Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen



Relevanta dokument
Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser Integration i hydrologiska modeller Rapport 3, 2010

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Nya metoder för att mäta snöegenskaper

HUVA Slutrapport Hydrologiskt UtVecklingsArbete. Elforsk rapport 12:18

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Hydrologiska modeller

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

Klimat och hydrologi

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Framtidens översvämningsrisker

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Radarmätning av snö på 80-taletvad har hänt sedan dess PETER ULRIKSEN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Vårflodsprognoser med snöuppdatering

The Arctic boundary layer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Nowcasting - VM i Falun 2015

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Meteorologi. Läran om vädret

Cross-border. Åsa Kyrk Gere, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Invändig isolering med vakuumpaneler

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Nordic Energy Perspectives

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Brandrisk Skog och Markfakta

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

HUVA-dagen Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Simulering av möjliga klimatförändringar

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

Kyltekniska Föreningen

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics

Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71

Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön

ARKITEMA ARCHITECTS. SVARTVIKS STRAND / VINDSTUDIER II sep 2017

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Förbättring och utvärdering av spridningsmodellen BUM för beräkning av urbana haltbidrag i SIMAIR

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Utvärdering av automatiska snödjupsmätningar med en SR50A Sonic Ranging Sensor

Välkommen ProcessIT 2009

NJC / SCANDIC CUP STAFETT

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Modellering av aggregerad last i Norden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl

månadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Transkript:

'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGH VQ DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJ LK\GURORJLVNDPRGHOOHU 'LVWULEXHUDGHPlWV\VWHPI UI UElWWUDGHVQ RFK DYULQQLQJVSURJQRVHU LQWHJUHULQJLK\GURORJLVNDPRGHOOHU Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen

2XWOLQH Bakgrund, målsättning & frågeställningar Projektgrupp Resurser och mätteknik Existerande och nytillkomna mätningar Vidareutveckling av markradartekniken Ny hydrologisk modellgeneration

100 80 1\DGDWDQ\DPRGHOOHURFK NDOLEUHULQJVPHWRGHU Q (l/s) 60 40 20,1387 Snow depth (cm) Groundw. depth (m) 0-10 1HGHUE UG -12 7HPSHUDWXU O18 (0 ) -14 6WUnOQLQJ -16 7RSRJUDIL -18 0DUNWlFNH «160 120 80 40 0 0-1 -2-3 1985 1986 1987 1988 02'(//.DOLEUHULQJ 2%6(59$7,21(5 $YULQQLQJ 1985 1986 1987 1988 35(',.7,21 $VVLPLOHULQJ 6Q YDWWHQHNYLYDOHQW 6Q GMXS 6Q IXNWLJKHW «

%DODQVPHOODQROLNDRVlNHUKHWHU Total osäkerhet Modell osäkerhet Data osäkerhet Model complexitet Databehov

0nOVlWWQLQJ Utveckla metoder baserade på kombinationer av olika hydrologiska modeller och snödata för att uppskatta snötäckets utbredning och vatteninnehåll halvera volymfelet i avrinningsprognoserna förbättra tidsbestämningen av snösmältningspikar )UnJHVWlOOQLQJDU vilka interna variabler behövers vilken rums- & tidsupplösning krävs vilken modell ger bäst resultat utifrån tillgängliga data vilka metoder bör användas för att mäta variablerna hur förfina/vidareutveckla mätmetoder & modeller

)UnJHVWlOOQLQJDU 9DODYPRGHOO BOXMODELL Semi-distribuerad Distribuerad 'DWDWLOOJnQJ Tidsupplösning Rumsupplösning

3URMHNWJUXSS /78 Mätteknik/Modellering Angela Lundberg Nils Granlund.7+ Modellering/Mätteknik David Gustafsson Jesper Ahlberg 60+, Modellering/Datahantering Göran Lindström ) UV NVRPUnGHQ Mätstationer (punktdata) Mätkampanjer (distribuerade data) Labförsök Databas Testbänk för modeller 5HIHUHQVJUXSS Lars Hammar, Elforsk Per-Erik Jansson, KTH Representanter för Vattenregleringsföreta E.ON, SVF, Fortum, Vattenfall SINTEF/Statkraft, Norg WSL, Schweiz

7LGLJDUHH[LVWHUDQGH PlWQLQJDU PlWXWUXVWQLQJ Helikopterradar Nederbördsstationer Snötaxering

1\DVHQVRUHU.RUVYDWWQHW Snödjup (ultraljud) Temperatur: snöytan (infraröd) & 3 nivåer i snön Snowpower: Densitet, fukthalt & vattenekvivalent (ca 10 m) mast Luft Snowpower sensorkabel Snö temperatur snödjup Mark

Mätinstrument installerade Korsvattnet 2008-02-25/26 Snöytetemperatur snödjup Lufttemp/fukt in Kortvågig strålning ut loggerskåp Snödensitet/fukt-sensorband Snötemperaturer (i snön)

6QRZSRZHU Djup Densitet Vattenekvivalent Våthet

8WUXVWQLQJ WLOOQlVWD VlVRQJ Snökudde Gammastrålningsgivare (vattenekvivalent) Kompletterande klimatstation

2VlNHUKHWHU PHGH[LVWHUDQGH UDGDUPlWQLQJDU RFK nwjlughu I U DWW PLQVND GHVVD 2VlNHUKHW Horisontell densitetsvariation Smältande snötäcke Positionering cwjlug Använda flera antenner & common midpoint technique Ta reda på snövåtheten genom att analysera amplitudutsläckning Använda GPS

9LGDUHXWYHFNOLQJDYPDUNUDGDU R1 T1 R2 T2 R3 T3 R4 T4 OXIW VQ PDUN )OHUNDQDOVPlWQLQJ JHUP MOLJKHWDWW EHVWlPPDVQ GMXS GHQVLWHWVHSDUDW 3ULQFLSVNLVVI UIOHUNDQDOPlWQLQJ )\UDPRWWDJDUDQWHQQHU5UHJLVWUHUDU UHIOHNWHUDGHUDGDUVLJQDOHUIUnQ VlQGDUDQWHQQHU7

9LGDUHXWYHFNOLQJDYPDUNUDGDU *HQRPHWWH[SHULPHQWHOOWIUDPWDJHWVDPEDQGHWPHOODQ HOHNWULVNNRQGXNWLYLWHWRFKVQ YnWKHWVND DPSOLWXGXWVOlFNQLQJNXQQDDQYlQGDVI UDWWEHVWlPPD VQ WlFNHWVYnWKHW &RQGXFWLYLW\P6P 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 0,00% 7,00% 14,00% :HWQHVVYRO

+\GURORJLVNPRGHOOHULQJ test av ROLNDVQ PRGHOOHU och GLVWULEXHULQJVJUDG inom 60+,V +<3(PRGHOO 9HUWLNDO GLVWULEXHULQJ ATMOSPHERE VEGETATION SNOW SOIL 3URFHVV UHSUHVHQWDWLRQ Weather station data Modelled weather data Day-degree Energy balance Day-degree Energy balance Day-degree Energy balance 5XPVOLJGLVWULEXHULQJ BOXMODELL Semi-distribuerad GROUND WATER The HBV-model Distribuerad

3DUDPHWHUEHKRY" (QHUJLEDODQVPRGHOOLPSOHPHQWHUDGL +<3(-HVSHU$KOEHUJ Pcorr Nederbördskorrektion k1 Recession rate Groundwater (1/day) ttemp Treshold temperature snow/rain (C) cm Degree-day factor snowmelt (mm/k/d ce Degree-day factor evaporation (mm/k/d) fc Field capacity of soil (mm) ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Pcorr Nederbördskorrektion k1 Recession rate Groundwater (1/day) ttemp Treshold temperature snow/rain (C) ce Degree-day factor evaporation (mm/k/d) fc Field capacity of soil (mm) fcsnow Field capacity snow (mm/mm) (heat conductivity) z0snow Roughness snow (m) (albedo ageing) sdensnew NewSnowDensity (kg/m3) (if applied to soil even more ) sdensp1 Densification parameter sdensp2 Densification parameter Albedo (not calibrated so far, 0.8)

Test case, Alptal, Switzerland &DOLEUDWLRQ XVLQJ 5XQRII RU5XQRIIVZHGHSWK 55XQRII Calibration Validation Datatätt avrinningsområde runoff runoff+snow runoff runoff+snow Swiss Federla Inst. Forest, Snow, Landscape Research Snödjup, densitet, SWE, avrinning DegD: 0.79 0.81 0.80 0.79 EB: 0.75 0.78 0.48 0.78 56:( Erlenbach, 0.7 km 2, 1000-1500 möh DegD: 0.73 0.82 0.07-0.20 EB: 0.48 0.74-1.0 0.06 (Stähli & Gustafsson, Hydro.Process. 20, 2006.)

Test-case Alptal, Switzerland Snövattenekvivalent 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0(19,*(5,17(833 ebal SWE DayD SWE obs SWE 0 1994-09-23 1995-04-11 1995-10-28 1996-05-15 1996-12-01 1997-06-19 1998-01-05 1998-07-24 1999-02-09 1999-08-28 Typexempel på ökad osäkerheter vid ökat databehov

1.4 Påbörjat simuleringar av Korsvattnet snow depth (m) PV 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 Simulated Korsvattnet Observed Olden 0 manuellt) 1998-07-24 1999-12-06 2001-04-19 2002-09-01 2004-01-14 2005-05-28 2006-10-10 2008-02-22 45 40 35 30 25 20 15 10 '$7$*5b9$1'(3c*c5 Stationsdata lokalt Interpolerade drivdata SWE * kampanjer (radar, Snödjup SMHI stationer+övr. SCA (MODIS) simulerad tillrinning reglerad avrinning (SWE SAR 25*25m?) DEM Marktäckedata 5 0 1998-07-24 1999-12-06 2001-04-19 2002-09-01 2004-01-14 2005-05-28 2006-10-10 2008-02-22

Publikationer Granlund N, Gustafsson, D. Feiccabrino, J. and Lundberg A. 2007. Laboratory test of snow wetness influence on impulse radar amplitude. Proceedings Western Snow Conference, US. 2007 Fieccabrin J and Lundberg A. 2007. Precipitation phase discrimination by dew point and air temperature. Proceedings Western Snow Conference, US. 2007 Manuscripts for submission to (DVWHUQ6QRZ &RQIHUHQFH, USA, May 2008 & Special issue of +\GURORJLFDO 3URFHVVHV Granlund, N., Gustafsson, D. Feiccabrino, J. and Lundberg, A. 2008. Snow salinity Influence on the relationship between electrical conductivity of snow and snow wetness. Gustafsson, D., Granlund, N. and Lundberg, A. 2008. Multi-offset impulse radar for snow water equivalent measurements. Lundberg, A. Granlund, N. and Gustafsson, D. 2008. Review of operational and new ground-based snow measurement methods for Sweden, Norway and Finland Feiccabrino, J., and Lundberg A. 2008. Optimizing precipitation phase discrimination through a climatologically study

7DFN )UnJRU"

'DWDEHKRY *UDGGDJVPRGHO Temperatur Nederbörd ------------------------------- Stationsdata Griddata (interpolerad stationsdata) (QHUJLEDODQVPRGHOO Temperatur Nederbörd Vind, vindriktning Kort,långvågig strålning Luftfuktighet -------------------------------------------- Stationsdata STRÅNG-databas Interpolationsmetoder (inkl projektion av strålning) Data baserat på meteorologiska modeller