Kallelse/föredragningslista. Föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning

1 (2) Datum 2018-11-14 Handläggare Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare 0480-45 15 00 ingegerd.andersson@gyf.se Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Kallelse/föredragningslista Tid Torsdagen den 22 november 2018, klockan 09.00 Gruppmöten klockan 08.15-09.00 Plats Förbundskontoret, Stagneliusgatan 33 Enligt uppdrag Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare Föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4. Preliminär utbildningsorganisation 2019/2020 Ingen föredragning inför beslut 5. Budget och verksamhetsmål 2019 Ekonomisk planering 2020-2021 Föredragande: Förbundschef Joachim Håkansson och ekonomichef Carina Cerafiani (20 min) 6. Ny inriktning på bygg- och anläggningsprogrammet mark och anläggning, lärling Ingen föredragning inför beslut 7. Ölands Gymnasium byte av skolnamn Ingen föredragning inför beslut 8. Rapport för intern kontroll 2018, ekonomifunktionen Föredragande: Controller Caroline Johansson (10 min) 9. Interna kontrollpunkter 2019 Föredragande: Controller Caroline Johansson (10 min) 10. Anmälningsärenden 11. Anmälan av delegationsbeslut Informationsärenden 12. Ansökan till Skolverket om nationell idrottsutbildning (NIU) med innebandy Föredragande: Rektor Stefan Regebro (10 min) Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

2 (2) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum 2018-11-14 13. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Läsårsrapport 2017/2018 Föredragande: Ansvarig samordnare för KAA, Robert Bergkvist (20 min) 14. Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2019-2021 Föredragande: IKT-pedagog Jörgen Florheden (20 min) 15. Införande av lås- och passersystem Föredragande: IT-chef Per Svensson och planeringschef Ann-Charlotte Anderberg (20 min) 16. Budgetprognos efter 10 månader Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (10 min) 17. Revisorernas utlåtande avseende delårsbokslut 2018 Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (10 min) 18. Information från förbundschefen Endast föredragning vid styrelsens möte 2018-11-22 (10 min) Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 1 Plats och tid Förbundskontoret, klockan 13.30-14.25 Omfattning 62-75 Beslutande Ledamöter Dzenita Abaza (S), ordförande Måns Linge (M) Sven Stenson (M) Sören Bondesson (S) Jan-Olof Forslund (S) Övriga deltagande Tjänstepersoner m.fl. Joachim Håkansson, förbundschef Chatharina Gustafsson, administrativ chef Carina Cerafiani, ekonomichef Caroline Johansson, controller 66, 67 Ingegerd Andersson, sekreterare Datum för justering 2018- - Underskrifter Sekreterare Ingegerd Andersson Ordförande Dzenita Abaza Justerande Jan-Olof Forslund Datum för anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Kalmar kommuns anslagstavla 2018- -

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 2 62 GYF 2018/0523-10.15 Preliminär utbildningsorganisation 2019/2020 Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse 2018-11-08. Preliminär utbildningsorganisation 2019/2020. Preliminär utbildningsorganisation inför läsåret 2019/2020 inom Kalmarsunds gymnasieförbund föreslås enligt upprättat förslag 2018-11-06. Förslaget är utarbetat efter analys av årets ansökningar och i samråd med verksamhetsområdeschefen och samtliga rektorer. En prognos för antalet sökande 2019/2020 har upprättats. Målet är att i största möjliga mån tillgodose sökandes förstahandsval inom ramen för en verksamhet med hög kvalité och kostnadseffektivitet. Utifrån prognoserna har en ekonomisk konsekvensanalys genomförts för respektive program och skolenhet. Den preliminära organisationen för 2019/2020 omfattar sammanlagt 1 139 platser på de nationella programmen. Även organisation av utbildningar på introduktionsprogrammet framgår av det upprättade förslaget. Programinriktat val kommer att erbjudas på samtliga förbundets nationella program. Platser till individuellt alternativ bestäms efter behov utifrån elevernas förutsättningar. Utbildningen ges på Lars Kaggskolan och på Jenny Nyströmsskolan utifrån elevernas individuella behov. På Stagneliusskolan ges utbildningen med profil AST. Språkintroduktion ges på Lars Kaggskolan och Jenny Nyströmsskolan utifrån elevernas utbildningsnivå, förutsättningar och målsättning. På Ölands Gymnasium ges ingen språkintroduktion från och med läsåret 2019-2020. Yrkesintroduktion ges mot ett antal arbetsområden; service, hantverk, omsorg och fordon baserade på nationella yrkespaket. Gymnasiesärskolan avser att vara oförändrad 2019/2020. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen fastställer preliminär utbildningsorganisationen inom Kalmarsunds gymnasieförbund för läsåret 2019/2020 enligt upprättat förslag. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 3 63 GYF 2018/0567-01.04 Budget- och verksamhetsmål 2019 Ekonomisk planering 2020-2021 Förbundschef Joachim Håkansson redovisade uppföljning från styrelsens workshop 2018-10-30. De synpunkter och ändringsförslag som uppkom har beaktats vilket redovisas för arbetsutskottets ledamöter. Förslaget har därutöver skickats till presidiet 2018-11-09. Arbetsutskottet fattar inget beslut i ärendet utan hänskjuter frågan till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 4 64 GYF 2018/0526-10.15 Ny inriktning på bygg- och anläggningsprogrammet; mark och anläggning, lärling Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse 2018-11-08. Bakgrund Under våren 2018 beslutade styrelsen om en utökad organisation för Lars Kaggskolans bygg- och anläggningsprogram från 50 till 60 elever. Med nuvarande organisation och inriktningar finns en risk för att skolan, på sikt, utbildar för många husbyggare med programfördjupning träarbete än vad branschen har behov av. Samtidigt råder stor efterfrågan på personal inom mark- och anläggningsarbeten. Branschen har också uttryckt ett starkt önskemål om arbetskraft och utbildning inom det yrkesområdet. Eftersom skolan har goda erfarenheter av att ha ett fåtal elever i en viss inriktning som lärlingar (plåtslageri) vill skolan även starta inriktningen mark och anläggning som lärlingsbaserad från årkurs två, med start höstterminen 2019. Branschen garanterar i nuläget fyra lärlingsplatser per årskurs, vilket är det förslag på organisation som skolan har. Därefter får framtida önskemål från branschen avgöra om antalet kan utökas. Ekonomisk konsekvens Den ekonomiska konsekvensen är mycket liten då eleverna kommer samläsa ordinarie kurser i årskurs ett med övriga elever på programmet. Detsamma gäller de gymnasiegemensamma ämnena som ges i årskurs två och tre. Inriktningen bedöms inte heller innebära en utökning av tjänsten hos den lärlings- och APLsamordnare som skolan redan har på programmet. De behörighetskurser som krävs, då Lars Kaggskolan är en branschrekommenderad skola, är en webbaserad utbildning som är gratis och en motorsågskurs som kan köpas in för en kostnad av 10 000 kronor. Samtliga elever på byggprogrammet får digitalt kursmaterial och skyddsutrustning för en kostnad på 16 000-20 000 kronor per elev. Skolan räknar med att arbetskläderna för elever på inriktningen kan vara dyrare men att verktygskostnaden endast däremot har en marginellt högre kostnad än för övriga elever. På sikt innebär den föreslagna inriktningen att skolan kan bibehålla ett intag på 60 elever per läsår. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen beslutar att ge rektorn för bygg- och anläggningsprogrammet i uppdrag att starta inriktningen mark och anläggning från och med läsåret 2019/2020. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 5 65 GYF 2018/0525-01.01 Ölands Gymnasium byte av skolnamn Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse 2018-11-07. Bakgrund Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund beslutade 2015-10-23 att fasa ut de nationella gymnasieprogrammen vid Ölands Gymnasium. Den sista gymnasieeleven från skolan tog examen våren 2018 och skolan har nu endast kvar gymnasieelever inom språkintroduktionsprogrammet. Resterande elever finns inom vuxenutbildning i olika former. För att bättre spegla nuvarande och framtida verksamhet föreslås därför att namnet på skolan ändras från Ölands Gymnasium till Ölands utbildningscenter. Det blir även lättare att marknadsföra mot den målgrupp, vuxna, som utbildningen riktar sig till. Förslag till namnbyte har skett i samråd och dialog med både personal och representanter för Borgholms kommun. Ekonomisk konsekvens Kostnaden för framtagning av ny logotype och grafisk profil samt uppdatering av befintligt tryckmaterial och skyltar till skolans lokaler beräknas till drygt 180 000 kronor. Kostnaden hanteras inom 2018 års budget för skolan. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen godkänner att Ölands Gymnasium byter namn till Ölands utbildningscenter från och med 2019-01-01. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 6 66 GYF 2017/0486-01.05 Rapport för intern kontroll 2018, ekonomifunktionen Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse 2018-10-19. Rapport för intern kontroll 2018, ekonomifunktionen. Bakgrund Enligt styrelsens beslut den 28 oktober 2016 ska förbundet varje år upprätta en särskild kontrollplan för innevarande års uppföljning/granskning av den interna kontrollen. Resultatet av denna samt bedömning av riskhanteringen ska rapporteras till styrelsen. Styrelsen beslutade den 23 november 2017 om kontrollpunkter inom följande områden: - Attestrutiner - Redovisning (bokföringsorder och konton) - Leverantörsfakturor - Handkassa - Kundreskontra - Investeringar - Avtal Rapport 2018 Rapporten påvisar att gymnasieförbundets rutiner i de områden som granskats, i huvudsak fungerar tillfredsställande. Dock konstateras följande förbättringsområden: - Inom området bokföringsorder finns utrymme för förbättringar. Andel bokföringsordrar med inscannat underlag eller hänvisning till verifikationsnummer bör öka. - Inom området attestrutiner finns utrymme för förbättringar. Förbättringarna kan bestå i möjlighet till vikarie/ersättare för attestgruppen granskningsattest under semester. - Inom området handkassor har grundläggande kontroll utförts 2018. Den interna kontrollen fortsätter år 2019 för att även kontrollera avtalstrohet och frekvens. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen beslutar att godkänna rapporten för uppföljning och åtgärder, upprättad 2018-10-19, avseende den interna kontrollplanen för år 2018. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 7 67 GYF 2018/0543-01.05 Interna kontrollpunkter 2019 Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse 2018-10-19. Interna kontrollpunkter 2019, ekonomifunktionen. Konsekvensanalys, beskrivning av interna kontrollpunkter 2019. Enligt förbundsstyrelsens beslut den 28 oktober 2016 ska förbundet, senast i december, varje år upprätta en särskild kontrollplan för kommande års uppföljning/granskning av den interna kontrollen. Resultatet av denna samt bedömning av riskhanteringen ska rapporteras till styrelsen senast i samband med upprättandet av årsredovisningen. Utifrån konstaterade risker med relativa höga risktal inom ekonomifunktionen har ett antal kontrollpunkter med konsekvensanalys tagits fram i syfte att kontrollera hur pass utsatt förbundet är inom respektive område. Under 2019 kommer följande områden kontrolleras: - Kontanta medel - Investeringar - Inkasso De olika kontrollområdenas risker, kontrollmoment samt metoder, frekvens och ansvarig utförare av kontrollen framgår av dokumentet Interna kontrollpunkter 2019, ekonomifunktionen upprättat 2018-10-17. En konsekvensanalys som beskriver framtagna kontrollpunkter har tagits fram, upprättad 2018-10-17. Ekonomisk konsekvens Kontrollpunkterna är prioriterade och kommer att hanteras inom befintlig personalstyrkas arbetsuppgifter. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen beslutar att anta interna kontrollpunkter för ekonomifunktionen år 2019, upprättade 2018-10-17. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 8 68 GYF 2018/0174-01.04 Budgetprognos efter 10 månader Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 9 69 GYF 2018/0488-03.04 Revisorernas utlåtande avseende delårsbokslut 2018 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. 70 GYF 2018/0505-10.01 Införande av lås- och passersystem Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. 71 GYF 2018/0576-05.01 Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund 2019-2021 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. 72 GYF 2018/0593-10.06 Ansökan till Skolverket om nationell idrottsutbildning (NIU) med innebandy Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. 73 GYF 2018/0577-10.01 Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Läsårsrapport 2017/2018 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 10 74 GYF 2018/0592-04.01 Lönekartläggning 2018 Information Administrativ chef Chatharina Gustafsson presenterar gymnasieförbundets lönekartläggning för år 2018. Rapporten innehåller metoder för genomförandet, analyser samt resultatet av kartläggningen. Lönekartläggning ska göras årligen. KSGYF ser lönekartläggningen som ett verktyg och en möjlighet till att upptäcka eventuella osakliga löneskillnader, åtgärda och förhindra dem i syfte att säkerställa att våra medarbetare, oavsett kön, behandlas sakligt och bedöms utifrån faktiska och objektiva lönekriterier. Lönekartläggningen ska också vara ett verktyg för att uppnå visionen i vårt jämställdhetsarbete Kalmarsunds gymnasieförbund är en jämställd organisation vilket skapar en effektiv och attraktiv verksamhet. Beslut Arbetsutskottet tar informationen till protokollet. Justerare Utdragsbestyrkande

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2018-11-13 11 75 Information från förbundschefen Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte 2018-11-22. Justerare Utdragsbestyrkande

EKONOMISK PLANERING 2020-2021 Budget- och verksamhetsmål 2019 Fler möjligheter!

Politikens förord En utbildning av god kvalitet ger ökad kunskap för alla och är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämlikhet. Vår vision är att alla elever ska nå sina kunskapsmål och lämnar sin utbildning väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare studier. Vår målsättning är att varje enskild elev utifrån sina behov ska ges förutsättningar att utmanas i sitt lärande. Vi vet att utbildning är nyckeln till framtidens jobb men också till människors frihet att forma sina egna liv. Att fullfölja en gymnasieutbildning har aldrig varit viktigare än det är idag och personer med gymnasieutbildning har lättare att få jobb och är mindre sårbara för arbetslöshet än de som saknar sådan utbildning. För att lyckas etablera sig på arbetsmarknaden eller för att kunna gå vidare till fortsatta studier är därför en genomförd gymnasieutbildning mycket betydelsefull. Alla ungdomar ska därför ha rätt att utvecklas och att nå kunskapsmålen. På samma sätt ska vuxna ha rätt att studera inom vuxenutbildningen. De senaste åren har antalet nyanlända elever i gymnasieförbundets skolor ökat, vilket innebär att mottagande, organisation och arbetssätt behöver vara i ständig utveckling. Inte minst för att det allmänt sett tar längre tid för nyanlända elever att nå skolans mål än de elever som är födda i Sverige. Nyanländas möjligheter till utbildning och att snabbt kunna etablera sig på arbetsmarknaden är avgörande för deras integration i det svenska samhället. Mottagningen och kartläggningen av nyanlända elever behöver utvecklas vilket skapar bättre förutsättningar att planera en individuell anpassad studiegång. En väl fungerande elevhälsa är en viktig förutsättning både för att eleverna ska uppnå goda studieresultat och känna trygghet och trivsel i skolan. Även elevernas behov av studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleverna och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. All utbildning ska främja och utveckla värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling. En skola som kompenserar för olika förutsättningar och bakgrund, som bostadsområde och sociala förhållanden, är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. Grunden för vårt samhälle och våra barn och ungdomars framtid läggs i skolan. När vi investerar i skolan så investerar vi i vår gemensamma framtid. Dzenita Abaza (S) Ordförande Kalmarsunds gymnasieförbund Sven Stensson (M) Vice ordförande Kalmarsunds gymnasieförbund 1.

Det här är Kalmarsunds gymnasieförbund Kalmarsunds gymnasieförbund är ett kommunalförbund som bildades 1 juli 1995 av medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Gymnasieförbundets är en av sydöstra Sveriges utbildningsaktörer med ansvar för den kommunala gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunala vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna (Lärvux) samt utbildning i svenska för invandrare (Sfi) som bedrivs i medlemskommunerna. Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder en mångfald av utbildningar. Våra skolor kännetecknas av trygghet och en inkluderande miljö. Vi ligger långt fram i utvecklingen och kombinerar IT med modern pedagogik. Tillsammans skapar detta fler möjligheter för dig - och din framtid. Gymnasieutbildningen består av gymnasiet och gymnasiesärskolan. Drygt 3 300 elever går på Jenny Nyströmsskolan, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan i Kalmar samt på Ölands gymnasium i Borgholm. Gymnasiet omfattar 15 nationella program, lärlingsprogram samt introduktionsprogrammen. Vuxenutbildningen består av Axel Weüdelskolan i Kalmar, Mjölnergymnasiet i Torsås och Ölands Gymnasium i Borgholm. Tillsammans har de ca 956 heltidsplatser. Vuxenutbildningen består av utbildningsformerna; grundläggande vuxenutbildning (Gruv), gymnasial vuxenutbildning (GYvux), utbildning i svenska för invandrare (Sfi) och särskild utbildning för vuxna (Lärvux). Utöver detta bedriver vuxenutbildningen utbildningar som beviljats genom statsbidrag, såsom yrkesutbildningar för vuxna, lärlingsutbildning men det finns också uppdragsutbildningar som finansieras av olika uppdragsgivare. Förbundsstyrelsen (direktionen) är det högsta beslutande organet i Kalmarsunds gymnasie- förbund och har det yttersta ansvaret för all verksamhet i förbundets regi. I juridisk bemärkelse är direktionen enligt kommunallagen både den beslutande församlingen (att jämföra med kommunens fullmäktige) och förbundsstyrelse. Styrelsen består av 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare från de fyra medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Ordförande och vice ordförande utgör tillsammans styrelsens presidium som planerar och förbereder förbundsstyrelsens sammanträden. I delegationsordningen framgår de ärenden där styrelsens beslutanderätt har delegerats. 2. Arbetsutskottet består av fem ordinarie ledamöter och fem ersättare och speglar den politiska sammansättningen i sty-

relsen. Arbetsutskottet bereder de ärenden som ska behandlas i förbundsstyrelsen och är tillika förbundets personaldelegation. Förbundschefen är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot förbunds- styrelsen. I förbundschefens ledningsgrupp ingår verksamhetsområdeschefen för gymnasie- och vuxenutbildningen, ekonomichefen samt administrativa chefen. Förbundschefen leder förbundskontoret som arbetar strategiskt med ledning av förbundet. Kontoret består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, juridik, arbetsmiljö, personal, kommunikation, IT, kost och systematiskt kvalitetsarbete. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Förbundskontoret tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser, utredningsarbeten och dylikt. Förbundskontorets arbete kan jämföras med arbetet som görs på kommunernas kommunlednings- och förvaltningskontor. Verksamhetsområdeschefen leder och utvecklar skolverksamheterna inom förbundet och är personalansvarig för rektorer, IKT-pedagoger, planeringschef, skolpsykolog och skolläkare. Verksamhetsområdeschefen har det övergripande ansvaret för att våra skolor drivs och utvecklas med hög kvalitet och effektivitet. Skolorna är organiserade i skolenheter där rektor är pedagogisk ledare för lärare och elever inom sin skolenhet. Rektor har det pedagogiska ansvaret för skolenheten och ska på ett effektivt sätt organisera och leda arbetet inom enheten. I sin myndighetsutövning arbetar rektor utifrån skollagen, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och gymnasieförbundets mål och vision. 3.

ORGANISATIONSSKISS Presidiet Arbetsutskott Styrelse Förbundsstaben Förbundschef Verksamhetsområdeschef Axel Weüdelskolan Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Mjölnergymnasiet Stagneliusskolan Ölands Gymnasium AW1 JN1 LK1 ST1 AW2 JN2 LK2 ST2 JN3 LK3 ST3 JN4 LK4 Förkortningar Axel Weüdelskolan AW1 Svenska för invandrare (Sfi), Lärvux (särskild utbildning för vuxna) AW2 Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning Jenny Nyströmsskolan JN1 Hotell- och turismprogrammet, introduktionsprogram JN2 Estetiska programmet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet JN3 Gymnasiesärskola, Naturvetenskapsprogrammet JN4 Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet Lars Kaggskolan LK1 Naturvetenskapsprogrammet, Hantverksprogrammet LK2 Teknikprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet LK3 Introduktionsprogram LK4 Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet Stagneliusskolan ST1 Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation, Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhälle, AST-enheten (Utbildning för elever med Autismspektrumtillstånd) ST2 ST3 Ekonomiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap Mjölnergymnasiet MJ Svenska för invandrare (SFI, Lärvux (Särskild utbildning för vuxna) Ölands Gymnasium ÖG Introduktionsprogram, Svenska för invandrare (SFI) Lärvux (Särskild utbildning för vuxna), Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning

Grundläggande värderingar och kärnvärden Alla som arbetar inom Kalmarsunds gymnasieförbund är i första hand till för eleverna. För att skapa en kultur som sätter våra elever i främsta rummet krävs tydlig och engagerad personal och ett gott medarbetarskap. Fler möjligheter! Förbundets anställda ska vara aktiva, engagerade och ta tillvara alla möjligheter att stödja ungdomars och vuxnas utveckling och lärande. Genom att ha höga förväntningar på elever skapas en ökad tillit till den egna förmågan och en vilja att utvecklas, samtidigt som lusten att lära stimuleras. Att skapa förtroendefulla relationer och att anpassa arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov, tillsammans med höga förväntningar, är grunden för att eleverna ska nå utbildningens mål. Kalmarsunds gymnasieförbund blir en framgångsrik organisation genom att alla medarbetare har klara och tydliga mål i sin yrkesutövning, ser sin roll i helheten och har kunskaper om de resultat som ska uppnås. Ett gott medarbetarskap innefattar förmågan att själv bidra till ett positivt arbetsklimat, att kunna samarbeta konstruktivt med alla aktörer och att visa ett gott bemötande i alla lägen. KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND STÅR FÖR FÖLJANDE KÄRNVÄRDEN Mångfald och framtidsmöjligheter På våra skolor finns ett stort utbud av utbildningar. Kvalitet och långsiktighet skapar möjligheter både för elever och personal. Här kan du utveckla din kompetens och dina förmågor för att möta framtidens utmaningar. Trygghet skapar trivsel All vår verksamhet bygger på trygghet och att människor känner sig välkomna. Genom samarbete och respekt skapar vi en inkluderande miljö med plats för alla. Digital kompetens i framkant Vi har en bred digital kompetens och strävar efter att ligga långt fram i utvecklingen. Vi kännetecknas av en innovativ undervisning där vi kombinerar IT med modern pedagogik. Engagemang och glädje ger utveckling Vi jobbar aktivt för att människor ska utvecklas tillsammans och samarbeta med andra. Genom ett stort engagemang och en positiv inställning skapar vi förutsättningar för ett livslångt lärande. Vårt löfte till våra elever och medarbetare i Kalmarsunds gymnasieförbund är att du alltid kan förvänta dig fler möjligheter! 5.

Vision Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som demokratiska och ansvarstagande människor berikade med kunskaper och färdigheter lämnar de sin utbildning väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare studier. 6.

Våra prioriterade målområden Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten inom de olika skolorna. Inför varje nytt budgetår fastställer förbundsstyrelsen de prioriterade områden som planeringsperioden ska fokusera särskilt på. Varje prioriterat område följs av information om mål, ansvar- och uppdragsfördelning samt uppföljning. 2019 ÅRS PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN Kunskap, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Integration En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Digital kompetens Attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation - entreprenöriellt lärande. Kunskap, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande En skola på vetenskaplig grund 2019 Digital kompetens Attraktiv utbildningsorganisation - entreprenöriellt lärande 7.

Kunskap, utveckling och lärande Huvuduppgiften för skolan är att rusta elever med de kunskaper och färdigheter de behöver inför dagens och framtidens samhälle. Skolan ska ge eleverna kapacitet att fungera som samhällsmedlemmar, och har därmed vital betydelse för demokratin, näringslivet och välfärden. Staten beslutar om nationella mål och bestämmelser inom skolområdet och huvudmännen ansvarar för att skolan ges sådana förutsättningar att de nationella målen kan nås. Lärarna ansvarar för att planera och genomföra undervisningen inom ramen för det uppdrag staten meddelar i bland annat läroplaner för de olika skolformerna. Rektor leder det pedagogiska arbetet och har det övergripande ansvaret för verksamheten i den egna skolan. Undervisning och skolledning är kärnuppgifter för lärare och rektorer. Det är därför viktigt att värna lärares och skolledares arbetsvillkor som medger tillräckligt tid för de professionella kärnuppgifterna. För att rektorer ska kunna prioritera det pedagogiska ledarskapet och för att lärare ska kunna fokusera på undervisningen, är det av stor betydelse att inte belastas med administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Det är exempelvis angeläget att det finns en väl fungerande elevhälsa och att det finns skolbibliotekarier.1 Förbundets behov av lärarassistenter ska utredas. Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande oavsett bakgrund2 och varje elev ska känna att de möts med höga förväntningar samt få lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande oavsett bakgrund2 och varje elev ska känna att de möts med höga förväntningar samt få lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Normen i skolan är att alla elever är olika. När skolan utformar och skapar inkluderande lärmiljöer är dessa metoder för att möta elevers olikheter och skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning av god kvalitet. Att utveckla inkluderande lärmiljöer handlar i grunden om att göra det som traditionellt ses som anpassningar till en självklar del av undervisningen för alla elever.3 När skolans lärmiljöer som helhet formas så att de möter elevernas behov oavsett förutsättningar och funktionsvariationer, är bedömningen att färre elever behöver särskilt utformade insatser för att nå så långt 1. Slutbetänkande Skolkommissionen SOU 2017:35, kap 7 sid 203-211. 2. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och socioekonomisk bakgrund. 3. Ifous (2015) Att forma skolan efter eleverna. Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. 2015:2 Forskarnas rapport. 8.

Guldäpplet finalist 2018 Daniel Nilsson, Speicallärare på Stagneliusskolan som möjligt i sitt lärande. För de elever som är i behov av ytterligare stöd ska skolan ge extra anpassningar eller särskilt stöd.4 Elevhälsan5 har en central roll i skolans arbete med att utveckla inkluderande lärmiljöer. Det övergripande syftet är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande med utgångspunkten att skapa en så god lärmiljö som möjligt för eleverna. Ett nära och bra samarbete mellan rektor, lärare och elevhälsans yrkesgrupper är avgörande för om skolan ska lyckas utveckla inkluderande lärmiljöer inom klassens ram. Elevhälsan behöver involveras mer i arbetet med att anpassa den ordinarie undervisningen både för elevers olika behov och för att arbeta med generella anpassningar i undervisningen vilka ska gagna alla elever.6 Skolinspektionen konstaterar i sin granskning av elevhälsan att det krävs god samverkan med aktörer i vård- och omsorgskedjan för att alla barn och unga ska ges bästa möjliga förutsättningar till en god hälsa och utveckling.7 4. SKOLFS 2014:40 Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 5. Förutom skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens ingår även studie- och yrkesvägledare i skolornas elevhälsateam. 6. Skolverket (2016) Redovisning av uppdrag om en samlad redovisning och analys av Skolverkets insatser inom området särskilt stöd i gymnasieoch gymnasiesärskolan, Skolinspektionen (2015) Undervisning på yrkesprogram samt Skolinspektionen (2015) Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott. För arbetet med en samlad elevhälsa och samverkan, se även Vägledning av elevhälsan, Skolverket och Socialstyrelsen, tredje upplagan 2016. 7. Skolinspektionens kvalitetsgranskning Elevhälsa - Elevers behov och sko- Gymnasieförbundet ska verka för en väl utvecklad och fungerande samverkan mellan skolorna representerad av elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att tillgodose elevers behov av tidiga och samordnade insatser för ökad måluppfyllelse i skolan. Kollegialt lärande, gemensam analys och utvärdering av undervisningen är nyckelfaktorer för att utveckla skolan.8 Flera nationella satsningar på skolutveckling grundas i en syn på att lärare ska utveckla sina kunskaper och ta del av aktuell forskning i samarbete med kollegorna. Att utveckla inkluderande lärmiljöer och ett gemensamt förhållningssätt kräver såväl kunskaper, pedagogiska diskussioner som kompetensutveckling. Lärarna utvecklar ett gemensamt lärande genom förbättrat samarbete, klassrumsobservationer, gemensamma rutiner, flexibel organisation och kollegiala samtal. En viktig faktor, som påverkar resultatet av lärares lärande, är i vilken utsträckning deras nya professionella agerande påverkar elevernas utveckling. Det är elevernas lärande som måste vara utgångspunkten och ständigt i fokus för lärarnas engagemang. Ett sådant fokus kräver att lärarna förstår sambandet mellan speciella undervisningsaktiviteter och hur olika elevgrupper responderar samt vad eleverna faktiskt lär sig.9 lans insatser (2015:05). 8. Hattie. J (2014) Synligt lärande. 9. Forskning i korthet 2013:1. Kommunförbundet Skåne. Sammanfattning av Helen Timperleys Teacher professional learning and development, Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling. 9.

MÅL FÖR KUNSKAP, UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål Ansvar Redovisas Andelen elever som uppnår examen ska ligga över rikssnittet. (analyseras på programnivå) Genomsnittligt betygspoäng för elever med examen ska vara högre än rikssnittet. (analyseras på programnivå) Andel avslutade kurser med minst betyget E inom vuxenutbildning ska vara över rikssnittet. Genomsnittligt betygspoäng på avslutade kurser inom vuxenutbildning ska vara över rikssnittet. Eleverna anser att de får hjälp av sina lärare när de behöver det. Målet är nått när medelvärdet på frågan Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det är högre än genomsnittet i riket. Elevhälsan och lärare har ett nära samarbete så att elever får tidigt stöd och hjälp. GY GY VUX VUX Samtliga skolor GY och GYSÄR Delårs- och årsredovisning Delårs- och årsredovisning Delårs- och årsredovisning Delårs- och årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning 10.

Normer, värden och inflytande Trygghet och studiero i skolan är viktigt för att ge både elever och skolans personal rätt till en god arbetsmiljö och för att skapa en god lärandemiljö. En skolmiljö präglad av trygghet och studiero där elever, lärare och personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön är en förutsättning både för skolans breda demokrati- och värdegrundsuppdrag och kunskapsuppdraget. Förbundets skolor ska präglas av en trygg och god arbetsmiljö där målet är att ingen elev ska utsättas för kränkande behandling eller trakasserier.1⁰ Personal och elever har ett gemensamt ansvar för att kontinuerligt arbeta med värdegrundsfrågorna. Skolorna ska arbeta aktivt och metodiskt för att ta tillvara och utveckla elevernas förmåga till ansvarskänsla och kamratanda. Skol- och klassrumsklimatet ska präglas av respekt och gott bemötande eftersom detta är centralt för elevernas lärande. Både skollagen och diskrimineringslagen förbjuder kränkande behandling av elever och personal i skolan. Den som ansvarar för en verksamhet ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. En anställd som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska anmäla detta till rektor, som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen för utbildningen. Förbundet har utarbetat nya riktlinjer kring aktiva åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling i enlighet med den nya diskrimineringslagen. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att varje skola ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att fortlöpande ta fram riktlinjer och rutiner mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar. Arbetet sker i samverkan med elever och personal inom verksamheterna. De aktiva åtgärderna ska löpande dokumenteras och redovisas en gång per år. Just att regelbundet göra kartläggningar av elevernas situation när det gäller kränkningar och låta det styra arbetet, är det som tydligast minskar mobbning och kränkningar enligt Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning.¹¹ 10. Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 ). 11. Skolverket, Forskning för skolan, 2011. Vad fungerar? Resultat från utvärdering av metoder mot mobbning. 11.

Genom utbildningen ska alla unga och vuxna, oavsett faktorer som socioekonomisk status, föräldrars utbildningsbakgrund och kulturella förutsättningar, få möjlighet att inhämta och utveckla både kunskaper och grundläggande värden. Skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag förstärker varandra. I skollagen och läroplanerna framgår tydligt att eleverna ska ha inflytande över utbildningen och stimuleras att ta aktiv del i att vidareutveckla den¹2. Elever ska få möjlighet att komma till tals, bli respekterade och uppleva sig ha möjlighet till inflytande och delaktighet över verksamhetens innehåll och arbetssätt. Då ges det goda förutsättningar för dem att ta till sig kunskaper och växa i sitt lärande.¹3 12. 4 kap. 9 skollagen (2010:800) 13. Skolverket (2013) Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. 14. 4,4 var medelvärdet på påståendet läsåret 2017-18 för förbundets kursutvärderingar. Skalan är från 1-6. MÅL FÖR NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE Mål Ansvar Redovisas Eleverna känner sig trygga i skolan. Målet är nått när medelvärdet på påståendet Jag känner mig trygg i skolan är högre än genomsnittet i riket. Eleverna upplever att det råder studiero på lektionerna. Målet är nått när medelvärdet på påståendet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna är högre än genomsnittet i riket. Eleverna upplever att människors olikheter respekteras i skolan. Målet är nått när medelvärdet på påståendet I min skola respekterar vi varandras olikheter är högre än genomsnittet i riket. Samtliga skolor Samtliga skolor Samtliga skolor Delårs- och årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning Eleverna ska känna att de har inflytande över utbildningen. Målet är nått när medelvärdet på påståendet Min möjlighet att delta i planeringen av arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen har varit ska vara minst 4,4¹⁴. 12.

Integration Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren och de nyanlända eleverna är ojämnt utspridda mellan skolorna i gymnasieförbundet. Integration är en ömsesidig process som omfattar hela samhället och inte en process som innebär att invandrarna ensidigt anpassar sig. Det finns ett viktigt värde i att elever med olika bakgrund möts inte minst genom att de nyanlända eleverna lokalintegreras inom den enskilda skolan. Förbundet måste också intensifiera arbetet med integrationen på de olika skolorna och målsättningen är att det blir en jämnare spridning av nyanlända. För att minska segregationen ska gymnasieskolorna och rektor aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter och därigenom främja en allsidig och heterogen elevsammansättning. Nyanländas möjligheter till utbildning och att snabbt kunna etablera sig på arbetsmarknaden är avgörande för deras integration i det svenska samhället. För att nå framgång gäller det att redan tidigt i mottagningen skapa en trygg och bra relation mellan blivande elever och förbundets personal för att inleda samtal om elevens mål med sin utbildning. Både tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet utgör viktiga faktorer för att kunna upprätta en studieplan som omfattar elevens mål med utbildningen. Mottagningen och kartläggningen av nyanlända elever behöver utvecklas vilket skapar bättre förutsättningar att planera en individuell anpassad studiegång. Lärare och studie- och yrkesvägledare har nyckelpositioner i arbetet med kartläggningen av de nyanländas kunskaper och utformandet av de individuella studieplanerna. Skolan får inte betrakta de nyanlända eleverna som ett kollektiv utan ska utgå från den enskilda elevens kunskaper och förutsättningar. Studievägar och utbildningsspår behöver utvecklas inom gymnasieskolans introduktionsprogram, så de i högre utsträckning tar hänsyn till de nyanlända elevernas förutsättningar och behov. Förbundet ska utveckla yrkespaket inom introduktionsprogrammen med en kombination av yrkeskurser som matchar de kompetenskrav som arbetsmarknaden ställer för att kunna anställa kombinerat med ämnen/kurser utifrån individens behov och förutsättningar. Skolorna har varierande beredskap att ta emot nyanlända elever och därför behövs ökade satsningar på kompetensstöd. Det 13.

krävs organisation för detta på varje skola. Vidare behövs påfyllning av forskningsbaserad kunskap kring hur skolan främjar den sociala sammanhållningen och hur skolan förhindrar att normer och stereotyper ställer sig i vägen för skolans försök till social sammanhållning. Skolorna behöver således utveckla metoder som främjar integration och motverkar utanförskap. I den svenska skolan är flerspråkighet en norm och inte längre ett undantag, vilket innebär att det inte går att separera elevers kunskapsutveckling från deras språkutveckling. Språket har mycket stor betydelse för elevernas kognitiva utveckling liksom ämnesundervisningens betydelse för språkutvecklingen. För att skapa en långsiktigt hållbar lärmiljö där elevernas språkinlärning inte sker på bekostnad av deras kunskapsutveckling, behövs ett förhållningssätt som bygger på insikten att språk och kunskap utvecklas parallellt och beroende av vartannat. Detta förhållningssätt bör finnas såväl i introduktionsprogrammen som i de nationella programmen. En språkutvecklande ämnesundervisning ställer höga krav på lärarens didaktiska kompetens, då varje ämneslärares uppdrag måste vara att skapa förståelse genom att bygga upp elevernas begreppsbildning i respektive ämne. Det finns följaktligen ett fortsatt behov av kunskapsförstärkning när det gäller didaktik, medvetenhet och förutsättningar för en väl utvecklad språk- och kunskapsutvecklande undervisning.1 5 Svenska för invandrare (sfi) är en central del av integrationspolitiken för att underlätta och påskynda etableringen i samhället. Goda kunskaper i det svenska språket förenklar vid inträde i det svenska arbetslivet och en väl fungerande sfi-undervisning syftar således till att bl.a. stärka individens möjligheter att uppnå egen försörjning. Sfi måste i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning. På så sätt påskyndas såväl språkinlärningen som möjligheten för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Förbundet ska vara en aktiv aktör i samverkan mellan statliga myndigheter och olika kommunala förvaltningar kring insatser som främjar integration. Det är viktigt att skolan genom sina medarbetare speglar den mångfald som finns i det omgivande samhället. Inför varje nyrekrytering ska förbundet kvalitetssäkra rekryteringsprocessen med attraktiva anställningsvillkor och kravspecifikationer som tar tillvara rekryteringspotentialen bland personer med utländsk bakgrund¹⁶. 15. http://www.ifous.se/sprak-och-kunskapsutvecklande-undervisning-gymnasieskolan/ 16. Utlandsfödda personer eller personer vars föräldrar är födda utomlands. MÅL FÖR INTEGRATION Mål Ansvar Redovisas Antalet utbildningsspår ska utökas inom gymnasieskolans introduktionsprogram, för att i högre utsträckning tar hänsyn till de nyanlända elevernas förutsättningar och behov. Gymnasieskolorna ska sträva efter en lokalmässig integrering av elever på Språkintroduktionsprogrammen (IMS) med övriga elever och program på skolorna. LK, JN, ÖG LK, JN, ÖG Årsredovisning Årsredovisning Skolorna ska utveckla metoder som främjar integration och mångfald. Samtliga skolor Årsredovisning Lärares kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ska öka. Samtliga skolor Årsredovisning Inför varje nyrekrytering ska förbundet kvalitetssäkra rekryteringsprocessen så att anställningsvillkor och kravspecifikationer inte missgynnar personer med utländsk bakgrund. Samtliga skolor Årsredovisning 14.

En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 17 Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet. Eleverna ska träna sig i att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet. I och med att utbildningen på förbundets skolor ska bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och metoder. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att varje lärare och rektor kontinuerligt tar del av nya vetenskapliga rön. Rektor är den som ska skapa förutsättningar för att skolans personal får möjlighet till kollegialt lärande och att utveckla sina ämnes- och metodkunskaper. Skolan måste också följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet både nationellt och internationellt. Förbundets lektorer har som en central uppgift att verka för en höjd vetenskaplig kompetens och ska tillsammans med lärarna, i arbetslag och i andra sammanhang, diskutera hur undervisningen kan utvecklas med det vetenskapliga perspektivet som en viktig hörnsten. Gemensamt för samtliga lektorers aktiviteter är att ett särskilt fokus ligger på vetenskaplig kunskap och metod vilka ger förbättrade förutsättningar för elevers gynnsamma kunskapsutveckling. Resultat ska komma alla lärare till del via lärarmöten, kollegialt lärande med analys, gemensam reflektion och dokumentation samt publicering av artiklar. Förbundet har inrättat ett stort antal SYL 18 tjänster och det är viktigt att funktionen används strategiskt för utvecklingsarbetet, både på den egna skolan men också på andra skolor i förbundet. Det är angeläget att tydligt synliggöra SYLarnas roll i utvecklingsorganisationen och vilka förväntningar uppdraget innebär, exempelvis när de ansvarar för och förväntas leda sina kollegor i utvecklingsarbetet. 17. 1 kap. 5 skollagen (2010:800) 18. Särskilt yrkesskicklig lärare. 15.

Läraren är skolans viktigaste resurs och yrkesskickliga lärare är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för att eleverna ska nå goda resultat i skolan. Det är viktigt att lärare vid sidan av lärarskicklighet också utvecklar en vetenskaplig kompetens. Läraryrket kan först då utvecklas till en gedigen profession som tar makten över kunskapsutvecklingen inom skolans område där lärarna forskar i frågor som de själva definierar. Samarbetet med högskolor, universitet och yrkesutbildningarnas branschorganisationer ska stärkas, så att gymnasieförbundet kan få tillgång till kvalificerad kompetensutveckling för alla lärare. Skolorna kan också genom detta samarbete lättare få tillgång till forskning som är relevant för dem och kritiskt pröva den i det egna arbetet. Skolorna ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet dvs. prövats under en längre tid av många, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Den beprövade erfarenheten är viktig eftersom den byggs av lärarna själva utifrån viktiga erfarenheter och en grundläggande metodkunskap. En viktig del i arbetet med beprövad erfarenhet är att skapa en miljö för kollegialt lärande på skolorna där lärarna kan tala om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om. Forskning har visat att just erfarenhetsutbyte är en kritisk del i det kollegiala lärandet.¹⁹ De kunskaper och färdigheter som utvecklats i lärarnas vardagliga praktik är de som har visat sig mest effektiva för att åstadkomma goda elevresultat.²⁰ 19. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/erfarenhetsutbyte-kritisk-del-i-kollegialt-samarbete 20. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne. En sammanfattning av Helen Timperleys bok Teacher professional learning and development MÅL FÖR EN SKOLA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET Mål Ansvar Redovisas Det kollegiala lärandet med analys, gemensam reflektion, dokumentation och systematiskt utvecklingsarbete ska öka. SYL:arnas insatser ska stärka lärarnas lärande och skolornas utvecklingsarbete Samarbetet med högskolor, universitet och yrkesutbildningarnas branschorganisationer ska stärkas Samtliga skolor Samtliga skolor Samtliga skolor Årsredovisning Årsredovisning Årsredovisning 16.

Digital kompetens Digitaliseringen har djupgående påverkan på vårt samhälle. Det är därför en demokratiskt viktig fråga att alla i vår organisation bygger en hög digital kompetens. Målet är att skapa en likvärdighet som motverkar digitala klyftor i vårt samhälle. Kalmarsunds gymnasieförbund har som ett av sina kommunikativa löften att Vi har en bred digital kompetens och strävar efter att ligga långt fram i utvecklingen. Vi kännetecknas av en innovativ undervisning där vi kombinerar IT med modern pedagogik. I Utbildningsdepartementets Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det är i denna kontext som Kalmarsunds gymnasieförbund ska befinna sig i digital framkant. Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Gymnasieförbundets etablerade digitala agenda sätter fokus på de förväntningar förbundet har på alla i organisationen.²¹ På detta sätt skapas tydlighet kring förväntningar, förutsättningar och möjligheter som skolans digitalisering skapar. Eleverna ska kunna ta ansvar för sitt lärande på digitala arenor och utveckla strategier för sitt eget lärande i digitala miljöer. Som ett led i arbetet med en nationell IT-strategi lyfter Skolverket fram och förstärker skrivningar kring digital kompetens i läroplaner, kursplaner och examensmål²2. Syftet är att säkerställa att alla elever inom gymnasieförbundet har likvärdiga förutsättningar att utveckla och stärka sin digitala kompetens. I linje med den digitala agendan ska gymnasieförbundet genom medvetna satsningar fortsätta att stärka den digitala kompetensen i hela styrkedjan. Kompetensen kring och förståelsen av digitaliseringens möjligheter är av stor betydelse för alla nivåer inom förbundet. Alla som verkar inom gymnasieförbundet ska ha kompetens att kunna möta kraven som följer med att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan måste förbereda eleverna inför det framtida samhället och digitaliseringen innebär fler och nya möjligheter för lärare att variera och anpassa sin undervisning utifrån elevernas behov. 21. Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund, beslutad av förbundsstyrelsen 2016-01-28 22. Skolverket (2016) It-användning och it-kompetens i skolan, samt Skolverket (2016) Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. 17.

Samtidigt är det viktigt att skolan hjälper elever att hitta strategier för att hantera den stress som många upplever i interaktionen med andra via sociala medier. Behovet av kompetensutveckling hos personalen är fortsatt stort, för att alla elever och skolor ska få lika goda förutsättningar att tillvarata digitaliseringens möjligheter.²3 Genom förbundets fortsatta samarbete inom ramen för upphandlingen Digitala redskap med tillhörande tjänster, säkerställs att de omfattande satsningar på processledning som gjorts på bland andra rektorer, IKT-pedagoger och särskilt yrkesskickliga lärare kan fortsätta. Tillsammans med de pedagogiska satsningarna för att implementera digitala redskap i undervisningen ger det en helhetslösning med stöd för pedagogisk utveckling och förbättringar för elevers lärande samt för uppfyllelse av mål uttryckta i den Digitala agendan. 24. Skolverket (2016) It-användning och it-kompetens i skolan, samt Skolverket (2016) Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (Dnr U2015/04666/S ). 25. Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund, fastställd av förbundsstyrelsen och består av olika delmål för såväl elever, personal och förtroendevalda. MÅL FÖR DIGITAL KOMPETENS Mål Ansvar Redovisas Målen i Digitala agendan 25 ska uppnås. Samtliga skolor Årsredovisning 18.

Attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation - entreprenöriellt lärande Kalmarsunds gymnasieförbund ska bygga ett starkt varumärke och vara det självklara valet för gymnasie- och vuxenutbildning i förbundets medlemskommuner Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås. Gymnasieförbundet ska vara en attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation vilket bland annat innebär att utbildningsutbudet är anpassat till individens, arbetsmarknadens och samhällets behov. Många blir etablerade på arbetsmarknaden efter yrkesinriktade studier inom vuxenutbildningen. Ett fortsatt relativt lågt intresse för gymnasieskolans yrkesprogram stärker behovet av yrkesutbildning inom vuxenutbildningen. Yrkesprogramsutredningen konstaterar att matchningsproblemen på arbetsmarknaden inte enbart kan lösas inom gymnasieskolan, utan även vuxenutbildningen är av stor betydelse.²⁶ Uppdragsutbildningar inom olika yrkesområden främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Förbundet ska sträva efter att erbjuda uppdragsutbildningar som branscherna och arbetsmarknaden efterfrågar. Detta görs genom att ytterligare stärka redan upparbetad samverkan med branschorganisationerna och arbetsmarknadens parter. Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilket ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning. Genom kunskaper och förhållningssätt kopplade till digital kompetens, entreprenörskap och innovationstänkande utvecklar eleverna förmågor som är viktiga i såväl arbets- och samhällslivet som vid vidare studier. Entreprenörskap i skolan handlar om att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling. Entreprenöriella förmågor är värdefulla både för vidare studier och i arbetslivet. När elever tar klivet ut i arbetslivet behövs det inom många branscher kunskaper om att starta och driva 26. SOU 2015:97 Välja yrke. 19.

företag. För att skapa entreprenörer ska skolorna inom förbundet arbeta med att uppmuntra till innovativt tänkande och att utveckla elevers entreprenörsanda. Gymnasieförbundet ser Ung företagsamhet, Kalmar län som en naturlig samarbetspartner som t.ex. genom processtöd och i UF-mässor. Läromedlet UF-företagande ger elever på gymnasiet möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. MÅL FÖR ATTRAKTIV OCH KONKURRENSMÄSSIG UTBILDNINGSORGANISATION - ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE Mål Ansvar Redovisas Vi ska ge våra elever en så bra utbildning att de kan rekommendera sitt gymnasieprogram till elever som ska söka till gymnasieskolan. Målet är nått när medelvärdet på påståendet Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till elever som ska söka till gymnasieskolan är högre än genomsnittet i riket. Andelen förstahandssökande från medlemskommunerna till förbundets gymnasieutbildningar ska vara minst 80 procent. GY GY Årsredovisning Årsredovisning Minst 30 procent av gymnasieeleverna driver ett UF-företag. GY, GYSÄR Årsredovisning Kursutbudet inom vuxenutbildningen ska öka. AW, ÖG Årsredovisning 20.

Specifika prioriteringar och satsningar Under 2019 kommer förbundet fortsätta med specifika prioriteringar och satsningar inom vissa områden som bedöms som särskilt viktiga. INTEGRATION Utbildning är en viktig förutsättning för en lyckad integration av nyanlända ungdomar. Därför genomför gymnasieförbundet under 2019 en specifik satsning på integration. Satsningen sker bland annat i nära samverkan med de betydande satsningar som förbundet gjort för att stärka det gemensamma elevhälsoarbetet. En väl fungerande elevhälsa är en viktigt förutsättning både för att eleverna ska uppnå goda studieresultat och känna trivsel och trygghet i skolan, i synnerhet om man är nyanländ i den svenska gymnasieskolan. Att elevhälsan och lärare har ett nära samarbete så att elever får tidigt stöd och hjälp är därför ett särskilt mål för förbundet. STÖD TILL ELEVER Specifika satsningar på särskilt stöd till elever fortsätter under 2019. Det handlar till exempel om ersättning till grundskolan för prövningar i grundskoleämnen för elever som går introduktionsprogram och extra tillskott för IMPRO-elever samt inläsningstjänst till alla elever. VERKSAMHETSUTVECKLING Det är viktigt att verksamheten fortsätter utvecklas genom initiativ från olika medarbetare och personalgrupper inom den egna organisationen. Förbundet kommer därför att fortsätta stödja bra och för verksamheten angelägna idéer och förslag genom den så kallade verksamhetsutvecklingsfonden. Inom ramen för denna kommer projekt som syftar till förbättrad integration att särskilt beaktas. Under 2018 har fonden bl.a. stöttat projekt för att med stöd av digitala hjälpmedel kunna bedriva flexundervisning på kurserna inom svenska för invandrare så det går att kombinerar studierna med arbete, praktik, föräldraledighet, m.m. Elever på språkintroduktionsprogrammet genomför studieresa som bl.a. syftar till att skapa ett forum där det finns möjlighet för eleverna att dela och utveckla gemensamma erfarenheter och etablera nätverk mellan de olika programmen. Ett annat projekt har även syftet att ge förbundets personal verktyg som hjälper dem att tänka genus och normkritik i vardagsarbetet med elever. 21.

PERSONALUTVECKLING För att inte tappa tempo i förbundets satsning på att i högre grad koppla undervisningen till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är det viktigt att fullfölja satsningen på särskilt yrkesskicklig lärare (SYL). Förbundet kommer att under 2019 återigen utöver statsbidragen, satsa egna medel på dessa tjänster. Älska det du gör! SKOLA/ARBETSLIV SATSNINGAR Satsningen på Sfi-undervisningen med att koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser fortsätter år 2019. Syftet med satsningen är att deltagarna ska nå en högre måluppfyllelse i svenska språket och samtidigt lättare etablera sig på arbetsmarknaden. 22.

Budget 2019 & planering 2020-2021 23.

Finansiella mål Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Balanskravet innebär att kommuner och landsting skall upprätta en budget för varje kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Utöver balanskravet ska dock fullmäktige/direktionen fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för den kommunala verksamheten. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för densamma och för den finansiella beredskapen. Soliditetsmål Under planeringsperioden 2019-2021 ska förbundets soliditet (långsiktiga betalningsförmåga) exklusive pensionsförpliktelser öka samt så ska soliditeten inklusive pensionsförpliktelser vara positiv. Likviditetsmål Förbundets mål gällande likviditeten, d.v.s. den kortsiktiga betalningsförmågan, anger att likviditetssaldot i genomsnitt över året ska överstiga en månads genomsnittliga utbetalningar. Investeringsmål Under planeringsperioden år 2019-2021 ska förbundet självfinansiera investeringarna upp till en nivå om 75 %. Extraordinärt stora investeringar planeras till år 2019 då förbundet övertar nya lokalytor (läs mer nedan) och målet harmoniseras därför med utvecklingen i verksamheten. UTVECKLINGEN AV 16-19 ÅRINGAR 3500 3000 2500 2000 1500 Borgholm Mörbylånga Torsås Kalmar 2017 453 589 317 2 862 2018 450 643 317 2 890 1000 2019 437 640 325 2 933 500 2020 436 660 325 2 989 0 Borgholm Mörbylånga Torsås Kalmar 2021 422 672 335 3 010 24.

NULÄGESANALYS Nuvarande elevökning innebär ett flertal utmaningar för gymnasieförbundet inom en snar framtid med ökade kostnader inom bland annat personalkostnader, administration, elevhälsa och lokaler. Inför 2019 kommer förbundet att överta en ny fastighet på ca 5 300 kvm, Storken 4, för att samla ihop förbundets verksamheter i samband med att elevantalet ökar. Detta kommer innebära en ökning av förbundets årliga fasta kostnader med ca 8 mkr. Till den ökade lokalkostnaden kommer de kostnader som förbundet haft för ensamkommande elever. Antalet ökade kraftigt med mer än 300 elever under bara två år. En del av dessa kostnader har finansierats genom migrationsverket men en stor del och en ökande andel är numera ofinansierad på grund av åldersuppskrivning av elever. Även nya lagar och förordningar gällande möjlighet till uppehållstillstånd för elever på gymnasial nivå samt stärkt möjlighet till utbildning i gymnasieskolan för asylsökande elever som fyllt 18 år påverkar kostnadsbilden. Kalmarsunds gymnasieförbund har under de senaste åren slimmat organisationen vad gäller personal, lokaler och programutbud så långt det är möjligt med bibehållen kvalité. Ytterligare effektiviseringar bidrar till en än mer urholkad elevpeng och är inte möjlig utan betydande negativa konsekvenser på de pedagogiska förutsättningarna. Det kommer att påverka organisationens möjligheter till att erbjuda en bra lärartäthet, elevhälsa, övriga stödfunktioner mm, vilket kommer att påverka kvaliteten i elevernas måluppfyllelse. På grund av ovanstående, har förbundet under våren 2018 kartlagt sina kostnadsnivåer för att visualisera effektivitet och skillnader mellan GYF och bland annat riket. Utredningen visar att förbundet i förhållande till riket har en västenligt lägre kostnadsnivå både i jämförelse per elev och per invånare. Den låga kostnaden per elev är ett direkt resultat av de senaste årens kostymanpassningar som innebär att förbundet numera har en urholkad elevpeng som inte står i paritet till de faktiska och skäliga kostnaderna som programmen uppgår till. Fler möjligheter Kartläggningen visar att förbundet saknar i genomsnitt ca 24 mkr, exklusive årlig löneökning och volymökning av invånare, för att ha samma förutsättningar att bedriva undervisningen som genomsnittet i riket. En anpassning av medlemsbidraget i denna storleksordning innebär en nivåhöjning av medlemsbidraget per 16-19 åring om 5,7 tkr. Utan ett anpassat medlemsbidrag kommer förbundet i framtiden inte kunna bibehålla den höga kvaliteten i undervisningen. Förbundet kommer inte heller att kunna erbjuda det breda urvalet av utbildningar, programfördjupningar och individuella val som förbundet hittills har kunnat. Gruppstorlekarna kommer att öka vilket påverkar inte minst elever med kognitiva svårigheter. FRAMTID Under det kommande decenniet ökar antalet 16-19 åringar inom medlemskommunerna, vilket innebär att den potentiella målgruppen till gymnasieskolan blir större. Enligt befolkningsprognosen i medlemskommunerna kommer antalet 16-19 åringar att öka med ca 20 % fram till år 2027. Elevökningen kommer att ställa krav på kontinuerlig behovsplanering och analyser för att optimalt möta förändringarna gällande exempelvis lokaler, lärarresurser och elevhälsa. 25.

Utöver ovanstående står gymnasieförbundet inför eventuella lagförändringar som kommer att påverka ekonomin. Storleken på de ekonomiska konsekvenserna är svåra att beräkna men förslagen kommer innebära ökade kostnader både för kärnverksamheten och för den administrativa verksamheten. ( En attraktiv gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor ) En annan ekonomisk utmaning under den kommande perioden är pensionskostnaderna för lärarlönesatsningarna, lärarlönelyftet och karriärstjänster (1:e lärarreformen). Även om löneökningarna för satsningarna har varit fullt finansierade av staten så finns ingen ersättning för den ökning av pensionskostnaderna som satsningar faktiskt innebär. 26.

Beskrivning av budgetsystemet Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt nedanstående beskrivning. 2015 inkluderades även gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. Introduktionsprogrammen ingår inte i riksprislistan och för gymnasiesärskolan finns enbart ett genomsnittligt grundbelopp angivet. Kalmarsunds gymnasieförbund har därför tagit fram specificerade belopp för dessa verksamheter. Var femte år sker en översyn av de specificerade beloppen och däremellan sker en uppräkning med skolindex. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Restaurang & Café - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutbildning - Ungdomsmottagningen Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever på nationella program. Meritvärde 70-120 ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde 120,5-155 ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde 155,5-190 ger 5 % mer i bidrag. För elever som läser in gymnasiebehörigheten, har fått dispens från behörighetskravet, samtidigt som de går på ett nationellt program ges ett extra stöd med 5 000 kr. Särskild viktning görs för nationellt godkänd idrottsutbildning. För lagidrotter (fotboll och innebandy) med 30 000 kr/elev och för individuella idrotter (simning och fäktning) med 15 000 kr/elev. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året per den 15 september (när antagningen avslutad). För språkintroduktionen och AST- enheten sker avräkningen 4 gånger per år. Samma prislista används som i budgetarbetet. För Restaurang & Café räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader samt intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. 27.

DIMENSIONERING AV GYMNASIESKOLORNAS PROGRAMUTBUD Org.platser Skola Anskod Benämning Kommun 19/20 18/19 17/18 JN BF Barn- och fritidsprogrammet Kalmar 64 64 64 LK BA Bygg- och anläggingsprogrammet Kalmar 60 60 50 ST EK Ekonomiprogrammet Kalmar 160 160 128 LK EE El- och energiprogrammet Kalmar 64 64 64 JN ESBIL Estetiska programmet, bild och formgivning Kalmar 16 32 16 JN ESDAN Estetiska programmet, dans Kalmar 16 16 6 JN ESEST Estetiska programmet, estetik och media Kalmar 32 22 16 JN ESMUS Estetiska programmet, musik Kalmar 16 16 16 JN ESTEA Estetiska programmet, teater Kalmar 16 10 10 LK FT Fordons- och transportprogrammet Kalmar 32 24 18 ST HA Handels- och administrationsprogrammet Kalmar 32 32 24 ST HA Handels- och administrationsprogrammet profil asperger Kalmar 3 2 4 LK HVFRI Hantverksprogrammet, frisör Kalmar 16 16 16 LK HVSTY Hantverksprogrammet, styling Kalmar 16 16 16 JN HT Hotell- och turismprogrammet Kalmar 24 22 24 JN NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 32 32 32 LK NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 96 96 96 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kalmar 42 42 40 ST SA Samhällsvetenskapsprogrammet Kalmar 160 160 128 ST SABETL Samhällsvetenskapsprogrammet Bet profil ledarskap och idrott ST SABETA Samhällsvetenskapsprogrammet Bet profil räddning och säkerhet Kalmar 32 32 32 Kalmar 32 32 32 ST SAMEDA Samhällsvetenskapsprogrammet Med profil asperger Kalmar 4 4 4 LK TE Teknikprogrammet Kalmar 128 128 96 LK VF VVS- och fastighetsprogrammet Kalmar 12 12 12 JN VO Vård- och omsorgsprogrammet Kalmar 32 32 32 Summa 1 137 1 126 976 GYMNASIESÄRSKOLAN Gymnasiesärskolan planerar för att anta nya elever till följande program läsåret 2019/2020. Antalet platser anpassas i så stor utsträckning som möjligt efter behovet. Kod AHADM-GS FAFAS-GS HRHOT-GS SNSAM-GS IAIND-GS Program Nationella program Administration, handel och varuhantering Fastighet, anläggning och byggnation Hotell, restaurang och bageri Samhälle, natur och språk Individuella program Individuellt program

Interkommunala ersättningar De interkommunala ersättningarna för år 2019 påverkas av antagningen till två läsår; dels läsåret 2018/19, dels läsåret 2019/2020. Det budgeterade antalet elever som förväntas gå hos andra huvudmän under 2019 är 700 stycken. Antagningen visar att fler elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför gymnasieförbundet läsåret 18/19, vilket troligtvis medför en ökad kostnad 2019. Antal gymnasieelever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas vara kvar på samma nivå som för 2018. Det budgeterade antalet elever som förväntas gå inom gymnasieförbundet, från andra kommuner, under 2019 är 604 stycken. INTERKOMMUNALA INTÄKTER Kalmarsunds gymnasieförbund har stort inflöde av gymnasieelever från vissa kringkommuner. Det totala antalet elever från Nybro kommun 2018 är 179 (155 elever, 2017), Oskarshamn kommun 2018 är 76 elever (58 elever, 2017), Mönsterås kommun 2018 är 170 elever (155 elever, 2017), samt Emmaboda kommun 2018 är 59 elever (54 elever, 2017). Totalt studerar 595 elever från andra kommuner inom förbundet 2018 (574 elever, 2017). De program som elever från andra kommuner i första hand söker är estetiska programmet, samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, barn och fritidsprogrammet, el och energiprogrammet och bygg- och anläggningsprogrammet. Elever från andra kommuner finns dock på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 79,2 miljoner kronor (verklig intäkt år 2017 var 77,2 miljoner kronor), inklusive gymnasiesärskolan och AST-enheten. Elever från andra kommuner som går i KSGYF gymnasieskolor: 2016 2017 2018 2019 Gymnasieelever 534 519 541 550 AST-elever 20 20 20 20 Gymnasiesärskoleelever 35,5 35 34 34 Totalt 590 574 595 604 Andra gymnasieutbildningsanordnare än KSGYF som elever söker sig till: 2016 2017 2018 2019 Studerar i andra kommuner 83 91 84 85 Studerar vid fristående skolor i Kalmar Studerar vid fristående skolor övriga landet 521 513 518 530 40 62 90 85 Totalt 644 666 692 700 29.

INTERKOMMUNALA KOSTNADER Elever som studerar i andra kommuner 2018 är 84 stycken (91 elever, 2017). På fristående skolor, belägna i Kalmar kommun, studerar 518 elever under 2018 (513 elever, 2017). FÖRÄNDRINGAR INOM DEN INTERKOM- MUNALA KOSTNADEN Inom Samverkan Sydost söker alla elever som förstahandssökande. Inom området studerar 41 elever från Kalmarsunds gymnasieförbund, årskurs 1-3, i någon annan kommun preliminärt under 2018 (40 elever, 2017). Antalet elever som går preliminärt på friskolor under 2018 i Kalmar är: Fria läroverken Kalmar har 130 elever (122 elever, 2017) Calmare Internationella Skola har 140 elever (140 elever, 2017) Samverkan sydost Grundar sig på en gemensam strävan för kommuner/ gymnasieförbund att tillsammans stärka och utveckla hela samverkansområdet till att vara en attraktiv gymnasieregion där eleverna erbjuds utbildning av hög kvalitet. Samverkan sydost består av Kalmarsunds gymnasieförbund (Borgholm, Kalmar, Mörbylånga, Torsås) och kommunerna Emmaboda, Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Nybro, Olofström, Oskarshamn, Ronneby, Tingsryd och Växjö. Elever hos andra huvudmän läsåret 2019 12% 12% Kalmar praktiska gymnasium har 92 elever (82 elever, 2017) Ingelstorpsgymnasiet har 32 elever (38 elever, 2017), intagningen sköts via Växjö SYAB har 77 elever (68 elever, 2017) 76% Dag Hammarsköldsgymnasiet har 8 elever (8 elever, 2017) Helgesbogymnasiet har 4 elever (3 elever, 2017), intagningen sköts via Växjö Plusgymnasiet har 36 elever (53 elever, 2017), ingen antagning till årskurs 1 Andel elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner Lokala fristående skolor Fristående skolor externa Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan och AST-enheten, beräknas till 79,8 miljoner kronor för år 2018. 30.

Driftsbidrag från medlemskommuner 2019-2021 BUDGET 2019 Budgetförslag inför år 2019 utgår från 2018 års budget inklusive löneökningar samt justering för ökning av antalet 16 19 åringar, förändringar av statsbidrag samt reviderat förslag till justerat medlemsbidrag enligt förbundets kartläggning med 14 000 tkr. Jämfört med det antal 16-19 åringar som legat till grund för 2018 års budget beräknas antalet öka med 98 till 4 300. Med hänsyn till denna prognos ökar därmed budgeten med 8 861 tkr inför nästa år. Till detta kommer justering för statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. För statsbidrag som omfattar gymnasie- och komvuxverksamhet beräknas bidragen enligt den totala befolkningsprognosen för varje kommun. För statsbidrag som fördelas mellan grundskola och gymnasieverksamheten beräknas de procentuellt efter andel 6-15 åringar i förhållande till andel 16 19 åringar för varje kommun. Statsbidrag som omfattas år 2019 är; Införande aktivitetskrav Komvux Nationella prov Komvux Justerat krav Komvux Tydligare krav Komvux Rätt till Komvux Lärarlegitimation Stärkta förutsättningar för elever (SOU 2011:30) Nya skollagen Rektorsutbildning Den nya gymnasiesärskolan Ungdomar utanför gymnasieskolan Effektiviseringar nya gymnasieskolan Skolkommissionen Skolkostnadsutredningen Offentlighetsprincipen Genomströmning Branschskolor I budget 2019 har gymnasieförbundet först reducerat de statsbidrag som gällde för året 2018 med 1 686 tkr för att sedan justera med de aktuella statsbidragen för år 2019. Utfallet för statsbidragen, både för Komvux och för gymnasiet, innebär sammantaget en utökning av medlemsbidraget med 2 127 tkr inför 2019. Utfallet för enbart gymnasiet innebär dock, precis som föregående år, ett negativ utfall eftersom statsbidraget för effektiviseringen av gymnasieskolan fortfarande kvarstår som ett minusbelopp. För år 2020 och år 2021 beräknas statsbidragen vara kvar på ungefär samma nivå som år 2019 och innebär därför inte några större förändringar av medlemsbidraget. Sammantaget innebär detta en budgetram för år 2019 som uppgår till 454 833 tkr. 31.

500 000 Totalt driftsbidrag 500 000 Gymnasieskola driftsbidrag 400 000 400 000 300 000 300 000 200 000 200 000 år 2019 100 000 år 2020 år 2021 0 Borgholm Mörbylånga Torsås Kalmar Summa Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2019 49 379 306 438 63 139 35 878 454 833 2020 49 260 317 747 64 435 37 357 468 799 2021 49 436 323 333 66 263 37 435 476 467 år 2021 100 000 år 2020 år 2019 0 Borgholm Mörbylånga Torsås Kalmar Summa Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2019 40 691 272 608 58 216 31 391 402 906 2020 40 366 283 241 59 420 32 805 415 831 2021 40 331 288 134 61 153 32 816 422 434 60 000 50 000 Vuxenutbildning driftsbidrag 40 000 30 000 20 000 år 2021 10 000 år 2020 år 2019 0 Borgholm Mörbylånga Torsås Kalmar Summa Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2019 8 688 33 830 4 923 4 487 51 928 2020 8 894 34 506 5 015 4 552 52 967 2021 9 105 35 199 5 110 4618 54 033 Nivåhöjning på driftsbidraget med 14 mkr inför 2019! Driftbidragets utveckling 470 460 450 440 430 Miljontal 420 410 400 390 380 370 360 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Årtal 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Budgetram och driftsbudget 2019 Budgetförslag inför år 2019 utgår från 2018 års budget inklusive löneökningar samt justering med förändringen både av antalet 16 19 åringar och av statsbidrag. Sammantaget innebär detta en budgetram för år 2019 som uppgår till 454 839 tkr. (tkr) Driftsbidrag från medlemskommunerna Intäkter Budget 2018 Budget 2019 Gymnasieskola 402 906-372 280-402 906 Vuxenutbildning 51 928-50 811-51 928 Total summa: 454 833-423 091-454 833 Gemensamt Förbundskontoret 15 245 14 163 Gemensamma verksamhetskostnader 27 706 47 080 Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning -42 951-61 243 Total summa: Gymnasieskola Lars Kaggskolan 119 780 123 646 Stagneliusskolan 81 879 91 037 Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan 105 067 107 952 Ölands Gymnasium 4 544 1 053 Kostenheten 17 241 17 479 Ers för gemensam adm 42 221 60 202 Total summa: 370 730 401 368 Vuxenutbildning Axel Weüdelskolan 38 422 38 959 Mjölnergymnasiet, Komvux 4 484 4 487 Ölands Gymnasium, Komvux 8 225 8 478 Ers för gemensam adm 730 1 041 Total summa: 51 861 52 965 Resultat: -454 833 500 500

Investeringsbudget 2019 Från ett utrymme om 5 mkr avseende investeringar 2018 så ökas utrymmet tillfälligt under 2019. I och med att förbundet övertar Storken under 2019 har behovet av ett utökat investeringsutrymme aviserats. Inventarier till AST-enheten, gymnasiesärskolan, förbundskontor, klassrum och övriga gemensamma ytor tillsammans med behov av låssystem, teknisk utrustning m.m. uppgår kalkylen för 2019 till 6,9 mkr. Centralt planeras inköp av två kopiatorer utöver ett utrymme som finns för låssystem på Jenny Nyströmskolan och Lars Kaggskolan (0,7 mkr). Investeringsbudget 2019 670 500 400 80 6 890 1 000 1 350 1 400 Axel Weüdelskolan får under 2019 tillgång till hela skolbyggnaden då gymnasiesärskolan tillsammans med de individuella alternativen avslutar sitt hyreskontrakt i samband med förbundets tillgång till Storken. En del av de utrymmen som nu återgår till Axel Weüdelskolans förfogande behöver anpassas till verksamheten. Investeringar i fastigheten planeras tillsammans med fastighetsägaren ingå i kommande hyra. Lösa inventarier och exempelvis fläktskåp ingår dock inte i en sådan planering utan för dessa behov står skolan för. Utöver anpassning av lokalerna så finns ett uppdämt behov av klassrumsinventarier och teknisk utrustning. I många av skolans klassrum finns ärvda möbler som inte fungerar tillfredställande med de flexibla grupper/verksamhet skolan jobbar med. Investeringsutrymme finns för 2019 om 0,4 mkr. Förbundsövergripande Restaurang och Café Lars Kaggskolan Axel Weüdelskolan Storken Jenny Nyströmsskolan Ölands Gymnasium Stagneliusskolan Stagneliusskolan förfogar om ett investeringsutrymme om 0,5 mkr 2019. Det planeras inköp av inventarier samt stadigvarande undervisningsmaterial till idrottshallen. 34.

Förbundets verksamhet avseende restaurang och café ser ett behov som summerar upp till 1,4 mkr inför investeringsbudget 2019. Köket på Stagneliusskolan är i akut behov av att anpassa arbetsmiljön för att klara fortsatt produktion och för att upprätthålla kökets hygieniska standard. Anpassningen påbörjas under hösten 2018 och kommer att fortskrida under år 2019. Investeringen måste till viss del samordnas med fastighetsägarens ombyggnad. Investeringen av möbler till Jenny Nyströmsskolans kök bygger på att tillbyggnaden av restaurang Jenny genomförs. Denna tillbyggnad kan tidigast vara klar 2019. I övrigt behöver utrustning i köken förnyas. Jenny Nyströmsskolans ledning har belyst investeringsbehovet på enheten och prioriterat ett behov om 1,4 mkr. Gymnasiesärskolan kommer till hösten 2019 att flytta den verksamhet enheten har på Teknikum till egna utrymmen på skolan. I övrigt ska skolan åtgärda en identifierad säkerhetsrisk från skyddsrond vilken avser belysningsarmaturer i bageriet samt förbättra säkerheten mot stöld genom nya skåp till omklädningsrum och låssystem. Till sist en investering i lärarrummens möblering. Den enskilt största posten avseende Lars Kaggskolans investeringsbudget är de stadigvarande undervisningsmaterielen till skolans olika yrkesprogram. Bland dessa finns bland annat programmerbara styrsystem, digitala whiteboards, bromsprovare och schamponeringsstolar. Inventarier till klassrum och till biblioteket utgör även del av investeringsutrymmet. Totalt ett utrymme om 1,0 mkr. På Ölands Gymnasium planeras, det under 2018 påbörjade, arbetet med arbetsmiljöinvesteringar att fortsätta 2019. 0,1 mkr avsätts till detta ändamål. Förbundets verksamhet i Torsås på Mjölnergymnasiet fortsätter under 2019. Dock är byggnaden övertagen, och drivs nu, av kommunen vad gäller underhåll osv. Därmed finns ingen önskan om investeringsutrymme 2019. Investeringsbudget 2019 summerar därmed upp till 12,3 mkr. Under resterande del av planeringsperioden återgår dock utrymmet till 5 mkr vartdera år för att klara de ekonomiska målet om 75% självfinansiering av förbundets investeringar. 35.

Resultatbudget Prognos Resultatbudget (tkr) 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 113 524 114 153 120 798 122 954 Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader -563 788-572 288-575 788-581 748 Jämförelsestörande Kostnader Pensions kostnader m m -25 174-25 445-28 788-32 617 Avskrivningar -4 613-5 685-6 997-7 149 Verksamhetens nettokostn. -480 050-489 264-490 775-498 560 Medlemsbidrag 423 091 454 833 477 333 491 833 Statsbidrag 32 896 34 996 24 996 18 836 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -16-65 -54-69 Årets resultat -24 079 500 11 500 12 040

Finansieringsbudget 2019 Finansieringsbudget (tkr) 2019 2020 2021 Tillförda medel Resultat 500 11 500 12 040 Justering för av- o nedskrivningar 5 685 6 997 7 149 Justering för gjorda avsättningar, pensioner -91-118 -115 Justering för övriga poster 0-240 -255 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 6 094 18 139 18 819 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -10 463-1 727 468 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 16 977-1 859-5 271 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 608 14 553 14 016 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -12 290-5 000-5 000 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -12 290-5 000-5 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 318 9 553 9 016 Förändring likvida medel Förändring likvida medel 318 9 553 9 016 Likvida medel vid årets början 57 394 57 712 67 265 Likvida medel vid årets slut 57 712 67 265 76 281

Balansbudget 2019 Balansbudget (tkr) 2019 2020 2021 Tillgångar Anläggningstillgångar 32 033 30 276 28 382 - materiella tillgångar 32 033 30 276 28 382 - finansiella 0 0 0 - långfristig fodran 0 0 0 Omsättningstillgångar 127 974 139 254 147 802 - varulager 0 0 0 - kortfristiga fordringar 70 262 71 989 71 521 - likvida medel 57 712 67 265 76 281 Summa tillgångar 160 007 169 530 176 184 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 33 388 44 888 56 928 - ingående balans 32 888 33 388 44 888 - årets resultat 500 11 500 12 040 Avsättningar 1 222 1 104 988 - pensioner 1 222 1 104 988 - öriga avsättningar 0 0 0 Skulder 125 397 123 538 118 267 - långfristiga 0 0 0 - kortfristiga 125 397 123 538 118 267 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 160 007 169 530 176 184

Gymnasieförbundets verksamheter 39.

Förbundsövergripande Förbundets uppgifter enligt förbundsordningen är att ansvara för ungdomars gymnasieutbildning, bedriva vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare (Sfi) samt anordna uppdragsutbildningar. Nettokostnad 2019 0,1% 11,4% 13,5% Den förbundsövergripande verksamheten uppgår till 13,5 % budget 2019 (2018 10,4 %) av förbundets nettokostnader dvs. ca 61,2 mkr, de största enskilda förändringarna mellan budgetåren är att ersättningen från Migrationsverket för språkintroduktionselever minskar och att den interkommunala kostnaden ökar. I den övergripande verksamheten administreras verksamhet som inte är direkt hänförbar till gymnasieskolan eller komvux, exempelvis kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, informationsinsatser, IT, ungdomsmottagningen, kvalitéts- och utvecklingsfrågor samt ersättning till fackliga förtroendemän. Cirka 50 % av de förbundsövergripande kostnaderna består av interkommunala ersättningar, inackorderingsbidrag, elevresor. 75% Förbundsövergripande Vuxenutbildning Resultat Gymnasieutbildning inkl. RoC Inom verksamheten för det förbundsövergripande återfinns förbundets stab. Staben biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser och utredningsarbeten. 40.

Axel Weüdelskolan Axel Weüdelskolans vision är att vara förbundets spjutspets och ett nationellt föredöme. Skolan vill skapa en miljö för elevens livslånga lärande som ger studieglädje, ökad kompetens och självtillit. I kombination med att eleven får möta människor i alla åldrar och med varierande yrkes-, studie- och livsbakgrund uppstår en speciell dynamik vilket ger mycket goda förutsättningar för elevernas lärande. På komvux i Kalmar kan eleverna läsa fristående kurser, kortare och längre utbildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Skolan har också svenska för invandrare (Sfi) samt särskild utbildning för vuxna (Lärvux). Verksamheten pågår kontinuerligt under hela året. Skolan utvecklar möjligheten till flexibla lösningar genom att förstärka med resurser för att individualisera undervisningen. På skolans enhet i Torsås, Mjölnergymnasiet, erbjuds sfi och Lärvux för kommunens invånare. Nyckeln till framtiden! INFÖR 2019 Inför 2019 förbereder sig Axel Weüdelskolan för att ta emot ännu fler elever då antalet kommuninvånare i Kalmar kommun enligt uppgift kommer att öka. Dessutom växer verksamheten med fler utbildningar som tex. yrkesvux och nationella yrkespaket i kombination med Sfi/GruV. Skolan kommer att ytterligare utveckla möjligheten till flexibla lösningar genom att förstärka med resurser för att individualisera undervisningen för alla elever. Skolans verksamhetsplan är uppbyggd utifrån förbundets politiska mål. Verksamhetsplanen är ett av de styrdokument som möjliggör en kvalitativ verksamhet där eleverna har möjlighet 41.

att uppnå sina mål. Arbetslagen analyserar verksamhetsmålen minst en gång per månad i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten är i ständig rörelse och det genomförs olika insatser kontinuerligt vilket behöver analyseras löpande. Arbetet med hög måluppfyllelse och individualisering kommer att fortsätta vara en prioritering. För att få alla elever att nå målen så förväntas skolans insatser gällande stöd ge positiv effekt. Några exempel på stöd är specialpedagoger, resurstid, studiehallar och tillgång till digitala verktyg. Den formativa bedömningen är ett prioriterat kompetensutvecklingsområde. SYL (Särskilt Yrkesskickliga Lärare) har ett riktat ansvar i skolans KPT-upplägg. IKT-pedagogen kommer att genomföra ytterligare lektionsobservationer utifrån samma upplägg som föregående år med syftet att kunna göra en jämförelse. IKT-pedagogen deltar på skolledningsmötena där de bla. kan presentera sin nulägesanalys kring lärarnas kompetens inom den digitala agendan. I uppdraget ingår även att ta fram en kvalitativ analys som ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Axel Weüdelskolan står inför en stor organisatorisk förändring: Möta elevernas individuella behov inom alla studieformer Utbildningsplikten i samverkan med Arbetsförmedlingen och Kalmar kommun Nationella yrkespaket i samverkan med Arbetsförmedlingen och Kalmar kommun Återtagande av lokalytor som i dagsläget används av andra verksamheter Ansökan om YH-utbildning UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING 2020-2021 Skolan kommer att fortsätta arbetet med att anpassa skolans lokaler till miljöer som främjar modern pedagogik utifrån en alltmer digitaliserad utbildning. Vuxenutbildningen är i ständig rörelse och ska anpassas utifrån varje enskild individ och därför behöver skolan som utbildningsanordnare ständigt vidareutveckla verksamheten. Snabba samhällsförändringar och behov ute på arbetsmarknaden kräver en snabb omställning av skolan som utbildningsanordnare. Därför ser enheten att det kommer ske fler ansökningar om möjligheten till att anordna YH, yrkesutbildningar i kombination med Sfi. Ett bra samarbete med externa aktörer som tex. Arbetsförmedlingen, LNU, Arbetsmarknadsenheten, flykting- & integration etc. är av stor vikt. Övertagandet av vård- och omsorgsutbildningen 42.

Jenny Nyströmsskolan Jenny Nyströmsskolan är en skola full av liv, nya möten och en blandning av yrkesprogram, högskoleförberedande program och gymnasiesärskola. Det ger en bra mix av elever och utbildningar där alla elever kan känna sig som hemma. Oavsett program är det utvecklingen av elevens kunskaper, kreativitet och kompetens som står i fokus. Personalen på skolan arbetar för att Jenny Nyströmsskolan ska vara en gemytlig och varm skola där eleverna har en självklar plats. Skolan har en skolmiljö som är vänlig, öppen och har ett inkluderande klimat vilket har skapat skolans motto Kom som du är - bli den du vill och den präglar fortfarande skolan i allt skolan gör. INFÖR 2019 På Jenny Nyströmsskolan finns en härlig blandning av utbildningar med en välutbildad och engagerad personal. Det finns såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande program samt gymnasiesärskola och introduktionsprogrammet. Tillsammans blir det en underbar mix av elever och personal - på skolan finns något för alla. Kom som du är - bli den du vill! För att utveckla det pedagogiska arbetet, utifrån de politiskt fastställda målen, arbetar skolan sedan flera år utifrån aktuell forskning. Fokus har läsåret 17/18 legat på formativt, kollegialt, inkluderande och språkutvecklande arbetssätt med digital förstärkning för att eleverna ska nå än högre måluppfyllelse. Det arbetet går under namnet Förbättrat lärande. I samband med det arbetet har vår lektor undersökt effekterna av den kollegiala feedbacken mellan de deltagande lärarna. I all pedagogisk utvecklingsarbete finns IKT som ett verktyg. Inför läsåret 18/19 tas ytterligare ett steg för ett Förbättrat lärande. Skolan har utarbetat ett nytt arbetssätt för arbets- och ämneslagen och dess arbetslagsledare och ämnesutvecklare. I korthet går det arbetet ut på kontinuerliga möten med en tydlig struktur där pedagogiska/didaktiska utvecklingsmöjligheter samt systematiskt kvalitetsarbete ska vara dominerande inslag. Till varje arbetslag tillhör även elevhälsans olika professioner samt bibliotekets kompetenser. De ska tillsammans stödja elevernas sociala- samt kunskapsutveckling på ett främjande sätt. 43.

En påbörjad implementering av helt nya EHT rutiner vars mål är skapa tydlighet och tidiga insatser gällande extra anpassningar samt särskilt stöd. Skolan har moderniserat ett antal klassrum till en mer tillmötesgående lärmiljö som speglar dagens pedagogik. Studiehallen har fått utökade resurser vilket innebär att det numera har en bredare kompetens jämt fördelat under veckorna så att de elever som kommer till studiehallen har möjligheter att få stöd i att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Jenny Nyströmsskolan har skapat en utvecklingsgrupp bestående av ca. tio personal med olika kompetenser. Vars mål är att skapa en sammanhållen vision, pedagogiskt utvecklingsarbete, arbeta med systematiskt kvalitetsarbete etc. för att på sikt skapa en lokal utvecklingsplan. Särskilt yrkesskickliga lärare (SYL) kommer parallellt med utvecklingsgruppen göra lektionsobservationer för att skapa en nulägesbild över hur det formativa, inkluderande och läsutvecklande arbetssättet ser ut på Jenny Nyströmsskolan. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING 2020-2021 Den påbörjade förändringen av flertalet rutiner och arbetssätt kommer att fortgå. Förbundsövergripande rutiner gällande elevhälsan kommer att implementeras under läsåret. Likaså att utveckla moderna lärmiljöer anpassade till modern pedagogik med digitala verktyg. I riktning mot ökad måluppfyllelse kommer lärare och elevhälsan arbeta och utveckla verksamheten för såväl elever som personal. Biblioteket kommer att utöka sitt samarbete med arbetslagen i linje med de reviderade styrdokumenten parallellt som de bedriver utvecklingsarbete med IKT-pedagogen. Skolan kommer fortsätta arbeta för en sund resursfördelning och en hög utbildningskvalité. Jenny Nyströmsskolan ser med tillförsikt på ett ökat antal elever på gymnasieprogrammen och tror att antal sökningar till de olika programmen kommer att öka. I elevenkäten ligger många av skolans program högt när det gäller frågan om eleverna kan rekommendera sitt program till någon annan. En marknadsföringsgrupp fortsätter arbeta med fokus på att synliggöra och göra skolan till ett attraktivt val i konkurrens med övriga gymnasieskolor i Kalmar. Jenny Nyströmsskolan fortsätter att erbjuda attraktiva utbildningar med stor bredd. 44.

KAGG Lars Kaggskolan Kagg är en skoia för alla. Tillsammans med vår personal och våra samlade resurser ser skolan till att elevernas gymnasieår blir riktigt bra. Skolan arbetar hårt för att alla elever ska trivas och avsätter stora resurser för att verkligen bli en skola för alla. På Lars Kaggskolan ska alla ungdomar, utifrån var och ens behov, öka sina kunskaper och förbättra sina förmågor under sina gymnasieår. Av skolans åtta gymnasieprogram är två högskoleförberedande och övriga yrkesprogram. Den yrkesskickliga pedagogiska personalen vid skolan är, tillsammans med en väl fungerande stödorganisation, en garant för att Lars Kaggskolan även i fortsättningen kommer att utvecklas positivt och vara ett utmärkt studieval för ungdomar som är intresserade av skolans utbildningsalterativ. INFÖR 2019 Inför läsåret 2018/19 fortsätter elevantalet till de nationella programmen att öka. Antalet elever vid introduktionsprogrammen är fortsatt högt. Skolan har även fortsatt med att anordna uppdragsutbildningar för vuxenstuderande inom bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet och hantverksprogrammet. En fortsatt uppåtgående trend av elevantal borde vara en effekt av elevernas goda resultat gällande måluppfyllelse, trivsel samt utvärderingar av undervisningen. Lars Kaggskolan har ett mycket bra rykte vilket gör att eleverna aktivt söker sig hit oavsett vilken kommun de bor i. Ett fortsatt samarbete med grundskolan i matematik och naturorienterande ämnen kan också vara en bidragande orsak till ett fortsatt högt söktryck till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Många av våra språkintroduktionselever har nått behörighet för nationella program och många av dem söker sig också till just dessa program. Elevtillströmningen har inneburit ett ökat personal- och lokalbehov men även ökade driftskostnader och investeringar. Hörsalen och flera klassrum har renoverats för att öka trivseln 45.

och bli mer anpassade till rådande verksamhet. Under sommaren har golven i C100-korridoren försetts med platonplatta och ventilation av denna. En allt snabbare teknikutveckling i samhället ställer krav på fortsatta investeringar för att skolans utbildningar ska ligga i framkant och för att eleverna ska vara väl rustade för framtida arbete och studier. Det stora antalet elever på introduktionsprogrammets språkintroduktion ställer särskilda krav på en flexibel organisation för att på bästa sätt möta behoven hos denna ytterst heterogena elevgrupp. En ny aktualiserad utbildningsplan för programmet tydliggör elevernas utbildningsvägar. Denna samt den tydligare nationella styrningen av introduktionsprogrammet, t. ex. vad gäller undervisningstid, yrkesspår m.m. innebär en utveckling av programmet men det får också ekonomiska konsekvenser. Skolans arbete med att öka måluppfyllelsen fortsätter, där inkluderande stöd i ordinarie undervisning är centralt men även insatser för ökad närvaro samt skolans drogförebyggande arbete är en viktig del. Organiseringen av elevhälsans arbete har över tid förändrats och HT 2018 har implementeringen av en ny EHT- process startat. Inom matematikämnet fortsätter arbetet med att infärga matematikkurserna mot yrkesprogrammen. Detta är ett led i att skapa högre måluppfyllelse, motivation och förståelse för ämnet bland eleverna. Som en del av det fortsatta utvecklingsarbetet fortsätter det kollegiala lärandet och under detta läsår är det organiserat genom olika kompetensutvecklingsspår. Dessa är Läslyftet, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, Betyg och bedömning, Inkluderande arbetssätt, Formativt arbetssätt, och en variant av matematiklyftet med inriktning mot programmering. Dessutom pågår ett skolgemensamt arbete i tvärgrupper där vi tillsammans ska skapa Lars Kaggskolan pedagogiska grundsyn. Hörnstenarna i detta skapande behandlar kollegialt lärande, inkludering, formativt förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Skolans särskilt yrkesskickliga lärare (SYL) är engagerade i skolans kompetensutvecklingsspår och i ämnesspecifika utvecklingsinsatser. Under läsåret 18/19 har skolledningen som mål att på ett tydligare sätt än tidigare, i dialog med SYL och blivande SYL, i god tid inventera vad olika SYL-uppdrag ska innebära. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING 2020-2021 Lokaler är en tydlig utmaning utifrån tidigare nämnda söktryck till skolan. Detta omfattar behovet av både lärarrum, undervisningssalar, i olika former (från större klassrum till grupprum) samt verkstadslokaler på fordons- och transportprogrammet. Om utvecklingen vad gäller söktryck fortsätter i samma utsträckning kommer rekryteringsbehovet av lärare i framtiden vara mycket stort. Vi behöver också se över behovet av övrig personal såsom administrativ personal och elevhälsopersonal. Då många av de elever som anlänt sent till Sverige nu börjar nå behörighet för nationella program ställs stora krav på organiserandet av deras utbildning, både vad gäller stöd, arbetssätt och studietid. Fortlöpande kompetensutveckling för lärare kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kommer att krävas, liksom ökade krav på att eleverna har tillgång till studiehandledning på modersmål. Viktigt är också att utreda huruvida ett upplägg vad gäller studietid på tre eller fyra år är mest gynnsamt för dessa elever och detta bör göras förbundsövergripande. Lärare vid Lars Kaggskolan kommer att fortsätta utvecklas kollegialt då detta är en känd framgångsfaktor. Vidare steg i utvecklingen av skolan är att se över lärmiljöerna så de motsvarar skolans tankar kring hur elever och lärare ännu effektivare lär och samverkar. 46.

Stagneliusskolan Stagneliusskolan är en gymnasieskola som präglas av öppenhet, samarbetsvilja och ett vetenskapligt förhållningssätt i en trygg och trivsam miljö. Skolan tror på kraften hos varje elev och vet att en gymnasieutbildning är starten på elevens vuxna liv. Vi tar dig till din framtid Skolan består av tre skolenheter vilka leds av varsin rektor och erbjuder de högskoleförberedande programmen samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet samt yrkesprogrammet handels- och administration. Stagneliusskolan bedriver också anpassad undervisning för elever med särskilda behov inom så kallade autismspektrumtillstånd, AST-enheten. De nationella program som erbjuds på AST är samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning media, handels- och administrationsprogrammet samt introduktionsprogrammet, individuell inriktning. INFÖR 2019 Stagneliusskolan bedriver utbildning som i hög grad attraherar ungdomar som står i begrepp att söka till gymnasiet. Det stora sökintresset till skolans samtliga program har inneburit att organisationen fått utökas under senare år. Skolan har ett gott rykte och en lärarkår med hög kompetens som, på ett ambitiöst och yrkesskickligt sätt, lotsar och stöttar eleverna mot målen. Den pågående digitala satsningen på skolan är av stor 47.

48. betydelse eftersom den moderna tekniken har inneburit att undervisningen bättre kan anpassas till den enskildes kunskapsnivå och förutsättningar. Stagneliusskolan har en styrande och sammanhållande pedagogisk helhetsidé samt en organisation som vilar på två ben; arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Skolans lärcirklar utgör basen i utvecklingsorganisationen och där arbetar personal kontinuerligt och systematiskt med pedagogiska utvecklingsfrågor direkt kopplade till helhetsidén. Under läsåret 2018/2019 pågår ett samarbete med Challenging Learning, som bistår skolan i det övergripande utvecklingsarbetet. De särskilda satsningar som genomförs under läsåret innefattar även Språksprånget (Skolverket kompetensutveckling för lärare i moderna språk) samt fortsatt fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och utveckling av matematikundervisningen. Skolans lärmiljöer har, under ett antal år, setts över och moderniserats för att harmoniera med den pedagogik och den kunskapssyn skolan strävar mot. Det ska finnas möjlighet till samarbete och en mängd olika aktiviteter i klassrummet. Allt i enlighet med skolans utvecklingsplan och de prioriterade målområden som gymnasieförbundet satt upp. Satsningen är planerad att fortsätta. Hösten 2018 har Stagneliusskolan totalt ca 1130 elever inskrivna vid skolan. Detta innebär att skolan på några år ökat med ca 200 elever. Nuvarande situation medför en ansträngd schemaläggningsprocess med befintliga undervisningssalar. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING 2020-2021 Att även i framtiden få tillgång till kvalificerad och kompetent pedagogisk personal samt att fortsätta anpassa skolans lokaler till en modern och flexibel undervisning är och blir viktiga frågor. Skolledningen upplever att skolan har en förmåga att locka till sig sökande men lärarbristen är ändå kännbar inom vissa ämneskategorier. Förmågan att attrahera ungdomar att söka till Stagneliusskolan bedöms vara fortsatt hög. Modern teknik och satsningen på moderna lokaler i kombination med en traditionsrik miljö bidrar till att skapa ett attraktivt utbildningskoncept. Utvecklingen av pedagogiska verktyg och metodik skapar en flexibilitet i verksamheten och syftar till att ge en bättre möjlighet för eleverna att nå kunskapsmålen. Den pedagogisk helhetsidén, utveckling av organisationen och arbetet i lärcirklarna kommer att fortgå. Dessa medvetna satsningar är en garant för skolans gemensamma strävan att ständigt förbättra verksamheten. Skolans viktigaste uppgift är att utveckla och förbättra varje medarbetares prestationer. Skolan förutspår att söktrycket även till AST-enheten kommer att vara stort. Behoven växer och verksamheten behövs. Lokalmässigt kommer en flytt till sammanhållna lokaler att innebära en större flexibilitet vad gäller såväl personal och kompetens som ekonomi. Skolan bedömer också att en utökad samverkan såväl internt i förbundet (t. ex. andra IM-verksamheter) som externt med andra för eleverna viktiga aktörer blir allt viktigare.

Ölands Gymnasium En ny skola tar form. Innehållet på skolan förändras utifrån samhällets behov och framför allt det behov som finns idag och i framtiden kommer att finnas i Borgholms kommun. Ölands Gymnasium bedriver idag vuxenutbildning i form av Svenska för invandrare (Sfi), Särskild utbildning för vuxna (Lärvux), Grundläggande vuxenutbildning (Gruv), Gymnasial vuxenutbildning (Gyvux), Vård och omsorgsutbildning (VO) samt restaurangutbildning på Halltorps Gästgiveri. Skolan har också ett Introduktionsprogram språk (IMS) där nyanlända ungdomar utbildas mot kursmål årskurs 9. Skolan är belägen centralt i Borgholm med närhet till allmänna kommunikationer. Lokalerna är moderna och inbjuder till studier. Enheten arbetar utifrån skolans utvecklingsplan där de övergripande målen är att: Eleven alltid ska vara i centrum Vi ska ha väl implementerade rutiner som underlättar verksamheten Tydlighet, trygghet och trivsel för både personal och elever Kompetens och kvalité i alla led INFÖR 2019 En behovsinventering tillsammans med näringslivet och kommunen kommer förhoppningsvis att leda till ytterligare nya utbildningar med start 2019. Inventering visar att det finns stor efterfrågan på utbildade hantverkare samt utbildad personal inom vård och omsorg och restaurangbranschen. Befintliga utbildningar kommer att fortsätta och utvecklas inom ramen för dagens verksamhet med en förstärkning på marknadsföring så att fler får ta del av de kurser som idag bedrivs på skolan. Flexibilitet och utveckling kommer att vara skolans kännetecken under kommande år. Vuxenutbildningen ska stödja de elever som under sin studietid har behov av att kombinera ut- 49.

bildning och arbete. Det innebär att skolan kommer se över möjligheterna att erbjuda undervisning på kvällstid samt utöka möjligheterna till distansutbildning. Det entreprenöriella lärandet kommer även fortsättningsvis att genomsyra skolan och enheten hoppas därmed få fler elever med möjligheter till egenansvar och nya utmaningar. UTVECKLING OCH FÖRÄNDRING 2020-2021 Antalet ungdomar på introduktionsprogram språkintroduktion förväntas minska då inflödet av nya elever i det närmaste har upphört. Skolan ser en liten ökning på SFI och det är idag svårt att säga hur den kommer att utvecklas. Även inom detta område ses en avtrappning när det gäller inflödet av nya studerande. Detta innebär att Ölands Gymnasium 2020-2022 troligtvis till största delen kommer att bedriva vuxenutbildning. För att anpassa skolans marknadsföring efter den verksamhet som i dagsläget bedrivs så bör skolan inom en snar framtid se över profil och logotype. Skolan arbetar kontinuerligt med att hitta nya utbildningar som överensstämmer med samhällets behov. För att attrahera kommuninvånarna så ska enheten öka flexibiliteten och samarbeta med andra myndigheter och näringslivet. Marknadsföring är en viktig del för att se till att allmänheten hittar till de utbildningar skolan bedriver. Det gäller att hitta balansen mellan utbud och efterfrågan. Skolan kommer att jobba vidare med alternativa lösningar såsom studier kombinerat med arbete och praktik, samt utveckla yrkesutbildningar med förstärkt yrkessvenska även inom andra områden än vård och omsorg. Ölands Gymnasium har en stark personalgrupp med stora möjligheter till nya utmaningar. 50.

Kalmarsunds gymnasieförbund, Budget- och verksamhetsmål 2019, XXXX-JH JENNY NYSTRÖMSSKOLAN LARS KAGGSKOLAN STAGNELIUSSKOLAN ÖLANDS GYMNASIUM MJÖLNERGYMNASIET AXEL WEÜDELSKOLAN KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Besöksadress Stagneliusgatan 33, 392 34 Kalmar Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0008-01.01 Handläggare Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare 0480-45 15 00 Ingegerd.andersson@gyf.se Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Anmälan av delegationsbeslut Rektor, Axel Weüdelskolan/Mjölnergymnasiet 6:7 Tillsvidareanställning eller vikariat 6 månader eller längre av övrig personal, 2 beslut Rektor, Lars Kaggskolan 1:39 Antagning vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen samt inträdesprov, 1 beslut 6:7 Tillsvidareanställning eller vikariat 6 månader eller längre av övrig personal, 1 beslut Rektor, Stagneliusskolan 1:39 Antagning vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen samt inträdesprov, 1 beslut 6:7 Tillsvidareanställning eller vikariat 6 månader eller längre av övrig personal, 1 beslut Rektor, Ölands Gymnasium 3:2 Beslut om att utbildning på kursen ska upphöra om elev inom Vux, Lärvux, SFI saknar förutsättningar att tillgodogöra sig densamma, 7 beslut 3:4 Mottagande och antagande av elev på gymnasial nivå. Antagningslista hos expeditionen. Förbundschef 5:4 Ingå avtal som ej rör lokaler och som ej uppgår till gränsen för direktupphandling enligt LOU, 1 beslut Ekonomiassistent vid förbundskontoret 1:3 Meddela hemkommunen om elev börjar eller slutar i annan kommun, 7 beslut 1:6 Besluta om inackorderingsbidrag, 2 beslut Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

RAPPORT LÄSÅRET 2017-2018 Kommunalt aktivitetsansvar En rapport om hur gymnasieförbundet arbetar med att följa upp och bevaka ungdomar mellan 16-20 år som saknar sysselsätttning. ROBERT BERGKVIST HANDLÄGGARE KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND RAPPORT KAA LÄSÅRET 2017-2018

Innehåll Kalmarsunds gymnasieförbund och det kommunala aktivitetsansvaret... 2 Kommunal uppföljningsverksamhet inom Kalmarsunds gymnasieförbund... 3 Uppföljning av ungdomar registrerade i IST/Extens bevakningssystem läsåret 2017/2018... 4 Sammanställning av antalet åtgärder som genomförts under läsåret 2017/2018... 5 Orsak till ungdomar som aktivitetsansvaret upphör på läsåret 2017/2018... 9 Avslutande kommentar... 9 Bilagor 1. Förklaringar av svarsalternativ Utskickade brev/informationsblad 2 a. Brev/informationsblad till ungdomar - myndiga 2 b. Avbrottsbrev till vårdnadshavare 2 c. Avbrottsbrev Myndig 2 d. Brev till Nyinflyttad 2 e. Studiebevis

Det kommunala aktivitetsansvaret Enligt skollagen ska hemkommunens aktivitetsansvar gälla för de ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Kommunens aktivitetsansvar aktualiseras om ungdomen: är folkbokförd i kommunen, inte längre är skolpliktig, och inte har fyllt 20 år. Om förutsättningarna ovan är uppfyllda och ungdomen kan placeras in under någon av punkterna nedan omfattas ungdomen av kommunens aktivitetsansvar. Genomför utbildning på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, Genomför inte utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning, eller Har inte fullföljt utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. I stora drag innebär aktivitetsansvaret att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 skollagen. I förordningen (2006:39) om Register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar finns det reglerat vilka uppgifter som kommunerna får behandla i sina register som de för över ungdomarna. I aktivitetsansvaret ingår även att nationella uppföljningar ska genomföras av SCB (Statistiska centralbyrån) genom att samla in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Ett viktigt syfte med insamlingen är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas. Bland annat samlar SCB in uppgifter om personnummer, åtgärder som kommunen genomför, datum då åtgärder inleds och avslutas och orsaker till avslutad aktivitet. Skolverket har även tagit fram allmänna råd inom området som lanserades 2016. Kalmarsunds gymnasieförbund (Gyf) har i uppdrag från sina medlemskommuner (Kalmar, Torsås, Borgholm, Mörbylånga) att administrera det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) enligt Skollagen (SFS 2010:800) om Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Det administrativa aktivitetsansvaret som delegerats till gymnasieförbundet omfattar samtliga personer folkbokförda inom Kalmarsunds gymnasieförbunds medlemskommuner fr.o.m. 16 år t.o.m. det första halvåret innan de fyller 20 år. I uppdraget ingår bl a att kartlägga och föra register över ovan nämnda ungdomar, deras sysselsättning, erbjuda tjänster som gymnasieförbundet kan tillhandahålla som t ex motiverande samtal, hjälp, råd och stöd, yrkes- och studievägledning, anpassad skolgång med mera. Skollagen, 29 kap föreskriver följande: 9 En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte 2

genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar). Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje styckena. Lag (2014:1002). Kommunal uppföljningsverksamhet inom Kalmarsunds gymnasieförbund Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som administreras inom Kalmarsunds gymnasieförbund kan belysas utifrån fyra uppföljningsmoment: Intern uppföljning som innebär handläggning av inkomna anmälningar om studieuppehåll, byte av studieprogram, studieavbrott, skolbyte etc. Denna handläggning sker kontinuerligt under läsåret. Till det interna uppföljningsarbetet hör även att bl a följa upp de ungdomar som ej blivit antagna till något gymnasieprogram samt de elever som ej varit närvarande vid upprop. Extern uppföljning innebär att en matchning körs en gång per dag mellan folkbokföringsregistret och IST/Extens elevregister, så att man får fram alla folkbokförda ungdomar i förbundets medlemskommuner som är 16-20 år och som inte är inskrivna i ett gymnasieprogram/motsv. Samtliga följs upp. Uppföljning/bevakning består av uppföljning och bevakning av de ungdomar som finns i KAA:s bevakningssystem i elevregistret och som inte studerar. Uppföljningarna handlar i första hand om personliga kontakter både med ungdomar/vårdnadshavare som med eventuella skolor. Om ingen kontakt fås per telefon skickas även ett brev till vederbörande. Uppföljningen/kontakterna genomförs minst en gång per termin t.o.m. det första halvåret innan eleven fyller 20 år. I bevakningsarbetet ingår även att se till att IST/Extens elevregister stämmer överens med uppgifterna i inkomna ansökningar etc. Återrapportering till uppdragsgivaren som i detta fall är Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse sker en gång per år. Dels i form av en muntlig rapportering och dels i form av en skriftlig läsårsrapport. Från och med 2017-09-25 projektanställdes en ungdomscoach i tre år utifrån gymnasieförbundets lokala projekt Inre Motivation (projekt Motivation leder till framgång). Syftet med delprojektet var att knyta en ungdomscoach till KAA-verksamheten som skulle träffa/söka upp, kartlägga samt följa upp de ungdomar som är mellan 16-20 år. 3

Uppföljning av ungdomar registrerade i IST/Extens bevakningssystem läsåret 2017/2018 Under läsåret 2017/2018 har totalt 1045 unika ungdomar funnits registrerade i KAA:s bevakningssystem. Av dessa 1045 ungdomar har det varit 825 ungdomar som varit aktuella både höst- och vårterminen (totalt ungdomar). Vad beträffar antal kontakttillfällen så har samtliga som inte läser på introduktionsprogrammet haft minst 2 kontakttillfällen. Antal av Orsak till registrering Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Totalsumma Avbrutit Studierna 19 88 16 8 131 Ej påbörjat studier 8 17 3 9 37 Introduktionsprogrammet 81 411 71 71 634 Studiebevis 9 75 14 10 108 Uppgift saknas 12 100 14 9 135 Totalsumma 129 691 118 107 1045 1 1 Antal unika ungdomar är 1045 varav 622 pojkar och 423 flickor. Tabellen ovan beskriver av vilken anledning ungdomarna har registrerats i KAA:s bevakningssystem. Som det visar på introduktionsprogrammet har genomströmningen varit 634 ungdomar som har registrerats via denna orsak. 4

Sammanställning av antalet åtgärder som genomförts under läsåret 2017/2018 Antal av Åtgärd HT17 VT18 Total kvinna man kvinna man Andra studier 1 1 Annan åtgärd 2 4 1 1 8 Enstaka samtal 13 30 20 18 81 Förmedling av arbete 2 4 1 5 12 Introduktionsprogram 3 2 3 1 9 Kombination av åtgärder 1 1 Praktik 2 1 3 Regelbundna samtal 7 8 12 13 40 Studiebesök 1 1 2 Studier inom komvux 5 10 15 Studier på folkhögskolan 2 2 Subventionerad anställning 1 1 SYV 18 11 12 8 49 Total 53 70 52 49 224 Under läsåret 17/18 har det gjorts 224 olika åtgärder. De åtgärder som mest är kodade är kartläggningssamtal, motiverande samtal samt studie- och yrkesvägledning (170). 5

Utfall efter åtgärd Andra studier Annan aktör Annan sysselsättning Arbete Ingen sysselsättning Introduktionsprogram Studier inom komvux Studier på folkhögskolan Studier på nationellt program Utlandsvistelse Pågår Total Andra studier 1 1 Annan åtgärd 1 1 3 1 2 8 Enstaka samtal 13 2 19 26 1 3 17 81 Förmedling av arbete 7 2 2 3 12 Introduktionsprogram 1 5 3 9 Kombination av åtgärder 1 1 Praktik 1 1 3 Regelbundna samtal 17 1 3 11 1 1 14 40 Studiebesök 2 2 Studier inom komvux 5 10 15 Studier på folkhögskolan 2 2 Subventionerad anställning 1 1 SYV 21 2 2 19 11 1 1 4 6 49 Total 1 32 5 29 65 16 7 4 16 3 46 224 I tabellen ovan redovisas de ungdomar som det kommunala aktivitetsansvaret (via Kalmarsunds gymnasieförbund) har etablerat en kontakt med och kunnat erbjuda aktiviteter så som stöd, kontakt med annan aktör eller uppstart/påbörjande till något annat. Här beskrivs det vilken åtgärd som har tagits an och hur utfallet har blivit. 6

Bytt till annan åtgärd Individen vill eller kan inte delta i åtgärden Åtgärden genomförd Åtgärden pågår Individen har avregistrerats innan åtgärden är genomförd Total Andra studier 1 1 Annan åtgärd 2 4 2 8 Enstaka samtal 32 29 17 3 81 Förmedling av arbete 1 2 6 3 12 Introduktionsprogram 6 3 9 Kombination av åtgärder 1 1 Praktik 1 2 3 Regelbundna samtal 2 6 17 14 1 40 Studiebesök 1 1 2 Studier inom komvux 15 15 Studier på folkhögskolan 2 2 Subventionerad anställning 1 1 SYV 2 41 6 49 Total 4 46 124 46 4 224 I det här resultatet ovan visas vad de olika åtgärderna har haft för utgång det vill säga bland annat om de har blivit genomförda, bytt till annan åtgärd eller om individen har tackat nej till att delta i åtgärd. Som tabellen på visar har de flesta åtgärderna blivit genomförda vilket är 124 stycken. Rubriken individen har avregistrerats innan åtgärden är genomförd har de som avslutats berott på att de antingen har fyllt 20 år eller ej är längre folkbokförda och därmed avslutats. 7

Utfallet fördelat på kommuner Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Total Andra studier 1 1 Annan åtgärd 7 1 8 Enstaka samtal 11 57 9 4 81 Förmedling av arbete 12 12 Introduktionsprogram 7 2 9 Kombination av åtgärder 1 1 Praktik 3 3 Regelbundna samtal 6 28 4 2 40 Studiebesök 1 1 2 Studier inom komvux 2 9 2 2 15 Studier på folkhögskolan 2 2 Subventionerad anställning 1 1 SYV 3 33 6 7 49 Total 23 161 24 16 224 Ovan redovisas hur åtgärderna är fördelade mellan de olika kommunerna. 8

Orsak till ungdomar som aktivitetsansvaret upphör på läsåret 2017/2018 Under höst- och vårterminen 17/18 har 380 ungdomar avregistrerats/upphört från det kommunala aktivitetsansvaret utifrån att de Ej längre är folkbokförd i kommunen, fyllt 20 år eller startat på ett nationellt program. Antal av Orsak avregistrering Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Total 20 år 27 186 30 18 261 Ej folkbokförd 17 60 21 16 114 Studier på nationellt program 2 2 1 5 Total 46 248 52 34 380 Tabellen ovan redovisas hur spridningen ser ut i de olika kommunerna på ungdomar som har avregistrerats/upphört. Antal av Orsak avregistrering kvinna man Total 20 år 114 147 261 Ej folkbokförd 57 57 114 Studier på nationellt program 4 1 5 Total 175 205 380 Tabellen ovan ser vi fördelningen mellan kvinnor och män som har avregistrerats/upphört. Avslutande kommentar Motivationscoachens arbete under läsåret 17/18 Utöver det administrativa arbetet med att kartlägga, registrera och dokumentera. Har uppföljningsarbetet i första hand bestått av att kontakta och följa upp de ungdomar som funnits i KAA:s bevakningsregister men även kontakter/uppföljningar av ungdomar utanför KAA har genomförts då skolorna bett om motivationscoachens stöd och hjälp i personliga möten. Kontakterna har skett antingen via brev och/eller telefon. Har inte kontakt nåtts så har upprepade försök genomförts både via brev som telefon i syfte för att få möjlighet till en personlig uppföljning. Detta upprepas från termin till termin tills ungdomen inte längre uppfyller kraven inom kommunala aktivitetsansvaret (enligt skollagen, 29 kap 9 ). Vid kontakt har motivationscoachen erbjudit möten för stöd och framtidsplanering i första hand utanför skolans lokaler, studiebesök på utbildningar, hjälp med kontakt med Arbetsförmedlingen samt andra myndigheter, hjälp med ansökningar till utbildningar eller samtalskontakt tills man varit mogen att ta nästa steg mot utbildning eller arbete. Motivationscoachens arbetssätt har främst varit baserat på individnivå för att kunna nå varje deltagare och kunna arbeta utifrån individens förutsättningar och samtidigt kunna tillgodose individens önskemål/behov. Arbetssättet och metoderna har inneburit att öka medvetenheten om att elevens/ungdomens behov och förutsättningar främst har fått styra arbetet, oavsett diskrimineringsgrunder. En viktig faktor i arbetet har varit att stärka ungdomarnas involvering i 9

arbetet, för att öka förutsättningarna att de exempelvis klara skolan. Genom att involvera eleverna/ungdomarna i arbetet har det inneburit att motivationscoachen har arbetat utifrån ett individcentrerat arbetsätt och lösningsfokuserat arbetssätt. Ett exempel kan vara att en elev har tappat motivationen för skolan och önskar istället praktik. Det har då inneburit en förändring av studieplan, där praktik har tillkommit eftersom eleven har haft önskemål om detta. Denna insats syftar till att eleven ska finna motivationen och känna meningsfullhet, en inre motivation som vårt arbete verkar för. Detta kan vara ett exempel där deltagarens behov och förutsättningar styr oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsövergripande identitet, religion/trosuppfattning eller ålder. Det kan även handla om andra motiverande insatser så som studiebesök på olika skolor eller arbetsplatser för att öka motivationen, alla deltagare ges samma möjlighet, men det är främst individens önskemål som styr insatserna/arbetssättet. Det är även viktigt att poängtera att arbetet med denna målgrupp tar lång tid att bygga upp, då många elever och ungdomar har många misslyckanden med sig och ofta en förlorad tro på sig själva. Därför har arbetets fokus inom vårt arbete varit individbaserat och arbetssättet har handlat mycket om nyckelbegreppen som exempelvis bemötande, flexibilitet, samarbete, uppföljningar och individcentrerat arbetssätt. Det är även viktigt att komma ihåg att de framsteg som är små för en annan kan vara jättestora för denna målgrupp, det är då viktigt att hela tiden motivera och stötta individen vid minsta lilla framsteg. De framsteg som denna målgrupp gör kan också vara svåra att mäta och se resultat på, då det oftast handlar om framsteg i form av självförtroende, självbild och tillit. Det är alltså viktigt att inte bara stirra sig blind på de statistiska resultaten, utan ha med sig att de mjuka värdena är minst lika viktiga vid ett arbete med denna målgrupp. Vi jobbar ständigt med utveckling av relationer och sammarbete med de aktörer som ungdomarna kan ha kontakt med. På initiativ av Kalmarsunds Gymnasieförbund så har ett arbete påbörjats med att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan förbundet och hemkommunen gällande det kommunala aktivitetsansvaret. 10

Bilaga 1- Förklaringar av svarsalternativ Förklaringar av svarsalternativ 1. Svarsalternativ för sysselsättningsvariablerna Förklaringar av svarsalternativen för sysselsättningsvariablerna huvudsakliga innehållet i den åtgärd inom kommunens aktivitetsansvar som ungdomen deltagit i och Sysselsättning efter avslutad åtgärd. StAn=Andra studier Inte introduktionsprogram eller nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, men t.ex. Distansstudier (ej nationellt program eller motsvarande utbildning) Grundläggande militär utbildning (GMU) Privat utbildning som inte är yrkesutbildning Yrkesutbildning inom offentlig sektor. AnAtg=Annan åtgärd Åtgärd som en ungdom deltagit i som inte ryms i något av de andra svarsalternativen EnSam=Enstaka samtal Kan t.ex. vara enstaka Kartläggningssamtal Motiverande samtal Studie- och yrkesvägledning av annan personal än en studie- och yrkesvägledare FoArb=Förmedling av arbete eller söka jobb-aktiviteter T ex. hjälp att: skriva CV skriva personligt brev söka praktikplats eller arbete StInt=Studier på introduktionsprogram Ungdomen studerar på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Prakt=Praktik Gäller inte praktik inom ramen för gymnasieskolan ReSam=Regelbundna samtal Flera inplanerade samtal med ungdomen, t.ex. Kartläggningssamtal Motiverande samtal Studie- och yrkesvägledning av annan personal än en studie- och yrkesvägledare StBsk=Studiebesök Kommunen ordnar studiebesök på exempelvis en gymnasieskola, en folkhögskola, Komvux eller på en arbetsplats. 11

StVux=Studier inom kommunal vuxenutbildning (Komvux) Grundläggande nivå Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (tidigare benämnt SFI) Orienteringskurs Ungdomar som läser på gymnasial nivå på Komvux omfattas inte av aktivitetsansvaret och ska inte rapporteras alternativt avregistreras med koden StNat (studier på ett nationellt program eller motsvarande). StFhs=Studier på folkhögskola Ni kan använda koden om ungdomen påbörjar studier på folkhögskola som ett resultat av de åtgärder som ungdomen deltagit i. Koden gäller alla folkhögskolestudier utom allmän kurs på gymnasial nivå, dvs. Allmän kurs på grundläggande nivå Övriga kurser på folkhögskola SuAnst=Subventionerad anställning Tidsbegränsad anställning som genomförs med stöd från kommunen. SYV=Studie- och yrkesvägledning Komb Kombination av åtgärder kan innehålla kombinationer av ovanstående alternativ 2. Sysselsättning efter åtgärd avser ungdomens sysselsättning vid tidpunkten när åtgärden har avslutats. Sysselsättning efter åtgärd kan inte ha samma innehåll som åtgärden. StAn=Andra studier Hit räknas inte introduktionsprogram eller nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning men t.ex. Körkortsteori Prova på kurser på gymnasieskolan. AnAkt=I åtgärd via annan aktör Åtgärd genom annan aktör t.ex. Arbetsförmedlingen (t.ex. arbetsmarknadsutbildning och studiemotiverande folkhögskolekurs (SMFkurs)) Försäkringskassan Socialtjänsten/socialförvaltningen Sjukvården Samordningsförbund AnSys=Annan sysselsättning Nedan finns exempel när ni kan använda koden. Elitidrottssatsning utan avlönad anställning Föräldraledighet Volontär i Sverige 12

Arb=Arbete Avlönad anställning som t.ex. tillsvidareanställning, provanställning, visstidsanställning och timanställning och minst en timme arbete per vecka i snitt. Egenföretagare dvs. ungdomar med egenregistrerat företag och F-skattsedel. Elitidrottsatsande ungdom med avlönad anställning InSys=Ingen sysselsättning Koden används när ni har fått kännedom om ungdomens sysselsättning och ungdomen inte har någon av de andra sysselsättningarna. Det kan t.ex. vara Arbetssökande utan åtgärd via Arbetsförmedlingen Ungdomar som har hoppat av från nationella program i gymnasieskola eller i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning och inte har någon sysselsättning Ungdomar som sökt utbildning men inte blivit antagna Ungdomar som väntar på att påbörja utbildning Ungdomar som inte sökt utbildning och inte har någon annan sysselsättning StInt=Studier på introduktionsprogram Ungdomen studerar på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. StVux=Studier inom kommunal vuxenutbildning (Komvux) Grundläggande nivå Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (tidigare benämnt SFI) Orienteringskurs Ungdomar som läser på gymnasial nivå på Komvux omfattas inte av aktivitetsansvaret och ska inte rapporteras alternativt avregistreras med koden StNat (studier på ett nationellt program eller motsvarande). StFhs=Studier på folkhögskola Ni kan använda koden om ungdomen påbörjar studier på folkhögskola som ett resultat av de åtgärder som ungdomen deltagit i. Koden gäller alla folkhögskolestudier utom allmän kurs på gymnasial nivå, dvs. Allmän kurs på grundläggande nivå Övriga kurser på folkhögskola StNat=Studier på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Koden används endast som svarsalternativ till insamlingsvariablerna sysselsättning efter avslutad åtgärd och orsak till att aktivitetsansvaret har upphört. Den finns inte som svarsalternativ för insamlingsvariablerna sysselsättning vid registrering och sysselsättning innan åtgärd eftersom ungdomar som genomför utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning inte omfattas av aktivitetsansvaret. Utl=Utlandsvistelse, ej studier Exempel när ni kan använda koden. Aupair Utlandsvistelse (ej studier) Volontär utomlands 13

Bilaga 2a Brev/informationsblad 1 (1) till ungdomar - myndiga Datum 2018-03-02 Namn Gatuadress Postadress Hej! Du har tidigare haft kontakt med någon av oss gällande din situation och tankar framåt. Saker och ting kan ändras och vi vill därför veta vad du har för någon sysselsättning just nu och om du önskar stöd eller hjälp av oss med din framtidsplanering för ev. studier eller arbete. Gymnasieförbundet kan erbjuda dig individuell hjälp och vägledning för framtiden genom våra motivationscoacher. Meddela oss din sysselsättning Vi som arbetar på ungdomsuppföljningen vill gärna veta om du har någon sysselsättning, t.ex. om du arbetar, studerar på annan skola eller gör något annat. Meddela oss din sysselsättning antingen via mail, telefon, facebook eller genom att skriva in dina uppgifter i vårt webbformulär; gyf.se/kaa Varför behöver vi veta vad du gör? Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen som innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Detta gäller ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte har examensbevis från gymnasiet och ännu inte fyllt 20 år. Det kallas för det kommunala aktivitetsansvaret. Våra motivationscoacher kommer att kontakta dig varje termin fram till dess att du är 20 år, eller tills du har någon fast sysselsättning. Detta för att se om situationen har förändrats eller om du önskar hjälp eller vägledning. Med vänliga hälsningar, Mikael Holmåker Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 16 24 E-post mikael.holmaker@ksgyf.se Robert Bergkvist Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 15 28 E-post robert.bergkvist@ksgyf.se FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Tel 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida www.gyf.se Org nr 832401-6453

Bilaga 2b Brev till vårdnads- 1 (1) havare - studieavbrott Datum 2018-11-05 Till vårdnadshavare för Namn Gatuadress Postadress Hej! Vi har fått information om att För och Efternamn har avbrutit sina studier på Skolans namn. Gymnasieförbundet kan erbjuda ungdomar som hoppar av sina gymnasiestudier individuell hjälp och vägledning för framtiden genom våra motivationscoacher. Meddela oss ungdomens sysselsättning Vi som arbetar på ungdomsuppföljningen vill gärna veta om Förnamn har någon sysselsättning, t.ex. om hen arbetar, studerar på annan skola eller gör något annat. Meddela oss hens sysselsättning antingen via mail, telefon, facebook eller genom att skriva in uppgifterna i vårt webbformulär; gyf.se/kaa Varför behöver vi veta ungdomars sysselsättning? Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen som innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Detta gäller ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte har examensbevis från gymnasiet och ännu inte fyllt 20 år. Det kallas för det kommunala aktivitetsansvaret. Våra motivationscoacher kommer att kontakta er varje termin fram till dess att Förnamn har fyllt 20 år, eller tills hen har någon fast sysselsättning. Detta för att se om situationen har förändrats eller om ni önskar hjälp eller vägledning. Kontakta gärna oss vid frågor. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Mikael Holmåker Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 16 24 E-post mikael.holmaker@ksgyf.se Robert Bergkvist Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 15 28 E-post robert.bergkvist@ksgyf.se FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Tel 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida www.gyf.se Org nr 832401-6453

Bilaga 2c Avbrottsbrev till myndig 1 (1) Datum 2018-11-05 Namn Gatuadress Postadress Hej! Vi har fått information om att För och efternamn har avbrutit sina studier på skolans namn. Gymnasieförbundet kan erbjuda dig individuell hjälp och vägledning för framtiden genom våra motivationscoacher. Meddela oss din sysselsättning Vi som arbetar på ungdomsuppföljningen vill gärna veta om du har någon sysselsättning, t.ex. om du arbetar, studerar på annan skola eller gör något annat. Meddela oss din sysselsättning antingen via mail, telefon, facebook eller genom att skriva in dina uppgifter i vårt webbformulär; gyf.se/kaa Varför behöver vi veta vad du gör? Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen som innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Detta gäller ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte har examensbevis från gymnasiet och ännu inte fyllt 20 år. Det kallas för det kommunala aktivitetsansvaret. Våra motivationscoacher kommer att kontakta dig varje termin fram till dess att du är 20 år, eller tills du har någon fast sysselsättning. Detta för att se om situationen har förändrats eller om du önskar hjälp eller vägledning. Med vänliga hälsningar, Mikael Holmåker Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 16 24 E-post mikael.holmaker@ksgyf.se Robert Bergkvist Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 15 28 E-post robert.bergkvist@ksgyf.se FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Tel 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida www.gyf.se Org nr 832401-6453

Bilaga 2d - Nyinflyttad 1 (1) Datum 2018-11-05 Namn Gatuadress Postadress Hej! Vi ser att du är nyinflyttad i kommunen och välkomnar dig till Kalmar. Kommunen har ansvar enligt skollagen att följa upp ungdomar mellan 16 till 20 år. Vi vill därför veta vad du har för någon sysselsättning just nu och om du önskar stöd eller hjälp av oss med din framtidsplanering för ev. studier eller arbete. Gymnasieförbundet kan erbjuda dig individuell hjälp och vägledning för framtiden genom våra motivationscoacher. Meddela oss din sysselsättning Vi som arbetar på ungdomsuppföljningen vill gärna veta om du har någon sysselsättning, t.ex. om du arbetar, studerar på annan skola eller gör något annat. Meddela oss din sysselsättning antingen via mail, telefon, facebook eller genom att skriva in dina uppgifter i vårt webbformulär; gyf.se/kaa Varför behöver vi veta vad du gör? Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen som innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Detta gäller ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte har examensbevis från gymnasiet och ännu inte fyllt 20 år. Det kallas för det kommunala aktivitetsansvaret. Våra motivationscoacher kommer att kontakta dig varje termin fram till dess att du är 20 år, eller tills du har någon fast sysselsättning. Detta för att se om situationen har förändrats eller om du önskar hjälp eller vägledning. Med vänliga hälsningar, Mikael Holmåker Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 16 24 E-post mikael.holmaker@ksgyf.se Robert Bergkvist Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 15 28 E-post robert.bergkvist@ksgyf.se FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Tel 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida www.gyf.se Org nr 832401-6453

Bilaga 2e - Studiebevis 1 (1) Datum 2018-11-05 Namn Gatuadress Postadress Hej! Vi har fått information om att du har avslutat dina gymnasiestudier med ett studiebevis. Kommunen har ansvar enligt skollagen att följa upp ungdomars sysselsättning bland de som inte har ett examensbevis från gymnasieskolan. Vi vill därför veta vad du har för någon sysselsättning just nu och om du önskar stöd eller hjälp av oss med din framtidsplanering för ev. studier eller arbete. Gymnasieförbundet kan erbjuda dig individuell hjälp och vägledning för framtiden genom våra motivationscoacher. Meddela oss din sysselsättning Meddela oss din sysselsättning antingen via mail, telefon, facebook eller genom att skriva in dina uppgifter i vårt webbformulär; gyf.se/kaa Även om du inte önskar stöd av oss så ber vi dig att besvara webbformuläret. Varför behöver vi veta vad du gör? Varje kommun i Sverige har ett informationsansvar enligt Skollagen som innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta. Detta gäller ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte har examensbevis från gymnasiet och ännu inte fyllt 20 år. Det kallas för det kommunala aktivitetsansvaret. Våra motivationscoacher kommer att kontakta dig varje termin fram till dess att du är 20 år, eller tills du har någon fast sysselsättning. Detta för att se om situationen har förändrats eller om du önskar hjälp eller vägledning. Med vänliga hälsningar, Mikael Holmåker Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 16 24 E-post mikael.holmaker@ksgyf.se Robert Bergkvist Motivationscoach Kalmarsunds gymnasieförbund Tel. 0480-45 15 28 E-post robert.bergkvist@ksgyf.se FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Tel 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida www.gyf.se Org nr 832401-6453

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Besöksadress Stagneliusgatan 33, 392 34 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

1 (9) Uppföljning oktober 2018 Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 Handläggare Caroline Johansson Controller 0480-451514 caroline.johansson@gyf.se Budgetprognos 2018 för Kalmarsunds gymnasieförbund prognos efter tio månader Budgeten för år 2018 baseras på en ökning av befolkningen i åldersgruppen 16-19 år. Medfinansieringen från medlemskommunerna av digital kompetens är avslutad och påverkar därmed förbundet med ett minskat medlemsbidrag om cirka 10 mkr i förhållande till föregående år. Driftbidraget uppgår till 423 mkr för år 2018. Bidraget fördelas med 88 % till gymnasieskolan 12 % till kommunal vuxenutbildning. Efter tio månader redovisar Kalmarsunds gymnasieförbund ett operiodiserat resultat på plus 47,1 mkr. Detta resultat innehåller dock medlemsbidrag för elva månader och Kalmarsunds gymnasieförbunds prognostiserade resultat för helåret 2018 uppgår till minus 22 mkr. (tkr) Budget Prognos oktober 2018 2018 2018 Verksamhetens intäkter 118 043 113 325 106 188 Verksamhetens kostnader -544 797-561 874-455 161 Pensionskostnader m m -26 182-25 174-6 496 Avskrivningar -4 613-4 270-3 558 Verksamhetens nettokostnad -457 549-477 993-359 028 Medlemsbidrag 423 091 423 091 387 834 Statsbidrag 34 996 32 896 18 292 Finansiella intäkter 0 0 0 Finansiella kostnader -37-16 0 Årets resultat 500-22 022 47 098 Budgetutfallsprognosen för 2018 baseras på det ekonomiska utfallet t o m 2018-10-31. Riktpunkten för perioden är ca 83 %. I uppföljningen ingår ett antal kalkylerade poster som bygger på senast kända uppgifter och prognoser på den förväntade ekonomiska utvecklingen. Exempel på sådana poster är förväntat elevantal, semesterlöneskuld, pensionskostnader, interkommunala ersättningar och statsbidrag gällande ökade kostnader för språkintroduktion. Inom skolenheterna finns mindre och större budgetavvikelser och enheternas samlade resultat visar ett underskott om 14,1 mkr. I följande diagram redovisas verksamheternas förväntade årsprognos. Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

2 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 2 000 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000 Ölands Gymnasium Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan Mjölnergymnasiet Öland - komvux Axel Weüdelskolan Kommentarer kring enskilda enheters prognos återfinns längre fram i dokumentet. I verksamhetsnettot återfinns alla prognostiserade kostnader och intäkter för gymnasieförbundets verksamheter inklusive kostnader/intäkter för pensioner men exklusive driftbidrag och finansnetto. Pensionsprognosen från Skandia uppger vid delåret en lägre prognostiserad kostnad avseende den förmånsbaserade ålderspensionen (FÅP) på helår i förhållande till den prognos som erhölls vid delåret 2017 (på vilken budget 2018 baseras) och som en följd av detta även lägre kostnader för den beräknade löneskatten. Skillnaden mellan prognoserna är 2,4 kr till årets fördel. Dock nyttjas detta utrymme till ökade prognostiserade kostnader för det individuella valet (inbetalda pensionspremier för förbundets anställda), förändring av pensionsskulden samt utbetalning av pensioner med 1,4 mkr. Ett positivt utfall mot budget för pensions- och finanskostnaderna uppgår alltså till 1 mkr. Enligt utfall från kammarättsdomar ska en ökning av friskolebidraget ske när de kommunala skolorna har visat underskott under en avstämningsperiod om tre år. En modell för utbetalning till friskolorna är framtagen och beslutades under augusti i förbundsstyrelsen. Förbundet har därmed bokat upp en utbetalning motsvarande beräkningen om 5,9 mkr baserat på åren 2010-2014. Förbundets avsättning avseende omstrukturering i och med flytten av Stage4you Academy, numera Mjölnergymnasiet, till skolor i Kalmar är nu eliminerad. Avsättningen avsåg hyra för lokalen i Torsås och avtalet är i och med juni månad utgånget. Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

3 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 Sammanfattningsvis så är årets prognos är ett direkt resultat, och en naturlig följd, av ett mångårigt urholkat medlemsbidrag. Det årliga bidraget från medlemskommunerna, beräknat per invånare 16-19 år, är på en nivå som är långt ifrån den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieplats i riket. Gymnasieförbundet flaggade för detta scenario tidigt på året och har med anledning av detsamma haft dialogmöten, om en nivåhöjning av medlemsbidraget, med medlemskommunerna under våren. Gemensamt, Förbundskontoret och interkommunala ersättningar Utbetalning av inackorderingsbidrag görs till 103 elever per månad vårterminen 2018. Prognosen för utbetalning av inackorderingsbidrag under hösten 2018 är 107 elever per månad. Under året beräknas att utbetalning sker till genomsnitt 105 elever per månad (112 stycken under 2017). Prognosen för elever som får skolskjuts är 2 188 stycken (år 2017 var motsvarande siffra 2 136 stycken). De båda posterna prognostiseras till ett överskott på 0,6 mkr totalt. För Restaurang och café visar prognosen på ett överskott om cirka 0,2 mkr vid årets slut. Utfallet för de interkommunala intäkterna visar på ett underskott med 2,8 mkr och kostnaderna visar på ett underskott med 6,1 mkr, den största delen av underskottet består av återbetalning till friskolorna för gymnasieverksamhetens ej reglerade underskott (för åren 2012-2014 5,9 mkr). Elever från andra kommuner som går i Gymnasieförbundets skolor prognostiseras till 596 stycken (576 år 2017). Elever som går till annan huvudman från förbundets medlemskommuner prognostiseras till 651 stycken (670 år 2017). Prognosen av förväntade bidrag från Migrationsverket för nyanlända som undervisas på förbundets skolor visar ett underskott med 5,3 mkr. Ett prognostiserat genomsnitt avseende dessa elever beräknas till 90 stycken under 2018. Nyanlända elever som har fått permanent uppehållstillstånd där medlemskommunerna gör en extra betalning beräknas till 87 stycken under 2018. Årsprognos minus 11,5 mkr varav interkommunala ersättning minus 8,9 mkr. Skolenheter Lars Kaggskolan Lars Kaggskolan går in i budget 2018 med en kostymanpassning på ca 8,7 mkr där de nationella programmen står för sammantaget 3,1 mkr och introduktions-programmet för närmare 5,6 mkr. Språkintroduktion har ett ingående underskott på ca 3,3 mkr. Med beräknat färre antal elever samtidigt som elever i behov av särskilt stöd har ökat innebär att undervisningsgrupperna och då även tjänsteunderlaget inte minskar i korrelation med minskat elevunderlag. En pågående kartläggning och prognos för antalet elever och resursbehov därefter visar idag betydligt färre tjänster till hösten mot budgeterat. Detta påverkar den ekonomiska prognosen med ca 2,7 mkr i lägre kostnader. Introduktionsprogrammet har dessutom tilldelats statsbidrag på 1 mkr med syfte att systematiskt kvalitetssäkra formerna för elevers etablering på arbetsmarknaden. Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

4 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 Efter avslutad antagning kan det konstateras att elevantalet till skolans nationella program fortsätter att öka. Totalt sett är det 50 fler elever till de nationella programmen i år jämförelse med förra hösten. Till åk 1 är det i år el- och energiprogrammet samt byggoch anläggningsprogrammet som har 23 fler antagna mot föregående år (14 respektive 9). Eftersom skolan dock fortfarande visar på ett underskott har en sammaställning av åtgärder och planering för ekonomi i balans genomförts tillsammans med skolledning, controller verksamhets- och planeringschef för att diskutera det ekonomiska läget och den ekonomiska prognosen. En viktig del är att fortsätta ha samläsning i den utsträckning det är möjligt samt se över nuvarande gruppstorlekar. Årsprognos: minus 4,5 mkr Stagneliusskolan Stagneliusskolan gick in i budget 2018 med en kostymanpassning på 2,2 mkr där ASTenheten och samhällsprogrammet, inriktning beteende, utgjorde cirka 1 mkr vardera. Antagning till skolans program höstterminen 2018 visar på en väl fylld organisation. Resurserna ökar med 0,3 mkr utifrån elevsiffrorna i budget 2018. En översyn av de åtgärder som gjorts, undersökts samt planeras för att hantera en ekonomi i balans gjordes under våren. Skolledningen tillsammans med controller, verksamhetsområdeschef samt planeringschef har fört diskussioner angående rådande läge. Bland annat diskuterades gruppstorlekarna i språkundervisning samt nyttjandet av skolans lokaler. En upphämtning resultatmässigt redovisades tidigt under året. Utöver de lokaler skolan hyr extra av förbundet fanns i budget ytterligare medel för eventuella uppkomna behov under året. Så här långt ser skolan ut att klara sig med de extra klassrum man redan hyr. En restriktiv tillsättning av vikarie inom AST-enheten och på biblioteket samt optimering gällande förstärkningsresurser bidrar även till den resultatmässiga upphämtningen. Årsprognos: plus 0,6 mkr Jenny Nyströmskolan Jenny Nyströmsskolan gick in i budget 2018 med en kostymanpassning på 13,7 mkr. Samtliga program går med underskott men de program som uppvisar de största negativa helårsprognoserna efter oktober månad är estetiska programmet med 3,1 mkr och restaurang- och livsmedelsprogrammet med 2,9. Därefter kommer naturvetenskapsprogrammet med 2,0 mkr, hotell- och turismprogrammet med 1 mkr, gymnasiesärskolan 0,4 mkr och resterande (språkintroduktion, individuellt alternativ, barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet) hamnar runt 1,2 mkr. Då skolan har ett betydande underskott har olika besparingsalternativ tagits fram både för att visa redan vidtagna åtgärder samt en mer långsiktig plan. Diskussioner har först Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

5 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 mellan skolledningen tillsammans med controller, verksamhets- och planeringschef. Två åtgärder som ger tydlig effekt i den förbättrade prognosen är omstrukturering i undervisningstid för de som har få elever samt att resurserna till studiehallen nu blir mer koncentrerade vilket anses även gynna eleverna då det främst påverkar bemanningen i studiehallen. Sammantaget resulterar detta i en besparing med ca 1,5 mkr. Efter årets slutliga antagning kan det konstateras att antalet antagna till åk 1 ökar med totalt 14 antagna till de nationella programmen. Ett trendbrott är ökning av elever till det estetiska programmet med 21 fler i år jämförelse föregående höst. På restaurang- och livsmedelsprogrammet blev det sex färre antagna i år och på hotell- och turismprogrammet två färre. Antalet elever på gymnasiesärskolan har gått från 75 elever förra året till nuvarande 84, dvs. en ökning med nio elever. I verksamheten korttidstillsyn har det också tillkommit elever vilket genererar ökade intäkter för skolan. Årsprognos: minus 10,4 mkr Axel Weüdelskolan Axel Weüdelskolan gick in i året med en budget i balans. Skolenhet 1 vilken består av Lärvux och SFI uppvisar en helårsprognos med ett underskott om 0,4 mkr. Underskottet härleds till SFI-verksamheten där intäkterna baserade på avtalet med Kalmar kommun avseende undervisning för elever under etablering understiger prognosen vid budgettillfället. Kan skolan ta in nya grupper under återstående del av hösten så finns dock chansen att utfallet stiger. Skolenhet 2 innehållande grundläggande- och gymnasial vuxenverksamhet uppvisar ett överskott i helårsprognosen om 0,4 mkr vilket härrör från vakanta tjänster under främst våren. Årsprognos: budget i balans Mjölnergymnasiet Förbundets verksamhet gällande Lärvux och SFI fortsätter drivas i Torsås och på Mjölnergymnasiet. Torsås kommun tillhandahåller nu lokalerna och förbundet utbildningsverksamheten. Då efterfrågan sjunkit något under hösten har man haft möjlighet att se över personalsammansättningen för att optimera densamma. Årsprognos: plus 0,3 mkr Ölands Gymnasium inkl. Komvux Ölands Gymnasiums ingående kostymanpassning 2018 är totalt 1,3 mkr varav 0,8 mkr avser komvux. Inom ungdomsgymnasiet har nu verksamhetsavtalet med Halltorps gästgiveri avslutats gällande restaurang och livsmedelsprogrammet. Skolan hade under våren sin sista elev på programmet och elevpengen täckte inte de kostnader verksamhetsavtalet tillsammans med övriga kostnader uppgick till. Antalet elever på språkintroduktionen är nu endast 19 elever. Under våren var elevantalet över 50 stycken och prognosen var att skolan under hösten skulle ha cirka 40 Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

6 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 elever på programmet. Skolan tappar därmed resurser men har även anpassat organisationen till situationen och hämtar därmed in en del av underskottet. Ungdomsgymnasiet på skolan har en helårsprognos på minus 1 mkr. Enheten har anställt både modersmålsstödjare samt utökat utbildningen i svenska för invandrare till eftermiddagar. Dessa satsningar har gjorts tillsammans med Borgholms kommun och nettokostnaden för enheten är noll. Samarbetet med Kunskapsnavet i Kalmar inom regional yrkesvux fortsätter och genererar statsbidragsintäkter. Vissa av de platser vilka pengar är sökta för kan bli svåra att fylla och höjd ha tagits för detta i prognosen. Vuxenverksamheten på skolan har en helårsprognos på plus 1 mkr. Årsprognos gymnasiet: minus 1 mkr Årsprognos komvux: plus 1 mkr Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

7 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 Investeringar De budgeterade investeringarna enligt Kalmarsunds gymnasieförbund styrelse uppgår till 5 mkr. Detta är 2,8 mkr mindre i utrymme än under 2017. Flertalet av de kopiatorer som skulle köpas in enligt ny policy (till skillnad från förut då de leasades) är inköpta under 2017 och därmed bidrar de inte med ett belopp i investeringsbudgeten 2018. Den investeringsplan som Stagneliusskolan har jobbat efter under tre år avslutades i och med 2017 och skolan har nu fått en budget för investeringar i anpassad nivå. Totalt har förbundet investerat för 2,9 mkr till och med oktober månad. Prognosen är att alla investeringsmedel som finns budgeterade används innan årets slut. Budget 2018 Oktober 2018 1 700 1 190 944 1 300 856 480 500 454 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Gemensam vht Lars Kaggsskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan 200 149 Axel Weudelskolan 100 0 Ölands Gymnasium och komvux Gemensam verksamhet avser förbundsövergripande medel och Restaurang och café. Förbundsövergripande finns en budgetpost avsedd för enheternas beviljade anslag från verksamhetsutvecklingsfonden, vilken är avsedd att främja utveckling av verksamheterna och på denna post är 0,3 mkr nyttjade. Restaurang & Caféverksamheten har köpt in grytor, frysskåp och en ugn till förbundets skolkök. Lars Kaggskolans i hög grad tekniska och resurskrävande program är i ständigt behov av modern utrustning för att upprätthålla dagens och framtidens krav. Detta innebär att inköp av ny utrustning till yrkesprogrammen även i år utgör en stor del av skolans totala investeringsbudget. Vidare kommer skolan att fortsätta påbörjat arbete med att skapa inspirerande och trivsamma lärmiljöer. Till och med oktober månad har skolan investerat 0,13 mkr i utrustning till Bygg- och anläggnings samt VVS och fastighetsprogrammet i form av armeringsredskap och elvattenvärmare. Hantverksprogrammet har köpt in ett nytt teknikbord till en kostnad av 0,15 mkr. Utöver inköp till yrkesprogrammen så har inventarier till allmänna klassrum köpts in. Årets investeringsmedel på Stagneliusskolan har nyttjats till inköp av nya elevskåp samt arbetsrum- och klassrumsinventarier. Efter oktober månad finns 0,05 mkr kvar av investeringsmedlen men då ytterligare åtgärder är gjorda avseende skolans bevakningssystem så inväntas sista fakturan. Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

8 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 Jenny Nyströmskolans investeringar kommer 2018 främst att avse förnyade lärmiljöer på skolan. Klassrum behöver skapas och anpassas till fler flexibla och moderna lösningar i takt med nya pedagogiska undervisningsmetoder. Inköp av undervisningsmaterial planeras till vård- och omsorgsprogrammet och efter oktober månad har 0,1 mkr nyttjats till detta. I övrigt har investeringar gjorts motsvarande 0,6 mkr vilka avser klassrumsinventarier. En översyn av belysning är gjord och totalt 0,1 mkr är investerat. Axel Weüdelskolan planerar att investera i nyuppsättningar av stolar och bänkar till klassrum och arbetsrum. En-till-en bänkar samt uppmöblering av korridorer ingår också i skolans plan för 2018. Under 2017 gjordes en satsning avseende fysisk hälsa och motionsredskap köptes in till skolan. Även undervisningsredskap i form av digitala redskap köptes in. Dessa belastar kostnadsmässigt årets investeringsbudget med 0,15 mkr och ett överdrag med motsvarande summa på årets investeringsbudget beräknas bli aktuellt. På Ölands Gymnasium finns behov av nya klassuppsättningar elevmöbler samt möbler till skolans personalutrymme. Dessa investeringar har ännu inte gjorts. Likviditet Saldot på Kalmarsunds gymnasieförbund uppgick till 36 mkr den sista oktober. 120 Saldo vid respektive månadsslut (mkr) 100 80 60 40 20 0 2016 2017 2018 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov Dec Då de interkommunala ersättningarna debiterades i slutet av oktober så har de ännu inte blivit betalda och därmed är saldot inte oroväckande lågt. De interkommunala debiteringarna avseende hösten 2017 debiterades under september månad. Debiteringarna uppgår till cirka 25 mkr och inkommer på banken under november månad. Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se

9 (9) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning 2018-11-14 GYF 2018/0174-01.04 ÅR 2018 Resultaträkning (tkr) Budget Redovisat Rp Prognos 2018 2018 83,3% 2018 Verksamhetens Intäkter 179 180 148 307 82,8% 174 813 varav Inter kom intäkt 84 861 80 702 82 034 varav interna intäkter 0 24 255 29 106 Intern ränta 405 331 397 Verksamhetens Kostnader -592 218-505 774 85,4% -613 358 varav Inter kom kostnad -84 605-72 673-89 887 varav avskrivningar -4 613-3 558-4 270 varav interna kostnader 0-24 158-28 989 Projektredovisning 0 1 871 0 Delsumma -412 633-355 265-438 148 Personalbil 0 64 0 Löneväxling 0 203 0 Semesterlöneskuld -500 0-500 Arbetsgivaravgifter -70 811-52 542-70 056 Löneskatt -4 844 0-4 543 Omställningsfond -300 0-100 Avtalsförsäkringar FORA -20-20 -24 Avtalsförsäkringar KPA -78-67 -81 FÅP -7 500-4 302-5 390 Förvaltningavgifter -475-622 -670 Utbetalda pensioner -1 837-1 752-2 057 Individuella valet -10 792 0-11 014 Förändring pensionsskuld 164 0-796 Finansiering po-avgift internt 87 072 73 568 88 282 Nettokostnader -422 554-340 735 80,6% -445 097 Driftbidrag 423 091 387 834 91,7% 423 091 Finansiella kostnader p-skuld -37 0-16 Resultat 500 47 098-22 022 Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, 391 28 Kalmar Telefon 0480-45 15 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se www.gyf.se