VITBOK VAL AV FILTERTEKNIK - KUNSKAP OCH ERFARENHETSBASERADE GUIDELINES OFFENTLIGA BADANLÄGGNINGAR

VITBOK VAL AV FILTERTEKNIK - KUNSKAP OCH ERFARENHETSBASERADE GUIDELINES OFFENTLIGA BADANLÄGGNINGAR

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK Utgiven 2018 av Processing AB. Innehållet är copyrightskyddad och får ej användas, kopieras eller eftertryckas utan giltigt tillstånd och korrekt källangivelse. Artikelnummer/beställningsnummer 920052. Kontakt: info@processing.se, +46 (0)300 83 70 00, webb: processing.se processingwater.com 2

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK INLEDNING VITBOK - Val av filterteknik inom badvattenrening vänder sig till vattenreningskonsulter, projektteam, beställare och slutkunder som arbetar med nyproduktion eller renovering av befintliga reningsanläggningar inom publika badanläggningar, hotell och terapibassänger. Handlingen är tänkt att fungera som en beskrivning, ge guidelines samt genomlysa de för- och nackdelar som bör analyseras och beaktas innan man slutgiltigt gör sitt val av filterteknik. Utvecklingen inom systemteknik för badvattenrening har verkligen gått framåt de senaste åren. Nya tekniker presenteras och marknadsförs som banbrytande för att i vissa fall stanna kvar på marknaden och andra fall försvinna helt efter ett par intensiva år. Processing AB har som bolag mognat ut som en stark teknisk aktör med en geografisk spridning i Norden. Med en sammanlagd omsättning på ca 300 MSEK och ca 100 medarbetare är vi Nordens största aktör inom publik badvattenrening (2017). Bolaget är organiserat med samtliga kompetensområden på huvudkontoret i Kungsbacka, vilket innebär att vi har resurser att aktivt värdera huvuddelen av de teknikinnovationer som förekommer på marknaden. Detta har medfört att vi i takt med tiden har byggt en stark kunskapsplattform där vi av erfarenhet behärskar de flesta kända filtertekniker och där kundens förutsättningar fäller det avgörande beslutet på vad vi rekommenderar eller i vissa fall helt avråder ifrån. I sammanhanget är det viktigt att belysa att branschens aktörer i de flesta fall består av mindre bolag med liten kapacitet för egen teknisk utveckling och utvärdering. Därmed har dessa aktörer begränsade resurser att fullt ut se sammanhanget mellan initial investering och löpande driftkostnader. Mer besvärande från beställarens perspektiv är dock att flertalet av branschens aktörer av resursskäl endast valt att marknadsföra sin egen unika tekniska lösning. Självklart koncentrerar dessa bolag sin marknadsföring strikt mot denna unika lösning utan att på ett trovärdigt sätt belysa teknikens svagheter och i vissa sammanhang direkta olämpligheter. Det viktigaste budskapet i denna VITBOK är att förmedla är att det inte bara finns en teknik som är överlägsen alla andra. Man bör därför känna till att det finns ett flertal tekniker som beroende på kundens förutsättningar (ex. utrymme, budget, rördimensioner mm) fungerar mer eller mindre bra. Detta bör beaktas vid slutgiltigt val och påföljande upphandling. Oftast, när något låter för bra för att vara sant, då visar det sig också vara det... 3

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK ALLMÄNT OM FILTRERING Badgäster tillför miljontals partiklar till badvattnet. Över 99 % av alla dessa partiklar är mindre än 10 µm och därför osynliga för blotta ögat. Vid höga partikelhalter i vattnet framträder partiklarna som ett grått dis och man ser att vattnet är grumligt (se bild 1 till höger). Partiklar kan bestå av mycket små mikroorganismer (bakterier och virus) som klumpats samman och därigenom fått ett skydd mot desinfektionsmedlet. Ur hygienisk synvinkel är det väsentligt att snabbt filtrera bort dessa så kallade aggregat innan de kan utgöra en risk för badgästerna. Vid hög badbelastning ökar kravet på en väl fungerande partikelavskiljning (filtrering). En sämre filtreringsteknik kan därför fungera hjälpligt vid låg belastning men ge problem då många badar i bassängen samtidigt. Att beakta, en bättre filtreringsteknik ökar förutsättningarna att använda lågklorering med bibehållen hygienisk säkerhet. PARTIKELFÖRDELNING I ETT HÅRT BELASTAT BADVATTEN 1) Partikelantal per liter 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1 2 3 4 5 7 10 11 15 18 20 25 30 50 100 Partikelstorlek µm 1) Trubstoffe und partikel im schwimm- und badebeckenwasser, Archiv des Badevesen 03/2010 4

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK BILDEXEMPEL PÅ BASSÄNGER MED HÖG RESPEKTIVE LÅG TURBIDITET (GRUMLIGHET) Bild 1 - Hög turbiditet (grumlighet) Bild 2 - Låg turbiditet (grumlighet) 5

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK EXEMPEL PÅ MIKROORGANISMERS STORLEK: Partikelstorlek Bakterier 1-20 µm Kryptosoridium 4-6 µm Legionella 0,5-1,5 µm Virus 0,1 µm TYPISKA VÄRDEN FÖR OLIKA FILTERTEKNIKER: Filterteknik Avskiljningströskel Grumlighet i filtrat 2) Bottensug 50-200 µm Sandfilter utan flock Trumsil 10-30 µm 150 mfnu Patronfilter 10-30 µm 100 mfnu Pulverfilter 5 µm 60 mfnu Mikrofilter 3 µm Djupbäddsfiltrering/flock 1 µm 20 mfnu Ultrafilter 0,05 µm 16 mfnu GRÄNSVÄRDEN FÖR ETT FILTRAT (DIN 19643-2:2012): Parameter Enhet Övre gränsvärde Grumlighet mfnu 100 Pseudomonas Aeruginosa CFU/100ml 0 E-coli CFU/100ml 0 Legionella CFU/100ml 0 Heterotrofa bakterier CFU/ml 100 Aluminium mg/l 0,05 Järn mg/l 0,02 Kemisk syreförbrukning, COD Mn (O 2 ) mg/l 0,5 3) Bundet klor mg/l 0,2 Trihalometaner (THM) mg/l 0,02 Arsenik mg/l 0,01 Ortofosfat (P) mg/l 0,03 2) On-linemätningar (Hach online Turbidimeter) utförda av Processing 3) Utöver fyllvattnets värde Visualisering av porstorlek (filtreringsgrad) kontra storlek på mikroorganismer Giardia ca. 8-15 µm Cryptosporidium ca. 4-6 µm Antraxsporer ca. 1-5 µm Legionella arter 0,5-2,5 µm E. coli 0,5-1,5 µm Pseudomonas Aeruginosa 0,7 µm MS 2-Virus (coliphage) Ultfafilter UF 0,03 µm Microfilter MF 0,3 µm Membranfilter 3,0 µm

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK EXEMPEL PÅ AVSKILJNINGSGRAD MED FLOCKNING + DJUPBÄDDSFILTRERING 1) Partikelstorlek 1-4 µm 5-10 µm 30-100 µm Partikelkoncentration i bassängen 5.000.000 P/L 280.000 P/L 2.100 P/L Partikelreduktion i snabbfilter (sand/antracit) med flockning 98,6 % 99,7 % > 99,98 % 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1 2 3 4 5 7 10 11 15 18 20 25 30 50 100 Par kelstorlek, µm Partikelantal i bassäng, antal/l Par kelantal i bassäng, antal/l Partikelantal efter flockning-djupbäddsfiltrering, antal/l Par kelantal e er flockning-djupfiltrering, antal/l 1) Trubstoffe und partikel im schwimm- und badebeckenwasser, Archiv des Badevesen 03/2010 7

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK TRYCKFILTER DJUPBÄDDSFILTRERING När man talar om djupbäddsfiltrering handlar det om en filterbädd av t.ex. sand eller glas med ett större djup, oftast omkring 1,2m. En djup filterbädd fungerar lite som en rullstensås där partiklar landar på kornen vanligtvis (0,71-1,25 mm) och avskiljs successivt genom en större del av filterbädden. Till skillnad från ytfiltrering där en grund filterbädd används, oftast med en mindre fraktion (0,4-0,8 mm), och i princip all filtrering sker i filterbäddens ytskikt. Djupbäddsfiltreringen har en högre kapacitet (30 m 3 /m 2 h) och kan avskilja mer föroreningar mellan filterspolningarna jämfört med ytfiltrering. För att säkerställa utformningen av ett djupbäddsfilter refereras ofta till den tyska standarden för filter (DIN 19605 och DIN 19643). För att uppnå en utökad funktionalitet (minimera desinfektionsbiprodukter) kan filter utförda enligt DIN 19605/19643 fyllas med en kombination av olika filtermaterial, så kallat multimedia. En multimediabädd utförs vanligtvis som en kombination av sand och hydroantracit eller av glaspärlor och hydroantracit. Funktion Flockning - Filtrering - Klorering Först destabiliseras kolloidalt lösta föroreningar med hjälp av flockningsmedel med aluminiumsalter vilket gör att föroreningarna flockas och ortofosfater fälls ut. Innan denna process justeras råvattnets ph-värde till ett för flockningsmedlet lämpligt intervall (ph 6,8-7,2). Därefter avlägsnas blandningen av aluminiumfosfater och kolloider genom filtrering. Till sist kloreras filtratet lätt före det tillsätts bassängen. Efter 3-7 dygn renspolas filterbädden med vatten. Med en kombination av luft och vatten kan spolningen effektiviseras och minska vattenförbrukningen med ca 40%. Bäst renspolningseffekt uppnås då det smutsiga slamvattnet fritt får brädda ut ur filtret (en så kallad trycklös spolning). BASSÄNG KLOR Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA FYLLVATTEN 150 m³/h UV UTJ.TANK CIRKULATIONS- PUMP AKTIVT KOLPULVER VATTEN- SPOLNING LUFT- SPOLNING Trycklös spolning = bräddning med självfall mot avlopp. 8

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK TRYCKFILTER DJUPBÄDDSFILTRERING FÖRDELAR Enkel, beprövad och driftsäker teknik Mycket god partikelavkiljning med flockning Lång teknisk livslängd Relativt låg investeringskostnad Låg underhållskostnad Hög filterkapacitet (30 m 3 /h/m 2 ) Lågt tryckfall (låg pumpeffekt) Bra vattenutskiftning undviker anrikning av biprodukter (tex klorid, klorat, bromat) Flexibilitet att komplettera med andra filtermedia som Aktivt kolpulver eller Multimedia Kan utformas för luftspolning och trycklös spolning Fungerar utmärkt i ECO-drift (lägre flöde ger förbättrad filtrering) Beskrivet i DIN-norm Möjlighet att välja automatiseringsgrad Enkelt att renspola NACKDELAR Djupbäddsfiltrering innebär höga filtertankar. Fri takhöjd bör vara 2,5 4 m beroende av filterdimension Momentant höga spolflöden. Kräver stor spolvattenkapacitet och avlopp för höga flöden Hög spolvattenförbrukning (om inte återvinningsaggregat installeras) Skrymmande och tunga installationer Skrymmande transporter Bra och dåliga filter är svåra att skilja åt, exempelvis hydraulisk utformning, dysbottnar och livslängd Intransport kan vara ett problem, om inte leverantör hanterar platsbyggda filter Kräver projektering för att komma till sin fulla rätt Vid bristfällig spolning finns risk för tillväxt i filterbädden SLUTSATS Basteknik med bra prestanda, även under hög belastning och som vid behov kan kompletteras med fler funktioner för ytterligare prestation. 9

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK SUGFILTER DJUPBÄDDSFILTRERING SUGFILTRETS FUNKTION Till skillnad från tryckfilter, är sugfilter ett öppet filter och kräver ytterligare minst en cirkulationspump. En råvattenpump som lyfter vattnet från utjämningstank till den öppna filterkammaren (pumpen är styrd av vattennivån i det öppna filtret) och en filtratpump som suger vattnet ur filtret och trycker det ut till bassäng. Vid flera filterkammare har varje kammare normalt en egen filtratpump. För att uppnå en utökad funktionalitet (minimera desinfektionsbiprodukter) kan filter utförda enligt DIN 19605/19643 fyllas med en kombination av olika filtermaterial, så kallat multimedia. En multimediabädd utförs vanligtvis som en kombination av sand och hydroantracit eller av glaspärlor och hydroantracit. FUNKTION FLOCKNING - FILTRERING - KLORERING Först destabiliseras kolloidalt lösta föroreningar med hjälp av flockningsmedel med aluminiumsalter vilket gör att föroreningarna flockas och ortofosfater fälls ut. Innan denna process justeras råvattnets ph-värde till ett för flockningsmedlet lämpligt intervall (ph 6,8-7,2). Därefter avlägsnas blandningen av aluminiumfosfater och kolloider genom filtrering. Till sist kloreras filtratet lätt före det tillsätts bassängen. Efter 3-7 dygn renspolas filterbädden med vatten. Med en kombination av luft och vatten kan spolningen effektiviseras och minska vattenförbrukningen med ca 40%. Bäst renspolningseffekt uppnås då det smutsiga slamvattnet fritt får brädda ut ur filtret (en så kallad trycklös spolning). BASSÄNG KLOR Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA FYLLVATTEN 150 m³/h UV UTJ.TANK RÅVATTEN- PUMP FILTRAT- PUMP AKTIVT KOLPULVER VATTEN- SPOLNING LUFT- SPOLNING Trycklös spolning = bräddning med självfall mot avlopp. 10

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK SUGSANDFILTER DJUPBÄDDSFILTRERING FÖRDELAR Alltid trycklös spolning Lägre bygghöjd Bra inspektionsmöjligheter Kan byggas på plats Vid kvadratisk utformning kan golvytan användas optimalt Mycket god partikelavkiljning med flockning Låg underhållskostnad Hög filterkapacitet (30 m 3 /h/m 2 ) Lågt tryckfall (låg pumpeffekt) Bra vattenutskiftning undviker anrikning av biprodukter (tex klorid, klorat, bromat) Flexibilitet att optimera med kompletterande filtermedia som Aktivt kolpulver eller Multimedia Fungerar utmärkt i ECO-drift (lägre flöde ger förbättrad filtrering) Beskrivet i DIN-norm NACKDELAR Mer teknikkrävande (fler pumpar och nivåreglering) Hög investering Översvämningsrisk med dyra följdskador Trycklöst spolning kan bli kostsamt Vid dålig täckning av filterkammaren finns risk för korrosion i maskinrum Vid kvadratisk utformning ökar risken för smutsiga hörn med anrikning och mikrobiologisk tillväxt Momentant höga spolflöden. Kräver stor spolvattenkapacitet och avlopp för höga flöden Hög spolvattenförbrukning (om inte återvinningsaggregat installeras) Skrymmande och tunga installationer Kräver projektering för att komma till sin fulla rätt Vid bristfällig spolning finns risk för tillväxt i filterbädden SLUTSATS: Teknik med anpassningsbara mått som kan platsbyggas. Lämpligt vid begränsad takhöjd och intransport möjligheter. 11

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK TRYCKFILTER YTFILTRERING Tryckfilter med ytfiltrering har en grund filterbädd (ofta 25-80 cm). Bygghöjden är betydligt lägre än djupbäddsfiltret, och ryms i maskinrum med låg takhöjd. För att använda en grund filterbädd behöver sanden vara i en mindre fraktion (0,4-0,8 mm), och all avskiljning sker i princip på ytan av filterbädden. I de fall när flockning används vid ytfiltrering så utförs den ofta intermittent. Det vill säga direkt efter en backspolning i syfte att täta till bädden ytterligare (en så kallad filterhud ). Ett typiskt filter för ytfiltrering har en utformning som inte tillåter spolning med luft, eller en trycklös spolning. Utformningen medger inte heller användningen av multimedia-bädd. En grund filterbädd har lägre kapacitet jämfört med djupbäddsfiltrering (kortare kontakttid). En vanligt rekommenderad filtreringshastighet för ytfiltrering är 10-15 m 3 /m 2 h. BASSÄNG KLOR Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA FYLLVATTEN UV 150 m³/h UTJ.TANK CIRKULATIONS- PUMP VATTENSPOLNING 12

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK SANDFILTER YTFILTRERING FÖRDELAR Låg bygghöjd passar även i låga maskinrum Enkel installation Låg investering Intransport Kan, men behöver inte automatiseras Känd teknik NACKDELAR Sämre filtrering, begränsad möjlighet att flocka. Mer filterarea att spola (fler filter krävs pga lägre kapacitet) Känslig för hög belastning risk för genombrott Kan inte använda Aktivt kolpulver eller Multimedia Kan inte använda luftspolning, eller trycklös spolning Oftast med dysarmar ger sämre spolning och filterhygien SLUTSATS: Lämplig teknik vid extremt låga maskinrum och för badanläggningar med liten badbelastning och krav på låg investering. 13

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK ULTRAFILTRERING (UF) Sedan början av 2000-talet används UF i badanläggningar som ersättare för konventionell teknik (t.ex. sand eller pulverfilter). Ultrafiltrets membran har en porstorlek på maximalt 0,05 µm och fungerar som en mikrobiologisk barriär där inte ens virus, som tillhör de absolut minsta organismerna kan passera. Dess extrema filtreringsförmåga gör att man kan utforma reningsverket med betydligt mindre cirkulationsflöde jämfört med konventionell teknik (fler människor kan bada per m 3 som filtreras). Nyckeln till en driftsäker ultrafiltrering ligger i ett starkt membran och effektiv renspolningsteknik. Trots förfiltrering blockeras ultrafiltret fort av föroreningar och kräver en preventiv renspolning, vanligtvis i intervallet 1-5 timmar. Utöver renspolningen behandlas membranet även med kemikalier för att hålla membranet fritt från tillväxt och igensättningar. Både förfilter och ultrafilter renspolas automatiskt. Spolvattnet återvinns ofta genom ytterligare ett UF-membran (en så kallad steg 2 filtrering). FUNKTION FLOCKNING - FÖRFILTRERING - ULTRAFILTRERING - KLORERING Först destabiliseras kolloidalt lösta föroreningar med hjälp av flockning med aluminium- och/eller järnsalter, vilket gör att föroreningarna flockas och ortofosfater fälls ut. Innan denna process justeras råvattnets ph-värde till ett för flockningsmedlet lämpligt intervall. Större partiklar silas bort via ett förfilter (vanligtvis ett diskfilter) innan blandningen av järn- och/eller aluminiumfosfater och kolloider avlägsnas genom ultrafiltrering. Slutligen kloreras filtratet lätt före det tillsätts bassängen. BASSÄNG KLOR Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA FYLLVATTEN FÖRFILTER ULTRAFILTRERING 150 m³/h VATTEN- SPOLNING DINUF POOL DINUF POOL DINUF POOL UV UTJ.TANK CIRKULATIONS- PUMP AKTIVT KOLPULVER VATTEN- KEM- SPOLNING SPOLNING 14

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK ULTRAFILTRERING (UF) FÖRDELAR Mikrobiologisk barriär Extremt hög partikelavskiljning Låg vikt och bygghöjd Lätt att ta in genom dörröppningar Låg momentan spolvattenförbrukning = inget krav på stor avloppsledning Enkelt att återvinna spolvattnet Automatisk spolning Mindre cirkulationsflöde med högre reningseffekt lägre investering i rörsystem Platsbesparande installation ryms i de flesta maskinrum NACKDELAR Relativt ny applikation Hög investeringskostnad - kräver besparingar på byggsidan för att bli ekonomiskt intressant Behov av årlig service Komplex teknik kräver systemkunskap och teknisk förståelse Risk för blockering av membranet (tex vid felaktig flockning eller bristfällig renspolning) Drygt 10 års driftserfarenhet i badapplikation (är kort jämfört med sandfiltrering) Kräver salt- eller svavelsyra Membran av otillräcklig kvalitet finns på marknaden(svårt för kunden att se skillnad och konsekvens på olika memrantyper) Svårt att jämföra olika fabrikat på marknaden (stora prestandaskillnader gömmer sig bakom namnet Ultrafiltrering ) SLUTSATS: Teknik lämplig där extra höga hygieniska krav ställs, exempelvis terapibassänger, och i projekt med begränsat utrymme och krav på låga laster. Även lämplig vid renovering av gamla bassänger med begränsande rördimensioner och där man inte kommer åt att komplettera dessa. 15

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK PULVERFILTER (PRECOATFILTER) Ett pulverfilter (precoat) är ett filter som använder diatomit eller perlitpulver som filtermedia och arbetar enligt ytfiltreringsprincipen. FILTERBEHÅLLAREN KAN VARA ÖPPEN ( VAKUUMDIATOMIT ) ELLER SLUTEN ( TRYCKDIATOMIT ). Inne i ett trycksatt filter finns ett antal filterstrumpor som beläggs med ett tunt lager av pulvriserad filtermedia (perlit eller diatomit). Pulvret som är mycket finkornigt bildar en tät filterkaka utanpå filterstrumpan. När vattnet passerar filterkakan avskiljs föroreningar som fastnar i filtermediat. Vid renspolning av filtret spolas både föroreningar och filtermedia ut i avloppet, varefter filtret åter driftsätts med nytt filterpulver. Påfyllning av filtermedia, rundspolning och renspolning är oftast automatiserad på moderna pulverfilter. I USA är det vanligt att använda en så kallad bump-mekanism, som med vissa mellanrum avstannar filterprocessen och initierar en tryckstöt (bump) som bryter sönder filterkakan för att därefter rundspolas genom filtret och bygga upp en ny filterkaka. Den nya kakan består då av en blandning av gammalt pulver och de föroreningar som filtret samlat upp. Syftet med bumpen är att minska tryckfallet genom filtret och kunna vänta längre tid innan filtermassa måste spolas bort och ersättas med ny. Ur hygienisk synvinkel är bumptekniken olämplig, och för lågklorerade system, som används i allt större utsträckning i norra Europa blir den en belastning om inte filtermediat byts ut varje vecka. En normal renspolningsintervall är en gång per vecka (byte av filtermedia). BASSÄNG KLOR Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA FYLLVATTEN RUNDSPOLNING PÅFYLLNING PULVER 150 m³/h UTJ.TANK CIRKULATIONS- PUMP VATTEN- SPOLNING VATTEN- SPOLNING 16

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK PULVERFILTER (PRECOATFILTER) FÖRDELAR Mycket kompakt och platsbesparande (dock relativt högt) Hög kapacitet Litet spolvattenbehov Bra filterhygien (vid rätt skötsel/spolintervall) Låg installationskostnad Tillfredställande vattenkvalitet Flexibilitet att optimera med kompletterande filtermedia som Aktivt kolpulver Fungerar med ECO-drift (vid korrekt dimensionering, kräver en minsta genomströmning för att fungera tillfredsställande) Lång teknisk livslängd NACKDELAR Kan inte flockas ger något sämre filtrering än djupbäddsfiltrering med flock och UF Förbrukar filtermedia Svårt att undvika dammig hantering. Kan hanteras med kompletterande utrustning Slamhalt i spolvattnet kan vara ett problem och kräver då slamavskiljning Risk för anrikningar pga otillräcklig eller mycket låg vattenutskiftning i bassängkretsloppet Ibland problem att få filterkakan att täcka hela filterytan = Risk för filtergenombrott (kräver korrekt installation) Hantering av diatomit som filtermedia, kan ge livshotande skador. Ur arbetsmiljösynpunkt bör perlit alltid väljas. Ur teknisk synvinkel är dock diatomit ett vassare val. SLUTSATS: Teknik lämplig för större utebad med hög belastning och för bassänger med moderata krav på avskiljningsgrad. Även lämplig för starkt begränsade utrymmen (ex. vid utskiftning av existerande öppna pulverfilter), och vid krav på låg spolvattenförbrukning. 17

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK TRUMSIL Trumsilen fungerar som ett förfilter som avskiljer större partiklar innan de når finfiltret, till exempel ett sandfilter, ultrafilter eller pulverfilter. Finessen med en trumsil är att den spolas under drift och avleder föroreningar ut ur systemet med korta intervaller jämfört med sand- eller pulverfilter. Trumsilen installeras mellan bassäng och utjämningstank och vattnet rinner med självfall genom trumman. När silduken tätnar av smuts stiger vattennivån inne i själva trumman varpå trumman roterar och den del som kommer ovanför vattenytan renspolas av en högtryckspump. BASSÄNG KLOR TRUMSIL Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA FYLLVATTEN 150 m³/h FINFILTRERING ALT.1 YT/DJUPBÄDDSFILTER ALT.2 ULTRAFILTRERING UV UTJ.TANK CIRKULATIONS- PUMP ALT.3 PULVERFILTER (UTAN FLOCK) 18

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK TRUMSIL FÖRDELAR Bortför grov smuts innan utjämningstank och finfilter (avlastar övriga filter) Automatisk spolning utan driftavbrott Spolar ofta minskar risken för nedbrytning av organiskt material NACKDELAR Skrymmande och svårplacerat Dyr teknik, som för att bli motiverbar kräver kompromisser,t.ex. delströmsfiltrering (slipstream). Ohygienisk smuts ( t.ex hår)stannar kvar i trumman och kräver manuell rengöring Ibland hög spolvattenförbrukning Öppen kammare = Risk för överbräddning om spolningen inte fungerar Relativt oprövad teknik i bad där det saknas dokumenterad prestanda över tiden i badvattensammanhang. Livslängd? Inte anpassad för klorerat badvatten = ofta problem med korrosion Stor skillnad på olika producenters rekommendationer (till exempel, installationsmetod och dukens maskvidd) SLUTSATS: Teknik lämplig som komplement till utebad med stort behov av grovfiltrering. 19

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK DELSTRÖMSFILTRERING (SLIPSTREAM) Vid lågt belastade anläggningar kan filtersystemet underdimensioneras i förhållande till bassängstorlek och möjlig maxbelastning. För att nå en tillräcklig snabb inblandning och smutstransport i bassängen, kompletteras ofta en underdimensionerad filterkrets med en så kallad snabbcirkulation. Snabbcirkulationskretsen utformas med ett grovfilter och därefter en klorering före inlopp i bassäng. BASSÄNG KLOR VATTEN- SPOLNING TRUMSIL Cl ph Rx Cl-N VÄRME SYRA SNABBCIRKULATION FYLLVATTEN FINFILTRERING 150 m³/h ALT.1 YT/DJUPBÄDDSFILTER UV ALT.2 ULTRAFILTRERING UTJ.TANK CIRKULATIONS- PUMP ALT.3 PULVERFILTER (UTAN FLOCK) 20

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK DELSTRÖMSFILTRERING (SLIPSTREAM) FÖRDELAR Lägre investering Minskat platsbehov Lägre driftskostnad (mindre reningsverk) NACKDELAR Låg kapacitet Recirkulerar smuts till bassängen Klorering av vatten som inte passerat finfilter kan ge oönskade biprodukter SLUTSATS: Teknik som kan användas för anläggningar med låg belastning. 21

VITBOK - VAL AV FILTERTEAKNIK 22

VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK BASSÄNGVATTENGUIDEN - KONTROLL OCH BEDÖMNING AV VATTENKVALITETEN ÅTGÄRDA MINIMERA Vill du fördjupa dig ytterligare? Beställ den kompletta BASSÄNGVATTENGUIDEN - kontroll och bedömning av vattenkvaliteten Artikelnr: 920054 Beställ på info@processing.se, alt tel.0300 83 70 00 OPTIMERA Vattenbehandling enligt DIN 19643 23

VATTENBEHANDLING VITBOK - VAL AV FILTERTEKNIK