Sida. Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling. Januari 1998 (uppföljning) Avdelningen för naturresurser och miljö

Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling Januari 1998 (uppföljning) Sida STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Avdelningen för naturresurser och miljö

Introduktion tili Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling bestar av tre delar: Policy. Erfarenhetsredovisning och Handlingsplan. A. Policy Detta dokunient presenterar Sidas malsätlningar för att bidra tili en miljömässigt hällbar utveckling samt relatcrar dessa tili övriga övergripande mäl för svenskt utvecklingssamarbete. Sidas synsätt vad gäller begreppet 'hällbar utveckling"' klargörs och viktiga principcr tas upp för ett miljömässigt hallbart biständ. Dokumentet innehaller även övergripande riktlinjer vad gäller arbetsmetoder för integrering av miljöhänsyn bade i övergripandc analyscr och pa program- och projektniva. Ansvarsfrägan. bl a vikten av ett decentraliserat ansvar tas upp. Vissa strategiskt viktiga sakfrägor och ämnesomraden prioriteras särskilt inom ramen för Sidas verksamhet. B. Erfarenhetsredovisning Sida har gjort myeket bade för att minska verksamhetens ncgativa miljöpaverkan och för att uppnä positiva effekter pa miljön. Miljökonsckvensbedömning. enligt Sidas riktlinjer. är obligatorisk för samtliga biständsinsatser och sedän januari 1996 finns ett Handlingsprogram för hällbar utveckling. mcd en policy och en omfattande Handlingsplan. Erfarcnhctsredovisningcn bygger pa tidigare analyscr samt en uppföljning - genomgang mcd berörda enheter i juni/juli 1997 - av atgärdspunkterna i Sidas Handlingsprogram fran januari 1996. Denna uppföljning har i sin helhet rcdovisats i en särskild skrift. "Miljöutredning 1997". C. Handlingsplan I Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling fran januari 1996 ingick en Handlingsplan för hela Sidas verksamhet. Vid en uppföljning i juni/juli 1997 visade det sig att praktiskt taget alla ätgärdspunkter genomförts helt ellcr delvis (50% helt, 46% dclvis). En rcvidering och uppdatering av planerade atgärder aterfinns därför i Handlingsplanen. Den uppdaterade Handlingsplanen tar i punktform upp de atgärder som planeras att genomföras undcr 1998 och i viss män under 1999 samt anger vilken/vilka avdelningar som ansvarar för respektive punkt. Handlingsplanen gar intc in pä insatsnivä, utan fokuserar istället pä strategiskt avgörande processcr. styrdokument och beslutstillfällen. Detta skall leda tili att alla Sidas insatscr, direkt ellcr indirckt, pä sikt kan komma att stödja en miljömässigt hällbar utveckling och att samtliga medarbetarc är ansvariga för att detta skcr. Handlingsplanen ingar som ett led i utvecklingen av ett miljöledningssystem (MLS) inom den svenska offcntliga förvaltningen. I enlighet mcd gällande riktlinjer för MLS skall atgärdsdclen följas upp och revideras varje är och inkluderas som en del av övrig verksamhetsplanering. Avsikten är att varje avdelning skall integrera relevanta atgärder i sin verksamhetsplanering för 1998 och följa upp detta i sin ärliga rapportering.

Förord Miljöaspekterna är en integrerad del av ulvecklingen och därmed av utvecklingsbiständet. Utön tniljötänkande och miljöhänsyn bidrar histändet inte tili en hällbar utveckling. Sverige har ätagit sig att verka för en hällbar utveckling och arbetet med att omsätta Agenda 21 i praktiken pägär inom mänga omräden. Mycket har hänt inom bistandet när det gäller hanteringen av miijofragorna sedän det 5:e biständsmälet antogs av riksdagen 1988. Ätskilligt äterstär dock att göra - det är fortfarande alltför vanligt att miijofragorna betraktas som en sektor för sig eller att miljöhänsyn förs in som ytterligare en palaga i raden av krav. Det synsätt som etablerades i och med UNCED, att miljöaspekterna mäste hanteras som en integrerad del av den hällbara utvecklingen, behöver ytterligare befästas och omsättas i praktisk handling inom bistandet. Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling är Sidas steg pä vägen inot ett biständ för en miljömässigt hällbar utveckling. Det är ett av fyra verksövergripande program som sätter sin prägel pä biständsverksamheten inom hela Sida. Handlingsprogrammet har skrivits sä kortfattat och konkret som möjligt - bakgrundsdiskussioner äterfmns bl.a. i olika Sida-dokument. Programmet kommer att revideras. Ett tilvecklingsbiständ, som är genomtänkt och väl inriktat frän miljösynpunkt, alen del av lösningen pä de miljöproblem - och därmed utvecklingsproblem - världen stär inför. Bo GÖRANSSON ov,m.n^

INNEHÄLL DEL A: POLICY 1 Mäl och utgängspunkter 1 2 Synsätt 1 3 Principer 2 4 Arbetsmetoder 2 5 Prioriteringar 3 DELB: ERFARENHETSREDOVISNING 1 Inledning 5 2 Situationsanalys 5 3 Slutsatser 8 DEL C: HANDLINGSPLAN 1 Prioriterade omräden 11 2 Andra strategiskt viktiga omräden 15 3 Vissa biständsformer m.m 17 4 Samverkan med andra aktörer 20 5 Miljoaspekter i viktiga styrdokument och -funktioner 22 6 Metodutveckling för ökad integrering av miljöhänsyn i bistandet och administrationen 24 7 Roller och ansvarsfördelning för miljöhänsyn 27 8 Extern utbildningsverksamhet och rekrytering tili internationella organ 28 9 Extern information 29 BILAGA 1: FÖRKORTNINGAR

A. POLICY 1 MÄL OCH UTGÄNGSPUNKTER Del femte biständsmälet, fastställt av riksdagen 1988, anger att det svenska bistandet skall bidra tili en framsynt hushällning med naturresurserna och en omsorg om miljön. Miljö- och utvecklingsfrägorna skall kopplas tili varandra inom ramen för svenskt biständ i enlighet med de ätaganden som följer pä Sveriges anslutning tili Riodeklarationen, Agenda 21 och intemationella miljökonventioner. Sverige har ätagit sig att verka för en hällbar utveckling. Uppföljningen av FNs konferens om miljö och utveckling (UNCED) och FNs Särskilda Generalförsamling om miljö och utveckling (UNGASS 19) pägär inom mänga omräden och bistandet utvecklar alit mer sitt tänkande. Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling anger vad Sida avser att göra härnäst för att omsätta Agenda 21 i praktiken. SYNSATT En grundläggande utgangspunkt - mcn ocksä svärighet - är att hällbar utveckling inte är ett entydigt begrepp. Tillväxt i snäv bemärkelse sotn mätt pä utveckling är en föräldrad och otillräcklig definition. Vi kan inte heller taia om utveckling - än mindre tillväxt - först och miljö sedän. Vi mäste definiera och precisera utvecklingens innehäll och se utveckling och miljöhänsyn som Iva sidor av samma mynt. I-ländernas utveckling kan inte heller tjäna som rättesnöre - vi har inte hittat fram tili den miljömässigt hällbara utvecklingen. Med hällbar menar vi längsiktigt, uthälligt bärkraftig. Det är ocksä uppenbart att bl.a. de lokala miljöförutsättningarna spelar en avgörande roll - vi kan inte tala om en form för hällbar utveckling. Handlingsprogrammet fokuserar pä ett biständ för en hällbar utveckling fran miljösynpunkt, men utgär frän den breda definition av utveckling, som äterfinns i utredningen "Hällbart Biständ"', med en intim koppling mellan ekologiska/miljömässiga och ekonomiska, sociala, kulturella och politiska aspekter. Dessa samband kommer ocksä tili uttryck i Sidas verksamhet - indirekt kan Sidas insatser pä t.ex. de nämnda omrädena ocksä sägas vara insatser pä miljöomrädet, men detta handlingsprogram kan av naturliga skäl inte redovisa alit detta. Varje land har en skyldighet att ytterst ta ansvar för sin miljö och sinä naturresurser och att aktivt arbeta för en miljömässigt hällbar utveckling. Svenskt biständ kan i sig inte skapa en hällbar utveckling i mottagarländerna. En viktig utgangspunkt för biständsarbetet är därför att moliagarländernas egen kapacilet att analysera och hantera sinä miljöproblem skall stärkas och utvecklas. Mottagarländernas behov är gamden för bistandet. 1 -Hallhan Biständ - det svenska bistandet efter UNCED " (Ds 1994:132) POLICY.DOC - 1-02/05/98

Sverige svarar för en del av det globala resursutnyttjandet. Hur vi nationellt förfar med naturresurserna och miljön - vara konsumtions- och produktionsmönster - har en betydelse bade för vär trovärdighet när utvecklingsfrägor skall diskuteras i intemationella sammanhang och för miljösituationen inte bara i Sverige utan ocksä i andra länder. PRINCIPER Bistandet gcnom Sida för en hällbar utveckling skall: - Hjälpa mottagarländerna att identifiera och genomföra verksamhet som skyddar och bevarar ländernas naturresurser och miljö; - Betona och stödja det längsiktigt hällbara; - Följa principen att det är bättre att förebygga an att bota; - Möjliggöra för mottagarländerna att ha ett längre planeringsperspektiv. Detta fär följande konsekvenser: Miljöaspekterna mäste tas med säväl i Sidas övergripande utvecklingsanalys som i analysen av länder, sektorer och projekt; - Sida skall avsta frän att bidra tili insatser som försvärar en hällbar utveckling; - Miljötänkande och miljoaspekter skall integreras i arbetet inom alla Sidas avdelningar. ARBETSMETODER 1 landstrategiema för Sveriges samarbetsländer läggs inriktningen av utvecklingssamarbetet för de narmaste ären fast. En utgangspunkt för landstrategiarbetet skall vara att pröva om det svenska bistandet tili landet ifräga skall ha som rnal att bidra tili särskilda biständsinsatser pä miljöomrädet. En analys av miljöaspekterna skall alltid ges en central plats i arbetet med att ta fram en landstrategi. Miljöanalysen skall vara fokuserad pä det svenska bistandet tili landet ifräga och ta upp de/s miljoaspekter pä det tänkta svenska bistandet som helhet, dels föreslä vilka miljokomponenter som skall läggas tili biständsinsatser med annan huvudinriktning, dels föreslä vilka särskilda biständsinsatser pä miljöomrädet som bör prioriteras om sädana insatser skall förekomma. Miljoaspekter skall utgöra naturliga delar av landramsinsatser med annan primär inriktning än miljöätgärder. Fler direkta miljöinsatser än tidigare skall ocksä göras inom ramen för landramarna. Det särskilda miljöanslaget skall användas för metodutvecklings-, försöksoch pilotinsatser och för strategiskt viktiga miljöinsatser för vilka landramsmedel inte kan användas, fr.a. i ett inledninysskede. Mi/jöeffekter av ulveck/ingsprogram och -projekt skall ulredas innan en insats bes/utas. Miljokonsekvensbedomningar skall göras för alla insatser enligt de riktlinjer som fastställts. En sadan granskning kan ge vid handen att miljöeffekter inte är relevanta för den aktuella insatsen. Insatser som pä- POLlCY.DOC - 2-02/05/98

börjats utan miljökonsekvensbedömnning skall miljögranskas vid första lämpliga tillfälle om en förlängning förutses. Pägäende insatser som inte häller mättet frän miljösynpunkt skall fasas ut sä snart som möjligt. Metodik för strategiska miljokonsekvensbedomningar kommer att utvecklas i samverkan med andra givare och biständsorgan. Mi/jöekonomisk ana/ys skall användas i största möjliga utsträckning. Sida skall medverka i det multilaterala arbetet pä miljö- och utvecklingsomrädet i närä samverkan med UD, miljödepartementet, naturvärdsverket och andra aktörer. Nägra av de mest angelägna omrädena där en sadan samverkan behövs är uppföljningen efter UNCED och UNGASS 19 och av de intemationella konventionerna pä miljöomrädet. Ansvaret för miljöaspekterna pä bistandet är i princip decentraliserat: Samtliga chefer och handläggare ansvarar för miljöaspekterna inom ramen för sitt ansvarsomräde och för att erforderlig kompetens finns pä respektive avdelning. Den centrala miljöpolicyenheten skall stä tili förfogande för rad och synpunkter och svara för verksövergripande policy- och metodutveckling. Sekretariatet för utvärdering och internrevision skall systematiskt bedöma i vilken utsträckning miljoaspekter och miljöriktlinjer beaktas internt och i bistandet. 5 PRIORITERINGAR I Handlingsplanen redovisas vissa pägäende och planerade miljörelaterade program/aktiviteter. Nedan anges de ämnesomräden och metoder som särskilt skall betonas och utvecklas under de narmaste ären. Undcr de komtnande ären skall följande ämnesomräden särskilt prioriteras. a. Vatteiiresursei' Vatten är en ändlig, särbar och icke utbytbar resurs, vars nyttjande i flertalet u-länder sker pä ett okontrollerat och icke hällbart sätt. Nyttjandet av vatten mäste planeras utifrän tillgängen och inte som hittills med utgangspunkt enbart frän konsumtionen. Brist pä vatten kommer att bli ett allvarligt hot mot utvecklingen pä mänga hali. b. Hällbart jord- och skogsbruk/markvärd Den franitida livsmedelsförsörjningen utgör en kalla tili stor oro. Världens befolkning fortsätter att öka. Avkastningen inom jordbruket visar pä mänga hali tecken pä att stagnera. Stora markarealer är utsatta för slitage och miljöskador. I lur markresursen hanteras blir avgörande för framtida försörjnings- och överlevnadsmöjligheter för en betydande del av människorna pä jorden. POLICY.DOC -3-02/05/98

c. Marin miljö Den marina miljön hotas av okontrollerat fiske, av föroreningar frän sjöfart, stader, industrier och jordbruk och av direkt, fysisk förstörelse. När mangrove, korallrev och sjögräsängar förstörs försvinner grunden för det kustnara fisket. De kustnara marina ekosystemen är produktionsomraden för det primära protein som mellan en och tvä miljarder människor är beroende av för sin individuella utveckling och sin hälsa. d. Urbana miljöfrägor Inflyttningen tili stader, inte minst i kustomrädena, sker i alit snabbare takt och kommer att fortsätta med oförminskad styrka. Om 20 är beräknas minst hälften av u-ländernas befölkning bo i stader. Den snabba urbaniseringen gör att miljöproblemen växer med allvarliga konsekvenser för människors hälsa. e. Miljöanpassad eneigikonsunition och -produktion Den franitida energiförsörjningen framstär som en av mänsklighetens största utmaningar, bl.a. med tanke pä miljöeffekterna. Växthuseffekten, försurning av mark och vatten och direkta hälsoeffekter kräver utveckling av hällbara energisystem. Följandc nietoder skall särskilt betonas och användas i bistandet undcr de narmaste ären, f. Kunskaps-, kapacitets- och institutionsiitveckling - stöd tili utveckling av mottagarlandets egen förmäga att hantera miljöproblem samt miljö- och naturresursplanering - skall vara tunga komponenter i det svenska bistandet. g. Enskilda organisationer, liksoin det civila samhället i allmänhet, spelar en synneiiigen viktig roll för att en miljömässigt hällbar utveckling skall komma tili ständ. Som ett komplement tili de miljöinriktade satsningar som görs pä den statliga sidan skall Sida söka ytterligare vägar att stödja strategiskt betydelsefull, icke-statlig verksamhet pä miljöomrädet. POLICY.DOC -4-02/05/98

1 INLEDNING B. ERFARENHETSREDOVISNING Sveriges biständ syftar ytterst tili att stödja samarbetsländernas strävanden att nä en längsiktigt hällbar samhällsutveckling. En sadan utveckling kräver bl a att en aktiv miljöhänsyn genomsyrar hela samhället med alla dess aktiviteter, sä även bistandet. Enligt det 5:e biständsmälet, som iästslogs av regeringen 1988, ska bistandet bidra tili en framsynt hushallning med naturresurser och omsorg om mi/jön. Strategiska miljöinsatser i kombination med ett sunt miljötänkande i bistandet vid utformningen av alla projekt, program och strategier leder tili en bättre och mer hällbar utveckling och bidrar därmed tili uppfyllandet av det 5:e biständsmälet. Mycket har gjorts sedän det 5:e biständsmälet antogs, bäde för att minska och undvika negativ miljöpäverkan och för att uppnä en positiv miljöpäverkan genom bistandet. Riktlinjer för miljokonsekvensbedomningar (MKB) i bistandet finns sedän 1991 (SIDA) och revideras för närvarande. MKB är obligatoriskt för samtliga Sidas insatser. 1994 tillsatte regeringen en utredning Hällbart hisländ - det svenska bistandet efter UNCED (Ds 1994:132), i vilken man bl a diskuterar kopplingar mellan hällbart biständ och ekologiska/miljomassiga och ekonomiska, sociala, kulturella och politiska aspekter och kommer fram tili viktiga rekommendationer och prioriteringar för bistandet. Efter bildandet av den nya myndigheten Sida fastställde GD i januari 1996 en Policy och ett omfattande Handlingsprogram för hällbar utveckling, baserat pä utredningen. Handlingsprogrammet frän januari 1996 innehöll över 60 punkter med atgärder för att integrera miljöhänsyn i bistandet. SITUATIONSANALYS Enligt regeringsbeslut 1 har Sida ingätt i ett pilotprojekt för införande av miljöledningssystem i statliga myndigheter. I samband med detta har en särskild mi/jöutredning' med en uppföljning genomgäng av handlingsprogrammets atgärder gjorts i samverkan med berörda enheter i juni - augusti 1997. Uppföljningen visade att praktiskt taget alla atgärder genomförts helt eller delvis: 50% av ätgärderna var genomförda; i 46% av fallen pägick arbete och endast 4% (3 punkter) har tagits över av annan verksamhet eller av andra skäl inte ätgärdats. Nedan följer en uppräkning av viktiga ätgärdspunkter i handlingsprogrammet som fullföljts, under respektive huvudrubrik. Det är emellertid viktigt att päpeka att det inte rör sig om nägon uttömmande genomgäng av handlingsprogrammets genomförande, Pä gamd av verksamhetens omfattning är det inte möjligt att ge nägon heltackande bild av alit miljorelaterat arbete. Ett mycket stort antal av Sidas insatser har dessutom ett stort inslag av miljöinriktning, t.ex. genom det särskilda miljöanslaget och Östersjöprogrammet, men ocksä inom landramarna. Föaitom punkterna nedan har bl.a. fokuseringen pä miljörelaterade insatser ökat inom flera ämnesomräden och ökades satsningar har gjorts främst inom de prioriterade omrädena. 1 Regeringsbeslut 22. 1996-12-19 2 Miljöutredningen liggcr tili griind för denna crf;irenliclsrcdovisning. FRF KI"! i nnr. 5. 02/05/98

1) Prioritcrndc ämnesomräden och mctoder Policy/riktlinjer har tagits fram för hällbart nyttjande av vattenresurser i södra Afrika; Global VVater Partnership (GWP), som delvis finansieras av Sida och har sitt sekretariat i Sidas lokaler, har publicerat flera viktiga dokument angaende hällbart nyttjande av vattenresurser; En policy har utarbetats för miljöanpassat energibiständ för u-länder samt Öst/Centraleuropa; En utredning om livsmedelssäkerhet har slutförts; En policy har utarbetats för hällbar utveckling av u-länders havkustomräden; Ökenkonventionen - Sida har medverkat i partskonferens m.m.; En policy för miljöundenisiiing har utarbetats, DESO/Undervisningsenheten har även tagit fram ett eget handlingsprogram. Miljöundervisning har integrerats i sektorsavtal med 2 länder - pä sikt ska alla sektorsavtal täckas in; Kapacitetsutveckling pä miljöomrädet - bl.a. har Sida deltagit i ett internationellt symposium och ett metodutvecklingsarbete inom DAC; Riktlinjer för integrering av miljöfrägor i föi-valtningsbiständ finns, med prioriteringar angivna för: miljöstatistik, miljöekonomi, MKB, gröna nationalräkenskaper; Nätverk för enskilda iniljöorganisationer i tredje världen har fätt stöd i samarbete med Naturskyddsföreningen; 2) Integrering av miljoaspekter Dokument har tagits fram med synpunkter för att förbättra och stärka arbetet och kvaliten pä miljöanalyser i landstrategiarbetet; Samarbete och erfarenhetsutbyte pägär här bl a med Världsbanken; Revideringen av Sidas Riktlinjer för Miljokonsekvensbedomningar (MKB) är i stort sett klar och seminarier för diskussioner och förankring av de nya riktlinjerna genomförs hösten 1997; Sida dcltar i internationellt metodutvecklingsarbete, främst inom DAC, vad gäller strategiska MKB; Utvärdering av miljoaspekter vid utvärdcringar har gjorts och genomförandet av en ätgärdsplan päbörjats; Införande av system för niiljöstyniiiig/miljörevision har päbörjats; I dokument angaende u-krediter har miljoaspekter och MKB förts in pä flera ställen; Riktlinjer har tagits fram för svenska insatser inom ramen för Montrealprotokollet; llos riktlinjer för integrering av miljoaspekter används vid insatser inom tianspoitsektorn; Insatser inom niinen för ätgärdspiogrammet för Ostersjön har päbörjats; Biologisk niängfald - bl.a. har rapporten "Vem äger rätten tili liv" utarbetats och ett strategi- och programarbete päbörjats; och. r, - 02/05/98

En inventering har gjorts om flyktingar och miljöpäverkan, man har bl.a. analyserat olika aktörers arbete med frägan. Sida-specifika riktlinjer för MKB vid humanitära insatser planeras; Utbudet av Intemationella kurser har setts över frän miljösynpunkt; Kopplingar jämställdhet/niiljö - bl.a. har en analys gjorts av kopplingar mellan Agenda 21 och Pekingkonferensens Platform for Action; En inventering av miljoaspekter och konfliktliantering gjordes inför utarbetandet av Sidas Handlingsprogram för fred, demokrati och mänskliga rättigheter; En rapport har skrivits angaende samband mellan befolkningsfrägor och miljö och flera kopplingar har inkluderats i DESO/Hälsoenhetens positionspapper "Befölkning, utveckling och samarbete"; 3) Samverkan mcd andra aktörer Sida har deltagit i UNGASS 19 och en rapport har skrivits om detta; Sida har aktivt deltagit i arbetet inom OECD-DACs (Development Assistance Committee) miljöarbetsgrupp; Samarbetet med Väiidsbanken inom miljörelaterade frägor har utökats; Sida meclverkar i EUs arbete med miljöpolicy och deltar i bl.a. följande expertgrupper och kommitteer: Tekniskt Center för jordbruks- och landsbygdsutveckling (CTA), EUs livsmedelskommitte, Expertgmpp för Energipolicyarbete samt ACP, ALA och MED-kommitteerna; 4) Extern information Obligatorisk iniljöklassificering av insatser beräknas införas i januari 1998, vilket innebär att en mer fullständig bild av Sidas miljöarbete kan ges; 5) Organisatorisk utveckling Utvärdering av Sida-stödda kurser för resursbasutveckjing samt behovsanalys har gjorts; Miljörelaterade MFS-studier utgjorde ca. 37,5 % av totala antalet 1996; De särskilda miljöiiisatsema har analyserats för ökad strategisk inriktning mot metod- och pilotinsatser, m.m; 6) lutein kuiiskapsutvcckjing Miljö och hällbar utveckling har ökat inom Sandöutbildningen; Baskurser i miljöfrägor har genomförts; En satsning pä en relativt omfattande utbildning i miljöekonomi för Sidas ekonomer har päbörjats. PDT? un i nnr. 7. 02/05/98

Övrigt Arbete pägär med policies/riktlinjer för miljömässigt hällbart biständ inom Hera ämnesomräden: vattenresurser, jordbruk, skogsbruk, landsbygdsutveckling, urban utveckling och biologisk mängfald. Dessutom pägär arbete inom i stort sett samtliga övriga ätgärdspunkter samt inom ytterligare nägra omräden som inte nämns i handlingsprogrammet, t.ex.: Miljoindikatorer - inventering har gjorts av viktiga aktörers arbeten pä omrädet och Sidas potentiella användning av miljoindikatorer; Metodhandboken "Sä arbetar Sida" - miljoaspekter har integrerats i Sidas nya metodhandbok för bistandet; Projekt pägär för kvalitetsstyrning - kontinuerlig samordning och avstämningar görs för integrering av miljöhänsyn och för eventuell anpassning av miljöledningssystemets utformning. SLLITSATSER Av ätgarderna i handlingsprogrammet har, som nämnts ovan, praktiskt taget alla genomförts helt eller delvis under de 1 1/2 är som programmet funnits. En revidering och uppdatering av planerade atgärder äterfmns darför i Handlingsplanen. Sidas reviderade Handlingsprogram för hällbar utveckling utgär, liksoin det tidigare, frän hela verksamheten och redovisar vilka prioriterade atgärder soin skall genomföras under den kommande tidsperioden och de nasta steg som bör tas av de olika avdelningama. Enligt slutsatserna i miljöutredningen är foljande atgärder strategiskt viktiga för hela verksamheten. Miljöaspekter/miljöhänsyn bör integreras i alla dokument som styr verksamheten; Viktiga sädana som är under översyn är: - anvisningar för konsulter; - anvisningar för enskilda organisationer (EO); - anvisningar för humanitärt biständ; - regler för upphandling; - riktlinjer för LFA; - avtalshandboken. Pägäende och planerade arbeten med änines- och sektorspecifika policies och riktlinjer bör genomföras/avslutas. Viktiga sädana är: - biologisk mängfald; - hällbart jordbmk; - hällbart skogsbruk; - urbana miljöfrägor; - transporter; - näringslivsutveckling; - handel och miljö. 1 samverkan med de interiiationella organen, inte minst EU, bör miljöaspekterna uppmärksammas mer. FRP [iii\ nnr. s - 02/05/98

Miljöanalyseriia, framför alit inom ramen för landstrategiarbetet, bör generellt fä en bättre kvalitet och integreras bättre i de övriga Övervägandena beträffande en uthällig utveckling, framför alit ekonomiska och sociala aspekter. Nya riktlinjer för MKB pä insatsnivä bör antas och en bättre kontroll av att MKB genomförs bör införas. Miljöhänsyn bör ingä i avdelniiigscontrollerns ansvarsoiiiiäde Metodeina för utvärdering av miljoaspekter i bistandet bör utvecklas vidare. Amnesavdelningarna bör se Över behovet av förstärkt kompetens/sakkiinskap pä miljöomrädet. Interiiiitbildningeii av personalen bör intensifieras och skräddarsys för olika enheter och funktioner, inklusive en utbildning i miljöanalys och information angaende miljöhänsyn pä kontoret. Informationssekretariatet bör sjösätta en iiiiljöinforiiiationskanipanj med bäde intern och extern inriktning. Det reviderade handlingsprogrammet innehäller dessutom uppdaterade och nya atgärder av mindre strategisk vikt, men vilka är av stor betydelse för helheten. FRF \n--\ nnr. 9. 02/05/98

FRF u\i\ nnr _ 10 _ 02/05/98

C. HANDLINGSPLAN Nedan följer en redovisning av reviderade mol och atgärder inom ramen för Sidas Handlingsprogram för hällbar utveckling. Mälen, som har markerats med en aita, redovisas i form av en beskrivning av situationen efter genomförandet av de planerade ätgarderna. Ätgarderna planeras att genomföras i första hand under 1998 och i viss män under 1999. De strategiska diskussionerna om hur bistandet kan hjälpa tili att lösa miljöproblem pä olika hali i världen, förs inte i ett sammanhang och vid ett tillfälle. Analyserna i detta avseende görs i samband med diskussioner om regionala analyser, landstrategier och enstaka insatser av mycket olika slag. Handlingsplanen fokuserar därför pä den nödvändiga metodmässiga underbyggnaden för att uppnä en miljöanpassning av och en miljöinriktning pä bistandet. Liksoin i den tidigare Handlingsplanen, frän januari 1996, är avsikten med ätgarderna att de dels skall leda tili en starkare integrering av miljöaspekterna i det svenska bistandet, dels skall ytterligare betona de ämnesomräden som utvalts att fä särskild uppmärksamhet i verksamheten. Utöver dessa atgärder genomför Sida flera hundra insatser med olika grader av miljöanknytning, alit frän rena miljöinsatser tili mer begränsade miljöätgärder i insatser med annan huvudsaklig inriktning. Handlingsplanen gär inte in pä insatsnivä, utan fokuserar iställel pä strategiskt avgörande styrdokument och processer. Under kolumnen "ansvarig" anges huvudansvarig avdelning först och därefter avdelningar med delansvar eller med vilka ätgärden bör koordineras 1. För förklaring av förkortningar, se bilaga 1. 1 PRIORITERADE OMRÄDEN ÄMNESOMRÄDEN 1.1 Hällbart nyttjande av vattenresurser Mäl: Fastslagen och distribuerad policy, som anger hur Sidas insatser skall bidra tili att nyttjandet av vatten sker pä ett miljömässigt hällbart sätt samt ökad satsning pä insatser inom omrädet. a) Slutföra arbetet med framtagande av en policy för hällbart NATUR / SAREC. nyttjande av vattenresurser (se även 1.8). öst ' lnec ' DESO b) Fortsatt ökade satsningar pä insatser för ett hällbart NATUR, INEC. nyttjande av vattenresurser. SAREC. OS 1. DESO 1 Huvudansvarig avdelning har markerats mcd störrc typsnilt. Avdelningar som nämns efter sncdslrcck innebar delansvar samt nll den huvudansvariga avdelningen bör koordineni arbetet mcd dessa. I de fall Iva ellcr flera avdelningar ansvarar för gcnomförandcl av en ätgiird listas dessa (med samina lypsnittsstorlck) och aiskiljs mcd kommalcckcn. 97103 HIP DOC - I I - 9S-m-0>

1.2 Hällbart jordbruk Mäl: Fastslagen och distribuerad policy, som anger hur Sidas jordbruksinsatser skall bidra tili en miljömässigt hällbar produktivitetsökning och förbättrad livsmedelssäkerhet samt ökad satsning pä insatser inom omrädet. a) Slutföra arbetet med framtagande av en policy för NATUR /SAREC, miljömässigt hällbart jordbruk (se även 1.8). DESO - 1NEC b) Fortsatt ökade satsningar pä insatser för hällbart jordbruk NATUR, och markvärd. SAREC c) Diskussion/analys av kemikalieanvändning inom ramen för NATUR/DESO. biständ tili jordbrukssektorn (se även 2.3). SKK ' V SAREC 1.3 Hällbart skogsbruk Mäl: Fastslagen och distribuerad policy, som anger hur Sidas skogsbaiksinsatser skall bidra tili miljömässigt hällbart skogsbruk och därmed bl a stödja arbetet med att omsätta UNCEDs skogsprinciper i praktiken. Ökad satsning pä insatser inom omrädet. Ätuärder: a) Slutföra arbetet med framtagande av policy för hällbart NATUR /SAREC. skogsbruk (se även 1.8). DESO - INEC b) Fortsatt ökade satsningar pä insatser för ett hällbart NATUR, skogsbaik. SAREC 1.4 Hällbar utveckling av kustomraden och användning av marina resurser Mäl: Sidas nya och, sä längt möjligt, pägäende insatser skall vara anpassade tili antaget policydokument för ett hällbart nyttjande av hav och kustomraden. Ökad satsning pä insatser inom omrädet. a) Uppföljning av att policyn för ett hällbart nyttjande av hav REG, NATUR, och kustomraden följs, bl.a. i landstrategiarbetet, och att SAREC. INEC inriktningen pä nya insatser ligger i linje med antagen policy. b) Vid lämpliga tillfällen genomgäng av pägäende insatser för NATUR, eventuell revision och anpassning tili antagen policy. SAREC, INEC c) Satsningar pä insatser för en hällbar utveckling av NATUR, kustomraden och användning av marina resurser. SAREC, INEC innnmnnnr. \->. iw.in.ii;

1.5 Hällbar urban utveckling Mäl: Inom ramen för ett helhetsperspektiv skall riktlinjer/policy föreligga, vad gäller miljö- och naturresursfrägornas kopplingar tili den urbana utvecklingen i övrigt. Ökad satsning pä insatser inom omrädet. a) Ta fram riktlinjer/policy för biständ tili en miljömässigt INEC/SAREC. hällbar urban utveckling (se även 1 S) OST. DESO, NATUR b) Päbörja integrering av riktlinjerna i övrigt strategiarbete för INEC urban utveckling. c) Fortsatt ökade satsningar pä insatser för en hällbar urban INEC, SAREC. utveckling (se även 1.8). ÖST 1.6 Miljöanpnssat energibiständ Mäl: Sidas nya och, sä längt möjligt, pägäende insatser skall vara anpassade tili antagen policy för miljöanpassat energibiständ och satsningar pä insatser inom omrädet skall ha ökat. a) Uppföljning av att policyn för miljöanpassat energibiständ INEC, ÖST. följs och att inriktningen pä nya insatser ligger i linje med SAREC antagen policy. b) Fortsatt ökade satsningar pä insatser för hällbar utveckling INEC. ÖST. pä energiomrädet (se även 1.8). SAREC "METODOMRÄDEN" 1.7 Miljöundervisning/-utbildning i Sidas samarbetsläiider Mäl: Sidas nya och, sä längt möjligt, pägäende insatser skall vara anpassade tili antagen policy och följa antaget handlingsprogram för miljöundervisning. Satsningar pä insatser inom omrädet skall ha ökat och handlingsprogrammet skall ha följts upp, för eventuell revision inför 1999. a) Uppföljning av att policy och handlingsprogram för DESO miljöundervisning följs och att inriktningen pä nya insatser ligger i linje med antagen policy. b) Vid lämpligt tillfälle, genomgäng av pägäende insatser för DESO revision och anpassning tili antagen miljöundervisningspolicy eller avslutning. c) Genomgäng av Handlingsprogrammet för Miljöunder- DESO / MIL visning, för eventuell revision. d) Fortsatt ökade satsningar pä insatser som integrerar miljö- DESO undervisning i landprogrammen (se även 1.8). «nnnihpnnr -n- «>s.m.o*

1.8 Kapacitetsutveckling pä miljöomrädet i Sidas samarbetsläiider Mäl: Strategi för ökad kapacitetsutveckling inom prioriterade och strategiskt viktiga omräden samt kapacitetsutveckling inkluderat som en del av samtliga ämnesspecifika policies/riktlinjer (se även resp ämnesomräde samt 3.6 och 3.7). a) Fortsatt arbete inom OECD/DACs miljögrupp med frägor MIL rörande kapacitetsutveckling pä miljöomrädet i samarbetsländerna. b) Analys/framtagande av strategi för ökad kapacitets- SAREC, DESO. utveckling inom prioriterade och strategiskt viktiga omräden NATUR / ÄMNES (ev, inom ramen för LINKS). c) Inkludera kapacitetsutveckling som en del av de policies DESO, som är under utarbetande. NATUR, ÖST, SAREC, INEC. d) Genomgäng av pägäende och möjliga insatser för ökade ÄMNES, satsningar pä insatser för kapacitetsutveckling, fr.a. inom POLICY prioriterade och strategiskt viktiga omräden. 1.9 Förvaltningsbiständ pä miljöomrädet Mäl: Fortsatt ökad satsning pä insatser inom hällbart förvaltningsbiständ, i enlighet med antaget handlingsprogram, samt genomförd analys och eventuell revision av handlingsprogrammet. a) Fortsatt ökad satsning pä insatser inom ramen för antaget DESO. handlingsprogram för integrering av och fokusering pä NATUR, INEC miljöfrägor i Sidas förvaltningsbiständ. b) Analys av ytterligare möjligheter tili stöd tili institutions- NATUR/ DESO, utveckling pä miljöomrädet. INFX " MIL 1.10 Enskilda organisationer (EO) Mäl: Ökat stöd tili förstärkning av enskilda organisationer (EO) som arbetar med miljörelaterade frägor i tredje världen samt Anvisningar tili EO reviderade frän miljösynpunkt, för allmänt förbättrad miljöhänsyn i bistandet genom EO. Ansvarig. a) Uppföljning av pägäende insatser för ökat stöd tili nätverk NATUR /SEKA. av enskilda miljöorganisationer i tredje världen. b) Ökat stöd tili enskilda organisationer som arbetar med DESO/MIL miljöfrägor genom kultur- och mediainsatser. c) Revidering av anvisningar tili enskilda organisationer, se SEKA / MIL 5.3.b. n-m un nnr-.11. <ln-n->-0>

2 ANDRA STRATEGISKT VIKTIGA OMRÄDEN 2.1 Landsbygdsutveckling Mäl: Positionspapper som beskriver Sidas syn pä hällbar landsbygdsutvecklim samt fortsatt ökade satsningar pä omrädet. a) Slutföra arbetet med framtagande av positionspapper för NATUR/SAREC. INE0, DESO Sidas synsätt vad gäller hällbar landsbygdsutveckling. b) Fortsatt ökade satsningar pä insatser för en hällbar lands- NATUR bygdsutveckling. 2.2 Biologisk mängfald Mäl: Antagen och distribuerad Sida-policy, strategi och program för bevarande och hällbart nyttjande av biologisk mängfald. _ ^ a) Slutföra arbetet med framtagande av policy, strategi och NATUR/SAREC. program för biologisk mängfald. b) Sprida information om policyn inom Sida för att ansvariga NATUR för insatser och för utvecklande av övriga policies skall kuuna ta hänsyn tili densamma. 2.3 Kemikaliefragor Mäl: Vidareutveckling av Sidas arbete med kemikaliefragor pä gmndval av Kemikommittens betänkande. a) Analys/diskussion angaende kemikaliefrägornas fortsatta MIL/DESO.,.. c....... NATUR,INEC,ÖST, hantermg inom ramen ror bistandet. 2.4 Hälsa och miljö Mäl: Ökad integrering av kopplingar mellan hälsa och miljö i ämnesspecifika policies och riktlinjer loi' hällbar utveckling. a) Framtagande av ett synsättspapper om folkhälsa och DESO/SAREC utveckling, inklusive insatser inom omrädet miljö/hälsa. b) Deltagande i utvecklandet av ämnesspecifika policies och DESO/NAU R. riktlinjer för jordbruk, vattenresurser, urban utveckling och IN c näringslivsutveckling för att bidra tili att kopplingar tili hälsoaspekter görs där detta är relevant. o-> mi i un nnr OV t\"\ (l>

2.5 Miljöanpassat transpoitbiständ Mäl: Beslut om miljöanpassad policy/strategi för Sidas transpoitbiständ. a) Beslut om miljöanpassad policy/strategi för Sidas transport- INEC / MIL biständ. b) Analys/granskning frän miljösynpunkt av planerat policy- INEC / MIL /strategidokument för Sidas transpoitbiständ. 2.6 Händel och miljö Mäl: Slutsatser om Sidas roll, prioriteringar, m.m. vad gäller handel och miljö. a) Utredning om handel och miljö relaterat tili Sidas roll, prio- INEC / ÖST, MII., riteringar, handelspolitiskt samarbete genom UD, EU, m.m. POLIC^ b) Fortsatt arbete med miljoaspekter pä samarbetsländernas INEC, ÖST/ exportprodukter och produktionsprocesser, bl.a. miljö- MIL anpassning/-märkning. 2.7 Miljöekonomi Mäl: Ökad satsning pä insatser för kapacitetsutveckling i Sidas samarbetslander och fortsatt analys/integrering av ämnet i Sidas metodarbete, MKB, miljoanalyser. a) Översyn av pägäende insatser för kapacitetsutveckling i SAREC / Sidas samarbetslander inom miljöekonomi för slutsatser om poucv MIL ibrmcr, inriktning, volym och fokus. b) Intern kunskapsutveckling inom miljöekonomi (se vidare Se 6.6 6.6). c) Samarbete med ansvariga för framtagande av sektors- och POLICY/ ämnesspecifika policies för ökad integrering av miljö- AMNES - MIL ekonomiska aspekter. d) Samarbete med enheten för Intemationella kurser och POLICY/INEC, enheten för KTS för ökad satsning pä miljöekonomi inom MIL - SAREC resp samarbetsform. i i in j~\/~\r~ ov n*> n<

3 VISSA BISTÄNDFORMER M.M. 3.1 Samarbetct med Öst/Ceiitraleuropa Mäl: Övergäng tili en mer miljoinnktad upphandling; Sakerstalla att Sidas policy för samarbete pä energiomrädet tillämpas. a) Initiera en mer miljoinnktad och miljöanpassad upphandling ÖST av varor och tjänster. b) Anpassning av samtliga nya insatser och, sä längt som ÖST möjligt, pägäende insatser tili antagen policy för miljöanpassat energibiständ. c) Analys och i vissa fall revision av informationsskrifter och ÖST/MIL anvisningar t ex tili svenska parter, för ökad integrering av miljöhänsyn (alla sektorer) och krav pä MKB där relevant (se även 5.3). d) Fortsatt satsning pä miljöinsatser, främst inom Östersjö- ÖST programmet, samt pä ökad integrering av miljoaspekter inom övriga insatser och landstrategier (se även 1.8 och 3.4). 3.2 Näringslivsutveckling Mäl: Beslut om riktlinjer/policy för miljömässigt hällbar näringslivsutveckling som skall integreras i övrigt strategiarbete för näringslivsutveckling a) Ta fram riktlinjer/policy för Sidas biständ tili en miljömässigt INEC / MII. hällbar näringslivsutveckling (se även 1.8). b) Päbörja integrering av riktlinjerna i övrigt strategiarbete för INEC näringslivsutveckling. 3.3 Koiitraktsfinansierat tekniskt samarbete Mäl: Krav pä MKB och eventuellt även pä miljöhänsyn vid upphandling inkluderat i alla anvisningar och liknande dokument som gär ut tili Sidas samarbetspartners. a) Information om Sidas krav pä genomförande av miljö- INEC konsekvensbedömningar (MKB) tili samarbetsparter i mottagarländer och tili anlitade konsultbolag och andra berörda parter. b) Revidering av "Guidelines" för kontraktsfinansierat tekniskt INEC samarbete (KTS) för att inkludera krav pä MKB, enligt Sidas riktlinjer. c) Revidering av "Informations-PM" angaende KTS för att INEC inkludera krav pä MKB samt, om relevant, miljöhänsyn vid upphandling. d) Fortsatt satsning pä miljörelaterade insatser och pä ökad INEC integrering av miljöhänsyn i övriga insatser. o"'im HIP nnr -. i"». n«.m o*

3.4 Kreditbiständ Mäl: Relevanta svenska exportföretag och andra berörda parter skall ha informerats om krav pä MKB och ha fätt Sidas generella miljöpolicy samt eventuella ämnesspecifika policies/riktlinjer. Uppföljning skall ha päbörjats av slutsatser och rekommendationer frän den päbörjade utvärderingen. a) Information om Sidas krav pä genomförande av miljö- INEC konsekvensbedömningar (MKB) tili relevanta svenska exportföretag och andra berörda parter. b) Distribution av Sidas generella miljöpolicy samt beslutade INEC ämnesspecifika policies för hällbar utveckling tili relevanta svenska exportföretag och andra berörda parter. c) Uppföljning av slutsatser och rekommendationer frän den INEC/urv,MIL utvärdering av miljoaspekter i samband med u-krediter som planeras bli klar vären 1998. d) Fortsatt satsning pä miljörelaterade insatser och pä ökad INEC integrering av miljöhänsyn i övriga insatser. 3.5 Ilumanitärt biständ Mäl: Beslut om och distribution av miljö-specifika krav inom ramen för Sidas anvisningar för bidrag tili enskilda organisationers humanitära biständ. a) Fortsatt arbete för att utveckla Sidas anvisningar för krav pä SEKA / ÖST. MII. miljoprövning av insatser i det humanitära bistandet, baserat bl.a. pä UNHCRs riktlinjer och erfarenheter (se även 2.3). b) Fortsatt dialog med berörda FN-organ och andra SEKA intemationella organisationer, inklusive EU, om hanteringen av miljoaspekter pä det humanitära bistandet. 3.6 Forskningssamarbete och högre utbildning Mäl: Fortsatt ökad satsning pä forskningsinsatser inom miljömässigt hällbar utveckling, med betonin» pä strategiskt viktiga omräden samt kapacitetsutveckling. a) Fortsatt samarbete betr. forskningsinsatser inom omrädet SAREC / ÄMNES. miljömässigt hällbar utveckling, med betoning pä strategiskt POLIC^ viktiga omräden, säsom: - Vatten i natur, produktion och samballe; - Biologisk mängfald; - Marin miljö/kustnära omräden; - Torromrädcns produktionssystem; - Energiteknik/processteknik; - Miljöekonomi; - Hälsa och miljö. inuniiidnnr _ iv. OSJH.O*

3.7 Internatioiiella kurser Mäl: Fortsatt arbete för ökad integrering av miljoaspekter i intemationella kurser samt för ökat antal miljöinriktade kurser (se även 1.8). a) Fortsatt analys för ökad integrering av miljoaspekter i INEC /MII. intemationella kurser. b) Ökad satsning pä direkt miljörelaterade kurser för INEC/MIL kapacitetsutveckling inom olika specialomräden, MKB, miljöekonomi, m.m. 3.8 Särskilda miljöanslaget Mäl: Fortsatt strategisk inriktning av särskilda miljöanslaget. a) Fokusering pä pilotinsatser inom strategiskt viktiga MIL/AMNES omräden. 3.9 Samspel mellan miljofrägor och andra övergripande frägor Mäl: Fortsatt analys av samspel/kopplingar mellan miljofrägor och andra tvärsektoriella frägor. a) Fortsatt analys av miljofrägors kopplingar tili POLICY/MIL. fattigdomsbekämpning, bl.a. med tanke pä metodutveckling. AMNES - REl b) Analys av kopplingar mellan miljofrägor och frägor som rör MIL. DESO/ fred, demokrati och mänskliga rättigheter. c) Fortsatt analys av kopplingar mellan miljofrägor och POLICY/MIL. jämställdhet och framtagande av fallstudier. 07 IM -! i WP nnr -i»- " l '- in,l<

4 SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER 4.1 EU Mäl: Ökad fokusering pä miljofrägor vid kontakter med EU, för att pä sikt uppnä förbättrad miljöhänsyn i EUs biständsarbete. a) Fortsatt analys av hur Sidas arbete gentemot EU kan MIL / POLICY koncentreras tili strategiskt viktiga processer och tidpunkter. b) Medverkan i expertgaipp för utveckling av EUs miljöpolicy MIL/POLICY och riktlinjer, intensifierade kontakter med DG IB och DG VIII. c) Medverkan i rädgivande kömmitte tili EUs Tekniska Center MIL / NATUR, för Jordbruks- och Lantbrukssamarbete (CTA). d) Medverkan i EUs expertgrupp för energipolicyarbete. INEC /MII. e) Stöd och rädgivning tili UD vad gäller Sveriges medverkan i MIL, NATUR. EUs livsmedelskommitte. SEKA f) Ökad fokusering pä miljofrägor vid medverkan i ACP-, POLICY.MIL/ ALA- och MED-kommitteerna. g) Ansvar för EUs särskilda program för forskningssamarbete SAREC (INCD-DC). SAS? DESO.SEKA 4.2 Interiiationella konventioner Mäl: Beslut om riktlinjer/strategi för Sidas arbete inom Klimatkonventionen och Okenkonventionen samt rapport tili regeringen om insatser inom dessa och andra konventioner. Fortsatt uppföljning av arbete inom konventionernas ram. a) Konventionen om Biolouisk Mängfald: MIL/NATUR. - Se 2.2. SAREC Rappportering tili regeringen, se 5.4.d. b) Klimatkonventionen: Framtagande av riktlinjer/handlingsprogram för Sidas MIL/INEC.ÖST, arbete. SAREC. NATUR - Rapportering tili regeringen, se 5.4.d. Se 5.4.d c) Okenkonventionen: Framtagande av Sida-strategi samt vidareutveckling av NATUR / SAREC, pägäende program. - Rapportering tili regeringen, se 5.4.d. Se 5.4.d d) Montrealprotokollet: - Utarbctande av program för bilateralt arbete inom ramen INEC, MIL/ för Montrealprotokollet. ÖST, SAREC Rapportering tili regeringen, se 5.4.d. e) Vätmarkskonventionen: - Analys/diskussion angaende fortsatt stöd i samräd med NATUR/SAREC Naturvärdsverket. inimuin nnr -. ii\ n» i\i n*

f) Försurningsfrägan: - Vidareutveckla pägäende program. INEC /MIL,ÖST, 4.3 Multilaterala och internationella organ samt samarbete med andra givare Mäl: Fortsatt samarbete med multilaterala och internationella organ samt nordiska biständsorgan vad gäller metodutveckling för miljofrägors hantering i bistandet och miljöpolicyarbete, för ömsesidig utveckling och förbättring. a) Fortsatt samarbete vad gäller metodutveckling och miljöpolicyarbete i bistandet, främst med foljande: - Världsbanken - UNDP, UNICEF, UNESCO, INCHS (HABITAT) - OECD/DAC - CGIAR b) Fortsatt samarbete och erfarenhetsutbyte inom miljöpolicy- MIL arbete och metodutveckling med övriga nordiska biständsorgan. c) Fortsatt samarbete med övriga bilaterala givare och vissa MIL multilaterala organisationer genom medverkan i DACs arbetsgrupp för miljofrägor (DAC/ENV). MIL, NATUR. SAREC(vissa). INEC(vissa) / ÄMNES 07uniHP nnr - 71 - 'K'_n->.n>

5 MILJOASPEKTER I VIKTIGA STYRDOKUMENT OCH -FUNKTIONER 5.1 Juridiska regelverk och riktlinjer Mäl: Ökad integrering av miljoaspekter och krav pä miljöhänsyn i Sidas regelverk och riktlinjer avseende biständsavtal och upphandling. Atgärder a) I samband med revision av Biständsavtalshandbok mcd POLICY/MII. bilagor: Analys/genomgäng av dokumenten för integrering av miljoaspekter och krav pä miljöhänsyn där relevant. b) Revidering av "General Guidelines on Procurement of POLICY /MU Goods, Works and Services under Swedish Financial Assistance" avseende miljöhänsyn i upphandling. c) Integrering av slutsatser och rekommendationer frän rikt- POLICY/MIL linjer för miljöhänsyn vid upphandling i övriga dokument säsom "Handbook for Sida - Procurement of Goods". d) Revision frän miljösynpunkt av regler och anvisningar för ADM / MIL upphandling för Sida och IUM. 5.2 Andra riktlinjer och anvisningar för handläggning av bistandet Mäl: Analys och, sä längt som möjligt, integrering av miljoaspekter i riktlinjer och anvisningar för handläggning av bistandet. a) Integrering av miljoaspekter vid utarbetandet av ett REG / POLICY. regelverk för landstrategiprocessen. b) Uppföljning av rekommendationer frän utvärderingen "Miljö UTV, MIL, och Sidas utvärderingar" och inkludering av en standardfras POLICY i uppdragsbeskrivningar för utvärderingar om krav pä utvärdering av miljöaspekter/slutsatser frän MKB. c) Fortsatt analys av hur miljoindikatorer kan användas i Sidas MIL / SAMTLIGA verksamhet. 5.3 Anvisningar tili Sidas samarbetspartners (konsulter, EO, etc) Mäk Krav pä miljöhänsyn, MKB, etc i anvisningar tili Sidas samarbetspartners. a) Revidering av anvisningar och information tili konsulter för INEC, ÖST/ integrering av miljoaspekter, krav pä miljöhänsyn och pä MKB där relevant (se 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4). b) Revidering av anvisningar och villkor för biständ genom enskilda organisationer för integrering av miljoaspekter, krav pä miljöhänsyn och pä MKB: - Anvisningar för Sidas stöd tili EO; SEKA / MII. Allmänna villkor för Sidas biständsanslag tili svenska EO; SEKA. POLICY / MIL Anvisningar för humanitärt biständ genom EO. SEKA / MIL inin".inpnnr.77. nv.07.ns

5.4 Verksamhetsplanering och resiiltatredovisniiig Mäl: Ätgärdspunkter i Handlingsprogrammet för hällbar utveckling inkluderade i avdelningarnas verksamhetsplanering och resultaten av desamma redovisade som en del av ärsredovisninyen. a) Inkludera atgärdspunkterna i Handlingsplanen i respektive SAMTLIGA avdelnings (och enhets) verksamhetsplanering för 1998. b) Rapportering i Sidas ärsredovisning för 1998 om hur arbetet STYREK /MIL. inom ramen för miljöledningssystemet fortskrider. SAMTLIGA c) Rapportering tili regeringen, i enlighet med regleringsbrev MIL/SAMTLIGA för 1997, angaende: - Genomförande av mer omfattande miljökonsekvens- MIL/SAMTLIGA bedömningar (MKB); Uppföljning av UNCED och UNGASS 19 bl.a. inom MIL/INEC,ÖST. ramen för klimatkonventionen, Montrealprotokollet, konventionen om biologisk mängfald och okenkonventionen. d) Rapportering tili regeringen inom ramen för pilotprojektet för införande av miljöledningssystem i statliga myndigheter, i samband med ÄR för 1997. M ' L/ <)7KniHPnnr -~>i- ox-m-ns

6 METODUTVECKLING FÖR ÖKAD INTEGRERING AV MILJÖ HÄNSYN I BISTANDET OCH ADMINISTRATIONEN 6.1 Miljoanalyser inom ramen för landstrategiarbetet Mäl: Ökad integrering av miljospekter inom ramen för landstrategiarbetet samt ökad kunskap bland ansvarig personal om hur detta kan ske. a) Genomgäng av utbildningsbehov vad gäller miljoanalyser REG/MIL samt utbildning av personalen (se 6.6.d). b) Verka för ökad integrering av miljoaspekter i landstrategier, REG/MIL genom t.ex. kopplingar tili miljöekonomiska aspekter (se vidare 5.2.a). 6.2 Miljokonsekvensbedomningar i projektcykeln Mäl: Miljokonsekvensbedomning (MKB), enligt Sidas nya riktlinjer, genomförd för alla nya insatser och, sä längt möjligt, genomgäng av pägäende insatser samt ökad kunskap bland ansvarig personal om hur och när MKB bör genomföras. a) Framtagande av slutligt dokument "Riktlinjer för MKB i MIL/SAMTLIGA bistandet". b) Genomförande av MKB, enligt Sidas riktlinjer, för alla nya ÄMNES, REG insatser samt vid förlängning av avtalsperiod för pägäende insatser. c) Utveckling av IT-baserad mall för handläggarens MKB- ADM/MIL kontroll, i enlighet med nya MKB-riktlinjer. d) Utbildning av personalen, se 6.6. SAMTLIGA c) Rapportering tili regeringen, se 5.4c. Se 5.4.c 6.3 Strategiska iniljökonsekvensbedönniingar Mäl: Fortsatt analys av ämnet strategiska MKB, dess användning inom Sida och möjligheten att utforma speciella riktlinjer för genomförande inom bistandet. a) Slutsatser beträffande strategiska MKB och möjlig använd- MIL ning inom Sida. b) Samarbete med OECD/DACs miljögrupp vad gäller använd- MIL ning/genomförande av strategiska MKB i bistandet. c) Diskussion angaende speciella riktlinjer för genomförande MIL/ÄMNI-S. av strategiska MKB. REG >7i<r.iHP nnr -IJ. os-m.ns

6.4 Kviilitetssäkring/Uppföljning Mäl: Ökad integrering/analys av miljoaspekter i samband med uppföljning av projekt och landstrategier. a) Analys/fortsatt utveckling av system och nietoder för ökad POLICY/MIL integrering av miljoaspekter i samband kvalitetskontroll/ kvalitetssäkring. b) Integrering av miljoaspekter vid utveckling av system för POLICY /MII. uppföljning. 6.5 Utvärdering och intern niiljörevision Mäl: Ökad integrering/analys av miljoaspekter i samband med utvärderingar av projekt och program samt ökad intern kontroll av att miljoaspekter integreras. a) Genomförande/uppföljning av rekommendationer frän UTV/MIL, "Utvärdering av miljoaspekter i utvärderingar". b) Genomförande av päbörjad utvärdering av miljoaspekter i UTV samband med u-krediter (se även uppföljning, 3.4.c). 6.6 Intern kunskapsutveckliiig i MKB, iniljöaiialys och allmänna miljofrägor Mäl: Ökad kunskap bland Sidas personal om miljofrägor och om miljöaspekters hantering i bistandet och i administrationen. a) Analys/utveckling av utbudet av olika typer av miljökurser, MIL: EOL / t.ex. skräddarsydda kurser för Sidas chefer, korta kurser i SAMI,( '- miljöekonomi, etc. b) Genomförande av allmänna miljö- och MKB-kurser. MIL / SAMTLIGA c) Genomförande av avdelnings-/enhetsspecifika MKB-kurser. MIL / AMNES d) Genomförande av kurs(er) i miljöanalys. MIL / RLG e) Genomförande av kurs i miljöhänsyn vid upphandling och POLICY/MIL,., SAMTLIGA mkop. f) Erbjudande om femveckors kurs i miljöekonomi tili Sida- POLICY/, SAMTLIGA ekonomerna. g) Genomförande av informationsmöte/seminarium angaende ADM / MIL. allmänna miljofrägor för administrativ personal (se även 6.8). h) Fortsatt genomförande av specialseminarier i miljö- MIL/SAMTLIGA relaterade frägor. (i7iii-ju-ii> nnr IK> i\"> n*

6.7 Ökad integrering av miljofrägor i övrig intern utbildning Mäk Ökad fokusering pä miljofrägor inom övrig intern utbildningsverksamhet. Atgärder. a) Stäende pass om miljofrägor i Sidas introduktionskurs. EOL / MIL b) Stäende pass om miljofrägor i utresekursförambassad- EOL. REKO / personal, bilaterala biträdande experter (BBE), junior pro- M "' fessional olficers (JPO), konsulter och kontraktsanställda. c) Ökad uppmärksamhet när det gäller MKB i LFA-kurser. POLICY / MIL 6.8 Sida - det miljövänliga kontoret Mal Miljömässig effektivisering av kontorsarbetet (minskad pappers-, elförbrukning, mm) genom information tili personalen i Stockholm och pä Sandö samt uppföljning av nyckeltal, framtagna i samband med miljöutredning 1997. Atgärder. a) Framtagande av kort information om "det miljövänliga ADM, INFO / kontoret" och om hur var och en kan bidra. SANDO, MIL b) Fortsatt miljöanpassning av kontorsverksamhet/ ADM. SANDÖ administration samt genomgäng och uppföljning av de / MII. miljoaspekter och nyckeltalförmiljöpäverkan som tagits fram i samband med miljöutredningen hösten 1997. 6.9 Miljöanpassning av intern verksamhet vid IUM Mäl: Pabörjat arbete inom 1-2 Integrerade Utlandsmyndigheter (IUM) för ökad effektivisering av energikonsumtion och -produktion, alternativt för införande av miljöledningssystem. a) Samräd med UD och Statens Fastighetsverk om möjligheten REGADM att utse 1-2 IUM tili pilotmyndigheter för effektivisering av energikonsumtion och -produktion och införande av miljöledningssystem. inwniiinnnr> -,/, nt. i\->,»<

7 ROLLER OCH ANSVARSFORDELNING FÖR MILJÖHÄNSYN 7.1 Samordning av miljöaspekters hantering Mäk Integrering av miljoaspekter i Sidas arbete med kvalitetssakring och mctodutvecklini a) Miljöaspekternas behandling inom foljande interna arbetsgmpper och nätverk för samordning, metodutveckling, kvalitetssakring garanteras genom sakkunnigmedverkan: - Nätverk för avdelningscontrollers; ADM. POLICY / MIL - Arbetsgrupp för fattigdomsprogrammet; POLICY / MII. - Arbetsgrupp för landstrategier; REG / MIL - Projekt för kvalitetssakring; POLICY/MIL - Projektkommitten. POLICY/MIL 7.2 Förtydligande av ansvarsfordelning mellan avdelningar/enheter Mäl: Klarare roll- och ansvarsfordelning mellan avdelningar och enheter vad gäller vissa ämnesomräden. a) Analys och klargörande av roll och ansvarsfordelning mellan avdelningar och enheter vad gäller vissa ämnesomräden, fr. a.: - Förvaltningsbiständ; NATUR. miljömyndigheter och miljolagstiftning; DESO. INEC / - Kemikaliesäkerhetsfrägor; DESO, NATUR, INEC /MIL - Industriell miljövärd. INEC/MII. 7.3 Förtydligande av roll- och ansvarsfordelning inom avdelningar Mäl: Tydligare roll- och ansvarsfordelning inom olika avdelningar och enheter för miljöhänsyn i bistandet och administrationen. a) Analys och klargörande av hur ansvar för miljöhänsyn i SAMTLIGA bistandet och administrationen skall vara fördelat inom avdelningar och enheter. 'ninuhpnnr -77. ox-m.os

8 EXTERN UTBILDNINGSVERKSAMHET OCH REKRYTERING TILL INTERNATIONELLA ORGAN 8.1 Internationell rekrytering och secondment Mäl: Ökad rekrytering av svensk expertis till miljötjänster inom internationella organ. a) Löpande bevaka möjligheter till rekrytering och secondment ADM / MIL, inom prioriterade omräden och till intressanta organisa- AN1NES tioner. b) Ökad fokusering pä miljörelaterade tjänster och organisa- ADM / MIL. tioner inom internationell rekrytering och secondment; bl.a. ökad andel miljörelaterade JPO's (12,5% 1996) och bibehallen andel miljörelaterade BBE (50% 1996). 8.2 Resursbasutveckling Mäl: Minst bibehallen andel miljörelaterade Sida-stödda kurser samt ökad integrering av miljoaspekter och miljöhänsyn i utbildningsprograrrr a) Genom information och diskussioner med andra avdelningar NATUR/ inom Sida päpeka vikten av att belysa miljofrägor och A - MNES - REG ' MIL kopplingar till miljoaspekter även inom ämnen som inte är direkt miljörelaterade. b) Fortsatt arbete gentemot universitet och högskolor för att NATUR / MIL uppnä en bibehallen eller ökad andel miljörelaterade kurser bland de kurser Sida stöder för resursbasutveckling. c) Analys/genomgäng av utbildningsprogrammen vid Sandö SANDÖ för att defmiera var och hur integreringen av miljoaspekter och miljöhänsyn kan oka (se även 8.3). d) Fortbildning av lärare vid Sandö genom deltagande i Sidas SANDÖ /MIL miljö- och MKB-kurs. 8.3 MFS Mäl: Minst bibehallen andel miljörelaterade MFS (37,5% 1996) samt ökad integrering av miljoaspekter i MFS som inte är direkt miljörelaterade. Ätgärd er: a) Ökad information till universitet och högskolor om Sidas ADM. SANDÖ Handlingsprogram för hällbar utveckling samt om Sidas intresse av att miljoaspekter alltid bör belysas där detta är relevant. b) Stäende pass om miijofragorna i MFS-kurserna. SANDÖ 07i(r,mp nnr. ">«. ov.m.n^

9 EXTERN INFORMATION 9.1 Miljöstatistik Mäl: Miljöklassificering av samtliga Sidas biständsinsatser inom ramen för "PLUSsystemef". a) Införande av obligatorisk miljöklassificering av Sidas ADM biständsinsatser i samband med att "PLUS-systemet" tas i bruk. 9.2 Miljöinformation Mäl: Ökad information till Sidas prioriterade malgrupper och allmänheten i Sverige om Sidas miljöarbete. a) Genomföra planerad informationskampanj angaende Sidas INFO / REG, miljörelaterade arbete. b) Ökad intern miljöinformation. INFO / ADM. MIL 07 un i HP nnr - ""> - os.m.n*

o-?un HIP nnr - 7n- ns-nui'

BILAGA 1 FÖRKORTNINGAR ADM Administrativa avdelningen (inkl Sida Sandö) - SANDÖ Sida Sandö DESO INEC INFO Avd. för demokrati och social utveckling Avd. för infrastruktur och ekonomiskt samarbete Informationssekretariatet 11.M Integrerade Utlandsmyndigheter NATUR Avd. för naturresurser och miljö - MIL Miljöpolicyenheten POLICY REG Avd. för policy och juridik Regionavdelningarna, inkl Sida-Öst - REGADM Regionavdclningamas administrativa enhet SAREC SEKA ÖST UTV ÄMNES Avd. för forskningsbiständ Avd. för samverkan med enskilda organisationer och humanitärt biständ Avd. för Central- Och Östeuropa Sekretariatet för utvärderingar och internrevision DESO, INEC, NATUR, SAREC, SEKA samt ÖST FORK1031.DOC 02/05/98

%. Sida STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm, Sweden Tel: 08-698 50 00. Fax: 08-20 88 64 Hemsida: http://www.sida.se ISBN 91-586-0183-X