har givit Ernst & Young i uppdrag att biträda med en granskning av kommunens arbete med underhåll av gator, vägar och VA-nätet. Granskningen har gjorts mot bakgrund av att kommunrevisionen under flera år iakttagit att kommunen haft ett begränsat underhåll av gator, vägar och VA-ledningar. Den övergripande revisionsfrågan har varit: Hanterar kommunen underhållet av gator, vägar och VA-anläggningar tillräckligt ändamålsenligt, dvs. så att kravet på god. ekonomisk hushållning tillgodoses? I granskningen framkommer följande. Granskningen har visat att den tekniska nämnden under en följd av år haft ett eftersatt underhåll av gator och vägar i kommunen. Enbart akuta insatser har då genomförts. 1 denna del måste nämnden tydliggöra konsekvenserna för fullmäktig i händelse av att nämnden inte kan fullfölja sina åtaganden inom ramen för den budget som anvisas. Förår 2012 har dock underhållet ökats och med nuvarande nivå klaras underhållet inom rimlig tid med hänsyn till kraven om god långsiktig ekonomisk hushållning. Men trots de ökade insatserna underår 2012 behöver riämnden fullfölja underhållet av gator och vägar på nuvarande nivå för att komma ikapp det eftersatt underhållet. Den bedömda underhållsskulden uppgår till mellan 35 och 40 mkr. I annat fall kan nämnden inte säkerställa en långsiktigt god ekonomisk hushållning. VA-ledningarna underhålls och förnyas sammantaget i enlighet med de rekommendationer som organisationen Svenskt Vatten har. Ernst & Young bedömer att underhållsfrågorna hanteras ändamålsenligt beträffande VAnätet och behöver upprätthålls på nuvarande nivå beträffande vägar och gator under lång tid framöver för att svara mot kraven på god ekonomisk hushållning. 2

JERNSTåYOUNG Quzcrym[v:qm;^q we o0 2. Inledning Det är mycket stora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar på drift och underhåll av gator och vägar. De kommuner som satsar mest på underhåll lägger tio gånger så mycket som de som satsar minst, enligt en nyligen publicerad kartläggning av tidningen På Väg.' När Svevia förra året i en enkätundersökning frågade kommunernas gatuchefer om tillståndet ljust deras kommun, svarade 87 procent att underhållet av det kommunala vägnätet var eftersatt. För fyra år sedan beräknande Kungliga tekniska högskolan (KTH) att den kommunala underhållsskulden var cirka 180 miljarder kronor bara när det gäller gatu- och VA-nätet. Hur underhållet av det kommunala vägnätet i detalj ser ut i dag är det ingen som riktigt vet på nationell nivå, enligt företrädare för SKL. Även om det saknas detaljerade kunskaper visar SKL:s statistik att kommunernas satsningar på drift och underhåll i genomsnitt har ökat med 25 procent sedan krisåren på 1990-talet, från 1 037 kronor per invånare år 1998 till 1 293 kronor i dag, räknat i 2011 års priser. Kommunrevisionen i Arboga kommun har mot denna bakgrund givit Ernst & Young i uppdrag att biträda med engranskning av kommunens arbete med underhåll av gator, vägar och VAnätet. Granskningen har gjorts mot bakgrund av att kommunrevisionen under flera år iakttagit att kommunen haft ett begränsat underhåll av gator, vägar och VA-ledningar. Den övergripande revisionsfrågan har varit : Hanterar kommunen underhållet av gator, vägar och VA-anläggningar tillräckligt ändamålsenligt, dvs. så att kravet på god ekonomisk hushållning tillgodoses? Till grund för granskningen har följande frågor ingått: _ Finns ett system för bedömning av underhållsbehov? Finns underhållsplaner på kort och lång sikt? Görs insatser i överensstämmelse med uppgjorda planer? Anvisas tillräckligt med resurser för underhållsbehovet? Finns åtgärdsplaner i händelse av att genomförandet avviker från beslutad planering? Granskningen har avsett situationen under 2012 och avser en prövning av den tekniska nämndens ansvar för underhåll av gator, vägar och VA-anläggningar. 2.1. Revisionsbevis I granskningen utgår vi från att denna skyldighet innebär att det kapital som gator och vägar motsvarar behålls i det närmaste oförändrat över en trettioårsperiod, dvs. kommunen får inte underlåta att utföra underhåll i det korta perspektivet för att t.ex. spara pengarom det samtidigt medför att det långsiktiga kapitalet som vägarna motsvarar försämras. Konsekvensen av detta skulle då innebära att framtida generationer får betala för vad tidigare generationer konsumerat. Det skulle strida mot intentionerna i lagen om god ekonomisk hushållning. Samma resonemang gäller VA-ledningar men där är målsättningen att underhållsbehovet ses över en hundraårsperiod. Publicerad 6/9 år 2012 3

JERNSTBrYOUNG Qualiryln Everyfhing We Oo 2.2. Avgränsning Granskningen avser år 2012 och den tekniska nämnden. 3. Bakgrund Underår 2011 hade nämnden en budget motsvarande 2,2 mkr där 640 000 kr användes för akut underhåll av gator och vägar - s.k. potthålslagning. Sammanlagt innebar det asfaltering av 4 853 kvm. Med en sådan takt skulle förnyelsen av kommunens vägar och gator ske på 201 år för gatorna och 335 år för gång- och cykelvägarna t.ex. Resterande del av budgeten - ca 1,6 mkr användes för vintervägunderhåll. År 2011 var inget undantag, enligt företrädare för tekniska förvaltningen. Underhållet av gator och vägar har släpat efter i många år. Enligt beräkningar som gjorts inom förvaltningen finns ett uppdämt underhållsbehov motsvarande 35-40 mkr. Hur lång tid det tar att återställa detta är det ingen som vet, det är helt beroende på tilldelningen av resurser framöver. För att upprätthålla en jämn och hög standard på gator, vägar och VA-anläggningar behöver kommunen genomföra ett kontinuerligt underhåll. Gator, vägar och tunnlar i kommuner är viktiga för att människor skall nå sina arbeten, barnen skall komma till skolan, för att service skall fungera och kommuninnevånarna kunna ta del av kultur- och fritidsaktiviteter t.ex. Ett bra transportsystem är också grundläggande för näringslivets utveckling. För att uppnå detta behöver vägnätet vara så beskaffat att det underlättarframkomlighet och inte skapar trafikfarliga situationer t.ex. 3.1. Vägens uppbyggnad När vägar, gator och tunnlar skall anläggas finns oftast goda instrument för att värdera investeringen innan den görs. Så fort en väg är byggd börjar en nedbrytningsprocess. Denna kan ta olika lång tid, beroende på hur väl underhållsarbeten är gjorda redan när vägen byggs, det dagliga slitaget och andra omständigheter. En väg består av olika lager. Det översta lagret -asfalten -fungerar som vägens golv för trafikanter och som tak för vägkonstruktionen. Under asfalten finns ett bärlager vars uppgift är att fördela belastningen så att inte onödigt slitage uppstår. Under bärlagret finns -inte alltid, men ofta - ett förstärkningslager vars uppgift också är att fördela tryckbelastningen. Under förstärkningslagret finns den befintliga marken. En väg kan brytas ned på flera sätt t.ex: ytligt slitage, nedbrytning i vägkroppen, ingrepp i vägkonstruktionen dåliga markförhållanden. Villkoren för trafiken har förändrats över tiden. Många av de gator och vägar som finns i kommunerna idag gjordes på 60- och 70-talen. Sedan dess har vägbestämmelser ändrats. Så t ex. höjdes boggietrycket från 16 till 18 ton i samband med Sveriges EU-inträde. Trafikmängden har också ökat. Till det kommer bruket av dubb och den förslitning på vägbanan som det innebär. Alla dessa förändringar gör att de ursprungliga gatorna och vägarna ofta inte är anpassade till nuvarande förutsättningar. En ökning av trafikmängden i kombination med ökat tryck från fordonen ärbara möjlig om underhållet ökat i motsvarande grad som slitaget ökat. 4

J ERNST &YOUNG Qualiry In Every^hing We Oa En annan viktig aspekt att ta med i planeringen är att underhållsbehovet kan skifta mellan åren beroende på förändringar i klimatet. Ett år med mycket nederbörd kan leda till ingrepp i vägkonstruktionen och underminera vägen p.g.a. dåliga markförhållanden utan att detta kanske syns direkt på asfalten samma år. Detta gör också att underhållsbehovet kan variera mellan åren. Den långsiktiga klimatförändring som alltfler talar om är ytterligare en aspekt att väga in. I Sverige betyder den mer nederbörd och under senare år uppträder fler väderfenomen med betydande nederbördsmängder som följd. Detta är nuvarande vägkonstruktioner som regel inte anpassade för. Med andra ord utsätts befintligt vägnät för betydligt större påfrestningar än vad de planerades för ursprungligen. Det i sin tur kräver större vaksamhet för behovet av löpande underhåll. 3.2. Kommunens väghållaransvar Mot bakgrund av ovanstående är ett långsiktigt och planerat underhåll av kommunens gator, vägar och tunnlar av mycket stor vikt i varje kommun. Plan- och bygglagen (PBL) anger att kommunen skall underhålla gator och vägar som kommunen är huvudman för i detaljplanerat område. Lagen säger inget om vilka kvalitetskrav som skall ställas på underhållet. I kommunallagen framgår dock att kommunen har skyldighet att vårda sitt kapital. Sveriges kommuner och landsting (SKL) samlar olika nyckeltal från kommuner över gatuoch vägunderhåll. Nyckeltalen bygger på statistik som inrapporteras från kommunerna. Den senaste redovisningen avser perioden fram till 2009. Iden redovisningen saknas Arboga kommun. Detta gör att det är svårt att jämföra en kommun med en annan. 4. Kommunens system för vägunderhåll I Arboga kommunen finns sammanlagt gator, huvudgator, gångbanor och gång- och cykelbanortill en sammanlagd yta av ca 753 795 kvm. Kommunen använder begreppet kvm för att få en mer rättvisande redovisning eftersom en längd, som flera andra kommuner användersig av, kan innehålla vägar av olika bredd. Kommunen har ett system för besiktning av vägarnas standard som bygger på ockulär besiktning och som görs varje vår av den egna personalen inom förvaltningen. Samma system har använts under 2012, men i år har detta system kompletterats med ett datoriserat gatuinventeringssystem. 1 det befintliga systemet finns alla vägar redovisade med namn, status, kommentar gjord vid besiktningen och den bedömda kostnaden för underhållet. Den ockulära besiktningen klassificerar vägarna i en femgradig skala, där betyget 1 är sämst och betyget 5 är bäst. 4.1. Protokoll för den ockulära besiktningen Vid besiktningen används ett protokoll där vägens standard bedöms utifrån olika aspekter på spårbildning sprickbildning ytliga skador och defekter avvattning och dränering vidtagna åtgärder. 5

JERNST&YOUNG Quality In Everylhing We o Vägen bedöms utifrån utbredning av skadan och omfattningen av skadan i intervaller 0-20 %, mellan 20 och 50 % och mer än 50 %. 4.2. MåI och prioritering Den politiska målsättningen i nämnden för 2012 var att förvaltningen skulle asfaltera 30 000 kvm. Förvaltningens nyckeltal för ett rimligt vägunderhåll över tid, utan att äventyra tanken om god ekonomisk hushållning, säger att underhållet behöver uppgå till en budget motsvarande 4,5 mkr per år där kostnaden beräknas till 5,78 kr/kvm och år. Det motsvarar en beläggning av ca 30 000 kvm och år i underhåll -inte bara för akuta potthålslagningar. Förvaltningen har asfalterat ca 33 000 kvm under 2012, vilket är klart mycket mer än föregående år. Förvaltningen har prioriterat vägar med betyget 2, dvs. något under genomsnittligt betyg. Förvaltningen använder en skala från 1-5 där 1 är jättedåligt och fem motsvarar nylagd väg. Enligt förvaltningen sker hela tiden en omprioritering under beläggningsarbetets gång med hänsyn till uppkomna situationer och bedömningar. Akuta skador har ofta mycket hög prioritet. Enligt den sammanställning som SKL gör i dessa frågor tillämpar många kommuner mål för beläggningsunderhållet som innebären genomsnittlig underhållscykel på mellan 20 och 40 år. I den senaste undersökningen från SKL (år 2009) konstaterades att knappt hälften av kommunerna i undersökningen klarade den målsättningen. 4.1. Volym och budget Tekniska nämndens totala driftbudget förår 2012 uppgår till 41,6 mkr. I praktiken är det en viss reducering jämfört med år 2011. Av den totala budgeten anvisades 4,5 mkr till-underhåll av vägar och gator i internbudgeten i början av år 2012. Budgeten skall avse även vinterväghållning, dvs. snöröjning. Underår 2012 har budgeten utökats med 2,1 mkr. Totalt har kommunen vid granskningstillfälletgenomfört underhåll för sammanlagt 6,6 mkr omfattande 33 000 kvm. I intervju med tekniska chefen framkommer att nämnden når sitt mål i år, men också att gatuunderhållet varit eftersatt i många år. I en beräkning som gjorts på uppdrag av revisionen framkommer att det eftersatta underhållsbehovet uppgår till mellan 35 och 40 mkr. För att kommunen skall komma ikapp skulle det motsvara mellan sex och sju år med nuvarande budgetnivå. Om budgeten bara uppgår till 4,5 mkr per år kommer man aldrig ikapp det eftersatta underhållsbehovet utan upprätthåller endast nuvarande nivå. Att nämnden inte genomfört underhållsinsatserna av gator och vägar enligt budget tidigare år beror på att nämnden prioriterat andra insatser när budgeten varit otillräcklig. Det planerade underhållet av gator och vägar har eftersatts framför kostnader för snöröjning och personalkostnader. Investeringsbudgeten uppgår till 20 mkr och där avser VA-verksamheten fem mkr, fem mkr avser exploateringsverksamhet och resten, dvs. tio mkr avser övrig verksamhet. 4.2. Bedömning Nämnden har formulerat målet i termer av volym och antal kvadratmeter som skall asfalteras. Prioritering av vilka vägar som asfalteras görs sedan av förvaltningen. Utgångspunkten är att välja vägar som bedöms ha en standard motsvarande betyget 2 på en femgradig skala. 6

J ERNST &YOUNG Qualiryln Fveryihing We Do Det är tillfredsställande att det finns ett protokoll till grund fören bedömning för valet av vilka vägar som skall underhållas. I princip är det inget som hindrar att bedömningen görs ockulärt, men Ernst & Young rekommenderar ett datoriserat bedömningssystem för att eftersträva ett mer koncistent bedömningsunderlag. Bedömning och beläggningsarbete sker under våren. Under 2011 gjordes bedömning men någon annan beläggning än akuta potthålslagningargevomfördes inte. Nämnden behöver överväga en tydligare långsiktig styrning så att nuvarande underhållsinsatserupprätthålls framgent. Det är nämndens uppgift att fullgöra uppdraget med de resurser som anvisas. Det är en fördel om internbudgeten för akuta insatser oavsett om de avser vinter (snöröjning) eller sommar (potthålslagning) separeras från det planerade vägunderhållet. Om nämnden inte klarar det planerade underhållet med den budget som står till buds måste fulmäktige uppmärksammas på sakförhållandet. lavnot fall kan inte en långsiktig god ekonomisk hushållning beträffande kommunens vägar och gator säkerställas. 5. VA-verksamhet Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten är medianvärdet för den årliga förnyelsetakten på vattenledningarna 0,4 procent för åren 2007-2009. För spillvattenförande nätet är motsvarande median 0,4 och för dagvattennätet 0,3 procent.2 Förnyelsetakten för hela landets VA-nät bör, enligt samma branschorganisation vara 0,7 procent. Prognosen för avloppsledningsnätet bör vara 0, 6 procent. Bedömningarna bygger på en förnyelseprognos på ca 70 år. Den nuvarande takten på nationell nivå på ca 0, 5 respektive 0,4 uppfattas därför vara för låg nationellt vilket innebär att underhållsbehovet skjuts framåt. 5.1. 100 kilometer VA-ledningar I Arboga kommun finns sammanlagt omkring 100 kilometer VA-ledningar. Under de senaste tre åren (2009-2011) har totalt närmare 900 meter per år underhållits. Förnyelsetakt, vattenledningar, spillvattenförande ledningar och Jagvattenledningar Totalt och procent 2009 2010 2011 2012 Vattenlednin ar 302 m 0,27 % 695 m 0,62 % 448 m 0,40 % 588 m 0,52 S illvattenlednin 204 m 0,24 /D 0 0 935 m 1,1 % 2205 m 2,6 Da vattenlednin 0 0 0 0 0 0 488 m 0,53 /D Ett genomsnittligt värde för vattenledningar under de aktuella åren 2009-2012 är 0,45 %. Motsvarande genomsnitt för spillvatten är 0,99 % för den aktuella perioden. Genomsnittet för Jagvattenledning iarboga under åren 2009-2012 är 0,1 /D. 5.2. Bedömning Enligt Svenskt Vatten finns det en rekommendation om att förnyelsetakten för vattenledningar bör uppgå till 0,7 % under en 70-års-period. I förhållande till det når Arboga kommun inte upp till den rekommendationen år 2012 då motsvarande förnyelsetakt i kommunen var 0,52 /D. I förhållande till ett genomsnitt under åren 2009-2012 är Arbogas förnyelsetakt 0,45 %. För att komma i nivå med rekommendationer behöver förnyelsetakten öka med 0,25 % beträffande vattenledningar iarboga. z Förnyelseplanering av VA- nät, Svenskt vatten utveckling, 2012 7

JERNSTåtYOUNG pualifylnfvery^hing We Do Förnyelsetakten av spillvattenledningar i Arboga år 2012 var 2,6 % - en mycket hög siffra. Med god marginal överträffar kommunen Svenskt Vattens rekommendationer på 0,6 %. Bedömt över fyraårsperioden 2009-2012 är förnyelsetakten 0,99 /D för spillvatten i Arboga. Kommunen redovisar en förnyelsetakten som överstiger rekommendationen med 0,4 %. Sammantaget redovisar Arboga kommun en tillfredsställande förnyelsetakt. Värt att observera, utifrån Svenskt Vattens rekommendationer, är att de rekommendationer som är framtagna inte tagit hänsyn till klimatförändringar. 5.3. Underhållsplan VA-nätet Tekniska kontoret har via extern konsult nyligen upprättat en sanerings- och åtgärdsplan för de närmaste fem åren. Av planen framgår de prioriterade insatserna under åren 2012 och framåt. Sanerings- och åtgärdsplanen är beslutad i tekniska nämnden 26 oktober 2011, 130 och inlämnad till länsstyrelsen. Av planen framgår bl.a. att det förekommit betydande vattenläckor på nätet vilket resulterat i större vattenproduktion än vad som motsvarats av behovet. Efter vidtagna åtgärder 2010 har vattenproduktionen minskat. I saneringsplanen identifieras följande prioriterade projekt de kommande fem åren: Skottgränd, minska läckor, dålig ledning, relining 90 meter till en kostnad av 360 000 kr år 2012-09-14 Villagatsomr m.fl, minska läckor, dålig ledning, byte vattenledning 90 meter, 540 000 kr år 2012-09-14 Villagatsomr minska risk för källaröversvämning, många läckor, byte vattenledning 170 meter 1020 mkr, år 2012 Mejerivägen, minska risk översvämning, byte ledning 20 meter, 60 000 kr, 2013 Bergmansparken m fl.etapper, relining eller byte av ledning, hela perioden 2012-2016, kostnad inte angiven Ekbacksbadet, ledningsförminskning, byte ledning 50 meter, 110 000 krår 2012-09- 14 Österled, dagvatten separering, byte spillvattenledning 4 mkr år 2012-2015 Storgatan, stora sättningar i gatan och vattenläckor, byte eller relining 5 mkr år 2012-2016 Rönnen, dagvattenseparering, nya vattenledningar bl.a 1,2 mkr år 2011-2012 Utöver dessa akuta insatser planeras för ett antal utredningar, filmningar och kontroller av ledningsnätet. 6. Svar på revisionsfrågorna Finns underhållsplaner på kort och lång sikt? Underhållsplaner för vägar och gator finns på kort sikt. Under flera år har dessa inte åtgärdats. Underhållsbehovet är därför eftersatt. Totalt uppgår det eftersatta underhållet till mellan 35 och 40 miljoner kronor. Om nämnden avsätter lika mycket i budget kommande år som i år kommer det att ta mellan sex och sju år innan underhållsarbetet är i fas med behoven. Det finns underhållsplaner inom VA- området. Kommunen följer dessa. Förnyelsetakten motsvarar de rekommendationer som organisationen Svenskt Vatten ställt upp. 8

JERNST&YOUNG Q^,mymr.eym;^g^oa Är planerna kommunicerade i nämnden? Ja, det är de. Sker underhåll i linje med planerna? Förår 2012 gäller det beträffande vägar och gator, men inte sett över flera år. Nämnden behöver avsätta lika mycket kommande år som i år för att komma ikapp med det eftersatta underhållet av gator och vägar. Ja, beträffande VA-nätet. Anvisas tillräckligt med resurser Förår 2012 är medelsanvisningen i nivå med målet beträffande vägunderhållet. Inte åren dessförinnan och det har inte varit i nivå på många år för att klara kraven på god ekonomisk hushållning. Beträffande VA-.ledningarna anvisas tillräckligt med resurser i förhållande till förnyelsebehoven, totalt sett. Förekommer konsekvensbeskrivningar ihändelse av att underhållet blir eftersatt? Nämnden informeras om vilka konsekvenserna blir fär underhåll som inte genomförs i rimlig tid. 7. Slutbedömning Granskningen har visat att den tekniska nämnden under en följd av år haft ett eftersatt underhållsbehov av gator och vägar i kommunen. Enbart akuta insatser har då genomförts. För år 2012 har dock underhållet ökats och med nuvarande nivå klaras underhållet inom rimlig tid med hänsyn till kraven om god långsiktig ekonomisk hushållning. Men trots de ökade insatserna underår 2012 behöver nämnden fullfölja underhållet av gator och vägar på nuvarande nivå för att komma ikapp det eftersatt underhållet. Om detta inte upprätthålls kommer det att innebära en kapitalförstöring. VA-ledningarna underhålls och förnyas sammantaget i enlighet med de rekommendationer som organisationen Svenskt Vatten har. Ernst & Young bedömer att underhållsfrågorna hanteras ändamålsenligt beträffande VAnätet och behöver upprätthålls på nuvarande nivå beträffande vägar och gator under lång tid för att svara mot kraven på god ekonomisk hushållning. 9