LIVSMEDELSVERKET PM 2 (11)

1 (11) PM Remissammanställning förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag Förslag Livsmedelsverket arbetar vidare med den nya modellen om riskklassning utifrån de synpunkter som inkommit i remissen. Myndigheten arbetar också vidare med att skapa föreskrifter som innebär att modellen blir bindande för kontrollmyndigheterna i Sverige. Förslag till tidsplan är: 2019 En ny modell för riskklassning av slakterier och vilthanteringsanläggningar tas fram. Klart 1 oktober 2019. Ett nytt, omarbetat förslag tas fram till en modell om riskklassning. Modellen omfattar samtliga livsmedelsanläggningar (inklusive riskklassning av slakterier och vilthanteringsanläggningar). Klart 1 oktober 2019. Delar av modellen förs in i en föreskrift. Föreskriften remitteras under oktobernovember 2019. I december 2019 fattas ett beslut om en ny modell för riskklassning. 2020 Föreskrifter om en ny modell beslutas under våren 2020. Vägledningar och annat stödmaterial såsom mallar för omklassning och informationsmaterial om den nya modellen tas fram. Under 2020 har systemleverantörer för kommunala IT-stödsystem möjlighet att anpassa dessa till den nya modellen. Eventuella utbildningar eller informationsmöten om den nya modellen hålls under hösten 2020. 2021 Ny modell för riskklassning ska användas av samtliga kontrollmyndigheter från och med 1 januari 2021. Samtliga livsmedelsanläggningar ska vara omklassade 31 december 2021 vilket innebär att omklassning kan ske löpande under 2021. Postadress Box 622 751 26 Uppsala Besöksadress Hamnesplanaden 5 Leveransadress Strandbodgatan 4 753 23 Uppsala Telefon 018-17 55 00 Telefax 018-10 58 48 E-post livsmedelsverket@slv.se Internet www.livsmedelsverket.se Organisationsnummer 202100-1850 VAT-nummer SE202100185001 Innehar F-skattebevis

LIVSMEDELSVERKET PM 2 (11) Justeringar efter remissbehandling Livsmedelsverket planerar att fortsätta arbetet med en ny modell för riskklassning enligt följande: Som ett första steg genomföra en utökad konsekvensutredning som omfattar hur förslaget påverkar kontrollmyndigheter, företag och bransch. Tillsätta en bredare referensgrupp med kommunala kontrollmyndigheter samt en referensgrupp med branschrepresentanter för att tillse att modellen justeras på ett sådant sätt att den kan bli accepterad och användbar. Förtydliga möjligheterna till reducerad kontroll genom förväntad regelefterlevnad baserad på erfarenhet. Fortsätta utreda möjlighet att få reducerad kontroll via certifiering så kommer och använda erfarenheter från andra medlemsstater såsom NL. Utreda möjligheten att kontrollens innehåll ska läggas i en separat vägledning. Förtydliga begreppet baskontroll samt se över vad detta ska innehålla och hur baskontroll kan kombineras med kontrollkampanjer och nationellt samordnade kontrollprojekt. Se över modellen utifrån de synpunkter som inkommit avseende storleksklasser, kontrolltid på plats och kontrollfrekvenser på vissa typer av verksamheter. Fortsätta utreda föreskrivande av modellens användande. Remissbehandling Rapporten på förslag om ny riskklassningsmodell remitterades till 63 livsmedelsföretag, branschorganisationer, myndigheter, systemleverantörer och certifieringsföretag. Rapporten lades också ut som en öppen remiss på Livsmedelsverkets webplats för att fler berörda skulle få möjlighet att lämna synpunkter. Under maj och juni höll Livsmedelsverket fyra informationsmöten via Skype för kontrollmyndigheter och företag. Mer än 150 personer deltog, huvudparten från kontrollmyndigheter, men på det sista mötet i juni deltog även 12 representanter från företag och branschorganisationer. Totalt inkom 102 remissyttranden varav 78 från kommunala kontrollmyndigheter. Kommunala kontrollmyndigheter De kommunala kontrollmyndigheternas synpunkter är generellt samstämmiga: De är positiva till en förenklad modell med besök och besöksfrekvens istället för kontrolltimmar, men tror inte att förslaget kommer att lösa de problem som Statskontoret lyfter fram i sin rapport från 2015; att nödvändig kontroll inte

LIVSMEDELSVERKET PM 3 (11) utförs, att kontrollavgifternas storlek varierar för mycket och att avgiftsmodellen brister i begriplighet och legitimitet. En stor andel anser att länsstyrelserna och Livsmedelsverket bör arbeta mer intensivt med revisioner och förelägganden för att komma till rätta med problemen som Statskontoret lyfter fram. De flesta kommunala kontrollmyndigheter (runt 75 %) anger att de tappar kontrolltid och att de måste dra ner på verksamheten med mellan 10-50 %. Konsekvenserna av detta blir på sikt kompetensbrister då färre inspektörer kommer att arbeta tillsammans på myndigheterna. De är positiva till att kontrollerna koncentreras till tidigare led, men anser att den omfördelning av tid som modellen ger, från kontroll i detaljhandeln till tidigare led, är för stor. De flesta kommuner anger att det finns ett behov av att besöka butiker, enkla serveringar och restauranger samt säsongsverksamheter oftare än vad modellen ger utrymme för. Länsstyrelser Av de sex länsstyrelserna (Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Gävleborg, Länsstyrelsen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Stockholm, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Örebro) som svarat har två (Gävleborg och Örebro) avstått från att yttra sig. De övriga fyra länsstyrelserna är generellt positiva till förslaget och pekar bland annat på den ökade kontrollfrekvensen på dricksvattenanläggningar, möjligheten till reducerad kontroll på grund av certifiering och kampanjkontroller. Dock anser de att kontrolltiden minskar för mycket på huvuddelen av landets kommunala kontrollmyndigheter vilket skulle få svåra konekvenser i form av minskade personella resurser. Länsstyrelsen i Norrbotten anser att riskklassningsmodellen bör vara bindande i en föreskrift; övriga länsstyrelser lämnar inga synpunkter på detta. Branschorganisationer och företag Synpunkter från branschorganisationer och företag är samstämmiga på flera punkter: De saknar en konsekvensbeskrivning och anser att förslaget inte kan tas vidare innan en konekvensutredning genomförts. Dock anser flera att modellens grundprincip att öka kontrollfokus i tidigare led är bra, men att förslaget bör utredas vidare. Flertalet förordar införandet av efterhandsdebitering. De flesta är positiva till att certifieringar skapar möjlighet till reducerad kontroll. De större branschorganisationerna såsom Li, Svensk Dagligvaruhandel och Visita anser att modellen bör vara bindande i föreskriftsform för att skapa likvärdighet. Li tillsammans med Näringslivets Regelnämnd (NNR) samt Kött- och Charkföretagen (KCF) anser att ett nationellt anläggningsregister skulle öka möjligheterna till likvärdighet. NNR framhåller

LIVSMEDELSVERKET PM 4 (11) att en sådan databas bör omfatta möjligheten för företag att kunna jämföra beslut och liknande för att skapa transparens. Svenskt Vatten anser att bilden av att det skett för lite kontroll av dricksvattenanläggningar inte är rättvisande. De menar också att modellen kommer att ställa högre krav på kompetens hos inspektörer som kontrollerar dricksvattenanläggningar. De menar att vattenproducenter troligtvis kommer att drabbas av ökade kostnader. Även Telge Nät har yttrat sig och hänvisar till Svenskt Vattens yttrande. Övriga myndigheter eller organisationer Jordbruksverket är positiva till förslaget och anser att det ger en bra grund för enhetlig och likvärdig kontroll. De anser vidare att baskontroller och kontrollkampanjer är bra verktyg. Kommerskollegium bedömer att förslagen i rapporten inte omfattas av anmälningsplikt enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler. Vidare bedömer kollegiet att förslagen inte aktualiserar anmälningsplikt enligt förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. Dock kan detta komma att ändras om modellen läggs in i en föreskrift. Kommerskollegium anser att Livsmedelsverket bör tydliggöra vilka extra kontroller som sker vid handel inom EU vad gäller kontroll av handelsdokument vid införsel av kött och ägg från andra medlemsstater. Regelrådet avstår från yttrande eftersom förslaget inte innehåller någon författningstext. Även Försvarsinspektören för miljö och hälsa, som har en egen riskklassningsmodell, avstår från att yttra sig. Konkurrensverket har inga synpunkter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är positiva till en förenklad modell och ser det som positivt att dricksvattenkontrollen kommer att få ett ökat fokus. De anser dock att en utökad konsekvensbeskrivning behöver göras då flera kommunala kontrollmyndigheter riskerar att få minskade resurser med den nya modellen. Kommunala miljöchefer är positiva till ökad kontroll i tidigare led, men ej på bekostnad av kontrollen i senare led. Förslaget med en förenkling är bra, men då förslaget ger för stor reducering av kontrolltid för många myndigheter så riskerar kontrollen att blir lidande. Även Naturvetarna har yttrat sig och lyfter fram inspektörernas arbetsmiljö som riskerar försämras med minskade resurser samt ökad administrativ börda i form av bland annat efterhandsdebitering.

LIVSMEDELSVERKET PM 5 (11) Sammanställning av remissinstansernas synpunkter Konsekvensbeskrivning Flera remissinstanser, både bransch och kommunala kontrollmyndigheter, har påpekat avsaknaden av en konsekvensbeskrivning i förslaget. Kommunala kontrollmyndigheter anger att de tappar mellan 7-50 % av kontrolltiden om det nya förslaget genomförs medan vissa branscher såsom Svensk detaljhandel anger att tiden ökar på en del av deras anläggningar. Ser man till de enskilda anläggningstyperna anser huvuddelen av de kommunala kontrollmyndigheterna att det nya förslaget till modell ger för lite kontroll främst för serveringar och restauranger såsom pizzerior och säsongsverksamheter. Myndigheterna menar att dessa anläggningar ofta är behäftade med stora problem och att de behöver kontroll minst en gång per år (i förslaget landar vissa av dessa anläggningar på ett kontrollbesök vartannat år) samt att Livsmedelsverket inte beaktat konsumentperspektivet tillräckligt. Även butiker med hantering lyfts fram som anläggningar som får för lite tid enligt flera kommunala kontrollmyndigheter. Dock anger Svensk dagligvaruhandel, som nämns ovan, att flera av deras medlemmar får ökad kontroll. KCF anser att den föreslagna modellen inte på ett korrekt sätt speglar riskerna med tillverkning av livsmedel i butik då vissa typer av tillverkning i butik motsvarar den tillverkning som sker på exempelvis ett charkföretag. Detta bör den nya modellen ta hänsyn till vad gäller kontrollfrekvens. Samtidigt som vissa anläggningar får för lite kontroll enligt den nya modellen så får vissa anläggningar omotiverat mycket kontroll enligt de kommunala kontrollmyndigheterna. Man lyfter främst fram mindre mottagningskök på förskolor samt hemtjänst. KCF och Sveriges Gårdsmejerier anser båda att vissa tilläggsuppgifter ger orimligt mycket kontroll och KCF lyfter fram kontroll av skyddade beteckningar. Livsmedelsverket har inte data tillgänglig som behövs för att göra en konsekvensutredning annat än på en översiktlig nivå. De uppgifter som tas in via den årliga myndighetrapporteringen är inte tillräcklig för att utreda konsekvenser på ett djupare plan. Eftersom den konsekvensbeskrivning som gjordes i samband med regeringsuppdraget var översiktlig kommer Livsmedelsverket att genomföra en djupare utredning av hur förslaget påverkar företag och kontrollmyndigheter i det kommande arbetet med

LIVSMEDELSVERKET PM 6 (11) förslaget. För att kunna genomföra en djupare konsekvensutredning kommer Livsmedelsverket att ta in data från ett urval av kommuner med olika förutsättningar baserat på storlek och geografiskt läge samt skapa referensgrupper med både företag och bransch och med kontrollmyndigheter som stöd i utredningen. Ökad kontroll i tidigare led I stort sett samtliga remissinstanser är positiva till att kontrollen ökar i tidigare led då man anser att det är mer effektivt att exempelvis kontrollera märkning i produktionsled och skapa möjlighet att upptäcka fusk i leden före detaljhandeln. KCF påpekar dock i sitt yttrande att Livsmedelsverket bör förtydliga att fusk inte enbart förekommer inom köttbranschen utan även lyfta fram de problemlivsmedel som KOM listat såsom exempelvis honung och olivolja. Inriktningen att flytta kontroll till tidigare led kommer att finnas kvar som grundprincip i det fortsatta arbetet med modellen. Reducerad kontrolltid Branschorganisationerna Li och Svensk Dagligvaruhandel är positiva till att det införs möjlighet till reducerad kontroll genom certifiering. Li är också positiva till flytt från standard till reducerad frekvens efter två kontroller eller 24 månader (beroende på vad som inträffar först) utan att myndigheter noterat bristande efterlevnad av allvarligare art. Kommunala kontrollmyndigheters är inte samstämmiga i sina svar: Några menar att möjligheterna till C-klassning av verksamheter bör finnas kvar. Några anser möjligheterna till reducerad frekvens genom certifiering och avsaknad av bristande efterlevnad av allvarligare art är positivt, men att Livsmedelsverket måste vägleda om vad detta innebär. Några menar att certifiering, enligt deras erfarenhet, inte automatiskt ger bättre efterlevnad av lagstiftningen och anser inte att detta ska ge reducerad kontrolltid. Några anser att förslaget om att en verksamhet ska flyttas till reducerad frekvens efter 24 månader är för otydligt. Förstärkt kontrolltid i riskklassningsmodellen i form av den nuvarande formen av C- klassning är mindre lämplig att ha i en modell för riskklassning. Detta eftersom det i den nya kontrollförordning finns bestämmelser om efterlevnadsåtgärder med möjlighet att utföra förstärkt kontroll av djur, varor och aktör under lämplig tidsperiod. När detta är tillämpligt och vad som är en lämplig tidsperiod, behöver avgöras från fall till fall av kontrollmyndigheten, men Livsmedelsverket kan behöva vägleda i frågan.

LIVSMEDELSVERKET PM 7 (11) Livsmedelsverket kommer att i det fortsatta arbetet med riskklassningsmodellen förtydliga möjligheterna till reducerad kontroll genom förväntad regelefterlevnad baserad på erfarenhet. När det gäller möjlighet att få reducerad kontroll via certifiering så kommer Livsmedelsverket att fortsätta utreda frågan och använda erfarenheter från andra medlemsstater såsom NL. Dricksvatten Kommunala kontrollmyndigheter är positiva till den ökade kontrollen av dricksvattenanläggningar. Dock anser vissa myndigheter att mindre anläggningar får orimligt mycket tid. Svenskt Vatten och Telge Nät anser att bilden av att det skett för lite kontroll av dricksvattenanläggningar inte är rättvisande. De menar att vattenproducenter troligtvis kommer att drabbas av ökade kostnader. Inriktningen att utöka tiden för kontroll av dricksvattenanläggningar kommer att finnas kvar i det fortsatta arbetet med modellen. Känsliga konsumentgrupper och informationsmodulen Vissa kommunala kontrollmyndigheter är frågande till varför tillägget för känsliga konsumentgrupper och tillägget för att kontrollera information och märkning försvunnit. I den förslaget till ny modell finns både informationstillägget och tillägget för känsliga konsumentgrupper inbakade i tiden för de anläggningstyper som är aktuella. Storleksklasser Flera kommunala kontrollmyndigheter är positiva till minskat antal storleksklasser. Några kontrollmyndigheter påpekar dock att den näst, lägsta storleksklassen för restauranger och serveringar är för omfattande (servering av mellan 25-250 portioner per år). Livsmedelsverket kommer att se över storleksklasserna i det fortsatta arbetet med riskklassningsmodellen.

LIVSMEDELSVERKET PM 8 (11) Kontrollens tidsåtgång Då det gäller fastställda kontrollfrekvenser, det vill säga att det kommer att finnas fastställt med vilken regelbundenhet en anläggning ska kontrolleras, är de flesta kommunala kontrollmyndigheter positiva. De flesta kommunala kontrollmyndigheter är negativa avseende vilken tid inspektören ska spendera på plats. De anser att 50-75 % är för mycket tid av den totala kontrolltiden att spendera på plats vid ett enskilt besök, framförallt då många mindre anläggningar och företag får ett för stort avbrott i sin verksamhet om kontrollbesöket tar för lång tid. Flera myndigheter lyfter fram att det är mer lämpligt och ger större effekt med små korta besök och att modellen bör ta hänsyn till detta. Några kontrollmyndigheter påpekar att de tider för kontroll som förslaget anger är missvisande och att deras erfarenhet av kontroll där modellen anger 4 timmar är att det istället tar 3-5 timmar. Livsmedelsverket kommer att arbeta vidare med principerna om kontrollfrekvenser, men kommer att se över förslaget om kontrolltid på plats. Riskklass 0 Majoriteten av de kommunala kontrollmyndigheter som svarat på remissen är positiva till möjligheten att lägga vissa anläggningar som ska vara registrerade som livsmedelsföretag i riskklass 0 och att de på så sätt undantas den regelbundna kontrollen. Flera kommunala kontrollmyndigheter pekar dock på svårigheten att upprätthålla aktuella register för samtliga anläggningar då dessa små anläggningar kan byta inriktning och ägare mellan kontrollbesöken utan att myndigheten får vetskap om detta. Några kommunala kontrollmyndigheter pekar också på att det kan bli problem med avgiften det år som de 0-klassade verksamheterna får besök då de inte kommer att ha samma kännedom om kravet som finns på att betala för livsmedelskontroll. Inriktningen med riskklass kommer att finnas kvar i det fortsatta arbetet med modellen. Då det gäller frågan om att ha aktuella registeruppgifter för samtliga anläggningar så åligger det företagen att inkomma med ändringar om sin verksamhet. Baskontroll Flera kommunala kontrollmyndigheter och även bransch och företag är positiva till att Livsmedelsverket förtydligar kontrollens innehåll, men anser att beskrivningen i rapporten behöver förtydligas.

LIVSMEDELSVERKET PM 9 (11) Livsmedelsverket arbetar vidare med begreppet baskontroll, en det lyfts ut ur arbetet med ny riskklassningsmodell. Bindande modell i föreskrift Flera remissinstanser, både bransch, företag, länsstyrelser och kommunala kontrollmyndigheter, anser att modellen bör vara bindande för att skapa ökad likvärdighet då det gäller tillämpning. Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna anser dock att riskklassningsmodellen bör vara kvar i vägledande form. Livsmedelsverket anser att en bindande modell skulle öka likvärdigheten i tillämpningen av modellen, men att en föreskift måste kompletteras med en vägledning. I det fortsatta arbetet kommer frågan om föreskrifter att fortsätta utredas. Efterhandsdebitering När det gäller efterhandsdebitering så har flera remissinstanser haft synpunkter på detta även om efterhandsdebiteringsfrågan i sig inte ingår i förslaget till ny riskklassningsmodell. Bransch och företag är positiva till efterhandsdebitering. LRF anser att debiteringen ska ske i efterhand av den faktiska tiden som kontrollmyndigheten arbetar med ett kontrollärende och inte baseras på den tid som riskklassningsmodellen ger. Vissa kommunala kontrollmyndigheter såsom Miljö- och räddningstjänstnämnden i Eskilstuna, Miljö- och byggnämnden i Strömstad, Stadsmiljö- och tekniska nämnden i Sundbyberg, Sydnärkes miljönämnd, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd, Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Österåker anser att ett införande av efterhandsdebitering kommer att leda till mer administration för myndigheterna. Miljö- och konsumentnämnden i Borås och Miljönämnden östra Skaraborg anser att efterhandsdebitering inte löser problemet med att vissa kommuner inte utför kontroll och Borås menar också att det skulle kunna få vissa kontrollmyndigheter att utföra ännu mindre kontroll. Miljöenheten i Nacka, Bygg- och miljönämnden i Skellefteå och Miljönämnden i Södertälje menar att efterhandsdebitering kan leda till försämrad arbetsmiljö för inspektörer. Det skulle kunna vara lättare för påverkan utifrån av oseriösa företag som vill ha en lägre avgift och därigenom försöker förkorta tiden som inspektören lägger ute på

LIVSMEDELSVERKET PM 10 (11) plats. Även Miljönämnden i Nyköping menar att diskussionen om antal kontrolltimmar kommer att fortsätta föras om efterhandsdebitering införs. Samhällsbyggnadsnämnden i Strängnäs anser att efterhandsdebitering kommer att göra det svårare att planera budgeten. Livsmedelsverket har lämnat in en hemställan till Näringsdepartementet om att utreda frågan om möjlighet till efterhandsdebitering i oktober 2017. Frågan är under beredning på Näringsdepartementet. Övriga synpunkter Flera övriga synpunkter har inkommit, främst från kommunala kontrollmyndigheter, såsom: Livsmedelsverket bör vägleda om taxor och avgiftsuttag. Tidsplanen för införande är för snabb. Livsmedelsverket bör, vid införandet av modellen, ta fram stödmaterial i form av mallar och informationsmaterial till bransch och företag. Livsmedelsverket bör arbeta mer med långsiktiga planer för samordnade kontrollprojekt, kontrollkampanjer i kombination med baskontroller. Sammanfattning Livsmedelverket har under 2017 gjort en översyn av riskklassningsmodellen på uppdrag av regeringen. Översynen har bestått av en inventering och analys av problem kring dagens modell tillsammans med representanter för olika livsmedelsbranscher och kontrollmyndigheter. En förenklad modell för riskklassning av livsmedelsföretag har tagits fram. Förändringarna som föreslås sker utifrån de problem som har identifierats. Modellen bygger på två delar och är principiellt likt det förslag som Statskontorets presenterat: 1. En allmän del som är kopplad till typ av verksamhet, där risker förknippade med verksamhetstypen beaktas. 2. En specifik del där processer som inte nödvändigtvis är bundna till verksamhetstypen beaktas. Den specifika delen skiljer sig dock från Statskontorets konstruktion i viss mån. Främst genom att Statskontoret menar att specifika risker inte går att kvantifiera och bedömningar ska därför bygga på inspektörernas professionella bedömningar. I ljuset av

LIVSMEDELSVERKET PM 11 (11) att skapa likvärdighet mellan landets alla myndigheter är det dock inte en rimlig väg fram och den specifika delen är därför tydligare än i Statskontorets förslag. Dessa två delar ger en standardiserad kontrollfrekvens för varje typ av verksamhet. Denna frekvens kan reduceras vid förväntad god efterlevad. Reduktionen föreslås kunna erhållas genom praktisk erfarenhet som dagens erfarenhetsmodul fast med tydligare kriterier alternativt via certifiering av livsmedelsföretaget. Möjlighet till reducerad kontroll för företag med certifiering har inte funnits i tidigare modeller och är efterfrågat av branscher och företag. Till varje kontroll och riskklass är det kopplat en tidsåtgång per kontroll. Det är den tid som ett kontrollärende bedöms kräva för en kontrollmyndighet. Modellen tar större hänsyn till risken för vilseledning genom att öka kontrollbehovet hos huvudkontor med ansvar för utformning av märkning. Modellen tar också större hänsyn till risken för bedrägliga beteenden, det vill säga livsmedelsfusk, genom att öka kontrollbehovet i partihandelsledet och genom att öka kontrollen av livsmedlens spårbarhet i hela kedjan. Ytterligare utredning bör ske om modellen ska vara bindande i en föreskrift eller vara kvar som vägledning. Förslaget till ny modell har remitterats och Livsmedelsverket kommer att arbeta vidare med modellen för att kunna fatta ett beslut om införandet av ny modell under senare delen av 2019. Kontaktpersoner vid Livsmedelsverket Kristina Dellrud, kristina.dellrud@slv.se 018-17 17 43 85, helena.storbjorkwindahl@slv.se 018-17 53 78