Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4 Arkeologisk utredning Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman
Omslagsbild: Utredningsområdet vid Skags sett från sydväst Foto: Christian Hoffman Kartan på sid 8 är framtagen av Amanda Karn Arendus AB Färjeleden 5 621 58 VISBY www.arendus.se info@arendus.se Tel: 070-597 96 04, 070-311 80 32
Inledning Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en utredning på fastigheten Skags 1:4 i Östergarn socken där markägaren planerar att anlägga en våtmark. Den sammanlagda arealen uppgår till ca 1 hektar. Fig 1. Undersökningsområdet på Skags 1:4 markerat med blått. Målsättning och metod Syftet med utredningen har varit att fastställa om fornlämningar påverkas av arbetsföretaget. Utredningen ska ge förutsättningar att planera för att fornlämning inte ska behöva beröras eller att nödvändiga ingrepp minimeras. Målgrupper för utredningsresultatet är markägaren och Länsstyrelsen. Ambitionsnivån har varit att skapa en bild av det forntida landskapet i närområdet speglat utifrån förekommande fornlämningar. Topografi och fornlämningsmiljö Fastigheten ligger strax norr om Sandviken i Östergarn socken på Gotlands östkust. Åkern gränsar till ett skogsskifte i norr och i övrigt omringad av ett öppet odlingslandskap. Det aktuella skiftet har varit hagmark från sent 1600- eller tidigt 1700-tal. På den äldre ekonomiska kartan från 1930-talet är marken till stor del åker. Enligt muntlig uppgift (2014-02-25) har åkern tidigare använts för spannmålsodling, men de senaste åren har den använts till bete. På nämnda karta syns inom området två åkerholmar (en rektangulär och en rund), belägna inom eller direkt i kanten av den yta där dammen planeras (se fig 2). 3
Fig 2. Undersökningsområdet markerat med blått på den äldre ekonomiska kartan. På kartan är ett par åkerholmar/impediment (en rektangulär och en rund) markerade. I omgivande mark finns flera fornlämningar registrerade, bland annat två rösen RAÄ Östergarn 1:1 och Östergarn 51:1. Båda utgörs av gravar, en förstörd och en delvis förstörd (se fig 1) samt Östergarn 2:1 vilken utgörs av en stensträng norr om den aktuella åkern. Resultat Vid inventeringstillfället var det stora vattensamlingar på åkern, främst i den norra delen (se fig 3). Det främsta skälet är att det avlopp som förr förde bort vatten nu har slammat igen (muntlig uppgift). Årstiden med plusgrader och snösmältning kan också ha bidragit. Det betydde att några delar av åkern inte kunde beträdas. Dock påverkade det inte helhetsbedömningen. Fig 3. Fig 4. På fig 3, syns åkern sedd från nordost. På bilden syns tydligt vinkelräta vattenfyllda diken. Fig 4 visar åkerns sydöstra hörn med ett tätt buskage och vattenfyllt dike som gräns mot nästa åker. 4
Inventeringen inleddes i det nordöstra hörnet av åkern och sedan i ett regelbundet NO-SV-mönster så att hela ytan täcktes. Den norra kanten av åkern vetter mot blandskog och det ligger täta snår och buskage ut mot åkern. Ett antal vattenfyllda diken löper parallellt med åkerkanten såväl i den norra delen som mitt på åkern i närheten av kraftledningen men också vinkelrätt i närmast N-S riktning (se fig 3). Fig 5. Utredningsområdet markerat med röd linje. En kraftledning markerar en sydgräns för utredningsområdet. Längs denna gräns finns två impediment I1 och I2. I det nordvästra hörnet finns resterna av en stenmur. De blå linjerna är grävda diken som vid inventeringstillfället var vattenfyllda. Två impediment beväxta med hassel avtecknar sig genom högre växtlighet mot den annars plana åkerytan. De är belägna ca 50 meter ifrån varandra under den passerande kraftledning som också markerar den södra gränsen av utredningsområdet (se fig 5). Det större (I1) är beläget i den sydvästra hörnet av utredningsområdet och bildar en långsmal svag förhöjning. I botten finns odlingssten och över detta ett jordlager som nu är överväxt med gräs. I kanterna finns sten som lagts upp i senare tid och som ännu inte blivit överväxta. Spår av ytterligare ett impediment (I2) kan anas ca 50 meter längre åt nordost (se fig 5). Denna lämning utgör resterna av det mindre, runda impediment som markerats på den äldre ekonomiska kartan (se fig 2). Vid inventeringstillfället var vattensamlingen så omfattande på platsen att någon rättvis bedömning var omöjlig att göra (se fig 7). Av det större, rektangulära impedimentet som markerades på den äldre ekonomiska kartan finns idag inga spår. Längs västerut går en tydlig uppbyggd åkerkant som består av överväxt odlingssten (se fig 5). Utifrån åkerkanten löper svaga gräsbevuxna förhöjningar som troligtvis också består av odlingssten som rensats bort från åkern. 5
Fig 6. Impediment nr 1 (I1) sett från öster. Fig 7. Impediment nr 2 (I2) under vatten. Bilden tagen från sydväst. Fig 8. Stenmur och snår. I utredningsområdets nordvästra hörn finns ytterligare en svag förhöjning, ca 3x3 meter i diameter, med spridda större stenar som enligt markägaren relativt nyligen har fraktats dit från andra delar av ägorna. Precis invid påträffades en äldre stenmur uppbyggd av gråsten, idag dold av täta snår (se fig 8). Muren är kallmurad och är på sina ställen raserad. De täta snåren gör att storleken är svår att avgöra, men höjden bör vara ca 1 meter och bredden ca 60-80 centimeter. Muren går i nordlig riktning ca 50 meter och upphör i kanten av den skog som sträcker sig norrut. Där muren upphör 6
finns stora mängder sten av liknande typ, vilket bör indikera att muren tidigare sträckt sig längre bort, men har vid någon tidpunkt raserats. Med en rent optisk bedömning, har det inte gått att avgöra om någon av impedimenten eller de förhöjda åkerkanterna döljer några förhistoriska lämningar. Men eftersom tidigare undersökningar visat att impediment och åkerholmar förhållandevis ofta kan dölja gravar och andra fornlämningar så gjordes en metallkartering över de ytor som bedömdes som mest intressanta. Metallkarteringen gav dock inga resultat på någon av platserna. Den sammantagna bedömningen blir därför att det inte finns några synliga arkeologiska hinder för att anlägga våtmarken. Dock finns det spår från ett äldre jordbrukslandskap som är värda att bevara, framför allt i den nordvästra delen med stenmuren, men även längs den södra delen av utredningsområdet där de båda impedimenten utgör lämningar med ett kulturhistoriskt värde. Eftersom spåren är belägna längs kanten av åkern och utredningsområdet så är det förhoppningsvis ingen risk att det planerade markarbetet utgör någon påverkan på lämningarna. RAÄ Östergarn 2:1 Efter inventeringen gjordes av rent intresse ett besök vid RAÄ Östergarn 2:1. I FMIS beskriven som en stensträng ca 180 m lång SV-NÖ bestående av 0,4-0,8 m stora klumpstenar. Den påträffades vid inventering 1939 och dess utbredning beskrivs som något osäker och att området är svårinventerat på grund av kraftig undervegetation. Vid besöket var förhållande mycket gynnsamma eftersom undervegetationen fortfarande befann sig i vinterdvala. Det angivna området har rikligt med synliga klumpstenar och flera partier med stenrader som bör utgöra rester av stensträngar. Inmätningar skedde med GPS och denna mycket översiktliga inventering indikerar att resterna av stensträngar täcker ett större område och framför allt söder om den idag angivna sträckningen (se fig 9). 7
Fig 9. Den beskrivna ungefärliga sträckningen av stensträngen RAÄ Östergarn 2:1 markerad med rosa linje. De svarta prickarna är förekomster av liknande klumpstenar, vilket tydligt visar att rester av stensträngen eller flera stensträngar finns över ett större område. Fig 10. Rikliga förekomster av stenar. 8
Sammanfattning En arkeologisk utredning i form av fältinventering har utförts på fastigheten Skags 1:4 i Östergarn socken, där en våtmark planeras. Marken har använts som åker under lång tid, men de senaste åren till bete. Två impediment med överväxt odlingssten har konstaterats längs utredningsområdets södra gräns, liksom en äldre stenmur som sträcker sig ca 50 meter längs gränsen i nordväst. Ett av impedimenten (nr 2) fanns utmärkt på den äldre ekonomiska kartan, men kunde vid detta inventeringstillfälle ges någon rättvis bedömning eftersom lämningen befann sig under vatten. Inga arkeologiska lämningar har kunnat konstateras inom ramen för utredningsområdet, men impedimenten och stenmuren bör betraktas som övriga kulturhistoriska lämningar och bör inte påverkas då våtmarken färdigställs. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen beslut: 2014-01-14, (431-4280-13) Fastighet: Skags 1:4, Östergarn socken Kartblad: 6J3g NÖ Fältarbetstid: 2014-02-17 Ansvarig person i fält: Christian Hoffman Företag/grävmaskinist: - Fynd: - Referenser Muntlig uppgift; 2014-02-25. Telefonsamtal med markägaren Stig Hellgren. 9
Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 VISBY www.arendus.se info@arendus.se 070-597 96 04